Lärarförbundets
ordförande Eva-Lis Preisz hukar inför hetsen mot
Kuba
Lärarförbundets ordförande
Eva-Lis Preisz bemöter på Brännpunkt (8/1)
Liberala Ungdomsförbundets ordförande Frida Johansson
Metso, som riktat ett angrepp mot Lärarförbundet
för att det haft kontakter med fackföreningsrörelsen
på Kuba (”Lärarförbundet stöttar
diktatorn Castro”, Brännpunkt 30/12).
Preisz påstår att Lärarförbundet
inte alls haft sådana fackliga kontakter; att de studieresor
som förekommit arrangerats av ”en enskild person”
och att det ”förstås skulle strida mot
förbundets grundläggande värderingar”
att på något sätt samarbeta med Svensk-Kubanska
Föreningen.
Hon försäkrar vidare att Lärarförbundet
”gång på gång pekat på de
övergrepp som den kubanska regimen begår genom
att begränsa facklig verksamhet”. Fackligt aktiva
lärare och andra anställda ”riskerar åtal
och avsked” får vi veta. Och hon avslutar med
att välkomna Frida Johansson Metso till samarbete med
Lärarförbundet i kampen för ”demokrati
och frihet i världen”.
Många läsare uppfattar kanske
beskrivningen av Kuba i de båda artiklarna som okontroversiell.
I vårt land går det idag att säga i stort
sett vad som helst om Kuba, om det som sägs är
riktat mot och fientligt mot det kubanska samhällsbygget.
Den som uttrycker något positivt kan däremot
räkna med att angripas hårt.
Liberala Ungdomsförbundet och dess
kristdemokratiska motsvarighet utgör i vårt land
kärntruppen i den av McCarthyism präglade kampanjen.
Denna kampanj är emellertid global, och är initierad
och kontrollerad av myndigheter och exilkubansk högerextremism
i USA, inklusive uppbackare och finansiärer av terroraktioner
mot Kuba. Syftet är att genom opinionspåverkan
skapa de politiska förutsättningarna för
aggression mot Kuba.
Men vi behöver inte gå längre
än till vårt grannland Norge för att träffa
på en fackföreningsrörelse som vägrar
huka sig för den propagandistiska trumelden. Norges
landsorganisation har ett gott samarbete med sin kubanska
motsvarighet, och det samma gäller ett stort antal
andra fackliga centralorganisationer och fackförbund
i Europa. Det kan kanske vara värt att påpeka
att den brittiska motsvarigheten till Svensk-Kubanska Föreningen
organisatoriskt bärs upp av fackföreningsrörelsen.
Till skillnad från Preisz ser uppenbarligen de fackliga
företrädarna i Storbritannien inte detta som ”stridande
mot grundläggande värderingar”! Tvärtom:
för drygt ett år sedan anordnades i London en
stor europeisk konferens i solidaritet med den kubanska
fackföreningsrörelsen och det kubanska samhällsbygget.
Det brittiska järnvägsmannaförbundets ordförande
uppmanade där den internationella arbetarrörelsen
att besvara en aggression mot Kuba på samma sätt
som den genom frivilligbrigader slöt upp i kampen mot
Franco-fascismen! Uppenbarligen avvisar med kraft en stor
del av Europas fackliga rörelse talet om ”övergrepp
mot fackliga aktivister på Kuba” som grundlös
propaganda. Skulle Eva-Lis Preisz kunna prestera en övertygande
argumentation utifrån de antifackliga ”övergrepp”
hon svepande hänvisar, så att hennes europeiska
kolleger ändrar uppfattning? Knappast, och detta helt
enkelt på grund av att det faktiskt handlar om planlagd
propaganda med syfte att opinionsmässigt röja
väg för aggression mot Kuba.
Den vetenskapliga rapporten ”Workers
in Cuba, Unions & Labor Relations”, författad
av arbetsrättsjuristen Debra Evenson från Detroit,
USA, vill jag varmt rekommendera Eva-Lis Preisz att ta del
av. En översättning av Evensons egens sammanfattning
av rapporten har gjorts av Svensk-Kubanska Föreningen.
Vi kommer att se till att Preisz får ett exemplar.
Om det nu är möjligt, att med tanke på ”grundläggande
värderingar”, att ha ens en sådan ”beröring”
med den organisation jag tillhör.
Vilket osökt leder till frågan:
hur kommer Eva-Lis Preisz att ställa sig den dag då
Frida Johansson Metso och hennes liberala ungdomsförbund
tar steget från att, som idag, kräva att Svensk-Kubanska
Föreningen inte ska tillåtas hyra möteslokaler
och tillåtas plats i debatten, till att kräva
att sådana samhällskunskapslärare som jag
ska ges yrkesförbud? Att den dagen kan komma tror jag
nämligen och sorgligt nog inte kan uteslutas.
Tomas Widén
Lärare och medlem i Svensk-Kubanska Föreningen