USA
avlönade journalister
Eva Björklund 060911
Att
USA haft för vana att köpa journalister och plantera
ut desinformation torde vara bekant för många.
Men varje gång det avslöjas tenderar det att försvinna
i det massmediala bruset. Så var det med CIAs köp
av journalister och författare under kalla kriget; så
var det med Otto Reichs artikeltillverkning från State
Departments Office of Public Diplomacy under det smutsiga
kriget mot Nicaragua på 80-talet; så var det men
hans avtal med Reportrar utan gränser 2004; så
var det förr året när Bush-regimen betalade
skribenter för att publicera positiva artiklar om skolpolitiken;
så var det när Pentagon betalade reportrar för
att publicera positiva artiklar om Irakkriget. Allt detta
fann också sin väg till svenska media.
I
mitten av augusti tvingades myndigheter i USA att enligt ”Freedom
of Information Act” lämna ut några avlöningslistor.
Och i fredags såg sig Miami Herald/El Nuevo Herald,
Miamikubanska extremhögerns huvudorgan, tvungen att vidgå
uppgifterna om otillbörlig finansiering och avskeda två
journalister och säga upp avtalet med en frilansare för
att de fått betalt av U. S. Office of Cuba Broadcasting
för sina tjänster till förmån för
USAs Kuba-politik.
Sammanlagt
avslöjades tio av Floridamedias mest namnkunniga journalister
för att regelbundet under flera år ha tagit emot
hundratusentals dollar från regeringsorgan. De tre som
fått mest betalt arbetade för Miami Herald/El Nuevo
Herald som t ex ”Kuba-specialisten” Pablo Alfonso
som tagit emot 175.000 dollar.
En
av de internationellt ledande ”demokratiförkämparna”,
Carlos Alberto Montaner, visade sig också tagit emot
pengar direkt från regeringsorgan för sin publicistiska
verksamhet. Hans krönikor förekommer ofta och regelbundet
i Miami Herald och ett tjog andra tidningar i USA och Latinamerika.
Denne
Montaner är också ordförande i sin egen skapelse,
svenska folkpartiets systerparti ”Cuban Liberal Union”
med säte i Spanien, medlem av Liberala Internationalen.
Hans samröre med CIA sedan tidigt 60-tal har varit känt
sedan dess, men aldrig nått igenom den massmediala spärren
mot information om USAs aggressionspolitik mot Kuba. Han var
också den som från Madrid i början av 90-talet
förmådde USA-finansierade smågrupper på
Kuba att ta partinamn och ansluta sig till de stora kristdemokratiska,
socialdemokratiska och liberala internationalerna. Och densamma
som i början på 2000-talet drog igång Osvaldo
Payás s k Varela-projekt.
Kubanska
företrädare har konstant tillbakavisat dessa nu
avslöjade USA-finansierade språkrörs påståenden
som t ex att Kuba skulle vara världens största fängelse
för journalister, med mer än två dussin ”oberoende”
journalister i fängelse för ”kritik mot regeringen”.
Den kubanska ståndpunkten är att de varken är
journalister eller är fängslade för ”dissidens”,
utan för att mot betalning ha arbetat för USAs aggressonspolitik
mot Kuba, dvs ett brott som bestraffas hårt i de flesta
länder, i Sverige under rubriken ”Brott mot rikets
säkerhet”. Förra veckans avslöjanden
om att även källorna i USA stod på USA-regeringens
lönelista kan stärka den kubanska ståndpunkten.
Källor
Miami Herald 060908
Reuters 060908
AFP 060909
|