Stöd från USA?

Efter att Bolivia på arbetarnas dag 1 maj beslutat slänga ut USAID (USAs motsvarighet till SIDA) har Obama-administrationen deklarerat att de förbehåller sig rätten att vidta åtgärder mot Bolivia med anledning av detta. Man kan ju med fog undra vad det är för bistånd som biståndsgivaren ger, när han tar till hot mot den som inte vill ha ”hjälpen”.

Det är tredje USA-institutionen som kastas ut av Bolivia sedan den progressive Evo Morales vann valen och blev president 2005. Tidigare har USAs ambassadör och USA:s knarkbekämpningsbyrå fått gå samma väg. Bägge förklarades icke-önskvärda 2008. Ambassadören konspirerade och stödde ett kuppförsök mot landets regering och knarkbekämpningsbyrån sysslade med spionage. Vad gäller USAID anklagas det av Morales för inblandning i Bolivias inre angelägenheter i syfte att destabilisera regeringen. USAID har en jättelik administrativ apparat i Bolivia, samtidigt som ”hjälpen” skurits ner från ca 160 miljoner dollar om året till bara 23 efter att Morales kommit till makten. Det Bolivia nu gör hade varit helt otänkbart för bara ett drygt årtionde sedan. Men även om USAs utrikesminister nyligen fortsatte med att kalla Latinamerika för USAs bakgård, så är den tiden förbi.

Högern i Venezuela och Colombia bakom livsmedelsbrist

Den colombianske advokaten Aurelio Jimenez hävdar att Colombias förre president Alvaro Uribe och den presidentkandidat som nyligen förlorade valen i Venezuela, Henrique Capriles, genomför en plan för att destabilisera Venezuela. Det handlar framförallt om att framkalla livsmedelsbrist.

För nyhetsbyrån teleSUR avslöjar Jimenez att de två ligger bakom den brist på livsmedel som många butiker i Venezuela upplever. Förre president ”Uribe har i en sändning uppmanat venezolanska producenter och importörer att inte importera produkter från Colombia för att köpcentra i Venezuela ska ha brist på mat.” Jimenez sade också att högern i Venezuela samarbetar med Uribe och berättade att när han anmälde detta till åklagarmyndigheterna fick han motta dödshot.

USA fortsätter att underminera demokratin

Läs artikeln från en valobservatör i Venezuela: Rapport från en valobservatör

ALBA går framåt

Bolivarianska Alliansen för Vårt Amerika, ALBA, har fått ett nytt medlemsland. Det är den karibiska ön Saint Lucia som godkänts och gått med i alliansen. Detta tillkännagavs vid ALBA:s rådsmöte i Caracas den 23 april. Vid samma tillfälle beslöts att hålla en handelsmässa för att stimulera medlemsländernas ekonomier och att hjälpa till att skydda dem från mäktigare nationer. Vad som avses med det uttrycket är lätt att gissa och det uttrycker ALBA:s ekonomiska liksom politiska mål.

ALBA:s medlemsländer blir därmed nio, nämligen Antigua och Barbuda, Bolivia, Kuba, Dominica, Ecuador, Nicaragua, Saint Vincent och Grenadinerna, Venezuela och Saint Lucia.

Nykomlingens premiärminister deklarerade regeringens avsikt att ”diversifiera landets utrikesförbindelser /som domineras av USA, min anm./ och att öka dess samarbete med Latinamerikanska länder”. Den karibiska ön är en självständig nation i Samväldet, och drottning Elisabeth är det formella statsöverhuvudet, men nationens generalguvernör uttryckte liknande tankegångar i ett högtidligt tal:

”Vår världsdel är till övervägande delen spansktalande och därför ska min regering prioritera … sina band med Latinamerika vare sig det gäller sådana etablerade institutioner som OAS (organisation med högkvarter i Washingtonmed 35 medlemsländer i Nord- och Sydamerika) eller det nyligen skapade CELAC (de latinamerikanska och karibiska staternas samarbete som omfattar alla 32 länder i Amerika utom USA och Kanada).

Generalguvernören framförde, i samma tal, ett stort tack till Kuba som ju startade ALBA-samarbetet tillsammans med Venezuela och sade:

”Min regering fortsätter att stå solidariskt med folket i Kuba som har givit ett ovärderligt bidrag till vårt lands utveckling. Vi förblir tacksamma mot Kubas regering och folk för alla de från Saint Lucia som utbildats till läkare, ingenjörer och på senaste tiden till sjuksköterskor och allt detta på Kubas regering och dess folks bekostnad.

Många av oss fortsätter att tacka det kubanska ögonprogrammet som hjälpt oss att återfå synen. Kuba har inte begärt något i utbyte, inga förmåner, inga åtaganden.”

Gabor Tiroler

CELAC drar upp riktlinjer för en gemensam utrikespolitik

Det V:e mötet i Gemenskapen för de Latinamerikanska och Karibiska Staterna, CELAC, har avslutats i Havanna. Representanter för de 33 medlemsländerna kom överens om att bilda en grupp för samarbete för regional solidaritet som ska börja arbete i september.

Flera organisationer deltog också på mötet för att främja integrationen vad gäller handel, energi, livsmedelssäkerhet och industriutveckling. Mötet visade på den politiska viljan bland länderna att arbeta för enhet med skillnader i konsolideringen av gemenskapen.

UNASUR bygger en fiberoptisk kabel runt kontinenten

UNASUR har godkänt bygget av en fiberoptisk kabel som ska göra slut på beroendet av USA för Internet.

Det är ett strategiskt projekt som ska skapa en jättering med en fiberoptisk kabel som gör att kommunikationer mellan länderna inte längre ska passera nordamerikansk mark. Det är ett av flera viktiga projekt inom infrastruktur i regionen.

Idag är man för Internet totalt beroende av USA. Ett mail mellan två gränsstäder i Brasilien och Peru går via Fortaleza via kabel till Miami, vidare till Kalifornien för att fortsätta tillbaka via Stilla Havet till Lima och sedan vidare till aktuell gränsstad, fast de båda städerna ligger knappt 300 km från varandra. Under sådana förhållanden kan man inte tala om suveränitet och integration.

Den nya fiberoptiska kabeln ska bli 10 000 km och ska byggas av statliga företag i respektive land för att det ska bli så säkert och billigt som möjligt. Brasilien, som föreslog projektet, framhöll att man då inte blir lika sårbara vad gäller attentat och vad gäller att hemlighålla officiella och militära handlingar. I dag passerar upp till 80 procent av datatrafiken mellan länderna i Latinamerika först USA.

Brasilien tror att projektet ska vara klart på två år. I dag betalar man i Latinamerika tre gånger så mycket för Internet som i USA. De tolv länderna ska ha jämlik tillgång till nätet, som kommer att byggas ut och förbindas med andra nya kablar i havet. För Brasilien beräknas kostnaden till knappt 100 miljoner dollar.

Brasilien förband sig också att ta upp en demokratisering av Internet i FN. I dag är Internet i händerna på USA-företag. Informationsflödet är varken inkluderande, säkert eller rättvist.

Dessutom beslutades om flera andra stora infrastrukturprojekt fram till 2022 för sammanlagt 14 miljarder dollar. De viktigaste är järnväg mellan hamnen Paranagua i Brasilien till Antofagasta i Chile och väg mellan Caracas-Bogota-Buenaventura-Quito samt flera andra transportleder.

Andra projekt handlar om försvarsmateriel och skapande av ett rymdbolag. Argentina ansvarar för tillverkningen av ett flygplan för utbildning av piloter och Brasilien för obemannade flygplan för övervakning av gränserna. Det är första gången denna typ av beslut tas i det som tidigare var Washingtons bakgård.

Kongressledamöter i USA vill ”bemöta ALBA”

Kongressledamöterna Ileana Ros Lehtinen och Albio Sires lade nyligen fram en ”Countering ALBA Act”, där man kräver att OAS vidtar åtgärder mot länderna i ALBA, som de anser är skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter i sina länder. Propositionen uppmanar Obama ”att stå tillsammans med folket i ALBA-nationerna” genom att införa sanktioner mot de ledare som de anser har medverkat i ”människorättsbrott.”

LATINAMERIKA
UNASUR hävdar att vänstern diskriminerades i valen i Paraguay

I en rapport från valobservatörerna från den latinamerikanska samarbetsorganisationen Unasur redogörs för flera incidenter som valköp och hinder för vänsterfronten Guasu att sprida sitt program.

I den preliminära rapporten anklagas flera TV-kanaler för att ha nekat att sända reklam för Guasu.

Nyheter om valköp har spridits i vilken Coloradopartiet erbjuder pengar för röster.

Mycket riktigt vann Coloradopartiet valet och återtar makten med multimiljonären Horacio Cartes som president. Han är ny i politiken och utreds för närvarande för penningtvätt.

På andra plats kom liberala partiets kandidat Efrain Alegre, nuvarande minister för offentliga arbeten. Han misstänks för att ha förskringat 25 miljoner dollar under sin ämbetsutövning.

Evo Morales, Bolivias president, tillkännagav i dag att USA:s ”biståndsorganisation” USAID utvisas från landet. Morales anklagade USAID för ”konspiration” mot landets regering.

”Vi har beslutat att utvisa USAID från Bolivia. Jag har bett utrikesministern att omedelbart meddela USAs ambassad om beslutet”, sade Morales. Tillkännagivandet kom i samband med festligheterna vid arbetarnas dag 1 Maj.

USAID har funnits i Bolivia sedan 1964. Relationerna mellan Bolivia och USA har varit komplicerade de senaste åren. I september 2008 utvisades USAs ambassadör Philip Goldberg för att ha konspirerat med oppositionen i ett försök till statskupp. Två månader senare åkte USAs antidrogbyrå DEA ut, anklagade för spioneri.

Venezuela förkastade i torsdags uttalanden kring det beklagliga bråk som uppstod i landets riksdag i tisdags från OAS-chefen Jose Miguel Insulza ”med tanke på dennes uppenbara nära koordination med Vita Huset och USAs UD”.

Texten lyder:
Den Bolivarianska Republiken Venezuela
Folkmaktens Ministerium för Utrikes Relationer

Den Bolivarianska Republiken Venezuelas regering fördömer kategoriskt inblandningen och de oproportionerliga deklarationerna från Generalsekreteraren i De Amerikanska Organisationernas Stater OAS Jose Miguel Inzulza, med åtanke på den uppenbara och omfattande koordineringen med talesmän för USAs UD och Vita Huset; utgående från en vilja att överdriva det beklagliga bråket för några dagar sedan i Venezuelas Parlament, som uppstod som en konsekvens av de provokationer som oppositionen skapar för att framkalla bilden av en politisk kris i Venezuela som skulle kräva medling från OAS.

Den Boliviarianska Regeringen anser uttalandet [från Insulza] vara extremt cyniskt och omoraliskt, speciellt med tanke på att det kommer från de som minimerat och osynliggjort de grova och fascistiska våldsaktioner som skedde 15 april och följande dagar som en konsekvens av att valresultaten inte erkändes av den förlorande kandidaten och hans därpå följande uppmaningar till och våld efter valen den 14 april.

Lite eller inget har dessa talespersoner sagt om de politiska morden på venezolaner, samtliga anhängare till den Bolivarianska Revolutionen: José Luís Ponce, Rosiris Reyes, Hender Bastardo, Luis Eduardo García, Rey David Sánchez, Johan Antonio Hernández, Henry Rangel, Keller Guevara y Johnny Alberto Pacheco. Dessutom blev 70 män och kvinnor skadade, offer för politisk intolerans från ledare för oppositionen. Det räcker att påminna om uppmaningen från oppositionsledaren Julio Borges, generalsekreterare för Primero Justicia, som den 15 april uppmanade till att ”döda revolutionen”, Detta ledde till mordbrand mot sju byggnader tillhörande det största demokratiska politiska partiet i Venezuela, Partido Socialista Unido de Venezuela (PSUV).

Lite eller inget har dessa talespersoner sagt om uppmaningar från oppositionsledare till främlingsfientlighet mot läkare och professionella av kubansk nationalitet som betjänar de fattigaste i Venezuela.

Trots denna tystnad och omoraliska medbrottslighet från några utländska organisationer och regeringar lyckades venezolanerna, med de demokratiska institutionerna, politisk mognad och medvetenhet formad av den evige kommendanten Hugo Chavez, hejda oppositionens våldsamma och antidemokratiska uppträdande. Idag njuter vårt land åter full politisk och institutionell stabilitet med en legitim och legal regering, ledd av Den Bolivarianska Republiken Venezuelas president Nicolas Maduro Moros, som befinner sig ute på gatorna bland folket för att sörja för vårt folks sociala behov.

Slutligen; Den Bolivarianska Republiken Venezuela förkastar bestämt varje försök att framkalla en icke önskad medling. Den är beredd att bemöta, med all den kraft som ett oberoende land har, varje inblandning från de som inte har någon moralisk rätt att prata om dialog, demokrati och fred, då det är just dessa som plågat jorden med krig, våld och död under 19- och 2000-taletn.

Den överväldigande demokratiska majoriteten av Venezuelas folk och statens institutioner har den legala och moraliska kraften att garantera den politiska stabiliteten, freden och oberoendet i Simon Bolivars fosterland.

AVN  i Cubadebatre 130502
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler

Gemenskapen för de latinamerikanska och karibiska staterna Celac arbetar på att skapa en regional miljöpolitik. Kuba, som för närvarande innehar det roterande ordförandeskapet, framhöll vid ett möte i Havanna den utomordentliga vikten av miljöfrågorna med tanke på klimatförändringarna som påverkar en rad andra områden. ”Klimatförändringarna är en prioritet för alla”, framhöll den kubanske ordföranden vid mötet. Ett arbetsprogram ska tas fram till det möte som miljöministrarna ska ha 2014. Andra prioriterade områden är energi, sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Miljöfrågorna är kopplade till fattigdomen. Att kämpa för en bättre miljö är också en kamp mot fattigdomen. Den socio-ekonomiska integrationen sätts i fokus under året.

De Sydamerikanska nationerna (Unasur) bekräftade sitt stöd till Venezuelas valda president Nicolas Maduro. De erkänner honom som den legitime segraren av valen i söndags, efter att resultaten publicerats av Det Nationella Valrådet.

Perus president Ollanta Humala, som var värd för det snabbinkallade extramötet i Unasir, läste upp deklarationens fem punkter som enhälligt antogs av de närvarande statscheferna.

Punkt ett var en gratulation till Venezuelas folk för det höga valdeltagandet och en hälsning till den valde presidenten Nicolas Maduro för perioden 2013 – 2019,

Den andra punkten bestod i att Unasur uppmanar alla parter i det demokratiska valförfarandet att erkänna och respektera resultaten som tillkännagivits av Valrådet, den enda myndighet som är bemyndigad att göra detta. Unasur påminde de som inte gillar resultaten att varje överklagan bör göras enligt det juridiska systemet i Venezuela.

Tredje punkten uttrycker stöd till Valrådets beslut att kontrollera de återstående 46 procenten av valboxarna. Tidigare har 54 % dubbelkollats, utan att några fel kunde påvisas. De 54 % kontrolerades i enlighet med vallagen i Venezuela, vilket gjordes redan i söndags. På detta sätt kommer samtliga röster att ha kontrollerats.

I fjärde punkten fördömer Unasur alla våldshandlingar framprovocerade av sektorer som inte vill erkänna valet. Istället uppmanar man till dialog mellan parterna för att garantera fred och lugn i landet.

Slutligen har presidenterna i Unasur enats om en Specialkommission som ska medverka i de undersökningar som det venezolanska rättsväsendet genomför för att finna de ansvariga för de våldshandlingar som skett sedan i måndags.

Efter mötet tackade Venezuelas president stödet från kollegorna på sitt Twitterkonto, där han skrev: ”Stor framgång vid Unasurs möte i Lima. Fullständigt stöd till demokratin och det venezolanska folket. Tack Sydamerika! Välkomna till Caracas!”

Cubadebate 130419
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler

Åtta chavister har mördats i våldet efter valet. Dessa åtta mord på vänsteraktivister, dvs samtliga dödade tillhörde den ena parten, har i internationella media presenterats som ”sammanstötningar” mellan chavister och oppositionen. Sex av de mördade har skjutits och två körts över av en lastbil av anhängare till oppositionens kandidat Henrique Capriles. Denne har inte erkänt sitt valnederlag. [när detta skrivs har antalet stigit till tio och de materiella skadorna på vårdcentraler, partilokaler och privata bostäder är omfattande].
 
Exempelvis rapporterade spansk TV: ”Sammanstötningarna mellan officialister och opposition efter valresultaten har resulterat i 61 skadade och fler än 100 häktade.”

Några medier har till och med framställt Capriles som en lugnande faktor. Baskiska TV:n Euskal Telebista sade: ”Åklagaren Luis Ortega har bekräftat 7 döda, 61 skadade och 135 anhållna. Därför anser många att Capriles´ beslut att ställa in protestmarschen är förnuftigt då det kan lugna känslorna.”

Medierna har använt eufemismer för att tona ner ”sammanstötningarna efter valet”, som i sin helhet ingår i en antichavistisk terror. Förutom åtta dödade har 61 personer skadats. En av dem försökte oppositionen bränna levande. 12 vårdcentraler har attackerats och satts i brand. Patienter och kubansk medicinsk personal har attackerats. Statliga livsmedelsbutiker, som säljer mat till subventionerade priser, har attackerats. Likaså bostäder i bostadsprogrammet Gran Vivienda, som staten tilldelat fattiga familjer, liksom statliga myndigheter som oljebolaget PDVSA och Conatel. Fem lokala radiostationer har delvis förstörts och TV-kanalerna Telesur och Venezolana de Television har attackerats. Kommunfullmäktiges bostäder, officiella fordon och Socialistpartiet PSUVs lokaler har anfallits. Regeringsbyggnader har beskjutits. Politiker, journalister och artister på vänsterkanten har hotats, förolämpats och utsatts för fysisk aggression.

De stora internationella dagstidningarna, som tystat ner dessa händelser, upprepar sin tes om att landet är polariserat. En hållning som aldrig tillämpas på andra liknande valresultat. Det räcker med att påminna om den 1 % som Jose Maria Aznar vann med i Spanien 1996 eller de 2 % som Obama vann med 2012.

Oppositionskandidaten Capriles accepterar inte att han besegrades med 1,59 % av rösterna, trots att valsystemet i Venezuela – ett av de bästa i världen, enligt Carter Centret – innefattar 14 kontroller. Ett av dessa omfattar 54 % av alla röstmaskiner vid vilken tekniker och vittnen från alla partier deltar. Nu har Valrådet godkänt att också gå igenom kvarvarande 46 %.

Valet övervakades av 170 internationella observatörer. Bland dem fanns grupper från UNASUR, Mercosur, Uniore och Carter Centret. Spanska kongressen var representerad av en grupp bestående av folk från alla partier. Denna godkände en text i vilken det sägs att ”valresultatet är pålitligt.”

En av de ansvariga på Valrådet, Vicente Diaz, motståndare till Maduro, försäkrade att processen ”var ren” och han tvivlar inte på resultatet då valsystemet har kontrollerats, certifierats och reviderats i närvaro av vittnen.

Våldet har inte bara uppmuntrats av oppositionspolitiker utan framförallt av medierna. Av dessa är 80 % i oppositionens händer. Ett budskap på sociala medier från journalisten Nelson Bocaranda anklagade kubanska hjälparbetare i Maracaibo för att ha gömt valurnor. Kort därefter påbörjades samtidigt attacker mot fler än 12 vårdcentraler där hälsovårdspersonal från Kuba arbetar. Kom ihåg att ett av Capriles kampanjbudskap var den påstådda inblandningen av Kuba i landet.

Flera tidningar publicerade foton på funktionärer som brände valsedlar. Detta som bevis på fusk. Några timmar senare förklarade regeringen att fotona gällde det lagliga förstärandet av valmaterial efter valen 2007.

Capriles deklarerade på en presskonferens att han hade massor med bevis på fusk. En av dem var att ett vallokal i Trujillo hade redovisat fler röster än väljare. Regeringen förklarade att Capriles inte räknade med en av röstbåsen vid den utpekade lokalen. Men de stora privata medierna informerade aldrig om sanningen.

Den roll för att skapa terror som Capriles och medieägarna står för skulle i många länder leda till åtal och straff. Vem ska skipa rättvisa till de åtta familjer [har stigit till tio] som fått medlemmar mördade? Eller ska den venezolanska rättvisan ge vika för mediedrevet?

Cubainformacion.tv 130419 (med källhänvisningar)
Foto: Cubainformacion.tv
Översättning: Zoltan Tiroler

Venezuelas utrikesminister Elías Jaua avbröt samtalen med USA som syftade till att förbättra relationerna mellan länderna. ”När du förstår att du pratar med ett självständigt folk kan du ringa igen”, sade Jaua till USAs representant. De avbrutna samtalen kom efter att Venezuela utvisade två USA-diplomater från Caracas för att de försökte värva officerare i försvarsmakten för ”undergrävande projekt”. USA nekar till anklagelsen.

Cuba Central Team (USA) 130322
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler

Efter att Maduro vunnit presidentvalet i Venezuela har bland andra Bolivias Evo Morales, Argentinas Cristina Fernandez, Ecuadors Rafael Correa och Kubas Raul Castro gratulerat till valsegern. I sin gratulation sa Morales: ”segern visar att folken inför förtryck, plundring, imperialism och kapitalism uttrycker sig demokratiskt.” Castro säger bland annat: ”Denna avgörande seger och din trohet till folket garanterar den fortsatta Bolivarianska revolutionen och den genuina integrationen av Vårt Amerika.” Också Brasilien och El Salvador har sällat sig till de latinamerikanska gratulanterna. Medan USA kräver omräkning av rösterna. (De kanske borde se över sitt eget odemokratiska valsystem). Ryssland och Sydafrika hör till länder på andra kontinenter som gratulerat Maduro.

Cubadebate 130415
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler

I en ny rapport från UNDP, FN:s Utvecklingsprogram, sägs att Venezuela är en regional ledare i mänsklig utveckling. Venezuela klarar en hög rankning på Human Development Index, HDI-skalan, där landet klättrat snabbt.

Rapporten säger att tillväxten i utvecklingsländerna är en ”global rebalansering”. Och vidare: ”För första gången på århundraden driver Syd global ekonomisk tillväxt och social förändring.” UNDP:s representant Niky Fabiancic hyllade Venezuelas resultat vad gäller minskning av fattigdomen och arbete för ökad jämlikhet.

Också Washingtonbaserade Center for Economic and Policy Research (CEPR) har dokumenterat att fattigdomen mer än halverats under Chávez. Vad gäller extrem fattigdom har den minskat med 72 % sedan Chávez tillträdde 1998 enligt CEPR.

Venezuelanalysis 130324
Foto: Venezuelanalys
Översättning: Zoltan Tiroler

I avsaknad av trovärdighet och ledarskap så satsar högern i Bolivia, med klara tecken på stöd från USA, på lokala lågintensiva konflikter för att nöta ut Evo Morales´ regering och skapa en bild av kaos inför valen 2014.

De svaga oppositionspartierna och deras ledare som saknar stöd, tillämpar en strategi för att bryta bolivianernas enighet och ställa olika etniska grupper och regioner mot varandra.

Washington och deras underhuggare i landet har inget annat alternativ än att satsa på rasism och försöka skapa misstro och konflikter mellan städer och landsbygd. Något som ärvts av den spanska kolonialismen och de tidigare nyliberala regeringarna.

Syftet är att undergräva landets regering och framförallt dess president, inför valet nästa år. Morales framstår som den trolige segraren då det inte finns någon oppositionskandidat med verkliga möjligheter att besegra honom. 

USA-administrationen och dess undergrävande tentakler, inbegripna i försöken att till varje pris sätta stopp för den revolutionära processen och avsätta dess ledare, känner mycket väl till den bolivianska högerns förfall. De vet också att det inte finns någon oppositionskandidat som kan tävla med Morales, trots att de försökt skapa en sådan men hittills utan att ha lyckats. De känner också till de framgångar som Morales nått på senare tid inom olika områden, vilket gynnat landets enhet och givit presidenten stor prestige internationellt.

Bland dessa segrar är kanske den viktigaste att Bolivias krav på Chile att få en passage till Stilla Oceanen förts upp på den internationella agendan. Det har haft stor betydelse för det politiska panoramat i landet och har blivit ytterligare ett argument för stöd till Morales. Likaså gäller det Bolivias framgång att få FN att erkänna tuggande av kokablad och främja Quinua, ett traditionellt sädesslag med gamla traditioner och näringsrika egenskaper.

Ingen tvivlar på att Morales blivit en latinamerikansk ledare som är ett hot mot Vita Husets strävanden efter herravälde i denna region. Det på grund av hans antiimperialistiska hållning och stöd till den Latinamerikanska integrationen. Många gånger har Bolivias president fördömt USA för dess inblandning i Latinamerikas inre angelägenheter, för dess brist på respekt, för dess flagranta brott mot de mänskliga rättigheterna och för dess politik av dominans och förtryck.

Det framstår som kristallklart att Morales är ett hinder för USA-administrationen och att de försöker få bort honom till varje pris.

Cubadebate 130322
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler

Den nye påven är en herde ”som överlämnade sina får till fienden”, skriver Flammans Latinamerikakorrespondent Dick Emanuelsson.
TEGUCIGALPA

De blodbesudlade generalerna från militärdiktaturens Argentina log stort när de trädde in i rättegångssalen. På deras kavajslag satt Vatikanens kokard, en slags bandrosett, som ett uttryck för tillfredsställelsen med valet av en ny Påve; Buenos Aires ärkebiskop Jorge Bergoglio, eller ”Francisco I”, som han nu heter i Vatikanstaten.
Min argentinska vän Nechi Dorado, författare, poet och veteran inom den argentinska vänstern skrev av sig sin frustration och vrede när nyheten blev officiell.
    ”I dag kände en stor del av det argentinska folket ett hugg i levern som av ett spjut, kastat av den högsta strukturen inom den katolska kyrkan. Jag kan inte förbli tyst för jag är en del av detta folk som begrät 30 000 mördade, torterade och massakrerade kamrater.
Som fortfarande gråter för barnbarnen som inte är återfunna.
För bebisarna som föddes i fångenskap och i många fall överlämnades till de som blev deras mödrars mördare.

De säger som de har sagt tusen gånger, att ”deras fäder och mödrar var terrorister”.
Jag frågar som jag har gjort tusen gånger; ”Var bebisarna också terrorister?”
I den klassiska boken Kyrka och diktatur av Emilio Mignone betecknas den nye påven som ett paradigm av ”herdar som överlämnade sina får till fienden utan att försvara eller rädda dem”. För även om den nye påven inte var en direkt kollaboratör, som ett stort antal av hans fränder inom kyrkan, faller ett enormt ansvar på Bergoglio för att inte ha tagit strid mot bödlarna som slaktade tusentals av den katolska kyrkans egna församlingsbor samt lät försvinna eller mörda franska, spanska och latinamerikanska präster.

Men varför utser Vatikanen Bergoglio till påve om den känner till hans kontroversiella meritförteckning?
Jorge Gambina, argentinsk vänsterekonom menar att valet av Bergoglio ska ses i ljuset av att Latinamerika är den enda kontinent i världen som sakta men säkert är på väg att befria sig från nyliberalism och imperialism, som har tagit de första stapplande stegen för att bygga socialism i länder som Venezuela, Bolivia, Nicaragua och Ecuador och där folken som aldrig förr har enats mot en ekonomisk och politisk fiende. 
Kyrkan oroas av Chávezeffekten på kontinenten, av den politiska förändringen och att det socialistiska målet ska utvidgas (till resten av Latinamerika), säger Gambina. –
Trots luddig kritik vid skandaler, har Vatikanen som så många gånger tidigare CIA, Pentagon och State Departement och den nationella borgarklassen på sin sida. De krist- och socialdemokratiska partierna var och är USA:s och CIA:s förlängda och finansierade gren. Det har varit så under större delen av 1900-talet inom både fackföreningar och i den politiska kampen. Deras uppgift och mål var och är att rulla tillbaka historiens gång och stoppa de revolutionära krafterna. Det är i det ljuset man ska se valet av en ”latinamerikansk påve”, som om sociala klasser och ideologisk övertygelse är underordnad nationell tillhörighet.

Men de är miljoner och miljoner som har vandrat i timmar på Caracas gator under snart två veckor för att ta ett sista farväl av den man som många troende venezuelaner i dag kallar för ”vår Jesus på jorden”, den man som materialiserade de drömmar som präster som Bergoglio lovar ska bli verklighet, men i himlen. Och medan Chávez politiska arv går vidare och vinner nya anhängare i kampen för socialism i det 21:a seklet, förlorar den katolska kyrkan miljoner trosfränder varje år. Frågan som Vatikanen borde ställa sig är varför.

Från Tidskriften Flamman: Opinion
Foto: Tidskriften Flamman
Dick Emanuelsson

En våldsam kampanj mot den devalvering som genomfördes för en tid sedan ligger i linje med den strategi som framgår av dokument som publicerats av Wikileaks senaste veckan. Wikileaks publicerade tiotusentals e-mail från det USA-baserade företaget Stratfor som har givit strategiska råd till den venezolanska oppositionen.

Dokumenten avslöjar att Stratfor har coachat oppositionen de senaste åren för att de ska utnyttja frågor som elavbrott, kriminalitet och påstådd avsaknad av yttrandefrihet,

”Det verkar som om el-kollapsen kan bli en utmärkt förevändning till nationellt nödläge. Verkligen väldigt intressant”, skrev Stratforchefen Karen Hooper under en nationell energikris 2010.
 
Uppenbarligen har Stratfor givit oppositionen listor med frågor som de ska utnyttja för sina syften. Stratfor har också verkat för att ena oppositionens olika fraktioner och studentrörelser i ett försök att imitera de ”färgade revolutioner” som störtat flera Östeuropeiska regeringar på senare år. Täta refernser görs till Center for Applied Non Violent Action and Strategies (CANVAS), en organisation som var avgörande i störtandet av regeringen Milosevic i Serbien 2000. ”De (CANVAS) är ett imponerande gäng. De åker bara och sätter igång och försöker fälla en regering. När de används rätt är de mäktigare än en skvadron med bombflyg”, står det i ett mail. I ett annat står det: ”Chavez är ingenting jämfört med att bekämpa de gamla Sovjetregimerna.”

Ledarna för den venezolanska oppositionen försäkrade i lördags att de var mer enade än någonsin och att de inom kort skulle tillkännage den kandidat de alla skulle samlas bakom om det blir nyval. Men sanningen är, att även om enhet beordras av Stratfor, så finns det splittring inom oppositionsleden. Vissa är besvikna på Capriles och hans parti i förra årets valrörelse.

Venezuelanalysis 130224 (utdrag)
Foto: www.correodelorinoco.gob.ve
Översättning och bearbetning: Zoltan Tiroler

Chávez i arbetsmöte i regeringen

President Chávez hade ett fem timmar långt arbetsmöte med regeringen berättade vicepresidenten Nicloas Maduro. Vicepresidenten var i sällskap med talmannen i Nationalförsamlingen Diosdado Cabello och flera andra ministrar. Mötet hade behandlat ekonomiska- och politiska frågor liksom nationell säkerhet.

Vad gäller ekonomin diskuterades förslag för att hålla nere inflationen, spekulationen och också fortsättningsvis garantera resurser till de olika programmen för hälsovård, bostäder och utbildning.

Inom kort kommer nya beslut att tas för att stärka jordbruket och industrin för att sätta stopp för den ekonomiska krigföring som kapitalisterna genomför i destabiliseringssyfte.
Cubadebate 130223
Översättning: Zoltan Tiroler

Jordskredsseger för Rafael Correa

Ecuadors sittande vänsterpresident Rafael Correa omvaldes i första valomgången med 57 % av rösterna. Hans närmaste medtävlare hamnade på 22 %. Det visar att majoriteten i Ecuador vill att landet ska fortsätta på den väg den slagit in på vad gäller att resurserna kommer den stora massan till del och hävda landets oberoende (Ecuador har stängt USAs bas i Manta) och fortsatt integration i Latinamerika. Corre sade bland annat: ”Ecuador styrs inte längre partikratier (partieliter), bankkratier (bankerna) eller massmedier, här bestämmer folket.”

Rafael Correa efter valsegern i Ecuador:

"Vi måste bryta kapitalets överordning över samhället och människorna. Nedmontera den borgerliga staten och bygga en folklig stat. I Latinamerika betyder inte en valseger att man har makten. För det krävs en verklig revolution."
 
"Jag vill uttrycka min beundran, respekt och solidaritet för Hugo Chávez. Jag talar i namn av Fidel, Raul, Cristina, Daniel: vi är inte ute efter något för oss själva. Vi kommer att befinna oss var vi än är till störst nytta för våra hemländer och Det Stora Fosterlandet [Latinamerika]."

Hands off Venezuela 130218
Översättning: Zoltan Tiroler

”Vår Revolution är en och samma"



Venezuelas vicepresident Nicolas Maduro intygade att Venezuelas och Bolivias revolutionära process är en och samma. Han sade det i sällskap med Bolivias president Evo Morales som besöker Caracas för att träffa president Chávez, innan han fortsätter till FN i New York för att inviga Det Internationella Året för Quinua.

”Vi är samma lag, samma revolution: revolution för befrielse av vår kontinent. Det är samma trupper, befriarnas trupper, ursprungsbefolkningens motstånd, ALBA:s revolution.”

Cubadebate 130220
Översättning: Zoltan Tiroler

Deklaration från mötet Cepal – EU

”Vi förkastar bestämt alla tvingande åtgärder av unilateral karaktär som har extraterritoriella verkningar och som strider mot internationell rätt och normerna för fri handel.” Denna princip är en del av det man enhälligt enades om bland de politiska ledarna vid mötet mellan Cepal och EU. Mötet hölls i samband med Cepals toppmöte i Chiles huvudstad.

Detta enhälliga fördömande, formulerat i ”Santiagodeklarationen”, orsakade inga häftiga debatter eller motsättningar. Inte heller beslutsamheten att uppmuntra initiativ för att stärka samarbetet och kunskapsöverföring mellan de stora konglomeraten.

En annan aspekt som med framgång cirkulerat innan- och utanför möteslokalerna vid detta internationella möte har att göra med skyddet av miljön, den biologiska mångfalden och kulturen i de båda blocken Cepal och EU.

De enskilda ländernas suveräna rätt till sina naturresurser och deras ansvar vad gäller ekosystemet var en annan viktig punkt, inte mindre viktig än beslutet att stärka investeringarna.

Respekten för mångfald och grundprinciperna som slås fast i FN-stadgan slogs fast i deklarationen i vilken man också förbinder sig att ”förkasta terrorism i alla dess former och uttryck."

Åtgärder som motarbetar öppen handel är icke acceptabla, Inte heller blockader som den som appliceras mot Kuba, slogs det fast.

En rad praktiska åtgärder för att stärka banden mellan de 60 länder som deltog vid mötet handlar om att stärka samarbetet vad gäller bekämpande av drogmissbruk.

I den överenskomna texten står det: ”Vi inser att vår strategiska gemenskap är än viktigare i tider av ekonomisk och finansiell kris, en komplex social situation och när våra folk kräver mer inkluderande deltagande för att tillfredsställa sina basbehov.

Ömsesidiga investeringar, tillsammans med nödvändigheten av att de två blocken jämnar ut ojämlikhet bör vara det som kännetecknar gemenskapen. Utifrån detta föreslås stöd till produktiva investeringar som fullt ut uppfyller kraven på långsiktig hållbarhet ur ekonomisk-, social- och miljösynpunkt.

Totalt bestod deklarationen av 48 punkter. Nästa möte mellan Celac och EU ska hållas i Bryssel 2015.

Progreso Semanal 130127

USA och Sverige konspirerar mot Latinamerikansk enhet

>> www.proletaren.se >>  

Raul Castros anförande på CELAC:s toppmöte i Santiago de Chile: Vi ska bygga ett exemplariskt Latinamerika med mångfald men enigt.

Excellens Sebastian Piñera, president för Republiken Chile, Ärade presidenter, premiärministrar och delegationschefer, Chiles broderfolk:

Min första tanke går till att hedra minnet av Salvador Allende, en framstående latinamerikan och patriot som gav sitt liv för sitt lands oberoende och social rättvisa. Vi tänker som han när han sade: ”historien är vår och historien görs av folken.”

CELAC:s existens tillåter oss att möta utmaningarna med större medvetenhet om vilka vi är och vart vi är på väg, under omstörtande och komplexa förhållanden.

Vi fortsätter att, under svåra förhållanden, med stor ansträngning bygga ett idealiskt Latinamerika och Karibien, olika men enat kring politiskt oberoende, självständig kontroll över våra enorma naturrikedomar och avancera mot en hållbar utveckling, regional integration och berikande av vår kultur.

Hindren har varit, och kommer att fortsätta att vara, stora. Hoten mot freden växer och inblandningen utifrån i vår region fortsätter. De multinationella företagen, huvudsakligen nordamerikanska, ger inte upp sin kontroll av energi-, vatten- och mineralrikedomarna. Inte heller kontrollen av strategiska mineraler tills dessa uttömts. NATOs strategi blir allt mer aggressivt. Två årtionden efter Kalla Krigets slut växer de enorma arsenalerna av konventionella- och kärnvapen. Dessa kan inte, som Fidel sagt, döda varken svält eller fattigdom.

Den ekonomiska världsordningen är orättfärdig, nu inne i en global kris, på vilken man ännu inte ser någon lösning. Klimatförändringarna ökar obevekligt inför bristen på politisk vilja i de utvecklade länderna.

Utan vår enighet är ingenting möjligt och allt vi uppnått skulle förloras. Vid Amerikanska Toppmötet i Cartagena tog Vårt Amerika ett avgörande steg, som bekräftades vid mötet i Mar del Plata 2005. Då besegrades [USA:s planer på ett frihandelsområde]ALCA. Trots lockropen från USA 2009 i Trinidad och Tobago, stod Latinamerika och Karibien gemensamt fast och enat i kraven på att Malvinas tillhör Argentina och att uteslutnin?gen liksom blockaden av Kuba bör upphöra. Det är en händelse som det kubanska folket tackar för och aldrig kommer att glömma.

Utövandet av folkens självbestämmande och suveränitet samt nationernas jämställdhet är okränkbra principer för CELAC, vilka slogs fast i Deklarationen från Caracas.

Vi vet att det bland oss finns olika uppfattningar och till och med skiljaktigheter. Men CELAC har uppkommit ur den tvåhundraåriga kampen för oberoende och baseras på en djup enighet om målen. Det är inte CELAC, inte bara en lång räcka av möten, inte heller praktiska tillfälligheter, utan en gemensam vision av det Stora Latinamerikanska och Karibiska Fosterlandet som bara har skyldigheter mot sina folk.

Det går inte att ifrågasätta segrarna för de patriotiska styrkorna i president- och regionalvalen nyligen i Venezuela. De stora folkliga massmobiliseringarna demonstrerar det extraordinära ledarskapet som utövas av president Hugo Chavez Frias och det enorma folkliga stödet för den process som pågår i Venezuela. Tillsammans med smärta och oro för hälsan hos den Bolivarianska Revolutionens chef, ger detta broderfolk ett framstående exempel på övertygelse, lojalitet och enhet för att förbjuda de oåterkalleliga segrarna.

Den bolivarinaska regeringen utsätts för en permanent kampanj för att misskreditera den från imperiet och från den statskuppsbenägna oligarkin: men den har fortsatt sitt verk, hedrar försvaret av de rättvisa intressena hos de arbetande och alla venezolanska patrioter, Konstitutionen och den revolutionära demokratin.

Från denna plats upprepar vi vår respekt, beundran och tillgivenhet för Chavez liksom Venezuelas tappra folk som kämpar för politisk stabilitet, social trygghet och största möjliga lycka, precis som frihetsaposteln Simón Bolivar drömde.

Vi delar och stöder den beslutsamhet med vilken UNASUR agerat inför den parlamentariska kuppen i Paraguay. I en region som under årtionden lidit under blodiga diktaturer, införda och understödda av USA, kan man inte tillåta straffrihet för våld och? kuppmakare.

Vår Gemenskap är inte komplett så länge Puerto Ricos plats står tom. Denna systernation, genuint latinamerikansk och karibisk som lider av en kolonial ställning.

Vi får inte glömma att nära 170 miljoner latinamerikaner lever i fattigdom, av dessa är 75 miljoner barn. 66 miljoner människor i regionen lever i extrem fattigdom av vilka 34 miljoner är minderåriga. Vad betyder det för CELAC?

Det är sant att vi gått framåt med ekonomiska och sociala program i flera länder, som exempelvis Brasilien. Erfarenheterna från ALBA och Petrocaribe vad gäller solidariskt samarbete och hur våra nationer kan komplettera varandra, är betydande.

CELAC är i stånd att skapa sitt eget koncept för samarbete, anpassat till våra verkligheter och utifrån erfarenheterna från det senaste årtiondet. Trots framgångarna kan vi göra mer för att stödja Haiti, vars regering behöver resurser för återuppbyggnad och utveckling. Det är möjligt att göra det tillsammans, utifrån den haitiska regeringens beslut.

Vi är tvingade att uppnå avsevärda framgångar inom utbildning som bas för ekonomisk och social utveckling. Inget av det vi förslår, från minskningen av ojämlikhet till minskning av klyftan i den teknologiska nivån, är möjligt utan detta. Utrotandet av analfabetism som ett prioriterat mål, är fullt uppnåeligt. Med lämplig politik och regional samverkan och genom att ställa ett minimum av resurser till förfogande till de mest behövande kan vi göra stora kliv under några få år.

Vi borde vara kapabla till att främja en egen regional arkitektur anpassad till våra speciella villkor och behov i regionen. Vi borde också kunna ena våra styrkor för att bekämpa knarket, vilket diskuterats under de två dagarna på detta möte.

Igår sades det här att det finns droger i alla kontinentens länder. Jag vill klargöra att i Kuba finns inte droger. Man har försökt föra in det och det finns fler än 250 utlänningar häktade. Det finns bara lite marijuana i små mängder som kan odlas på vilken balkong som helst i vilken stad som helst ?i Kuba; men det finns inte droger och det kommer inte att finnas…

Jag har själv haft ett möte med alla organ som har med detta problem att göra och vi tog ett beslut: ”Vi ska bekämpa knarket med alla medel.” Vi koordinerade alla faktorer utifrån detta, vi använde våra massorganisationer i nära samarbete med folket, med vårt Parti och regeringen, Fackföreningarna, Bondeförbundet, Kvinnoförbundet, Kommittéerna till Revolutionens Försvar och vi vädjade till familjerna om samarbete i hela landet för att hitta och lagföra de som försökte få vår ungdom att börja använda droger.

De arresterades. Om man ska kunna segra så är detta en typ av problem som måste angripas medan de ännu är obetydliga. Våra lagar tillåter dödsstraff, men det är inte i bruk..Ursäkta denna utvikning….

Vi kan inte heller överge skyddet av våra immigranter, offer för främlingsfientlighet och en ökande diskriminering i den industrialiserade världen.

Vi har möjlighet att förena oss på en lämplig och konkret bas till en fredszon där vi uppfyller vårt traditionella avvisande av kärnvapen, alltmer sofistikerade och dödliga massförstörelsevapen, med avsikten och den fasta viljan att lösa alla våra motsättningar på fredlig väg med förhandlingar och dialog.

Jag avslutar med en hyllning till José Martí, i dag på 160-årsdagen av hans födelse. Från hans tankar har vi lärt oss att i svåra tider som dessa ”måste träden stå tätt i led för att inte jätten med sjumilastegen ska kunna ta sig igenom! Det är tid för att marschera enigt och vi måste stå tätt som rikedomarna i våra länder!”

Cubadebate 130129  

Framgångsrikt möte i Celac
Kubas president, Raul Castro, hade ett intensivt program vid Celacs toppmöte i Chile. Han hade samtal med nästan alla statschefer i Latinamerika och Karibien, liksom flera representanter för europeiska länder.

När det gäller toppmötet spelade den kubanska delegationen en huvudroll i debatterna och i utformandet av deklarationerna från mötet. Här slås ländernas gemensamma uppfattningar fast inför flera problem. Det gäller bland annat Argentinas rätt till Malvinas [Falklandsöarna], det gäller kampen mot terrorismen, det gäller USAs blockad av Kuba och det gäller återuppbyggnaden av Haiti.

Man emotser nu en ny period av arbete under vilken Kuba är ordförandeland i det roterande ordförandeskapeet. Kuba kommer att agera strikt enligt internationell rätt, enligt FN-stadgan och enligt de principer som gäller relationer mellan olika länder.

När Raul Castro övertog ledarskapet av Celac framhöll han att vi förkastar inblandning, aggression, hot, användning av våld. Vi förespråkar dialog, samråd och solidaritet mellan våra länder.

Cubadebate 130130  

Celac är vägen till regional integration
I slutet på januari är Chile värd för toppmötet i Celac, De Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap, i vilket Kuba då övertar ordförandeskapet. Latinamerikas och Karibiens väg till regional integration ger möjlighet att inta gemensamma positioner inför en situation med ekonomisk kris och utmaningar för en hållbar utveckling.

Celac skapades i Caracas i december 2011 och samlar alla 33 självständiga stater i Latinamerika och Karibien. I Celac ingår varken USA eller Kanada, nationer med annan historia, kultur, politisk- och socio-ekonomisk inriktning. I den venezolanska huvudstaden framfördes medlemmarnas aspirationer på social inkludering, tillväxt med jämlikhet och hållbar utveckling utifrån integration. Man antog också en aktionsplan inom områden som ekonomi, energi, miljö och kultur. För den kubanska Revolutionens ledare, Fidel Castro, handlar det om den viktigaste institutionen i regionen på ett sekel. För sin del framhöll president Raul Castro mötets övergripande betydelse.

De beslut som togs och arbetet under de senaste tre åren visar på aspirationerna av två århundraden av kamp och förhoppningar. ”Att ha nått så här långt har kostat oss ansträngningar, blod och uppoffringar”, sade Raul Castro. Inför Kubas ordförandeskap uttryckte Castro vikten av detta åtagande för att arbeta för Celacs syften. Enligt presidenten så bibehåller regionen, trots svårigheter och faror, ”målen av självständighet, oberoende, utveckling och integration. Vi är medvetna om att utan social rättvisa och en mer jämlik fördelning av rikedomarna är integration inte möjligt.”

Urspunget till Celac är en kombination av att regeringar inriktade på regionens självständighet och social rättvisa kommit till makten, samtidigt som de nyliberala modellerna gjort fiasko. Till detta bidrog USA:s politik, speciellt under George W. Bush (2001 – 2009) och uppkomsten av nya integrationsprojekt som ALBA (2004) och Unionen av Sydamerikas Nationer (2008). I Cancun, Mexiko, beslutade statscheferna att bilda Celac, efter en rad möten.

2008 stod Brasilien för första gången som värd för alla karibiska och latinamerikanska statschefer, vilket var fröet till Celac. Olika möten bar till slut frukt i december 2011 då Celac bildades efter att en rad dokument utarbetats under månaderna som föregick toppmötet. Så bildades Celac i samförstånd i försvar av identiteten, aspirationerna, kulturen och inkluderandet av de 33 självständiga länderna i regionen. Det utan syfte att ersätta de mekanismer som redan fanns.

Det viktigaste dokumentet som antogs var Aktionsplanen och stadgarna som föreskriver försvar av demokratin och den konstitutionella ordningen i Celac. På det ekonomiska området är målet att möta den internationella finansiella krisen och bygga nya mekanismer. På det sociala området handlar det om att göra framsteg när det gäller inkludering och utrotande av hunger och fattigdom. Celac prioriterar också integrering inom kultur, energi, transport, telekommunikationer och gränser.

Respekt för miljön, skapande av mekanismer för att genomföra planer för hållbar utveckling och skydd av naturen.

Waldo Mendiluza, Prensa Latina 130108  

ALBA firar åtta år
I Caracas firades grundandet av Den Bolivarianska Alliansen för Amerikas Folk, ALBA, samtidigt med firandet av 200 år sedan Cartagena-manifestet, 13 år sedan venezolanerna sade ”ja” till den bolivarianska grundlagen och 18 år sedan första mötet mellan Fidel Castro och Hugo Chávez. Festligheterna koncentrerades till Plaza Bolívar i Caracas den 15 december.

Torget genljöd av budskapet från president Hugo Chávez till Venezuelas folk och till de närvarande statscheferna och andra höga regeringsföreträdare.

Vicepresident Nicolas Maduro var i spetsen för aktiviteterna tillsammans med Bolivias president Evo Morales som uppmärksammade åttaårsjubileet av den integration som föddes 14 december 2004 i Havanna när Chávez och Fidel undertecknade grundandet av den regionala organisation i vilken i dag åtta länder från Karibien, Centralamerika och Sydamerika ingår.

Festligheterna ägde rum på huvudstadens viktigaste samlingsplats, Plaza Bolivar, och flera viktiga historiska händelser uppmärksammades. Kubas viceminister Miguel Díaz-Canel påminde om att alla dessa händelser bars upp av en gemensam tanke: enhet. Han framförde också hälsningar från Fidel och Raul. Det kubanska folket står sida vid sida med Hugo Chávez´ modiga folk i denna svåra stund. Viceministern påminde om att ALBA var den definitiva dödsstöten åt USA:s alternativ frihandelsområdet ALCA. Också Evo Morales påminde om de erövringar de latinamerikanska folken gjort liksom den venezolanska presidentens ledarskap. Morales sade sig vara övertygad om att ”vår broder Chávez, som segrat i så många politiska och ekonomiska bataljer, liksom en statskupp, nu kommer att segra i striden för försvaret av livet.”

Cubadebate 12-12-16 

PSUV vinner regionalvalen i Venezuela
Venezuelas Enade Socialistparti, PSUV, vann i 20 av de 23 delstatsvalen i söndags enligt information från Nationella Valrådet. De röda återtog majoriteten i Carabobo i norr, Nueva Esparta i nordost, Tachira i sydväst och Zulia i nordväst. Samtliga dessa delstater ansågs vara strategiska fästen för oppositionen.

Valdeltagandet var 53 % och röstningen gick lugnt och fredligt till. PSUV tog över i de tidigare högerstyrda delstaterna Anzoategui med 54 %; Apure med 59 %; Aragua med 52 %; Barinas 54 %; Bolivar 48 %.

Också i Cojedes, Delta Amacuro, Falcón, Guárico, Mérida, Monagas, Nueva Esparta, Portuguesa, Sucre, Táchira, Trujillo, Vargas, Yaracuy, Carabobo och Zulia segrade PSUV.

Däremot behåller oppositionskandidaten från presidentvalet i oktober, Henrique Capriles, med knapp majoritet guvernörsposten i landets näst folkrikaste delstat, Miranda. Han stod mot förre vicepresidenten Elias Jaua. Men i Mirandas parlament vann PSUV de flesta platserna. I ytterligare två delstater behåller högern guvernörsposterna.

Cubadebate 121216 med flera källor

Rafael Correa: ”Nu står vi på tur!”
Progreso Semanal (USA)

Det har gått en tid sedan presidentvalet i Venezuela. Där vann Hugo Chávez en överväldigande seger och besegrade oligarkin. Högern fortsätter att gråta i Caracas, Miami och Madrid. Likaså gråter bolagsmedierna på CNN, Univision, El Nuevo Herald och El País (för att inte tala om DN och SR, som åter lydigt upprepade vad som sades i USA, men hade kapitalt fel). Inför valen den 7:e oktober stödde dessa handlande i information öppet högerns kandidat Henrique Capriles, Washingtons nye tjänare. Vecka efter vecka upprepades att Capriles skulle vinna valen och de lyckades till och med lura sig själva. Det räckte med att se journalisternas ansikten dagen efter valet för att inse vilket hårt slag valförlusten innebar för dem.

Flera latinamerikanska regeringar lyckönskade Chavez. Ecuadors president Rafael Correa skrev på sitt Twitterkonto: ”Chávez segrade med 10 % övertag. Leve Venezuela, Leve ett enat Latinamerika, Leve den Bolivarianska Revolutionen!” Correa skrev att ännu en gång visade sig de vanliga lögnarna ha fel och han varnade sina landsmän: ”nu kommer de efter oss. Vi är förberedda och vi ska segra.” Han refererade till intrigerna och manipulationen från fiender till Ecuadors regering. I februari 2013 är det val i Ecuador.

Attackerna och förtalet från medierna som tjänar imperiet upphör inte: demoniseringen av ledare som Fidel och Raul Castro, Hugo Chavez, Evo Morales och Rafael Correa har inga gränser. Hundratals radio- och TV-program, tusentals tryckta sidor och digitala nyheter sprider hat och lögner för att skapa misstro mot dessa ledare.

När president Correa säger ”nu står vi på tur”, är han väl medveten om vilka som är motståndare till Medborgarrevolutionen. Correa har kapacitet att ge sig in på motståndarens område, några av dessa är simpla marionetter till kommersiella medieföretag, ge dem en fight och besegra dem. Han har nyligen givit två intervjuer till europeiska TV-bolag där han försvarat Ecuadors oberoende och självständighet samtidigt som han avslöjat skitsnacket och lögnerna mot hans regering.

Den ena intervjun var med spanska TVE och skjutjärnsjournalisten Ana Pastor (numera anställd av CNN). Pastor försökte klämma åt Correa: ”Vad säger du om att New York Times i en mycket hård ledare säger att du leder en skoningslös kampanj mot yttranderätten?”

Correa svarade med subtil humor: ”Fråga gärna New York Times om de vet var Ecuador ligger.” Journalisten intygade ”klart att de vet” och sade att det handlade om en ”viktig” tidning och att det hade rätt i sin uppfattning. På det replikerade Correa: ”Om det är något jag lärt mig på min post så är det att vara ansvarig inför folket, inte för massmedia. Ni tror er vara ägare till den allmänna opinionen. Fel! Ni är ägare till den publicerade opinionen. Den allmänna opinionen uttrycker våra folk och det är dem vi ska svara inför. Sluta sprida myterna om dessa onda politiker som förföljer medierna. Det är tvärtom de som förföljer oss.”

Den andra intervjun var i augusti för TV-kanalen RT. Intervjuaren var spanjorskan Monica Rodriguez som tog upp frågan om medier. Correa sa: ”Här i Latinamerika så säger ni att det är en attack på yttrandefriheten om vi kräver att medierna ska betala skatt. De har varit vana vid att stå över lagen. De är de största exploatörerna av arbetarna. Nu tvingas de att uppfylla sina lagstadgade plikter mot de anställda; attack på yttrandefriheten! Det är de som sätter den politiska agendan, presidentens agenda; de anklagar, dömer och stiftar lagar. Inte nu längre, nu har de inte denna makt: alltså en attack på yttrandefriheten. Nej, äntligen har vi en verklig rättsstat här.”

Journalisten frågade: ”Känner du dig förföljd? Är du rädd?” Correa svarade: ”Det är det jag säger, varje dag måste man stiga upp för att se vilka nya lögner som media publicerar. Här i Ecuador är det sex familjer som äger de stora medierna. Samma sex familjer äger stora varuhus och företag. Vi genomförde en konstitutionell reform som hindrar att medier också driver annan affärsverksamhet. Attack mot yttrandefriheten! För att undvika intressekonflikter, också det en attack mot yttrandefriheten. Allt som främjar etik och regler men som negativt påverkar intressena hos denna mediediktatur som vi har i Ecuador utmålas som en attack på yttrandefriheten. Tidningarna i Latinamerika har varit oerhört korrupta, allierade med diktaturer, Pinochet, argentinska diktaturer osv. Det har varit betydande intressekonflikter. Man driver en affärsverksamhet och har en TV-kanal. För att sprida information? Nej, för att försvara affärsverksamheten. Allt detta håller på att ändra sig och därför utsätts vi dagligen för förtalskampanjer.”

Den form av medier som Correa möts av frågar inte, utan anklagar. Den undersöker inte utan hittar på. De ser och behandlar Latinamerika utifrån sig själva, etnocentriskt, de tror sig vara ägare till sanningen och de förvandlar sig till domare över våra politiska processer. De störs av sanningen som uttalas av våra progressiva ledare.

När Correa säger ”nu är det vår tur”, vet han att kampen blir i och utanför Ecuador. Monopolmedierna, i tjänst hos de transnationella bolagen, attackerar för att störta honom. I en gallupundersökning, som gjordes i september av ett mexikanskt företag, fick Correa stöd av 75 % av de tillfrågade.

Progreso Semanal (USA) 121017. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-09-16
Upprop i solidaritet med Venezuela mot USA:s inblandning inför valet 7 oktober.

Det blir val i Venezuela den 7 oktober. Den dagen kommer framtiden att avgöras för revolutionen som har fört merparten av landets folk bort från att leva ett liv i påtvingad fattigdom och utanförskap - Revolutionen som samtidigt har bidragit med avgörande insatser för utvecklingsprocessen, samarbetet och integrationen i Latinamerika och Karibien.

Under alla dessa år, i synnerhet under den pågående valkampanjen, har USA tillämpat en hel rad olika slags inblandningar mot Venezuela, såväl helt öppet som genom påstått oberoende organisationer. Samtidigt har medierna, tjänstvilliga som de är åt den inhemska högerns och imperialismens intressen, arbetat oavbrutet för att skada den bolivarianska revolutionens anseende, och i synnerhet dess ledare, President Hugo Chavez Frias' anseende. De har anklagat honom för att vara odemokratisk, utan att beakta att sedan första gången han valdes till president, har han underställts val och folkomröstningar totalt tretton gånger. De har även tillgripit föraktligt agerande när det gäller hans hälsa. Nu håller de på med att försöka förringa legitimiteten hos landets Nationella råd för valen, i syfte att skapa stämningar präglade av misstänksamhet inför valen och valresultaten, för att skapa en grund för tänkbara kommande aktioner för att destabilisera landet.

Medvetna om vikten av denna historiska stund för Venezuela, Latinamerika och Karibien och världen, deklarerar vi vår solidaritet med den bolivarianska revolutionen och dess president. Vi kräver respekt för det venezuelanska folkets suveränitet, och vi uppmanar intellektuella, kulturarbetare och samhällsengagerade aktivister att stödja detta initiativ.

Kubas avdelning för intellektuella, kulturarbetare och samhällsengagerade aktivister i nätverket "till mänsklighetens försvar".

Översättning: Svensk-Kubanska Föreningen

På följande hemsida kan du underteckna uppropet:
www.convenezuelabolivariana.org (Välj mellan spanska, engelska och franska)

2012-09-12
Fredssamtal mellan FARC-gerillan och Colombia i Kuba


Förhandlare från Colombias regering och FARC-gerillan har skrivit under ett avtal om att inleda fredssamtal. Första rundan blir i Oslo 5 oktober, för att sedan fortsätta i Kuba. Förutom parterna har Kuba, Norge, Chile och Venezuela deltagit för att få till stånd samtalen, de första på över tio år. Också ELN-gerillan är inbjuden till samtalen.

Just att det finns representanter för FARC i Kuba har varit en av ursäkterna för USA att behålla Kuba på listan över länder som ”stöder terrorism”. Det argumentet håller inget vidare nu när Colombia, en av USAs närmaste allierade, inleder fredssamtal med gerillan.

Cuba Central Team (USA) 120831. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-08-26
Ecuador har rätt att stå upp emot USA
Mark Weisbrot, The Guardian

USA utmålar sig som främjare av mänskliga rättigheter, men någon rätt att göra det har man sedan länge förverkat. Ecuadors president tog beslutet om asyl till Julian Assange eftersom det var det enda etiskt riktiga beslut som gick att ta.

Ecuador har nu fattat sitt beslut: att ge politisk asyl till Julian Assange. Detta kommer i svallvågorna av en incident som borde skingra alla tvivel om motiven bakom Englands/Sveriges försök att få Assange utlämnad. I onsdags utfärdade Storbritanniens regering ett icke tidigare skådat hot med att inta Ecuadors ambassad om inte Assange överlämnades. Ett sådant angrepp skulle vara ett så extremt brott mot internationell lag och diplomatiska konventioner att det är svårt att hitta något exempel på en demokratisk regering som framfört något sådant hot, än mindre gjort det.

När Ecuadors utrikesminister Patiño i ett ilsket och trotsigt svar publicerade hotet, försökte brittiska regeringen att backa och hävdade att det inte var hot om att invadera ambassaden (som är ett lands självständiga territorium). Men hur ska man annars kunna tolka ordalydelsen som britterna överlämnat: ”Ni bör vara medvetna om att det i England finns laglig grund enligt Diplomatisk och Konsulär Akt 1987, som tillåter oss att vidta åtgärder för att arrestera Mr Assange i de nuvarande lokalerna i ambassaden. Vi hoppas innerligt att vi inte behöver komma till denna punkt. Men om ni inte är kapabla att lösa frågan med Assanges närvaro i era lokaler är detta en öppen möjlighet för oss.”

Är det någon som vid sina sinnens fulla bruk tror att brittiska regeringen skulle vidta en sådan åtgärd utan motstycke om det bara gällde en vanlig utländsk medborgare som eftersöktes för förhör – inte åtal eller rättegång – av en främmande regering?

Ecuadors beslut att ge politisk asyl var både förutsägbar och rimlig. Men det är också banbrytande med avsevärd historisk betydelse.

Först, vad gäller fallet: Assange har goda skäl för att frukta förföljelse om han överlämnas till Sverige. Det är ganska allmänt accepterat att han omgående skulle placeras i häkte. Då han inte är åtalad så har svenska regeringen ingen legitim anledning att tvinga honom till Sverige, vilket i sig är ett slags förföljelse. Vi kan tillfoga att Sverige inte har någon legitim anledning för utlämning då Sverige upprepade gånger erbjudits att förhöra Assange i England, men avvisat den möjligheten. Inte heller har man motiverat denna vägran.

För några veckor sedan erbjöd Ecuadors regering att Assange skulle få förhöras på ambassaden, där han vistats sedan 19 juni, men svenska regeringen vägrade åter, och gav inte heller denna gång något skäl för detta. Detta var en ovänlig handling i förhandlingsprocessen som ägt rum mellan regeringar för att lösa situation.

Förre chefsåklagaren i Stockholm, Sven Erik Alhem har klargjort att svenska regeringen inte har något legitimt skäl att begära Assange utlämnad när Alhem vittnade att svenska regeringens krav på att Assange utlämnas är ”orimligt och inte professionellt, liksom orättvist och utan proportioner”, då han enkelt kunde förhöras i England.

Men viktigare ändå, Ecuadors regering instämmer med Assange att han hade rimlig anledning att frukta att han skulle skickas vidare till USA och förföljelse för sina aktiviteter som journalist. Beläggen för detta är starka. Några exempel: en pågående undersökning av Assange och Wikileaks i USA; tecken på att åtal redan förberetts; uttalanden av viktiga offentliga personer som den demokratiske senatorn Diane Feinstein att Assange ska åtalas för spioneri som kan medföra livstids fängelse eller dödsstraff.

Varför är detta fallet så viktigt? Det är förmodligen första gången som en medborgare som flyr undan politisk förföljelse från USA fått politisk asyl av en demokratisk regering som försöker hålla sig till internationella människorättskonventioner. Många har sökt och fått asyl i USA,

Idén om USAs regering som försvarare av mänskliga rättigheter, vilket omhuldas framförallt i USA oc †††??i?
?h bland dess allierade, grundades på att man bortser från de mänskliga rättigheterna till offren av USAs krig och utrikespolitik. Exempelvis tre miljoner vietnameser eller fler än en miljon irakier som dödades. Liksom miljontals andra som tvingats fly, sårats eller smädats på grund av USAs handlingar. Idén att USA bör dömas enbart för vad det gör inom sina gränser förlorar stöd i samma takt som världen blir multipolär ekonomiskt och politiskt. Washington tappar makt och inflytande och dess krig, invasioner och ockupationer ses som legitima av allt färre.

Samtidigt har de mänskliga rättigheterna i USA försämrats de senaste tio åren. Före medborgarrättslagarna från 60-talet var det flera miljoner afro-amerikaner som inte hade rösträtt och saknade andra medborgerliga rättigheter och den internationella skammen USA ådrog sig bidrog till att medborgarrättsrörelsen hade framgång. Men i slutet på det årtiondet kunde USA ses som ett positivt exempel inom landet när det gällde att följa lagar, vederbörliga processer och skydd av medborgerliga rättigheter och friheter.

Idag anser sig USA ha laglig rätt att utan tidsbegränsning kvarhålla sina egna medborgare, presidenten kan beordra mord på en medborgare utan så mycket som en utfrågning, regeringen kan spionera på sina medborgare utan domstolsbeslut, och dess tjänstemän är inte möjliga att åtala för krigsbrott. Det hjälper inte att USA med mindre än 5 % av världens befolkning har nära 25 % av världens fångar, många av dem offer för ”kriget mot drogerna”, som snabbt förlorar legitimitet i resen av världen.

Assanges framgångsrika ansökan om asyl är ett slag mot Washingtons internationella rykte. Samtidigt visar det hur viktigt det är att det finns demokratiska regeringar som är oberoende av USA och, i motsats till Sverige och Storbritannien, inte samarbetar i förföljandet av en journalist för egennyttan. Förhoppningsvis kommer andra regeringar att låta England veta att hot om att invadera ett annat lands ambassad sätter dem utanför gränsern †††??i?
?a för nationer som följer lagarna.

Det är intressant att se pro-Washington-journalister och deras källor när de försöker smutskasta Ecuadors regering för att det gett Assange asyl. ”Correa försöker framställa sig som en förkämpe för yttrandefrihet”, säger de. Eller ”Correa vill ge USA ett tjuvnyp”, eller ”Correa vill framställa sig som en internationell ledare”. Men det är löjligt.

Correa önskade inte den här röran och det har varit en förlustsituation för honom från början. Han har fått känna av ökade spänningar med tre länder som är viktiga för Ecuador: USA, England och Sverige. USA är Ecuadors största handelspartner och har flera gånger hotat att avskaffa handelsbestämmelser som ger tusentals ecuadorianer arbete. Och då de flesta stora internationella media har varit fientligt inställda till Assange från början så har de använt asylansökan för att attackera Ecuador och anklagar dess regering för att slå till mot media. Som jag skrev innan är detta en grov överdrift och misstolkning. Ecuador har media som inte censureras och som i huvudsak opponerar sig mot regeringen. De flesta i världen får de vilseledande nyhetsrapporterna och det är det enda de får veta om Ecuador.

Correa fattade sitt beslut för det var det enda etiska beslut som gick att fatta. Alla andra oberoende, demokratiska regeringar i Sydamerika skulle ha gjort samma sak. Tänk om världens stora mediaorganisationer hade samma höga etik och engagemang för yttrandefrihet och pressfrihet.

Nu återstår att se ifall Storbritanniens regering kommer att respektera internationell lag och mänskliga rättighets konventioner och ge Assange fri och säker passage till Ecuador.

The Guardian, Mark Weisbrot 120816. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-08-26
Ecuadors starka stöd till pressfriheten

När Wikileaks grundare Julian Assange sökte asyl på Ecuadors ambassad i London den 19 juni var det många som frågade sig ”varför Ecuador?” Det enkla svaret är att det beror på att Ecuadors regering varit ett starkt stöd för Wikileaks, vilket återspeglar dess hållning för att försvara medie- och informationsfrihet.

Det har skrivits mycket i media om påstådda inskränkningar i pressfriheten i Ecuador. Correa förklarade nyligen Ecuadors mediepolitik i en intervju med Assange i Russia Today. Vad hans regering motsätter sig är bolag som genom sin monopolställning har försökt att ”destabilisera vår regering för att undvika förändringar i vår region och därmed förlora den makt de alltid haft.”

Sedan Correa valdes till president första gången 2006 har han, precis som Assange, varit utsatt för en konstant förtalskampanj som koordinerats av mediebolagen.

Bara några månader efter att han blivit vald så publicerade elva stora dagstidningar samma framsida och ledare i vilken man attackerade honom. Detta beskrevs i ett telegram från USA:s ambassad (som Wikileaks publicerade) som ett exempel på ”aldrig någonsin tidigare genomförd koordinerad attack i pressen på en sittande president.”

Faktum är att medan USA officiellt kritiserar Correa för påstådda attacker på media, så skriver USA:s ambassad till Washington i mars 2009 där man bekräftar Correas anklagelser att ”Ecuadorianska media spelar en politisk roll, i detta fall som opposition.” Orsaken angavs i telegrammet: ”Många av ägarna till medierna kommer från en affärsmannaklass i eliten som känner sig hotade av Correas reformer och försvarar sina egna ekonomiska intressen i sina medier.”

När Correa intervjuades av Assange påpekade han att när han valdes 2006 så ägdes fem av de sju privata TV-kanalerna av bankmän och staten ägde inte någon kanal alls.

2008 röstade ecuadorianerna med överväldigande majoritet för en ny konstitution. Bland mycket annat försöker man att demokratisera media och förbjuda banker från att ha affärer i media. Konstitutionen stärktes förra året. Väljarkåren stödde ett tillägg som också förbjuder mediebolag att äga eller ha andelar inom andra affärsområden eller industrier för att undvika potentiella konflikter och jäv när man rapporterar nyheter.

Regeringen har också försökt att få igenom en ny medialag som skulle bryta upp storbolagens mediemonopol. Den nya lagen skulle innebära att privat medieägande skulle begränsas till 33 % av samtliga media, staten skulle kontrollera 33 % och olika samhällsorganisationer 34 %. Tills vidare har den nya lagen stoppats i parlamentet av högeroppositionen. Mediebolagen har gått till våldsamt angrepp mot lagförslaget och kallar det en attack på yttrandefriheten.

Det kanske inte är förvånande att medierna i Ecuador i stort sett har ignorerat innehållet i de telegram som skickats från USA:s ambassad och som avslöjats av Wikileaks. Särskilt tysta har de varit om det som framkommit om deras egna hemligheter.

Exempelvis avslöjar ett telegram från ambassaden hur medierna hade samarbetat för att tysta information efter att Ecuadors banksektor kollapsade 1999 – 2000. Vid denna tid utbröt en konflikt mellan två TV-kanaler som hotade med att avslöja har banker, knutna till deras konkurrenter, hade agerat. För att undvika att trappa upp konflikten ingicks en ”icke-angreppspakt”, som stoppade mediernas undersökningar av bankernas agerande.

Ecuadors regering utgick till del ifrån telegram från USA:s ambassad till Washington när man utvisade USA:s ambassadör i april förra året. Månaden efter hade Wikileaks, på Ecuadors begäran, publicerat 950 telegram som relaterade till landet. I april sa Correa att Assanges arbete med Wikileaks hade satt Washington under press och bromsat upp det. Därför utsattes Assange för ”förföljelse, förtal och lynchning av media.”

Green Left Weekly 120624. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-08-14
Venezuelas guldmedaljör tackar president Chávez

Venezuelas Ruben Limardo tog OS-guld i fäktning när han i finalen besegrade Norges Bartosz Piasecki med 15-10. Limardos seger har firats stort i hemlandet. Det är det första guldet på 44 år för Venezuela och det andra någonsin. Efter segern pratade Limardo med Chávez på telefon. Han tackade då presidenten, sina lagkamrater och Venezuelas folk för deras stöd. ”I framtiden är det inte bara en medalj, utan något mer. För att du (Chavez) gör ett fantastiskt jobb, engagerar dig i idrott, precis som det bör vara, men något vi aldrig sett förr.”

Venezuelaanalysis 120802. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-07-09
Kuba fördömer statskuppen i Paraguay

Kubas UD har gjort följande uttalande:

”Kubas regering fördömer energiskt parlamentets statskupp mot landets konstitutionelle president Fernando Lugo och broderfolket i Paraguay.

Denna kupp läggs till den långa listan av attentat mot folkens självbestämmande i Latinamerika som alltid genomförs av oligarkierna med tillstånd eller medverkan av USAs regering.

Kuba fördömer, att efter årtionden av blodiga militärdiktaturer som mördat hundratusentals personer och utövade statsterrorism och tortyr i fullständig straffrihet, så har denna våldsamma och antidemokratiska strategi åter tagits i bruk. Det görs med klassiska eller nya metoder som militärkuppen och sedan oljekuppen mot den Bolivarianska Revolutionen i Venezuela, försöket att destabilisera och splittra Bolivia, militärkuppen mot progressiva krafter i Honduras och kuppförsöket mot medborgarrevolutionen i Ecuador.

Handlingar som dessa försöker bromsa de progressiva förändringar och den genuina latinamerikanska integrationen i Vårt Amerika.

Kubas regering deklarerar att den inte kommer att erkänna någon auktoritet som inte stammar ur legitima val och det paraguayanska folkets utövande av sin suveränitet.

Samtidigt bibehåller vi vårt medicinska samarbete, som är strikt humanitärt, i befolkningens intresse i detta land, liksom Ögonkliniken Maria Auxiliadora som har hjälpt till att rädda eller förbättra synen hos 18 000 paraguayaner.”

Cubadebate 120623. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-07-09
USA kände till planerna på att avsätta Paraguays president Lugo

Sedan 2009 har USA känt till oppositionens planer på att ersätta president Fernando Lugo så snart tillfälle ges, enligt ett dokument publicerat av Wikileaks förra året. USAs ambassad skriver hem till Washington: ”Rykten går om att ledaren för UNACE, general Lino Oviedo, tillsammans med expresident Nicanor Duarte vill avsätta Fernando Lugo genom en politisk rättegång i parlamentet.” Så står det i det hemliga telegram från 28 mars 2009 som skickades till USAs UD.

Telegrammet publicerades av Wikileaks i augusti 2011. I telegrammet framgår vidare att konspiratörerna planerade att utnyttja ett misstag från den tidigare biskopen Lugo för att genomföra en rättegång och ta över den politiska makten. Duarte skulle då bli talman och vicepresident Franco skulle bli ny president.

Även om Franco blev president skulle Oviedo och Duarte kontrollera både parlamentet och domstolarna, står det i telegrammet. Där står det också om ”politiska hajar” som omgav Lugo. ”Vi tror att han står under hårt tryck.”

Avsättningen av Fernando Lugo genom en politisk process fördöms av hela Mercosur och stora delar av Latinamerika. Argentina, Brasilien och Venezuela har kallat hem sina ambassadörer. Venezuela har också tillkännagivit att man avbryter leveranserna av olja.

Cubadebate 120625. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-06-22
ALBA-länderna säger nej till utländsk inblandning i Syrien. Man vill inte ha en upprepning av det som hände i Libyen.

”Den föreslagna resolutionen är ett försök att blanda sig i Syriens inre angelägenheter utan försök till dialog, utan försök att hitta en fredlig lösning”, säger en representant för Bolivia, Kuba, Ecuador, Nicaragua och Venezuela.

ALBA-representanten förkastade den föreslagna resolutionen vid det extrainsatta mötet i fredags i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter i Geneve. ”Förslaget saknar balans och underlättar inte ett verkligt samarbete vad gäller mänskliga rättigheter, något som borde känneteckna arbetet i detta Råd.” ALBA-länderna deklarerade att de inte stöder aktioner som ”med förevändningen att skydda liv skulle innebära en utländsk intervention. Vi uppmanar till ett omedelbart slut på våldet från alla parter i Syrien.” ”Vi upprepar vår solidaritet med Syriens regering och folk i den svåra situation som man genomlever. Vi är bekymrade för att samma mönster av inblandning upprepas som skedde i Libyen av utlänska makter.” Man upprepade sin oro för ”förlusten av oskyldiga liv och fördömer energiskt mordet på fler än 100 människor (i Houla), de flesta av dem kvinnor och barn.” ALBA-länderna kräver en ”grundlig utredning av dessa brott och kräver att förövarna ställs inför rätta.”

”Vi uppskattar de åtgärder den syriska regeringen vidtagit vad gäller de legitima kraven från de som demonstrerat fredligt…och det reformprogram som genomförs, samt viljan att genomföra Kofi Annans fredsplan”. ALBA uttrycker också sitt förtroende för att det syriska folket kan lösa sina problem utan utländsk inblandning som ”skulle innebära allvarliga konsekvenser för världsfreden, speciellt i Mellanöstern.” ”Vi upprepar vikten av att respektera Syriens rätt till självständighet, territoriell integritet, och det syriska folkets rätt till självbestämmande.”

telesurtv.net 120601. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-06-19
Journalister i Ecuador avlönade av USA

Nyligen släppta dokument från Wikileaks visar att flera kända journalister i Ecuador fungerade som informatörer till USA:s ambassad i Quito. Landets president Rafael Correa har i skarpa ordalag fördömt journalisterna. Han kritiserade också de privata, ”fria” medierna som inte publicerat avslöjandena. ”Vilken skam. Den korrupta pressen skrev inget för att de själva är inblandade. Det visar korruptionen och tjänstvilligheten mot USA i denna press och bland dessa journalister.” USA:s ambassadör skriver i de avslöjade dokumenten om ”våra kontakter”, ”källor nära ambassaden”.

Namnen på journalisterna har publicerats, en av dem är en känd programledare på TV. Ambassaden byggde sina rapporter till Washington på vad deras kontaktmän i pressen delgav dem. President Correa ironiserade över dem: ”Det är dessa journalister som har velat ge oss lektioner i moral och etik.” Han anmärkte också att det förklarar att en av dem tagits emot med stor entusiasm av den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter i Washington (CIDH) där han anklagat Ecuador för att begränsa pressfriheten. Detta medförde att CIDH uttryckte kritik mot Ecuador. Correa lovade också att publicera de övriga dokumenten från Wikileaks, trots protester från journalisterna som hävdar att de bara gör sitt jobb.

Liberación 120504. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-06-01
Förtrycket i Honduras allt brutalare
Dick Emanuelsson

I kväll påträffades Alfredo Villatoro, nyhetschef för radiostationen HRN påträffad med två skott i huvudet och märkligt klädd i polisuniform modell "Cobra". Cobrakommandon är hatade av Motståndsfronten och folk i allmänhet.

Terrorn som kostat 25 journalister livet sedan nuvarande president Porfirio Lobo installerades på presidentposten och som kostar nära 209 honduraner livet per dygn, ska ses i ljuset av att Pentagon och mäktiga krafter inom den honduranska oligarkin försöker skapa ett klimat som ger intrycket av att narkotikakartellerna är på väg att ta över landet och att Honduras folk behöver en mäktig allierad som så klart återfinns norr om Rio Grande.

Terrorn har ökat i takt med att Motståndsfrontens politiska gren, partiet LIBRE, har tagit ledningen i alla opinionsundersökningarna och att folk vänder de två traditionella partierna ryggen. De senaste två veckorna har fyra kamrater mördats, två av dem var kandidater till de kommande valen och tillhörde den revolutionära grenen av Libre och Motståndsfronten.

Men ju mer "assistens" som pumpas in i Honduras av USAID, DEA, FBI eller Colombias specialstyrkor ur armén, desto mer honduraner är det som begravs; ju mer assistens, desto mer blod flyter det och desto fler Cessna-plan med kokain från Colombia landar det på ägorna till de tre mäktiga Terratenientes.

Trist, men det är realitet.

Dick Emanuelsson 120516

2012-05-25
USA tror på vinst för Chávez

Högerns kandidat i presidentvalet i Venezuela i oktober, Henrique Capriles, ser ut att gå emot ett klart nederlag mot sittande presidenten Hugo Chávez. Det säger nu en av Capriles viktigaste rådgivare, US-amerikanen Peter Greenberg.

Den venezolanske journalisten José Vicente Rangel avslöjar att Greenberg räknar med att Chavez vinner med minst 13 % före Capriles. Siffrorna stämmer med en undersökning från Datanálisis, som trots att den mörklades, sipprade ut. Capriles nordamerikanske rådgivare anser det nödvändigt att Capriles ändrar sin kampanjinriktning. Också ledaren för kampanjen för högern varnar att högeralliansen misslyckats.

Cubadebate 120520. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-05-21
Brasilien näpsar USA

I samband med att Brasiliens president Dilma Rousoff besökte Kuba satte USA press på Brasilien för att föra fram USA:s agenda på ön. Men Brasiliens utrikesminister deklarerade inför besöket att Brasilien inte hade för avsikt att kritisera Kuba. Istället sade han: ”Vad vi kan se råder det ingen nödsituation [vad gäller mänskliga rättigheter] i Kuba. Det finns andra omständigheter som är mycket mer bekymmersamma, inklusive på Guantanamo [USA:s tortyrläger i Kuba]” Han tillade: ”Det finns många intressanta områden där vi kan samarbeta med Kuba för att förbättra läget för de mänskliga rättigheterna, som exempelvis haitierna. Tack vare de kubanska läkarna i Haiti kunde koleraepidemin hejdas.”

Tidskriften Kuba 2/2012. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-05-17
FN berömmer Nicaragua för fattigdomsbekämpning

Den regionala chefen för FNs Internationella Utvecklingsfond för jordbruk, Josefina Stubbs, framhöll att Nicaragua har gjort stora framsteg i kampen mot fattigdom. Det gäller speciellt på landsbygden. ”Nicaragua har uppnått viktiga framsteg i minskande av den extrema fattigdomen på landsbyden och av fattigdomen rent allmänt”, sade Stubbs. Hon tillade: ”Jag tror det finns ett land i Centralamerika som har förbundit sig och lovat en förändring till det bättre av livet på landet, och det är Nicaragua.”

El 19 Digital 120419. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-05-12
Ingen slutdeklaration från toppmötet i Colombia

Ledarna för Argentina, Brasilien och Colombia gjorde det klart att de inte kommer till nästa toppmöte, planerat till Panama 2015, ifall inte Kuba deltar. USA:s allierade Colombia kallade USA:s uteslutning av Kuba för ”oacceptabelt”.

På grund av motsättningar mellan USA/Kanada och resten av länderna blev det ingen deklaration från mötet. Förutom Kuba var de stora stridsämnena Argentinas krav på Malvinas (som Obama kallade Maldiverna) och hur man ska bekämpa droghandeln och kriminalitet.

En ödets ironi är att för mindre än ett år sedan publicerade USA en rapport där man kritiserade Colombia för sexhandel. USA, sin vana trogen, talade i rapporten om vad Colombia ska göra åt saken för att få godkänt av USA. På toppmötet blev det skandal när ett 20-tal män från USA:s delegation tog med lika många prostituerade till hotell Hilton.

Cuba Central Team (USA) 120420. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-05-12
Imperiets härskare i Colombia
El Tiempo (Colombia)

De ser normala ut, men kostymerna som Obama hade på toppmötet var armerade. Armeringen, i kevlar, ska klara kulor.

Förutom specialkläderna hade han framför sig en liten låda med mediciner, inklusive kraftfulla tabletter mot en eventuell förgiftning. Men han åt för det mesta inte av den serverade maten, istället var det medhavd mat och kockar från USA som anlitades. Han åt ensam och han åt bara lite. Med sina kollegor delade han inte ens efterrätten.

Från början hade arrangörerna reserverat tio våningar på hotell Hilton. Men i hotellet var det tänkt att också stormakterna Brasilien och Mexiko skulle inkvarteras. Omedelbart kom meddelande från Washington att man krävde hela hotellet för sig själva. Brasilien och Mexiko accepterade och jänkarna fick därmed alla de 360 rummen. Presidenten fick den största sviten, belägen centralt på 8:e våningen.

När man kommer in i sviten kommer man först till en stor samlingssal med lädersoffor, bord, fåtöljer och blomsterarrangemang. Sovrummet innehåller en enorm säng, som inte verkar vara en dubbelsäng utan fyrdubbel. En enorm garderob. Badrummet är nästan lika stort som en vanlig våning. Slutligen en matsal med bord och stolar för åtta personer. Den har ett stort fönster som vetter ut mot trädgårdarna. Men det finns inget att frukta; fönstren är bättre bepansrade än presidentens kläder.

Först var det sagt att Obama skulle komma med tre flygplan och sex bilar. Men det blev 19 flygplan och 28 fordon.

Fast han hade ett kylskåp fullt med drycker, tog han inte ens vatten. Sanningen är att hans medhjälpare hade med sig vatten från Washington. Inför middagen med Colombias president Santos som värd, skickade man en förfrågan ifall Obama önskade något särskilt. Svaret kom: ”Presidenten accepterar det som serveras, men ber om att han passas upp av sina egna kypare.” Så blev det och han kom med fem, alla från Säkerhetspolisen. De hade till uppgift att prova varje maträtt i förväg. De följdes av en gåtfull man och en lika gåtfull kvinna, som inte vek från Obamas sida under hela besöket. Det var hans chefsläkare, en av världens bäste internmedicinare och hans personliga sköterska som uppnått majors grad i USA:s armé. Bland de sex läkare som följde Obama ingick en som är expert på att manöverera en helikopter ifall det skulle uppstå en nödsituation.

Det finns ytterligare en detalj som är värd att nämna: guayaberans (en traditionell sydamerikansk skjorta) knappa seger. Vid invigningen hade 13 av statsmännen guayabera, tolv i kostym (och vi vet vilken som egentligen var en rustning) och en, Bolivias president Evo Morales, hade en typisk jacka, fyra var kvinnor och värden Colombias Santos hade bara skjorta.

Kl 09 på morgonen lämnade USA:s delegation hotellet. Obama stannade inte ens upp vid den disk som kvinnor från ambassaden i Bogota hade installerat i receptionen. Här fanns T-tröjor med en skrattande Obama, av Garcia Marquez och en på Hillary Clinton blinkande med ett öga. Försäljningen skulle ha gått till välgörande ändamål.

Vid den officiella fotograferingen tuggade Obama tuggummi. När presidentplanet lyfte fanns fler än 700 personer i hans delegation kvar för att njuta av vad Cartagena har att erbjuda. Några av dem hade hyrt ett fik på stadsmuren: ”Nu har vi levererat mannen, nu kan vår fest börja”, sade en av dem med ett skratt.

El Tiempo, Colombia 120419. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-05-08
10 år sedan det USA-stödda kuppförsöket i Venezuela

Dr Francisco Dominguez, chilensk flykting från Pinochets diktatur och ordförande i Venezuela Solidarity Campaign säger: Vi vet vad som skulle ha hänt om den USA-stödda kuppen mot den demokratiskt valda regeringen under Hugo Chavez hade segrat i april 2002. Mönstret var taget från Chile 1973. Som i Chile skulle varje demokratiskt drag i samhället ha avskaffats och en häxjakt inledas på allt progressivt. Precis som i Chile försökte de påtvinga landet en diktatur genom våld, mot folkets vilja. Precis som i Chile hade de stöd från bolagsmedier och USA.

Hade eliterna i Venezuela lyckats 2002 skulle det fått samma konsekvenser som i Chile: olagliga fängslanden, tortyr och mord. Och vi skulle idag ha beklagat morden på tiotusentals venezolaner.

I dag fortsätter USAs regering att blanda sig i Venezuelas interna angelägenheter. Syftet är uppenbart: att installera en regering som uppfyller USAs intressen i det oljerika Venezuela. Det är därför som stödet för Venezuela, mot en US-amerikansk intervention är så viktigt.

http://venezuelanalysis.com/analysis 120416

2012-05-03
USA genomför illegala vapentransporter i Bolivia

Bolivias regering anklagar USA:s ambassad för illegala vapentransporter i landet och brott mot såväl diplomatin som Wien-konventionen. Det var i ett fordon tillhörande USA:s ambassad som vapen, ammunition och kommunikationsutrustning hittades av bolivianska polisen. Polisen gjorde tillslaget i gryningen 27 mars i staden Santa Cruz, som för några år sedan stod i centrum för ett uppror mot landets regering och president Evo Morales. USA var djupt inblandade i kuppförsöket. Incidenten förvärrar åter relationen mellan de båda länderna efter att man kommit överens om ömsesidig respekt och icke-inblandning. 2008 utvisade Bolivia USA:s ambassadör efter anklagelser om konspiration. Också USA:s ”Drogbekämpningsmyndighet” har utvisats ur Bolivia.

Liberación 120406

2012-04-25
Kvinnor på alltmer framträdande poster

Framförallt i ALBA-länderna Kuba och Nicaragua har kvinnornas representation i politiska församlingar ökat starkt. Sedan flera år är det kvinnor som är i majoritet på de kubanska universiteten och som innehar viktiga poster i näringslivet. Kuba och Nicaragua hör också till de tio länder i världen som har störst kvinnlig representation i landets parlament. Kuba, Sverige, Finland och Sydafrika ligger alla på delad 4:e plats med 42,5 % kvinnor i parlamentet. Nicaragua ligger strax efter med drygt 40 %. USA ligger hopplöst efter på 78:e plats med knappt 17%. New York Times skriver om Latinamerika och kvinnlig representation att ”Kuba leder i klassen trots att de inte har kvotering.” Latinamerika har också tre kvinnliga presidenter.

Tidskriften Kuba 2/2012

2012-04-23
Internationell högersamling mot Chávez

Colombias förre president Alvaro Uribe har gjort sig till ledare för oppositionen mot Chávez. Uribe arbetar för att skapa en kontinental stiftelse riktad mot Chávez och de andra progressiva regeringarna i regionen. Uribe värvar tidigare presidenter, partiledare och parlamentsledamöter från extremhögern i olika länder. Den förre presidenten har också rest till Spanien och värvat det landets avdankade president, högermannen José Maria Aznar, känd för sitt omättliga hat mot Chávez och allt som är vänster.

Prioritet nummer ett är att stödja Chávez' opponent Henrique Capriles och försämra relationerna mellan Venezuela och Colombia. Ecuadors president är en annan som väckt Uribe & Co vrede. Stiftelsen grundades i november 2011 och kallar sig Stiftelsen Demokratisk Internationalism Alvaro Uribe Velez. Stiftelsen grundades i Washington. Ett av målen är att skapa ett nätverk av ungdomsledare på kontinenten. Stiftelsens server finns i Houston, Texas. I styrelsen hittar vi fd (?) CIA-agenten Carlos Alberto Montaner bland en lång rad högerpolitiker från Spanien, USA, Venezuela och Colombia.

En av stiftelsens första aktioner var ett seminarium på ett lyxhotell i Bogota för att diskutera Venezuela. Mötet hölls bakom lyckta dörrar, men det har läckt ut ett band i vilket Uribe instruerar den venezolanska oppositionen om vad den ska göra. Bland annat uppmanar Uribe till demonstrationer i Caracas i samband med att Colombias president Santos ska åka dit.

Ett annat möte för den latinamerikanska högern hölls på författaren Mario Vargas Llosas initiativ i Lima, Peru. Författaren är chef för en annan stiftelse, Internationella Stiftelsen för Frihet (alla dessa högermän vill vara chefer). Till detta möte hade de lyckats samla Uribe, Uruguays expresident Alberto Lacalle, Mexikos expresident Vicente Fox och från Bolivia Jorge Quiroga tillsammans med den tidigare nämnde Montaner, samtliga kända för sina ultrahögerståndpunkter.

Den senast kända händelsen i detta sammanhang är Henrique Capriles resa i slutet på mars till Bogota via Aruba, en resa som skulle hållas hemlig, men som kom ut. Uppenbarligen finns en kontinental strategi från högern, stödd av extremister i USA, för att störta eller störa Chávez och försöka skapa ett klimat som tidigare i Libyen och nu i Syrien och Iran. Om man lyckas eliminera Chávez ligger vägen öppen för att slå mot också de andra progressiva regeringarna i Latinamerika.

Liberación 120413. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-04-12
Venezuela deltar i Amerikanska toppmötet under protest

President Chavez informerade i måndags om att Venezuela ska delta i nästa toppmöte för Amerikas stater som hålls i Colombia i april. Men han varnade att det var sista gången som toppmötet hålls utan Kuba.

”Vi har samtalat inom ALBA och vi är i stort sett överens om att vi ska vara med på toppmötet”, sade presidenten. Han berättade att han talat med ledarna i Ecuador, Bolivia, Argentina, Brasilien och Nicaragua om att detta ska vara det sista toppmötet utan deltagande av Kuba.

Till årets möte kommer ALBA-länderna att kräva ett slut på USAs blockad. Förra veckan uttalade sig regeringarna i Brasilien och Argentina för att detta är sista gången som Kuba inte får delta

Kuba har inte deltagit i något av dessa toppmöten. Det första hölls i Miami 1994 då de 34 länderna inom de Amerikanska Staternas Organisation OAS deltog. Kuba uteslöts ur OAS 1962. Uteslutningen hävdes 2009 men den kubanska regeringen har meddelat att den inte ämnar återinträda då den anser att OAS inte representerar folkens intressen.

Telesurtv.net 120319. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-04-11
”Inga fler toppmöten utan Kuba!”

Argentinas utrikesminister Hector Timerman, på besök i Brasilien, uttryckte tillsammans med sin brasilianske kollega Antonio Patriota, uppfattningen att det får vara slut med Amerikanska toppmöten utan deltagande från Kuba. Om mötet i april säger de: ”Det här måste vara det sista mötet utan Kubas deltagande”. Timerman tillade att Kubas deltagande är nödvändigt för att ”det slutligen ska bli ett Amerikanskt toppmöte.” Patriota instämde och tillade att redan Brasiliens förre president Lula uttryckt uppfattningen att Kuba borde vara med.

Cubadebate 120313. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-03-20
Venezuela räds inte sanktioner från USA

Venezuelas oljeminister Rafael Ramirez har bekräftat att Venezuela ska förse Syrien med olja trots påtryckningar på Assadregeringen och regeringar som upprätthåller relationer med det arabiska landet. Som svar på kritik i bolagsmedierna sade Ramirez att Venezuela inte är rädda för tänkbara sanktioner.

”Syrien är ett blockerat land. Om de begär diesel och vi kan leverera finns det ingen anledning att inte göra det”, sade ministern till pressen. Han klargjorde att Venezuela skulle fortsätta att stödja den syriska regeringen.

Den syriska regeringen har varit indragen i en inbördeskonflikt under det senaste året. FN hävdar att regeringen använt onödigt våld mot fredliga demonstranter. Syriska källor vidhåller att de svarar på försök av väpnade terroristgrupper att med våld störta regeringen. Som ett resultat av konflikten utsätts Syrien av sanktioner av EU, USA, Arabförbundet och Turkiet.

Venezuelas president Chavez har varit en talför förespråkare för en förhandlingslösning på krisen och har anklagat Väst för att utnyttja den politiska instabiliteten i Mellanöstern för att främja sina egna syften. Chavez har också jämfört den syriska konflikten med det som hände i Libyen förra året då NATO gav logistiskt och ekonomiskt stöd till en väpnad revolt mot statschefen Gaddafi.

På frågor svarade Ramirez att ”vi kan inte forma vår utrikespolitik på basen av rädsla för sanktioner från USA. Vi har sagt att vi ärligt talat inte bryr oss. Ingen ska påtvinga oss något utifrån.” Han fortsatte att bekräfta att två oljetankers med vardera 300 000 fat lämnat Venezuela med destination Syrien.

I ett försök att få slut på konflikten så röstade syrierna om en ny grundlag förra lördagen där flerpartisystem föreslås. Enligt RT deltog 57 % av de röstberättigade i valet och 89 % stödde regeringens förslag. Syriska oppositionsgrupper bojkottade valet och kräver att Assad ska avgå, medan USA kallade valet för ”skrattretande”.

Ramirez fördömde de internationella sanktionerna som skapar destabilisering i världen och är en ”offensiv av de mest våldsamma konsumtionsländerna, USA och Europa, för att få smidig tillgång till oljereserverna i Afrika och Arabvärlden.

I maj 2011 införde USA sanktioner mot det venezolanska oljebolaget PDVSA för att det fortsatt att handla med Iran. Venezuelas regering fördömde sanktionerna som en ”imperialistisk attack” och förklarade att landet fattar sina beslut själva och suveränt. Chavez sade i februari att Venezuela är ett fritt land och säljer sin olja till vem man vill.

Venezuelanlysis.com 120301. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-03-15
Bolivias president ber om utträde ur OAS

President Evo Morales ifrågasatte i måndags i Wien uteslutningen av Kuba från de amerikanska staternas toppmöte. Bakom uteslutningen står USA och Kanada. Anledningen sägs vara att landet är socialistiskt och marxist-leninistiskt, alltså det har samma politiska tendens som Bolivia och därför bör också Bolivia uteslutas, enligt Morales.

”Nu finns det flera presidenter med kommunistiska och marxist-leninistiska tendenser, jag är en del av detta och jag ber att man utesluter mig ur OAS (De Amerikanska Staternas Organisation) då man med den förevändningen tidigare uteslutit Kuba….beklagligtvis är alla länderna i Amerika utsatta för en auktoritär hållning från USA och Kanada vilket hindrar Kuba från att deltaga.”

På en presskonferens framförde Morales krav på att FN demokratiseras och anklagade FN för att, det med stöd av USA, tillät statskupper i Latinamerika.

”De anti-imperialistiska länderna i Latinamerika anklagas för att vara terrorister, auktoritära och knarkhandlare….det finns inget säkerhetsråd i FN, jag anser det vara ett osäkerhetsråd därför måste vi börja demokratisera FN.”

Morales vidhöll att Bolivia har rätt att ha diplomatiska relationer med vilka länder man vill. Han påminde om att när han blev president 2006 så uppmanade USA honom att inte ha relationer med Kuba, Venezuela och Iran. Två år senare utvisade Bolivia Philip Goldberg, USA:s ambassadör, som de anklagade för inblandning i landets interna angelägenheter.

Det VI:e Amerikanska Toppmötet, hålls i Colombia i april med närvaro av 34 statschefer. Mötena hålls vart tredje år. Temat för årets möte är ”Förbinda Amerika: partners för välstånd”. Fokus ligger på fysisk integration och regionalt samarbete för att uppnå snabbare utveckling och bekämpa fattigdom, ojämlikhet, säkerhet, naturkatastrofer och tillgång till teknologi.

Los Tiempos 120311. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-03-08
Cepal: ”Latinamerika borde lära sig av Kuba för att minska ojämlikheten”

Sekreteraren i nybildade Cepal (Den ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien), Alicia Bárcena, säger att Latinamerika borde lära sig av Kuba för att minska ojämlikheten, som ökar i regionen.

”Latinamerika har mycket att lära av Kuba”. Hon noterade också att Kuba och Venezuela är de länder i regionen som uppnått bäst resultat de senaste tio åren i kampen mot ojämlikhet och fattigdom.

”Ett fruktansvärt faktum är att vår region är den mest ojämlika i världen. De mest jämlika i Latinamerika är Kuba och Uruguay.” Sedan 2002 är det Venezuela som lyckats bäst med att överbrygga klyftorna. Bárcena sa att regionen ”har resurser men saknar politik för att utnyttja potentialen för tillväxt.”

teleSUR-RNV 120208. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-03-01
Twitter censurerar stöd till Hugo Chávez

Trots massvis av meddelanden under etiketten #palantecomendante (Slagord i stil med: ”framåt kommendant”, syftande på president Chávez) så finns de inte med på venezolanska Twitter!

Efter att ha blivit det mest populära uttrycket för stöd till president Chávez så spreds etiketten #palantecomendante på Twitter efter det att Hugo Chávez tillkännagivit att han ska genomgå ännu en operation i Kuba.

Trots en lavin av dessa meddelanden visar det sig att ämnet inte finns med under populära ämnen. ”Trendiga teman”, TT på Twitter är i teorin de mest twittrade. Men i praktiken är det inte så. Det visade sig för en tid sedan under ”Occupy-rörelsen” i olika städer i USA att Twiter censurerade TT. Men man har också upptäckt något ännu mer häpnadsväckande: administratörerna skapar egna TT:n! I vissa fall har man erkänt att det är så, i andra fall inte. Det visar sig att TT alltså inte alltid är de som mest twittras. Detta öppnar möjligheterna för Twitter att avgöra och styra ideologisk och politisk diskussion, liksom att medvetet censurera den.

Nu när tusen och åter tusen twittrare solidariserar sig med ledaren för den Bolivarianska Revolutionen så finns alltså inte ”etiketten” alls i detta viktiga latinamerikanska land.

Twitter offentliggjorde i januari att man ska censurera meddelanden i vissa länder. Är det denna ideologiska censur vi nu ser exempel på?

Juventud Rebelde 120222. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-02-13
En stor framgång för Nicaraguas kvinnor
Jorge Capelán

Den 26 januari antog Nicaraguas nationalförsamling den "Heltäckande Lagen om Våld mot Kvinnor" som hårt bestraffar alla former av våld mot kvinnor. Samtidigt fastställs mekanismer för skyddet av offren och förebyggandet av våldet. Många hoppas att det historiska beslutet ska förändra landet för alltid.

Diverse kvinnoorganisationer hade samlats utanför parlamentet i Managua och jublade när resultatet av omröstningen meddelades. Parlamentets förhandling gällde diskussionen av lagen artikel för artikel, eftersom den redan hade antagits principiellt den 30 november i fjor. Dessutom ändrades vissa artiklar i landets brottsbalk så att dessa skulle passa i den nya lagens anda.

I lagen fastställs att våldet är både ett problem för folkhälsan och för medborgarnas säkerhet, samt att det är hela den nicaraguanska statens plikt att agera för att skydda kvinnornas mänskliga rättigheter.

Hårda straff
Bland nyheterna ingår brottsrubriceringen "femicidio" (ung. kvinnomord), som definieras som ett grovt våldsamt mord på en kvinna begånget av en man i hennes närhet, där offrets egenskap som kvinna utgör en av orsakerna. En annan nyhet är att misogyni, (kvinnofientlighet), också betraktas som brott.

Lagen bestraffar även sexuellt och psykologiskt våld, samt våld mot egendom och ekonomi ("violencia patrimonial"), våld i myndigheternas maktutövning och våld mot kvinnor i arbetslivet institutionellt våld, dvs våld mot kvinnor orsakad av institutioner som myndigheter och alla möjliga organisationer, från politiska partier till fackföreningar. Det blir också förbjudet för medierna att använda sig av kvinnan som sexuellt handelsobjekt samt att främja våld mot kvinnorna, och få bort ecxempelivs rapportering där medierna gräver ner sig i snaskiga detaljer runt morden utan hänsyn till offer eller efterlevande.

Straffet för femicidio kan bli upp till 30 års fängelse, medan grov våldtäkt ger mellan 5 och 7 år. Samma gäller koppleri och sexuell exploatering av minderåriga.

Ökande våld ska stävjas
Lagen har uppstått ur behovet att bemöta det utbredda våldet mot kvinnor och det ökade antalet anmälningar av dessa brott. Straffrihet och undermålig rättslig behandling av våld mot kvinnor är vanligt och de rådande värderingarna i samhället normaliserar och urskuldar våldet.

Enligt kvinnoorganisationerna har de senaste 10 åren uppemot 800 kvinnor blivit mördade, oftast av sina makar, sambor, släktingar eller andra män, i situationer där just deras egenskap av att vara kvinnor var en grundläggande orsak. Utöver morden orsakar våldet mot kvinnor ofta bestående fysiska och psykologiska men, samtidigt som barnen ofta hamnar i svåra livssituationer.

Särskilda domstolar inrättas
Lagen betraktar kvinnan som ett skyddat subjekt, med egna rättigheter i enligt med de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och om kvinnors rättigheter, inte minst rätten till ett liv fritt från våld. Den nya lagstiftningen tar upp frågan om våldet mot kvinnorna på ett mera generellt sätt, vilket gör det möjligt att inkludera nya brott och rättsvidriga handlingar.

Särskilda domstolar med specialutbildad personal i våld mot kvinnor ska också skapas. Den första inrättas vid Managuas tingsrätt samtidigt som landets övriga tingsrätter beordras att utse en kvinnlig domare för att döma i dessa fall. Proceduren vid prövningen av dessa brott fastställs i lagen, som underkänner medling mellan gärningsmannen och offret av familjemedlemmar eller andra närstående. Specifika program för behandling och rehabilitering av gärningsmännen ska också utarbetas.

Också de särskilda polisstationerna för behandlingen av brott mot kvinnor och barn stärks. Dessutom fastställer lagen en politik för förebyggandet, behandlingen och skyddet av offren för våldet.

"Ett rättvisare och jämlikare samhälle"
-Denna lag är inte mot männen, men den är till för att skydda kvinnorna och betyder ett stort framsteg i strävan efter ett rättvisare och jämlikare samhäll †????e, med verkligt mänskliga relationer där allas rätt att leva ett liv fritt från våld respekteras trots olikheterna, säger kategoriskt ordföranden för Nicaraguas Högsta Domstol, Alba Luz Ramos.

Redan dagen efter det att nationalförsamlingen antog den nya lagen var hon och de övriga medlemmarna i det utskott som ansvarar för lagens verksställande i full färd med att planera de kommande stegen.

Lagen träder i kraft först om fyra månader, men fram till dess måste myndigheterna ordna en omfattande kampanj för att sprida information om den nya lagstiftningen, utarbeta regelverket, dra igång med den särskilda domstolen, utbilda de nya domarna och inte minst att utarbeta en nationell strategi mot våld mot kvinnor.

Fakta:
Lagens vägledande principer omfattar:

•    Att inte diskriminera offren på grund av klass, etnisk tillhörighet eller andra grunder

•    Synen på våldet som en kränkning av kvinnans mänskliga rättigheter i sig

•    Kvinnans effektiva rätt och tillgång till rättvisan

•    Statens skyldighet att snabbt reagera och ingripa

•    Offrets rätt till kompensation

•    Att offret inte skall kränkas ytterligare av själva ingripandet från myndigheternas sida

•    Att den rättsliga prövningen skall ske så snabbt som möjligt

•    Att förhandlingarna skall vara offentliga men att offret har rätt att begära slutna sådana

•    Att kvinnan skall få allsidigt (medicinskt, juridiskt, psykologiskt och socialt) stöd i tid

•    Att myndigheterna skall agera på ett samordnat sätt.  

Lagen utarbetades av ett särskilt utskott bestående av kvinnliga tjänstemän och domare från diverse institutioner som Högsta Domstolen, åklagarmyndigheten, polisen, familjeministeriet och kvinnoombudsmannen. Utskottet fick mandat att utarbeta ett lagförslag som skulle ta hänsyn till samtliga former av våld mot kvinnor, förbättra och utöka listan med brottsrubriceringar kopplade till detta våld samt definiera sn †????abba procedurer för skyddsåtgärder.

Jorge Capelán, Radio La Primerísima, Managua 120201

2012-02-08
ALBA växer

Den solidariska latinamerikanska samarbetsorganisationen ALBA fortsätter att växa. Vid det senaste toppmötet deklarerade regeringstalesmän för Surinam och Santa Lucia att de vill bli fullvärdiga medlemmar. Haiti undersöker också frågan. USA gör vad det kan för att motarbeta det solidariska och gynnsamma samarbetet.

Cubadebate 120205. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-01-27
”Latinamerika har en skuld till Kuba”

Vid bildandet av Celac, Unionen för Latinamerika och Karibien, uttryckte Ecuadors utrikesminister att Latinamerika står i skuld till Kuba. 33 länder i regionen deltog i grundandet av den nya organisationen och USA/Kanada var inte inbjudna. Venezuelas huvudstad Caracas var platsen för den historiska tilldragelsen, och kommande möten hålls i Chile 2012, på Kuba 2013, och i Costa Rica 2014.

I samband med att Ecuadors utrikesminister Ricardo Patiño uttryckte sitt lands stöd för mötet i Kuba sade han att Latinamerika har en ”historisk skuld” till Kuba.

”Jag tror det är viktigt att applådera förslaget och vi ansluter oss fullt ut till att Kuba tar emot oss. Det är att betala en historisk skuld till ett härdat folk som med enorma svårigheter och trots effekterna av den fördärvliga nordamerikanska blockaden har lyckats att avancera som ett folk som bygger ett annat samhälle.”

Cubadebate 111201. Översättning: Zoltan Tiroler

2012-01-26
Nu skapar Latinamerika sin egen organisation utan USA
Dick Emanuelsson

De Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap (CELAC) bildades i december i Caracas. Latinamerika och Karibien vill nu bestämma över sin egen framtid utan flåset i nacken från USA.
– Som en strömning av framsteg mot en union av politisk, ideologisk och kulturell mångfald men inramad av en gemensam identitet i Latinamerika och Karibien, ja så karaktäriserar Venezuelas utrikesminister Nicolas Maduro, bildandet av den nya kontinentala gemenskapen, CELAC.
Ecuadors president Rafael Correa är kanske den statschef som hårdast har verkat för skapandet av den nya organisationen.
– Det är inte möjligt att de latinamerikanska konflikterna ska behandlas i Washington. Partiskheten från OAS:s (de Amerikanska Staternas Organisation) sida är uppenbar, menar Correa, med hänvisning till USA: s kontroll av OAS.

HAN ANSER ATT DET OAS gör är en kopiering av Världsbankens uppfattning. Men såväl Världsbanken som Internationella Valutafonden har förlorat en stor del av sin “ammunition”. De latinamerikanska staterna befinner sig i en ekonomisk klart mer gynnsam situation än för 20 år sedan. Därför har dessa “Imperiets utpressningsorgan”, som Evo Morales kallar de två finansorganen, förlorat en stor del av sin kraft att pressa Latinamerika till underkastelse. Latinamerika befinner sig till stor del i en helt annan situation än krisernas Europa. Staten som organ för social och ekonomisk utveckling har i stället för att gradvis avrustas i stället förstärkts. Strategiska samhällssektorer har nationaliserats och har skapat en ekonomisk buffert som möjliggjort för regeringarna att stå emot den internationella kapitalistiska krisen, menar till exempel Carlos Martinez Garcia, före detta ordförande för den spanska filialen av ATTAC.

HAN HÄVDAR ATT DE mest progressiva och revolutionära regeringarna i Latinamerika sedan flera år verkar för en ny Allians Syd-Syd med målet att bygga upp en stark motkraft som kan stå emot den kapitalistiska nyliberala modellen. ALBA-gemenskapen har visat fördelarna när länderna i Syd går samman och samarbetar i stället för att låta sig spelas ut mot varandra under överinseende av Världsbanken, IMF och USA. Martinez anser, i likhet med den latinamerikanska vänstern, att det finns öppna kollaboratörer med såväl USA som med den extremhöger som spanska Partido Popular representerar i Latinamerikas oligarkier. Men där finns även den Socialdemokratiska Internationalen (IS) som flyter samman i en gemensam ideologisk strategi med såväl USA som Aznar. Spetsen är riktad mot Venezuela och de politiskt mest avancerade staterna i Latinamerika. Målet är att slå sönder ALBA inifrån, menar Martinez. Flera försök från OAS att illegitimera valprocessen i Nicaragua är det senaste exemplet på denna konspiration. Ett annat är avslöjandet när Alvaro Uribe i ett telefonsamtal förra veckan uppmanade Stor-Caracas´ antichavistiske borgmästare Antonio Ledezma, att organisera demonstrationer mot Chavez inför bildandet av Celac nu på fredag och lördag. Inte för inte döptes Uribe till ”Andernas Sharon”, med avseende på den israeliske general Ariel Sharon, USA:s gendarm i Mellanöstern.

DRÖMMEN OM ETT ENAT AMERIKA väcktes av frihetshjälten Simon Bolivar när han 1812, i sitt Manifest från Cartagena, uttalade behovet av att skapa ett enda latinamerikanskt fosterland, både i ekonomiska som i politiska termer. Och under helgen 2-3 december samlades statschefer från 33 stater söder om Rio Grande för att uttala sig för bildandet av de Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap, på spanska förkortat till CELAC. Endast USA och Canada står vid sidan, enligt beslut från Cancun, Mexiko, 2010. Där fattades beslutet att i Caracas den 5 juli 2011 grunda organisationen. Men president Chavez cancersjukdom satte P för konferensen som dock inleds i morgon.

DE FLESTA STATSCHEFERNA anser att bildandet av CELAC är historiskt. För första gången under republikernas historia kommer kontinentens råvaruproducerande och exportörer av mänskligt kapital till USA och Canada själva att sätta dagordningen för sin framtid. Två veckor innan statskuppen i Honduras, samlades OAS till möte i landets näst största stad, San Pedro Sula. På dagordningen stod en fråga; Kubas återinträde i organisationen. Patricia Rodas, utrikesminister i Manuel Zelayas regering, höll i konferensen. Efter 14 timmars plenum tog USA:s OAS-minister Rodas vid sidan av konferensen och sa vredgat att Hillary Clinton hade väntat i 13 timmar på att få tala. Rodas svarade kort; ”Latinamerika har väntat i 40 år på att få ordet”. Clinton lämnade Honduras några minuter senare utan att ha fått tala och reste till i Egypten. Två veckor senare, den 28 juni 2009, utlöstes den militära statskuppen i Honduras.

BOLIVAR ANSÅG ATT BILDANDET av ett Enat Amerika var ett vapen mot den då uppåtstigande kolonialismen från norr. Han menade att USA:s ekonomiska och politiska avsikter inte sammanföll med folkens intresse. “USA verkar vara förutbestämd av försynen att i frihetens namn invadera Amerika med elände”, var Bolivars sammanfattning av den framväxande USA-imperialismen. USA-presidenten James Monroes doktrin uttrycktes då av denne själv 1823: “Amerika åt amerikanerna.” Nu handlar det om 2011 och ett sekel av militära interventioner och ekonomisk utpressning har skapat en allmän politisk medvetenhet grundat på den egna erfarenheten.

I MAJ 1948, MITT under det kalla kriget, bildades den organisation som Che Guevara skulle döpa till “USA:s Kolonialministerium”, OAS. Organisationen kom att utgöra USA:s främsta stöd för dess utrikespolitik och en uppbackare av en rad militära USA-interventioner. Kuba var det sista landet att frigöra sig från den spanska kolonialismen men den första stat att frigöra sig från USA:s politiska och ekonomiska strupgrepp. Därför attackerades den karibiska ön nästan omedelbart av USA. Den mäktige grannen i norr stoppade all import från Kuba och igångsatte den militära interventionen mot landet som inleddes den 15 april 1961. Kubas flygvapen slogs nästan ut av USA-flyget som en förberedelse för marktrupperna som besegrades under fyra dagars strider. I maj 1965 var det dags för Dominikanska republiken som invaderades av 40.000 marinsoldater. Och så vidare. Medan USA förespråkar en “panamerikanism”, som inkluderar Nordamerika, talar folken i Latinamerika om en “Latinamerikanism” som motsvarar Bolivars idéer om ett land, ett språk och en likartad kultur. Puerto Rico är illustrationen på det absurda i “Panamerikanismen” eftersom folkets historia är förbundet med Sydamerika, språkligt och kulturellt, knappast med MTV-kulturen som frodas i USA. Men Puerto Rico invaderades och annekterades av USA trots det folkliga motståndet som är levande och starkt på den karibiska ön.

DE VENEZUELANSKA KOMMUNISTERNA menar att den politiska integrationsprocessen bör visa “ansikte mot ansikte med våra grannar men ryggen mot den imperialistiska potentaten i Norr”. Orsaken är logisk. 1889 och 1890 genomfördes i Washington den ”De Amerikanska Staternas Första Internationella Panamerikanska Konferensen”. President James Monroes Doktrin som uttrycktes 1823 av denne, gick inte att missuppfatta: “Amerika åt amerikanerna”, det vill säga den kontinentala kontrollen för den stat han representerade. 1948 bildades OAS som ett verkställande organ för denna doktrin. De latinamerikanska staterna, med undantag för Mexiko, fungerade som ”duktiga idioter” för en imperialistisk politik som tjänade USA:s monopolkapital och Pentagons strävan efter kontinental militär kontroll. USA:s krigsakademi för Latinamerikas officerare, School of Americas, inrättades där antikommunism blev dessa militärers rättesnöre. Politisk opposition i hemländer förvandlades av de militära manualerna till ”Den Inre Fienden” och en rad militärkupper har registrerats på kontinenten.

Det är mot denna Husbondens Politik som Latinamerika nu tar de första stapplande stegen mot att skapa sin egen organisation, utan husbondens närvaro. Det har inte hjälpt att Obama och Clinton har gjort statsbesök på kontinenten och hävdat att de ska ”omformulera sin utrikespolitik mot Latinamerika”. Femhundra miljoner latinamerikaner är vittnen till USA:s folkmordskrig i Irak, Afghanistan och Libyen.

DE LATINAMERIKANSKA OCH KARIBISKA STATERNAS GEMENSKAP, CELAC. CELAC (La Comunidad de Estados Latinoamericanos y Caribeños) representerar tre stora regioner; Centralamerika, Karibien och Sydamerika. Målsättningen är att konsolidera självständigheten via respekt för självbestämmanderätten och folkens suveränitet. Regionen ska vara en fredszon med en omfattande utveckling på alla områden. CELAC bör, enligt Ecuadors president Rafael Correa, skapa en kommission för mänskliga rättigheter som ersätter den USA-influerade Interamerikanska MR-kommissionen med säte i San José de Costa Rica. Konflikter mellan och inom medlemsländer bör lösas i och av Latinamerika och inte i Washington. OAS, den USA-kontrollerade de Amerikanska Staternas Organisation, bör ersättas av CELAC, menar både Correa och andra statschefer.

Latinamerika idag, Dick Emanuelsson 111128

2012-01-22
USA utvisar venezolansk konsul
Venezuelas president Hugo Chávez fördömer USA:s beslut att utvisa Venezuelas generalkonsul i Miami, och betecknar beslutet som ”godtyckligt och oberättigat” och ”ytterligare en uppvisning i arrogans och löjlig imperialism”.

Den venezolanska diplomaten Livia Acosta Noguera hade arbetat i USA sedan mars 2011 när hon beordrades att lämna landet den åttonde januari, anklagad för att ha diskuterat möjligheterna av cyberattacker mot USA:s regering när hon var vicesekreterare vid Venezuelas ambassad i Mexiko. ”USA:s regering har anklagat henne för jag vet inte hur många saker, och framför allt av yttersta högern i Miami, inklusive många venezolaner som bor där, kontrarevolutionärer, inte alla, men en liten grupp,” säger Chávez.

Till skillnad från det som rapporterats av konventionella nyhetskanaler, klargjorde president Chávez dessutom att Acosta Noguera redan var i Caracas, och hade varit där sedan i december.

USA:s utrikesdepartement har inte kommenterat anledningarna till Nogueras utvisning, men den tidigare biträdande utrikesministern Roger Noriega skrev följande på sin twitter innan regeringen hade offentliggjort sitt beslut: ”Chavez’ terrorist och spion generalkonsul Livia Acosta utvisas från USA av Utrikesdepartementet! Acosta har 72 timmar på sig att lämna landet.”

Trots utrikesdepartementets tystnad i frågan, är det känt att fyra kongressledamöter tidigare hade skrivit till utrikesminister Hillary Clinton, den 9 december, och gett uttryck för sin ”allvarliga oro” över Acosta Nogueras kreditbrev. De hänvisade till ”Det iranska hotet”, en dokumentärfilm från 2008 framställd av det spanskspråkiga mediaföretaget Univision.

De fyra kongressledamöterna är: Ileana Ros-Lehtinen från Kubansk-Amerikanska Stiftelsen (rep), Mario Diaz Balart (rep), David Rivera (rep) och kubansk-amerikanen Albio Sires (dem). I en intervju förra veckan med Soraya Galan på Telemundo, avslöjade också den tidigare venezolanske löjtnanten José Antonio Colina Pulido, att han sände ett brev till Hillary Clinton i augusti ifjol, där han hävdade att Acosta Noguera olagligt använde sin diplomatiska immunitet för att komma åt hemliga dokument.

Den pensionerade löjtnanten, som är efterlyst i Venezuela för inblandning i terrorattacker mot Spaniens ambassad och konsulat i Colombia i februari 2002, hävdade också att han hade bevis för att den venezolanska diplomaten ”arbetade aktivt för Chavez’ politiska polis”. Pulido gav dock inte Telemundos tittare några närmare upplysningar om dessa bevis.

Dokumentären
Dokumentären bygger på ljud- och videofiler från ”studenter som ger sig ut för att vara extremister” som Acosta Noguera påstås ha träffat vid Nationella universitet i Mexiko, och enligt dokumentären har den venezolanska diplomaten diskuterat möjligheten att genomföra samordnade attacker mot USA:s datasystem tillsammans med kubanska och iranska tjänstemän. Enligt dokumentären skulle dessa cyberattacker vara ”värre än 11 september”. Denna dokumentär från Univision har redan tidigare orsakat dispyter mellan USA och Venezuela, och användes av kongressledamöter som John McCain ifjol för att försöka få Venezuela placerad på listan med ”Stater som sponsrar terrorism”. USA:s regering har inte kunna lägga fram bevis som bekräftar äktheten hos det New York-baserade företagets dokumentär, trots att AP rapporterar att FBI har gjort undersökningar.

Univision låg tidigare i Los Angeles, och är det största spanskspråkiga nätverket i USA. Det ägs till en del av den USA-israeliske mediamogulen och nära vännen till Bill och Hillary Clinton, Haim Saban. Han är också ägare till Saban Center för mellanösternpolitik, en tankesmedja för utrikespolitik i Washington.

Caracas 120110. Översättning: Bertil Olsson

2012-01-17
Operation Mirakel: 200.000 operationer under 2011
Under 2011 genomfördes inom Operation Mirakel 199.791 kirurgiska ingrepp på patienter som led av ögonsjukdomar som starr och pterygium, enligt information från Manuel Pacheco, nationell och internationell koordinator för Operation Mirakel.

30.904 gällde starr; 64.862 pterygium och 2.619 skelögdhet, och det senare gällde i 90% av fallen minderåriga.

Alltsedan Operation Mirakel drogs igång år 2004, har 1 446 917 operationer genomförts. När det gäller patienter från länder som Ecuador, Guatemala, Costa Rica, Dominikanska Republiken, Paraguay och Chile, har 51 internationella flygresor genomförts och 3.528 operationer.

”Patienterna från andra länder får resa till Venezuela för operation med hjälp av företaget Conviasa. De får stanna 8-14 dagar i landet för konvalescens”, förklarar Pacheco.

Operationerna utförs i 72 hälsokliniker över hela landet. Flygresorna för operationer beräknas öka med 30% under 2012.

Operation Mirakel startade 2004 med patienter från Venezuela, och i oktober 2005 åtog sig Venezuela huvudansvaret för programmet.

AVN (Agencia Venezolana de Noticias) 120102. Översättning: Bertil Olsson

2011-12-12
Stor andel kvinnor i Nicaraguas nyvalda parlament
Kvinnornas representation i Nicaraguas nyvalda Nationalförsamling ökar till 40 % och är därmed bland de högsta i världen.

Det är sandinisterna (FSLN) som får flest nya kvinnliga ledamöter och kommer nu att ha en kvinnodominerad parlamentsgrupp. Av 62 ledamöter är 33 kvinnor i FSLN. En ovanlig företeelse i de centralamerikanska parlamenten. Den största oppositionsalliansen med liberala PLI och MRS (det sista bestående bl a av gamla sandinister i opposition till Ortega och NGO autonoma kvinnorörelsen MAM) har mycket liten kvinnorepresentation, endast 2 av 26.

Slutresultatet i parlamentsvalet:
FSLN 60,85 % 62 ledamöter (varav 33 kvinnor)
Liberala partiet PLI och MRS 31,59 %, 26 ledamöter (varav 2 kvinnor)
Liberala Partiet PLC 6,44 % 4 ledamöter (varav 2 kvinnor).

Information från Nicaraguas ambassad 111118. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-12-11
Ecuador tackar Kuba för stöd inom hälsosektorn
Ecuadors president Rafael Correa tackade för Kubas samarbete med hans land. Det gäller särskilt den studie som kubanska experter genomfört för att främja funktionshindrade i hela landet. Vid en presskonferens sade Correa att samarbetet i stor utsträckning varit ensidigt och ”det medför att Ecuadors folk har en stor skuld till det kubanska folket.”

Presidenten påpekade att närmare 1 800 ecuadorianska ungdomar, främst från fattiga familjer, utbildas gratis till läkare vid Havannas Latinamerikanska Medicinhögskola. Dessutom har fler än 300 kubanska experter arbetat i Ecuador i över ett år under vilket de besökte närmare 1,3 miljoner hem och på så sätt kunde registrera 294 166 personer med funktionshinder, varav 26 327 var allvarliga fall. Ytterligare 43 kubanska specialister arbetar i Ecuador inom ”Operation Mirakel” och har gratis genomfört ca 110 000 ögonoperationer. 53 kubaner arbetar med alfabetiseringsprogrammet och 46 är idrottstränare.

”Kuba har hjälpt Ecuador mycket”, sade Correa. Därför försöker hans regering återgälda det genom att till exempel köpa mediciner från Kuba.

Cuba Solidarity Campaign (Storbritannien) 111123. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-30
Venezuela erkänner inte Libyens nya regering
Venezuelas president Hugo Chavez säger han inte kommer att erkänna Libyens nya regering. Han förutser också mer konflikter i landet. ”För oss finns ingen regering i Libyen…Vi erkänner inte regeringen som NATO installerat. Den har installerats med bomber och folkmord…” Chávez säger att konflikten lämnat bakom sig ett sönderslaget land och han förutsåg att det inte är slut än: ”Libyen är inte under någons kontroll…De förstörde landet och nu är det kaos och våld överallt.

AP 111026. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-27
Kubas hjälp till översvämningsoffren i Nicaragua
En donation från Kuba med mediciner och medicinsk utrustning skickades efter översvämningen till Nicaragua med flyg. Ytterligare ett flyg skickades med skolmaterial, med Nicaraguas utbildningsdepartement som mottagare. Därutöver två flyglaster med det kubanska medlet Biorat, som är ett ekologiskt bekämpningsmedel mot råttor.

Nicaraguas ambassad 111028. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-23
Bolivia och USA återupprättar sina diplomatiska kontakter
8/11 undertecknade USA och Bolivia ett avtal om ”ömsesidig respekt” för att förbättra de bilaterala relationerna. Bägge länderna kommer också inom kort att låta sina ambassadörer återvända till de respektive huvudstäderna.

”De båda regeringarna vill ha en relation baserad på ömsesidig respekt och delat ansvar”, sades det i texten, som förespråkade ”en mer produktiv relation och samarbete för att gynna bägge folken.” Avtalet ingicks efter tre år utan någon ambassadör i respektive land.

Förhandlingar har pågått sedan 2009. Det var i slutet på 2008 som Bolivias president Evo Morales utvisade USA:s ambassadör och representanter för USA:s Antidrogbyrå och anklagade dem för att stödja en komplott mot honom. Som svar utvisade Washington Bolivias ambassadör.

Telesurtv.net 111108. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-20
Ecuadors president lämnar toppmöte i protest mot Världsbanken
Ecuadors president Rafael Correa lämnade sammanträdet vid det Ibero-amerikanska toppmötet i Paraguays huvudstad Ascuncion när Världsbankens vice VD för Latinamerika, Pamela Cox pratade. Han gjorde det efter att först ha anklagat henne för ”utpressning” mot Ecuador.

Innan Correa drog sig tillbaka sade han att ”Detta är ett iberoamerikanskt forum. Varför måste jag lyssna till lektioner från vicechefen för Världsbanken som öppet utsatt mitt land för utpressning.”

Han påminde om en händelse 2007 när Ecuador utvisade Världsbankens representant på grund av att banken inte gav ett lån på 100 miljoner dollar som man utlovat 2005. Detta var ett straff för att Ecuador reformerat en fond för betalningar av sin utlandsskuld.

”Denna kvinna sade till mig att ´Vi kommer inte ge er detta lån, för att ni har ändrat politik”, sade Correa upprört och tillade att han ”inte förstod varför han nödvändigtvis skulle lyssna till en internationell byråkrat. Om hon åtminstone hade börjat med att be om ursäkt för den skada som banken åstadkommit Latinamerika och andra länder på planeten, men jag förstår inte detta”, sade Correa till värden för mötet, Paraguays president Fernando Lugo.

Cox höll tyst medan incidenten utspelade sig och gjorde heller ingen referens till den i sitt tal.

Correa återvände till sammanträdet efteråt. I sitt tal kritiserade han Världsbanken och OECD, som också hade en representant närvarande.

Telesurtv.net 111029. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-16
Daniel Ortega vinner presidentvalet i Nicaragua på knockout
Inhemska och utländska medier har givit stort utrymme till president Daniel Ortegas seger i valet i söndags. Ortega fick 62,56 % av rösterna. ”Daniel Ortega sveper bort motståndet” är rubriken på en artikel på webbsidan till radiostationen ”Amerikas Röst”, och tillägger ”den nuvarande innehavaren av presidentposten i Nicaragua vann ännu en gång genom en förkrossande seger.”

Argentinska nyhetsbyrån Telam betecknar återvalet av Ortega som en ”överväldigande seger”.

Medier i El Salvador och Mexiko framhåller att valen genomfördes i en lugn och ordnad atmosfär och med öppenhet. Också spanska medier framhåller att Ortega vann med ”förkrossande överlägsenhet”.

Enligt de senaste siffrorna från valmyndigheten fick Ortega, kandidat för Förenade Alliansen, Nicaragua Segrar, med Sandinisterna i spetsen, 62,56 % av rösterna. PLI-MRS fick 30,87 %; PLC 6,01 %; ALN 0,36 % och APRE 0,21 %.

Venezuelas president Hugo Chavez lyckönskade sin kollega för återvalet och betonade att detta är en seger för samarbetsorganisationen ALBA, som verkar för latinamerikansk integration. I och med återvalet av Ortega stärks och konsolideras ALBA.

Telesurtv.net 111107. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-05
Venezuela slår ned på NATO:s anfall på Libyen
Venezuelas utrikesminister Nicolas Maduro angrep i FN USA:s och NATO:s inblandning i Libyen.

”Just nu finns ett allvarligt hot mot världsfreden: en ny cykel av kolonialkrig, som började i Libyen med det olycksbådande målet att försöka friska upp det kapitalistiska systemet som befinner sig i en strukturell kris.”

”Det är viktigt att komma ihåg att Venezuela, tillsammans med medlemsländerna i ALBA, aktivt förespråkade en fredlig och framförhandlad lösning på den libyska konflikten.” Denna lösning ville USA och NATO inte veta av. Rapporter om attacker på libyska civila från det libyska flygvapnet visade sig vara lögn. Ett helt knippe lögner användes för att rättfärdiga ett militärt anfall för regimskifte.

Maduro frågade. ”Hur kunde NATO utföra fler än 20 000 flygattacker mot det libyska folket om det skulle vara en ”Flygförbudszon”? Efter att libyska flygvapnet utplånats, visar de ”humanitära” bombningarna att Väst tänker påtvinga Nordafrika sina intressen och göra Libyen till ett protektorat.”

Venezuela uppmanade till omedelbart stopp för NATO-bombningarna. FN måste reformeras för att fylla sitt syfte. FN befinner sig i kris, vilket Venezuela hävdat tidigare. Men inget har hänt, utan den politiska viljan hos de mäktigaste styr.

”Om generalsekreteraren, tillsammans med ordföranden i den Internationella Brottsdomstolen ICC deltar i en krigshandling, som i fallet Libyen, så kan inget gott förväntas från den nuvarande organisationen och det är inte längre tid till reformer: FN accepterar inga som helst reformer, sjukdomen i organisationen är dödlig.”

Vidare sade Maduro att första steget i en reform av FN skulle vara att eliminera permanenta medlemmar i Säkerhetsrådet och ta ifrån rådet vetorätten. Generalförsamlingens makt måste öka och en genomgång av FN-stadgan behövs, med syfte att ta fram en ny stadga.

Xinhua 110929. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-11-04
Organisation för pressfrihet ifrågasätts
Många uttrycker förvåning över den senaste rapporten från American Press Association (IAPA), i vilken den fördömer olika länder i Latinamerika för förföljelse av journalister. Men ett land fattas i rapporten över kritiserade länder: Honduras.

Detta har upprört kommentatorer och andra organisationer för pressfrihet. Enligt John Perry har 16 journalister mördats i Honduras sedan militärkuppen i juni 2009. Perry, som har skrivit för London Review of Books, är häpen över att IAPA ignorerat Honduras i sin rapport. Han skriver till IAPA:

”Kan ni vara vänliga och förklara att ert pressmeddelande idag klagar över förföljelse av press i tre länder i Latinamerika men inte nämner Honduras? Det är allmänt bekant att förra året dödades tio journalister i Honduras, vilket gör det till ett av världens farligaste länder för journalister. Honduras har kritiserats av UNESCO och andra organisationer som Reportrar utan Gränser. Fördömer ni behandlingen av journalister i Honduras? Om inte, varför inte?”

Det råder viss oenighet om antalet. Enligt New york-baserade Committee to Protect Journalists har tio journalister mördats sedan mars 2010, medan Paris-baserade Reportrar utan Gränser har en lista på 15 dödade under 18 månader. Oavsett vilket, borde siffran räcka mer än väl för att väcka IAPS uppmärksamhet. Perry har fått stöd från flera andra grupper i kritiken av IAPA. Bland annat Kalifornien-baserade juristorganisationen Task Force on the Americas, kallade det hela ”upprörande”.

En annan som stöder Perry hävdar att IAPA ”är inte en riktig pressfrihetsorgansiation, då den försöker skydda de högerinriktade oligarkiernas monopol över media i hela Latinamerika.”

Guardian 110929. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-10-18
Kubanska läkare har genomfört 600 000 ögonoperationer i Bolivia
Som en del i projektet ”Operation Mirakel” har kubanska läkare nu utfört fler än 600 000 ögonoperationer i Bolivia, helt gratis för patienterna, rapporterar TeleSur. Bolivias president Evo Morales applåderade de kubanska läkarteamens arbete vid ett firande förra veckan när han sade: ”Vi hade aldrig kunnat föreställa oss denna insats som våra kubanska bröder och systrar gjort. Det är en obetalbar akt av solidaritet, som är oförglömligt av alla dem som fått del av det.” Den kubanska insatsen i Bolivia inom Operation Mirakel började för fem år sedan.

Cuba Central Team (USA) 110909. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-10-15
Nicaragua får FN-pris för skydd av mödrars hälsa
Efter offentliggörandet att FN tilldelat Nicaraguas Hälsovårdsministerium sitt pris för landets framstående arbete i skydd av mödraskapet och främjande av mödravårdskliniker, sade hälsovårdsminister Sonia Castro att priset är ett erkännande som folket i Nicaragua tar emot med glädje.

”Det är ett erkännande av allt det arbete som görs för att skydda mödrarnas liv, något som vår regering prioriterar. Det är ett uttryck för folkligt deltagande från förlossningspersonal, från hälsobrigadister som arbetar frivilligt, utan ersättning.”

Hon sade också att det faktum att ”FN erkänner den strategi som regeringen Daniel Ortega för i vilket mödraskapshus visat sig vara en av de bästa strategierna i Latinamerika i kampen mot mödradödlighet. Jag tror att detta är en glädjande uppmuntran att fortsätta att förändra Nicaragua och skydda kvinnoliv.” Slutligen gratulerade ministern alla arbetare, ”de 28 000 hälsovårdsarbetarna som hängivet ägnar sig inte bara åt denna uppgift, utan allt arbete som har att göra med att förhindra och bota sjukdomar i landet.”

Yader Prado Reyes 110927. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-10-11
Bolivia ser girighet och olja bakom NATO-angreppen på Libyen
Evo Morales, Bolivias president, säger att NATO:s intervention i Libyen är en imperialistisk handling, motiverat av Västs önskan att kontrollera landets naturresurser. Morales hävdade på en presskonferens att NATO-bombningarna mot styrkor lojala med Muammar Gaddafi är en del av en ny strategi som kapitalistländerna använder.

”De försöker övervinna sina finansiella problem med alla medel och det är nödvändigt för dem att kontrollera andra länders naturresurser.”

Morales säger att NATO:s och Säkerhetsrådets vägran att ingripa i Israel-Palestina konflikten – en konflikt som han jämför med Libyen, fast utan olja – visar Västs hyckleri när det gäller militära interventioner.

Morales uttryckte också besvikelse över president Obamas öppningsanförande inför Generalförsamlingen. ”Jag ser en dubbelmoral från Obama, vilket är en besvikelse. Han pratade om varaktig fred, hållbar fred, men det kan inte uppnås genom USA:s baser eller militära interventioner.” Morales kritiserade också USA:s misslyckande med att komma vidare med Kyotoprotokollet liksom den fortsatt stora kärnvapenarsenalen som bevis på att USA:s president varit oärlig i sina löften om klimatförändringar och kärnvapennedrustning.

Global Research 110922. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-09-22
Telesurs journalister berättar om vad som verkligen hände i Libyen
Denna vecka välkomnades hem ett venezolanskt journalistteam från Telesur som bevakat kriget i Libyen. De fördömde den ”pågående fabriceringen av lögner” hos de stora medierna. De anklagade den internationella pressen för att ”tillverka de argument som behövs för att fortsätta kriget.” Det libyska folket har invaderats av ”förstörelse, krig, lidande och död när lösningen på konflikten borde ha skett med fredliga medel”, sade Telesurs journalist Rolando Segura som tillbringat de fyra senaste månaderna i Libyen tillsammans med fotografen Henry Pillajo.

De två hör till en handfull journalister som bevakade de i stort sett negligerade händelserna som innefattar NATO:s bombningar av civila mål, det urskillningslösa dödandet av svarta gästarbetare utfört av rebellstyrkorna, den miljonhövdade ”Gröna Marschen” som hölls runt om i Libyen och som krävde förlikning mellan regeringen och de oppositionella styrkorna, liksom iscensättandet av det påstådda övertagandet av Tripolis Gröna Torg – som i själva verket filmades i Qatar och spreds av internationella media. Videon ledde till att de NATO-stödda rebellerna erkändes som Libyens nya regering och övertygade många på libyska ambassader på olika platser att byta sida.

Efter NATO:s missilattacker 8-9 augusti som dödade 85 civila, varav 33 barn, intervjuade Telesurs Segura Abu Mimiar, bror till en av de som dödades. Mimiar frågade Telesurs reporter om dödandet av hans bror, en jordbrukare, var ”det skydd av civila som NATO pratade om? Eller är det så att de av oss som stöder Gadaffi inte förtjänar skydd?”

Enligt Segura har det dödats totalt ca 50 000 personer, ”massakrerade som ett resultat av denna invasion, denna aggression mot Libyen”.

Bombningarna ”möjliggjordes av massmediernas lögner”, intygade Segura. NATO har utfört fler än 20 000 attacker över Libyen. Enbart förra söndagen genomfördes 52 flygattacker. Skadorna är omfattande på landets väl utvecklade infrastruktur, inklusive oljeindustrin, vattenförsörjning, livsmedelsförråd, kommunikationer och hälsovårdssystemet. Det har resulterat i en allt större brist på mat, vatten och mediciner.

Telesurtv.net 110911. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-09-11
Venezuela tar hem sina guldreserver och nationaliserar guldutvinning
President Chavez har bekräftat att landet ska ta hem 211 ton guld som för närvarande finns i olika banker utomlands och att det finns planer på att nationalisera hela guldindustrin. För att skydda landets ekonomi från den globala krisen sade presidenten att kapitalreserven ska flyttas från banker i USA och Europa till Brasilien, Kina och Ryssland.

Flytten av guldreserven till Caracas ökar Centralbankens guldreserv från dagens 7 miljarder dollar till 18,3 miljarder. Enligt Chavez är hemtagningen av 211 av 365 ton venezolanskt guld en ”hälsosam åtgärd för landet”. På grund av den ekonomiska krisen i USA och Europa ligger guld på rekordpriser på 1 800 dollar per ounce.

Venezuelanalysis.com 110818. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-09-08
20 miljoner dollar till oppositionen i Venezuela lagom till valet
Eva Golinger

Washington förbereder nästa års val i Venezuela. Ända sedan Chávez valdes till president 1998 har USA försökt att bli av med honom. Med mångmiljonstöd varje år instruerar Washington anti-Chávezgrupper i deras kampanjer och strategier mot regeringen.

Trots alla försök, inklusive en statskupp 2002, har deras ansträngningar varit förgäves. Presidentens popularitet ligger nu över 57 % medan oppositionen inte ens når upp till 20 %.

Motorn bakom USA:s ansträngningar är mångmiljonstöd som kanaliseras via Washingtons olika organisationer, men också Europeiska och Kanadensiska stiftelser. Med pengarna följer konsulter och kampanjmakare som hjälper till med allt.

Genom NED (National Endowment for Democracy), en enhet som finansieras av USA:s UD och USAID, har Washington kanaliserat mer än 100 miljoner dollar till oppositionen sedan 2002. Det mesta av pengarna har använts i valkampanjer för oppostionskandidater och för att finansiera mediekampanjer mot regeringen i nationell och internationell press.

Trots den ekonomiska krisen i USA fortsätter pengarna att strömma till oppositionen. Obama har begärt 5 miljoner dollar för ändamålet nästa år. Detta är första gången en sittande president öppet begär pengar från budgeten för att finansiera oppostionen. Obama spenderar uppenbarligen hellre pengarna på oppositionen i andra länder och mot den demokratiskt valde presidenten Hugo Chávez, än att satsa på hälsovård och välfärd för den egna befolkningen.

Ambassaden kanaliserar miljoner
Men de fem miljonerna utgör bara en liten del av det totala belopp som Washington avsatt till den Venezolanska oppositionen 2012. USA:s ambassad i Caracas är centrat för distribution och koordination av fonderna från USAID och NED. Tillsammans med dessa arbetade International Republican Institute (IRI), National Democratic Institute (NDI) och Development Alternatives Inc. (DAI). Genom dessa enheter kanaliserades varje år miljontals dollar till hundratals oppositionsgrupper, program, projekt och kampanjer. IRI och NDI stod framför allt för politisk rådgivning.

De tre sistnämnda organisationerna lämnade Venezuela efter att landet antog en lag som förbjöd utländsk finansiering av politiska organisationer. Trots det har USAIDs budget för 2012 avsatt 5 miljoner dollar för arbete i Venezuela. När dessa organisationer lämnat Venezuela har USA:s ambassad fått en allt viktigare roll. Det märks på dess budget. 2011 ligger den på knappt 16 miljoner dollar, men 2012 är den över 24 miljoner. USA har inte någon ambassadör i landet och planerar inte att utnämna någon. Relationerna är frusna. Antalet anställda på ambassaden är oförändrad, 81. Så till vad ska de extra 9 miljonerna användas? Utan tvivel till valkampanjen 2012.

Hittills alltså 19 miljoner dollar till oppositionen 2012. Men inte nog med det. USA:s UDs budget för OAS (Organisationen för Amerikas Stater) på drygt 48 miljoner dollar rättfärdigas med att delar av pengarna ska användas för att ”sjösätta speciella demokratipraktiker-team i länder där demokratin hotas av koncept som ´deltagardemokrati´som förespråkas av Bolivia och Venezuela. Dessutom ska de användas för att ge ”adekvat svar på hot mot yttrandefrihet och övergrepp mot folket, särskilt i stater som Venezuela och Kuba.”

Och slutligen har vi NED som finansierar minst 1 miljon dollar till ett dussintal grupper i Venezuela, inklusive Sumate, CEDICE, Futuro Presente, Liderazgo y Visión, Instituto Prensa y Sociedad (IPyS), Consorcio Justicia, Radar de los Barrios, Ciudadanía Activa med flera.

NEDs budget för 2012 ligger på 104 miljoner dollar. NED har tillkännagivit sitt kommande deltagande i den venezolanska valprocessen.

Det råder ingen tvekan om Washingtons avsikter att fortsätta att blanda sig i Venezuelas interna angelägenheter och att med alla medel försöka kväva den Bolivarianska Revolutionen. Samtidgt förstärker dollarmiljonerna uppfattningen att oppositionen mot Chávez fortsätter att vara ”Made in USA”.

Eva Golinger - Postcards from the Revolution, 110812. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-08-25
Ögonsjukhus invigs i Nicaragua

Programmet ”Uppdrag Mirakel” genom vilket närmare två miljoner fattiga ögonopererats och återfått synen i en lång rad länder, planerar att gratis ta hand om ytterligare 20 000 patienter i Nicaragua under 2011. Det efter invigningen av ett nytt ögonsjukhus i landets sydöstra del.

”Uppdrag Mirakel” kom till på initiativ av Fidel Castro och Hugo Chavez och stöds av ALBA. I fallet Nicaragua har drygt 80 000 patienter opererats, de flesta av dem fattiga. Det nya sjukhuset bemannas av kubanska specialister. För närvarande finns sju olika sjukhus där ögonoperationer genomförs i Nicaragua.

PL 110813. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-08-21
ALBA:s nya valuta allt viktigare

De ekonomiska transaktionerna med den virtuella valutan Sucre har snabbt ökat mellan Kuba, Ecuador och Venezuela och beräknas hamna runt 300 miljoner dollar vid slutet av året. Valutan har därmed uppfyllt de ekonomiska mål som de tre länderna satt upp.

Den virtuella valutan infördes av ALBA länderna i juli 2010.

TeleSur 110814.. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-07-07
Venezuela och Kuba startar högstadieskola i Västsahara

Skolan kommer att medföra att barnen från flyktinglägren inte tvingas att gå högstadiet i Algeriet, där de tappar sin spanska, som är deras andra språk.

Fram tills nu finns bara låg- och mellanstadieskolor i flyktinglägren, så majoriteten av tonåringarna studerar i Algeriet eller försöker få stipendier i Spanien eller Kuba. Den nya skolan kommer att heta ”Simon Bolivar” och invigningen planeras till skolstarten i höst. Venezuela har bidragit med en miljon dollar till skolan som i första skedet kommer att ha 360 elever. Längre fram kommer ytterligare en miljon dollar från Venezuela göra det möjligt för 600 elever att studera från sjunde till nionde klass. Kubanska experter tar ansvaret för konstruktionen.

Skolan är ett resultat av en överenskommelse mellan Venezuela, Kuba och Sahrawi Arab Democratic Republic, SADR. För närvarande kontrollerar SADR drygt 20 % av landets territorium som ockuperas av Marocko.

EFE 110615. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-06-21
81 miljoner fattiga barn i Latinamerika

Enbart i Sydamerika och Karibien lever närmare 81 miljoner barn i fattigdom. Det meddelar CEPAL och UNICEF. I länder som El Salvador, Guatemala, Honduras, Bolivia och Peru lever långt över 60 % av alla barn i fattigdom. I Chile, Costa Rica y Uruguay är siffran ca 25 %.

Undersökningen bakom siffrorna tog hänsyn till indikatorer som näringsintag, tillgång till dricksvatten, avlopp, bostadsstandard, trångboddhet, skolgång och tillgång till medier och information. Alla dessa indikatorer ingår i barnens rättigheter enligt Barnkonventionen, som trädde i kraft 1989. Konventionen, som antogs av FN:s Generalförsamling, är ett av de viktigaste instrumenten internationellt vad gäller mänskliga rättigheter

I Konventionen finns också principer vad gäller frånvaro av diskriminering; att barnens intressen ska sättas främst; rätten till liv och utveckling; samt barnens rätt till uppfattningar.

11 år efter att ”Milleniemålen” antogs år 2000, lever 400 miljoner människor i extrem fattigdom, d.v.s. de har mindre än en dollar om dagen. Bland dessa finns 129 miljoner barn som är underviktiga på grund av näringsbrist.

Man räknar också med att närmare 215 miljoner barn mellan 5 och 17 år arbetar. 70 % av dem inom jordbruk, 22 % inom service och resten inom industri. De barn som måste arbeta för att familjen ska klara sig, gör det under usla villkor och förhållanden.

Blogs Periodistas Cubanos 110522. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-06-17
Ny regional nyhetsbyrå bildas

Argentina, Bolivia, Brasilien, Kuba, Ecuador, México, Guatemala, Paraguay och Venezuela diskuterade idag bildandet av en ny nyhetsbyrå, Unión Latinoamericana de Agencias de Noticias (Ulan). Syftet är att ge en korrekt bild av regionen i det globala informationsflödet. Samlade till sitt första möte ska ledningarna för nio medier under två dagar diskutera, bland annat, organisation, stadgar och arbetssätt. De medier som ingår är Telam (Argentina), ABI (Bolivia), Agencia Brasil (Brasilien), Prensa Latina (Kuba,) Andes (Ecuador), AGN (Guatemala), Notimex (México), IP (Paraguay) och AVN (Venezuela).

Boletin informativo 110607. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-04-20
Ecuador utvisar USA:s ambassadör efter WikiLeaks-skandal

Den femte april förklarade Ecuadors regering USA:s ambassadör Heather Hudges för “persona non grata” och uppmanade henne att lämna landet omgående. Detta hände efter att Washington vägrat att förklara innehållet i telegram som offentliggjorts genom Wikileaks och som visar att USA har tillgång till konfidentiellt material om polisväsendet. Det betyder att det numera inte finns ambassadörer från varken Bolivia, Venezuela eller Ecuador i Washington och vice versa. (Med Kuba bröt USA de diplomatiska förbindelserna efter revolutionen 1959).

Ministern Ricardo Patiño informerade på en presskonferens att regeringen sagt till ambassadören att lämna landet så snart som möjligt. Ecuador har begärt en förklaring från USA, men fått avslag.

2009 utvisade Ecuador två funktionärer på USA:s ambassad i Quito för inblandning i polisens interna angelägenheter.

Patiño förklarade att kuppförsöket i september 2010, som var en resning inom polisen, “har att göra med detta beslut från regeringen för att övervinna de problem som finns inom polisen.”

Den 30 september 2010 höll en grupp poliser landets president Correa instängd i mer än 12 timmar och hotade honom till livet. Presidenten räddades av militär och enheter inom polisens specialstyrkor. Vid fritagningen dödades fyra personer.

Telesurtv.net 110405

USA utvisar Ecuadors ambassadör
Efter att Ecuador utvisat USA:s ambassadör för inblandning i landets inre angelägenheter och för hennes vägran att kommentera uppgifterna som läckts ut via WikiLeaks, har nu USA svarat med att som hämnd utvisa Ecuadors ambassadör i Washington. USA har också ställt in ett planerat möte mellan länderna som skulle hållits i juni.

Juventud Rebelde 110407

Översättning: Zoltan Tiroler

2011-04-11
Wikileaks: USA fruktar Venezuelas inflytande
Venezuelanalysis.com 110308

Ett diplomatiskt telegram som Wikileaks avslöjat och som publicerades igår avslöjar USA:s rädsla för konsolideringen av frihandelsområdet Mercosur och Venezuelas inträde i organisationen. Telegrammet argumenterar för att USA bör avsätta mer resurser för att motverka vad det ser som Chavez ansträngningar för att få större inflytande i Latinamerika på bekostnad av USA.

Telegrammet, skrivet på USA:s ambassad i Paraguay av Michael J Fitzpatrick, karaktäriserar Mercosur som ”anti-amerikanskt” [sic – betyder anti-USA]. Mercosur är en regional handelsorganisation som bildades 1991 och främjar Sydamerikansk integration, frihandel och fri rörelse av varor, människor och valuta. Det ses som en motvikt till FTAA (som var USA:s försök att skapa ett frihandelsområde underställt USA. Detta är numera ett dött projekt. Ö.a.)

Venezuela har försökt att komma med sedan 2006 och har godkänts av Argentina, Brasilien, Chile och Uruguay men hindras av höger-parlamentariker i Paraguay, som vägrat att ratificera Venezuelas inträde.

2009 fördömde Mercosur statskuppen i Honduras och vägrade godkänna valen som följde på kuppen. Detta i motsats till USA.

”Venezuelas inträde i Mercosur har tydligt ändrat maktbalansen och dynamiken i organisationen. Mercosur har i ökande grad utvecklats från en ofullständig tullunion till en mer restriktiv och anti-amerikansk (sic) politisk organisation”, sägs det i telegrammet. Ett exempel på detta är, enligt telegrammet, att Mercosurs medlemsländer stödde Venezuelas kandidatur till FN:s Säkerhetsråd.

”I södra Latinamerika arbetar Chavez för att vinna anhängare till sitt läger genom vad som verkar vara en mångfacetterad plan som vilar tungt på hans förmåga att erbjuda energi och grandiosa petrodollarbaserade projekt”, sägs det i telegrammet. ”Chavez bör inte underskattas. Pengar talar, demokratiska institutioner i regionen är fortfarande svaga och den fria marknadsekonomin måste ge varaktiga lösningar till problemen i regionen.”

”…vi behöver större, och mer flexibla, resurser och verktyg för att bemöta Chavez ansträngningar att få en större dominans i Latinamerika på bekostnad av USA:s ledarskap och intressen”. (Hur dessa resurser ska se ut anges i ett separat telegram).

I avsnittet ”Politiska försök att störa demokrati” är USA-ambassaden bekymrad över venezolanska regeringens ”kampanj för att expandera sitt inflytande genom generös hjälp till social projekt och Argentinas presidents nära relation till Chavez.” Telegrammet säger att den nära relationen beror på Chavez stora popularitet i Argentina.

Den stora populariteten beror, enligt telegrammet, på olika insatser som Venezuela-finansierade flygningar för ”hundratals paraguayaner att flyga till Kuba och genomgå ögonoperationer och Venezuela verkar vinna anhängare i massor medan eliterna blir allt mer nervösa.”

Ironiskt nog så refererar telegrammet till ”aggressiva mediekampanjer som stöder Chavez och hans plan för ett enat Bolivarianskt Sydamerika för att utmana USA.” Telegrammet fortsätter med att katalogisera tidningar i Argentina och Uruguay som ”neutrala” eller ”anti-Chavez”, liksom räckvidden för Telesur i dessa länder och i Bolivia. Det säger att Telesur visar program med ”högkvalitativ propaganda mot USA”. Telesurs serie om CIA:s aktioner i Latinamerika är en ”speciellt hal och skicklig produkt”.

I ett annat telegram från samma år avslöjas USA:s planer för att använda diplomatiska, militära och ekonomiska medel för att bemöta Chavez inflytande i Latinamerika. Här argumenteras för ökad spionverksamhet, finansiering av grupper i ”civila samhället”, statsbesök på hög nivå, och utökat militärt bistånd till länderna i regionen.

Ytterligare andra telegram som läckts ut av Wikileaks visar också pågående ansträngningar från USA att bekämpa Venezuelas regering.

Översättning: Zoltan Tiroler

2011-03-30
Latinamerika har fått nog av Obama

Obamas valseger 2008 väckte en våg av entusiasm över Latinamerika. Hans inträde i Vita Huset firades av folk och flera progressiva regeringar.

Men när han nu genomför sin första turné i regionen så har situationen förändrats. Även om avskyn inte nått nivån under George W Bush så har den återkommit under senare tid. USA-hatet har återfötts över hela kontinenten.

Obama väckte protester i Brasilien. Det tal som han skulle hållit på ett torg flyttades inomhus. De jordlösas rörelse, MST, och dess allierade förklarade Obama för ”persona non grata” (icke önskvärd). Det regerande Arbetarpartiet förbjöd protester från sina anhängare, men många ignorerade detta.

En indikation på hur läget ändrat sig är inställningen hos Brasiliens förre president Lula da Silva. När Obama svors in så hyllades han av Lula. Men när Lula avslutade sin mandatperiod förklarade han att USA fortfarande uppträdde som ett imperium, också under Obama.

Obamas löften har dunstat. Kuppen i Honduras mot president Zelaya och USA:s nya militärbaser i Colombia har skadat Obamas image.

Bristen på ansträngningar att närma sig Kuba, utvisningen av Venezuelas ambassadör från Washington och USA:s protester mot Brasiliens relationer med Iran har ytterligare underminerat den diplomatiska situationen. För bara några dagar sedan lade Brasilien ner sin röst i FN inför den militära interventionen i Libyen. Motsättningar om Haiti och Doha-rundan orsakar också friktion.

Obamas turné äger rum i ett sammanhang när USA:s inflytande minskar i regionen. Samtidigt ökar Kina, Iran och Ryssland sin närvaro. Kina investerar stort i råvarutillgångarna i Latinamerika och är sedan 2009 Latinamerikas näst största handelspartner. Kina är Brasiliens största handelspartner.

De senaste åren har Vita Huset stått inför stora utmaningar av sin position i Latinamerika. Man har misslyckats med att stoppa revolten. Om Obamas besök hoppas få ordning på USA:s bakgård, så ser det ut som en övermäktig uppgift.

Guardian 110322. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-03-21
ALBA:s bidrag till återuppbyggnaden av Haiti är avgörande

Hjälpen från länderna inom ALBA har bidragit till att Haiti har börjat att ta sig ur katastrofsituationen efter jordbävningen 2010 och den efterföljande koleraepidemin. Det sade Haitis representant i Caracas, Christian Toussaint i samband med ett forum om Haiti. Nigel Fisher, FN:s koordinator för hjälpen, intygade att den kubanska medicinska brigaden har ansvarat för de flesta av de hälsovårdscentraler som vårdat kolerafallen. Han underströk att Venezuelas regering spelat en viktig roll vad gäller konstruktion av bostäder, infrastrukturprojekt inom elförsörjning, liksom vad gäller högre utbildning av unga haitier. Det handlar om ett mycket dynamiskt samarbete som etablerats med ALBA, sade han.

Boletin informativo 110224. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-03-08
Egypten först, Venezuela sedan?
Venezuelanalysis

Medan vågen av folkliga revolter spridit sig över Arabvärlden har ett stort antal artiklar i bolagsmedierna antytt att Venezuelas president Hugo Chavez skulle bli nästa ”diktator” som står i tur att störtas. Sådana argument följer ett mönster i bolagsmedierna av förtal mot regeringen Chavez och den revolutionära process han leder.

De försöker dölja att det verkliga hot som sätter skräck i imperialismen är att Arabvärlden kan tänkas följa Venezuelas och andra latinamerikanska länder, och bryta sig loss ur Västvärldens dominans.

Speciellt cyniska vara kommentarer från Storbritanniens utrikesminister William Hague som lögnaktigt påstod att Gadaffi hade flytt till Venezuela. Detta släppte loss en störtflod av rubriker som band samman Venezuela och Libyen, trots att påståendet var falskt.

En ledare 2 februari i Miami Herald påstod: ”Med diktatorer som faller som dominobrickor i Mellanöstern, visar Venezuelas president på livstid, Hugo Chavez, oro för sitt eget despotiska styre.”

Artikeln ignorerar det faktum att Chavez valts med överväldigande siffror vid tre val med otaliga utländska valövervakare. Allt som allt har Chavez-vänliga grupper vunnit mer än ett dussin nationella val sedan 1998. Samtliga är övervakade och har bedömts vara fria och rättvisa.

Med nya val nästa år har Chavez idag ett mer än 50-procentigt stöd, också i undersökningar som gjorts av den USA-finansierade oppositionen.

Israels premiärminister Shimon Peres gick ännu längre när han buntade ihop Chavez med Irans president Ahmadinejad och kallade dem två despoter korrumperade av olja som måste elimineras. Han sade detta till Voice of America 23 februari.

Sanningen är att USAs hegemoni utmanas av de folkliga resningarna. Politiker och kommentatorer försöker vränga till situationen till sin egen fördel. De väljer ut regeringar som USA inte kontrollerar som möjliga mål för påtvingat ”regimskifte” utifrån.

Som en kommentar till att Venezuela skulle stå på tur, så konstaterade Chavez 18 februari att det som hände i Egypten ”började här för länge sedan. Vi har fört ett uppror ett bra tag, ett revolutionärt uppror.” Chavez sade att upproret började 1989 med det som kallas el Caracazo. Som ett resultat av IMF:s påtvingade höjningar av bensinpriser gick tiotusentals venezolaner ut på gatorna i Caracas och andra stora städer för att protestera mot de nyliberala åtgärderna.

De slogs ned våldsamt med följden att tusentals dödades och tillfälligt kväste upproret. Men missnöjet ledde till valet av Chavez 1998.

Förlitar man sig på bolagsmedia får man intrycket att Chavez jobbar övertid för att tysta media. Faktum är att inte en enda TV-station eller tidning fått stänga. Och den överväldigande majoriteten är våldsamt emot regeringen.

De USA-uppbackade diktatorerna i Arabvärlden har satt sina relationer med Israel före palestiniernas intressen – trots den sympati som palestinierna har bland den arabiska befolkningen.

I motsats till detta har sedan december nio länder i Sydamerika formellt erkänt en självständig palestinsk stat. Venezuelas och Bolivias regeringar har gått längre. De bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel efter det brutala anfallet på Gaza 2009. [Kuba bröt långt innan med Israel]. Det förklarar varför Chavez hyllas av så många i Arabvärlden.

En sak står klar; precis som USA har backat upp diktaturer i Arabvärlden kommer det att fortsätta att kämpa för att besegra de revolutionära rörelserna i Latinamerika. Obama har begärt 5 miljoner dollar i ett speciellt program för att finansiera anti-Chavez grupper. Republikanska kongressmän och den nyligen utnämnde ordföranden för USA:s UD kommitté för Västra Halvklotet, Connie Mack, har krävt ”fullskaligt ekonomiskt embargo” mot Venezuela.

Hotet mot Venezuelas demokrati, mot demokrati i Latinamerika och i Arabvärlden kommer från USA-Imperiet.

Venezuelanalysis 110301. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-02-25
USAID stängs ute från Venezuela, fortsätter verksamheten från Miami
Eva Golinger

Sedan USAID började sina aktiviteter i Venezuela 2002 har syftet varit att få till ”regimförändring” som gynnar USA:s intressen. Det betyder i klartext att få bort Hugo Chavez från presidentposten.

Från början användes resurserna för att skapa, ge råd och finansiera anti-Chavezpartier, NGO-er och media. Tre månader efter att USAID kom till Venezuela utförde dessa grupper ett kuppförsök, som besegrades av folket inom 48 timmar.

Under sina två första år hade USAID tillsammans med OTI en budget på 10 miljoner dollar som finansierade 64 oppositionsgrupper. Mycket av pengarna användes för propaganda mot Chavez i ett misslyckat försök att i en folkomröstning få Chavez mandat återkallat 2004.

När detta misslyckats omprioriterades finansieringen till en ”ungdomsrörelse” som skulle använda nya sociala media för att bygga en opposition. Mellan 2006 och 2010 gick ca 34 % av budgeten, som nu stigit till 15 miljoner dollar om året, till olika universitetsprogram, workshops och andra aktiviteter för att bygga en ungdomsrörelse mot Chavez.

2010 hade finansiering till oppositionsgrupper ökat till över 57 miljoner dollar. Det mesta kom från olika USA – agenturer som USAID och National Endowment for Democracy, NED. USAID:s närvaro var inte auktoriserad i Venezuela och utgjorde en klar kränkning av landets suveränitet. USAID:s OTI-program verkade som en hemlig agentur i Caracas och förde olagligt in stora mängder dollar i landet för att finansiera undergrävande verksamhet.

Som ett resultat av denna kränkning av landets suveränitet antog Nationalförsamligen en lag i slutet på 2010 som förbjuder utländsk finansiering av politiska aktiviteter. USAID/OTI stängde sitt kontor och flyttade till Miami, numera ett centrum för anti-Chavez (och anti-kubanska) aktiviteter.

Venezuelanalysis.com 110213. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-02-20
USA-smuggling av droger och vapen till Argentina ger upphov till diplomatisk kris

Argentinas kabinettschef Anibal Fernandez sade i tisdags att om Argentina hade försökt smuggla in material till USA hade personerna ansvariga för transporten blivit fångar på USA:s Guantanamobas.

”Kan man tänka sig en situation att Argentina skulle ha fört in samma saker i USA. På ett kick hade de varit i Guantanamo, i orangea overaller och i en situation som jag inte ens vill förklara”, sade Fernandez. Detta när han talade om beslaget av vapen och droger i ett militärflygplan från USA som landade förra torsdagen och som skapat en diplomatisk konflikt. Han tillade att ”vi pratar om nationens suveränitet”.

Argentina lämnade i måndags in en protest till USA efter att ha fördömt lasten som fanns i ett militärflygplan av typ C17 som landade på den internationella flygplatsen i Ezeiza.

”Det fanns utrustning som misstänks kunna användas för att störa telekommunikationer, vapen, droger, psykofarmaka. Inget av detta var deklarerat. Allt som var deklarerat tilläts komma in i landet”, sade minister Hector Timerman, som kräver ett svar från Washington.

USA å sin sida förklarde sig vara ”bekymrade och förvånade” över hanteringen, enligt UD:s talesman Philip Crowley. Han betecknade registreringen och genomsökningen av lasten som ”ovanlig och oväntad”.

Cubadebate 110215. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-02-11
ALBA-banken stöder projekt för att reducera ojämlikhet mellan medlemsländerna

ALBA-banken har nu funnits i tre år och lanserar nya projekt för att reducera skillnaderna inom hälsovård och telekommunikationer. Det rör sig om program för att garantera tillgång till högklassig hälsovård och mediciner samt IT till länderna inom ALBA; Antigua och Barbuda, Bolivia, Kuba, Dominica, Ecuador, Nicaragua, San Vicente och Granadinerna samt Venezuela.

ALBAmed skapas för att tillverka och distribuera mediciner till låga priser för att ge tillgång också till dem som traditionellt aldrig haft det.

Boletin informativo 110128. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-01-14
Wikileaks: Katolska kyrkan i Venezuela samarbetar med USA och kuppmakare

Enligt rapporter som läckt ut tack vare Wikileaks framgår att ledningen inom katolska kyrkan i Venezuela bett USA om hjälp i ansträngningarna att störta Chávez. Biskop Baltazar Porras namnges i USAs rapporter för att han vänt sig till USAs ambassad med begäran om hjälp. Han ville att USA skulle inta en mer kritisk hållning till president Chavez. Porras, som deltog i kuppen i april 2002, har fortsatt sina ansträngningar att störta landets folkvalda regering. Till USA ambassaden erbjöd han kyrkan som täckmantel, såväl dess lokaler som dess olika program.

Liberación 101217. Översättning: Zoltan Tiroler

2011-01-03
Omfattande kubansk hjälp till katastrofdrabbade Venezuela

Ett lastfartyg med 2 355 ton med humanitär hjälp till de som drabbats av översvämningskatastrofer i Venezuela anlände i måndags till Guaira som en del i samarbetet mellan Kuba och Venezuela.

Kubas ambassadör sade att det är första gången som hjälpen innefattar byggmaterial för att ge värdig bostad till fler än 70 000 drabbade. I sändningen ingår 55 ton cement och över 32 000 madrasser, vilket utgör 50 procent av Kubas egna säkerhetsförråd. Ytterligare byggmaterial kommer att skickas från Kuba.

Telesurtv.net 101227 (nedkortat). Översättning: Zoltan Tiroler

Äldre artiklar

Äldre ALBA-artiklar finns här.