|
Bakgrundsinformation:
Solidaritet
med orkandrabbade Kuba
“Så
snart vi kan, skall vi skicka hjälp till Haiti och Kuba,
och också till andra karibiska länder som drabbats
av orkanen!” Det sa Venezuelas president Hugo Chavez.
Och det dröjde inte lång stund innan ett skepp
var på väg med bland annat högspänningsledningstorn
och elmaterial.
Från
Kubas sydöstra spets till Havanna
Kuba hade drabbats av den mest förödande orkanen
på många år; Dennis. Den kom in från
Atlanten och uppnådde orkanstyrka kategori 1 när
den touchade Haiti 6 juli. Dennis kom med sin högerflank
100 km in i sydöstra Kuba på morgonen 7 juli, där
den pumpade in miljoner kubikmeter regnvatten cirkulerande
moturs med sina skoningslösa vindar. När en orkan
rör sig framåt 30 km i timmen adderas den hastigheten
till vindarnas, så att högerflankens orkanvindar
blir 60 km i timmen (17 meter/sek) hårdare än vänstra
flanken.
Genom
att orkanen till hälften var ute över den varma
Karibiska sjön fortsatte den att samla styrka och pumpa
upp vatten i de blixtrande virvlande molnmassorna. Från
att ha varit en kategori 2 orkan när den drabbade Santiago
de Cuba i östra Kuba, växte den till kategori 4
när den på kvällen 7 juli tog sig helt in
på land i Cienfuegos mitt på Kuba. Med vindar
upp till 240 km per timme (67 meter/sek) angrep den allt i
sin väg samtidigt som den med tonvis med regn piskade
och gjorde floder av gatorna.
I samhället Cruces i Cienfuegosprovinsen uppmättes
800 millimeter regn på 18 timmar. I samhället Rodos
tre mil väster därom uppmättes 400 millimeter.
Jämför med de 37 mm som föll i Rodos under
hela juni, som statisiskt sett är en av Kubas regnigaste
månader! Orkanen fortsatte i nordvästlig riktning
över land och tömde sin infernaliska kraft och sitt
vattenförråd. I Santa Claraprovinsen uppmättes
mer än 300 mm regn på mer än 30 olika ställen.
Tre meter höga vågor slog in över strandpromenaden
Malecón i Havanna.
På lördag morgon 9 juli lämnade orkanen Kuba.
Orkanens centrum och öga befann sig tre mil öster
om Havanna . Då hade den försvagats till en orkan
av kategori 2. Den försvagades ytterligare till kategori
1 innan den längre ut till havs stärkte sig till
kategori 2 igen. Kl 15 den 10 juli nådde Dennis kuststaden
Pensacola i USA som en kategori 3 orkan. Efter sex timmar
på land var den försvagad från orkan till
en tropisk storm.
Styrkekategorierna är enligt Saffir-Simpsonskalan som
indelar efter hur mycket skada en orkan kan göra. Vindhastigheten
som mäts som snitt under en minut är för kategori
1: 33-42 meter/sek, kategori 2: 43-49 m/s, kategori 3: 50-58
m/s, kategori 4: 59-69 m/s, kategori 5: över 70 m/s.
Mediernas
bild?
Orkanen Dennis riktade således det mesta av sin kraft
och livslängd mot Kuba. Men medierapporteringarna undviker
att se någon skillnad mellan de drabbade länderna,
utan talar om 40 döda på Haiti, en på Jamaica,
16 på Kuba, sju i USA. Med tanke på att orkanen
ägnade det mesta av sin kraft och tid åt Kuba är
det emellertid anmärkningsvärt att antalet förolyckade
på Kuba inte var högre.
Ett
reportage utgjorde undantaget, nämligen P1-morgon 14
juli. Sveriges nye ambassadör i Havanna Christer Elm
konstaterade att “Landet är organiserat. Civilförsvaret
tar itu med alla förberedelser som krävs, sågar
grenar, tar bort allt löst, ordnar uppsamlingsplatser,
definierar svaga bosättningar. Det finns alltså
en vältrimmad organisation. En och en halv miljoner människor
evakuerades, varav 17 tusen turister.”
I samma reportage klargjorde Broderskapsrörelsens Tomas
Brundin, beträffande läget på Haiti, att tillstymmelse
till orkanberedskap för de fattiga saknades liksom också
rapportering om det verkliga antalet förolyckade i drunkning
och jordras i de tättbefolkade och skogsskövlade
påvra bosättningarna. Tomas Brundin, som var på
Haiti i maj i år, konstaterade att “det finns
inte några fungerande institutioner på Haiti”.
Haiti, utsatt för USA-inblandning sedan USA-invasionen
1915 har gjorts till ett av världens fattigaste länder.
Kubas orkanberedskap
Orkanen Dennis berörde 8 miljoner av Kubas 11,2 miljoner
invånare. Ett tiotal av landets 11 provinser drabbades.
Hur skyddar sig Kuba mot sådana naturkatastrofer?
1963 hemsökte kategori 4 orkanen Flora östra Kuba
i tre dygn. Tusen människor förolyckades. Detta
var innan Kubas civilförsvar och katastrofberedskap var
utvecklade.
Idag satsar Kuba två dagars orkan- och katastrofträning
för hela befolkningen varje år. Civilförsvaret
är ryggraden, uppbyggd på nationell nivå,
i de 14 provinserna, i de 169 kommunerna och i de över
1.300 civilförsvarsområdena. Denna organisation
ingår också i beredskapen mot det hot om militärt
anfall som USA utgör. I det militära försvaret
ingår skydd av befolkningen, matförråd, dricksvattenförsörjning
etc.
Inför den annalkande orkanen Dennis mobiliserades 180.000
civilförsvarspersonal. 1.531.000 människor evakuerades
från riskområden såsom kusterna och översvämningshotade
dalar och svaga bostadshus. Över 80 procent stannade
hos släkt och vänner i säkra byggnader. Resten,
245.106 personer, inkvarterades i skyddscentra, ofta skolbyggnader
och andra kommunala byggnader som är säkert belägna
och stabila. Ledning och läkare finns i varje skyddscenter.
Av provinsen Cienfuegos 1,5 miljoner människor evakuerades
126.300 människor. I hela landet evakuerades mer än
en halv miljon boskap och andra djur.
1.300 entreprenadmaskiner och truckar mobiliserades. Familjerna
får transporthjälp att flytta fuktkänsliga
saker som TV-apparater. 200 mobila reservaggregat för
elström ingår i beredskapen för sjukvården
och andra prioriterade funktioner. 400.000 sjukvårdspersonal
sätts i beredskap. Vattencisterner fylls och vattentankbilar
görs beredda eftersom det dröjer innan vattenpumparna
är igång igen efter strömavbrott på
grund av orkanfällda ledningar.
Människoliv
prioriteras
FN:s katastrofsamordnare norrmannen Jan Egeland berömmer
Kubas orkanberedskap. FN:s olika tjänstemän framhåller
Kuba som exempel.
FN:s UNDP, Katastrofreduceringsenheten, har utifrån
empiriska data räknat fram ett sårbarhetsindex
för olika länder, som under antagandet att varje
land drabbas av samma mängd orkaner, visar hur många
personer per miljon invånare riskerar förolyckas
i en orkan. Några exempel är; Haiti 12,96, Dominikanska
Republiken 2,79, USA 2,49, Jamaica 1,45, Kuba 0,16.
Kuba
prioriterar skyddet av människoliv, och FN-statistiken
visar hur framgångsrik Kuba är. Solidariteten människor
emellan är en självklarhet. Vid orkanvarning lyssnar
alla noga på radion och kollar TV. Alla är tränade
och vet hur de ska göra och vart de ska ta vägen.
Många har särskilda ansvar och uppdrag. Det välfungerande
samarbetet på lokal nivå är a och o. Att
det var så många som 16 som denna gång förolyckades
på Kuba beror på att Dennis var en ovanligt blöt
orkan och många hus rasade. Flertalet av dödsfallen
berodde på ras och drunkning.
Presidenten
summerar hur Kuba drabbats
Kubas president Fidel Castro, tillsammans med andra ledare
och ansvariga, summerade situationen efter orkanen på
TV inför Kubas folk. “Det var ett hårt slag
för vårt land att 16 personer förlorade livet,
13 i Granmaprovinsen, två i Santiago de Cuba och en
i Sancti Spiritus.”
De materiella skadorna redovisades: 120.000 bostäder
var allvarligt skadade varav 15.000 totalt raserade, 25.000
delvis raserade och 24.000 hade inte taket kvar. 160 sjukvårdsanläggningar
var allvarligt skadade varav 36 sjukhus och lika många
familjeläkarmottagningar, 1.296 skadade skolor, 96 idrottsanläggningar,
69 kulturcentra, 21 hotell. 7 radiomaster och 4 TV-master
blåste ned. 60 högspänningsledningstorn fälldes
och 1.025 elstolpar blåste ned. Över 20 kommuner
blev strömlösa. Översvämningarna och strömavbrottet
gjorde att 2,5 miljoner människor inte hade tillgång
till dricksvatten när orkanen passerat. Telefonnätet
drabbades också.
Jordbruket drabbades hårt. Nästan hela skörden
av citrusfrukt i Matanzasprovinsen gick förlorad. 200.000
ton grapefrukt, 160.000 ton apelsiner blåste ned. 7.000
ton mango togs av orkanen. 11.500 hektar bananplantor raserades.
73.000 ankor och höns miste livet. Totalt bedömdes
de materiella skadorna uppgå till 1,4 miljarder US dollar,
dvs 10 miljarder svenska kronor.
Förolämpningen
från Bush
Fidel Castro redovisade att USA:s regering hade erbjudit Kuba
50.000 US dollar i katastrofbistånd. (Dvs knappt 5 procent
av vad en av USA:s dödsbringande kryssningsmissiler kostar).
Fidel tillbakavisade Vita Husets erbjudande, och sa att även
om de erbjöd en miljard skulle Kuba inte tacka ja. Han
krävde istället att USA:s regering stoppar sin folkmordsblockad
och fientligheter mot Kuba. De direkta kostnaderna som Kuba
åsamkats under USA:s mer än 40-åriga blockad
är 79 miljarder US-dollar, enligt den redovisning Kubas
utrikesminister Felipe Pérez Roque gjorde inför
FN:s generalförsamling 28 oktober 2004 då församlingen
fördömde blockaden med 179 röster mot 4.
Beträffande eventuella erbjudanden från EU, accepterar
inte Kuba bistånd från de EU-stater som ställer
krav på regimskifte och som går USA:s ärenden
när de fördömer Kuba för falskt påstådda
bristande mänskliga rättigheter.
Solidariteten
Fidel noterade att biståndet som Venezuela redan börjat
skeppa till Kuba ger stor uppmuntran och att man självklart
är glad för hjälp från vänner.
Återuppbyggnadsarbetet
drogs planmässigt igång omedelbart efter att vindarna
mojnat tillräckligt. Kringblåsta träd och
byggnadsdelar rensades upp och arbetsbrigader tog sig snabbt
till de värst drabbade områdena. Takmaterial distribuerades.
Bostadsbyggnadsplanerna omfattar 50.000 bostäder i år
och 100.000 nästa år, och de ska utökas ytterligare.
Kuba har köpt 220.000 ton mat för att bistå
de värst drabbade delarna av landet. Elströmmen
är på väg tillbaka, telefonnätet kommer
åter i funktion.
Det är ett oerhört stort arbete som pågår
och den kubanska staten ställer resurser till förfogande.
Det kontrasterar starkt mot tältlägren efter katastrofer
i andra länder och presenningarna som fortfarande ersätter
taken på många hus i USA efter förra årets
orkaner.
Det
är solidariteten människor emellan på Kuba
som utplånar spåren av orkankatastroferna. Den
internationella solidariteten är också viktig,
såsom Venezuela ger prov på. Då undrar man,
vad gör de rika länderna? Tyvärr, bortsett
från marginella förbättringar, som främst
får ses som resultat av årens stora demonstrationer,
opinionsbildning och tredje världen länders mobilisering,
vägrar de rika självmant ändra på den
orättvisa världsordningen. Detta var tydligt på
G8-mötet i Skottland nyligen. 18 fattiga länder,
varav 14 i Afrika, lovades 100-procentig skuldavskrivning,
vilket visar att det är möjligt att avskriva 100
procent. Men när man läser det finstilta, framgår
att skuldavskrivningen är kopplad till samma slags villkor
som dessa rikaste stater alltid ställt för att öppna
de fattigas ekonomier, mineralfyndigheter, oljekällor
och skogar för de transnationella bolagen.
Då återstår alternativet för de fattiga
att lita till egna gemensamma lösningar. Dagarna före
orkanen Dennis träffades ledare för de 15 karibiska
länderna i CARICOM. De kom överens om att bilda
ett gemensamt handelsområde, och dessutom att tillsammans
med Venezuela bilda ett gemensamt oljebolag PetroCaribe. Över
stora delar av Latinamerika skapas samma slags samarbete.
Motvikten mot USA-imperiet byggs allt starkare, det USA som
förslösar så ofattbart stora pengar i sin
krigsmaskin som terroriserar världen. Pengar som istället
behövs för att snabbt utrota analfabetism, sjukdomar,
svält, fattigdom.
I P1-morgonens intervju sa Sveriges ambassadör i Havanna
inget om vad det rika Sverige borde göra för att
avhjälpa orkanen Dennis enorma skadegörelse. Men
det fattiga Kuba vet vad som är väsentligt. Kubas
“arméer” med läkare och sjukvårdspersonal,
lärare, tekniker i andra tredje världen länder
visar att en annan värld är möjlig! Också
med sin orkanberedskap visar Kuba att det är möjligt
att sätta livet främst. Kuba har över 500 sjukvårdspersonal
i Haiti där de utbildar i hälsokunskap och ger vård
till de fattiga som bor utanför huvudstaden. I områdena
där de verkar har barnadödligheten sänkts från
80 till 28 promille. 600 ungdomar från Haiti utbildas
gratis på Kuba till läkare varav 120 tar sin läkarexamen
i år. Kuba lever som man lär, solidaritet! Kuba
kommer att ta sig stärkt ur denna stora naturkatastrof
som orkanen Dennis utgjorde.
Martin
Österlin
www.svensk-kubanska.se
-----------------------------------------------------------------------------------
Några
exempel på källor:
Sårbarhetsindex:
Reducing Disaster Risk in Caribbean Small Island Developing
States, UNDP, Sept 2004:
http://www.undp.org/bcpr/disred/english/news/archives/2004/oct04.htm
64-sidig
rapport pdf-fil: Weathering the Storm, Lessons in Risk Reduction
from Cuba, Oxfam, April 2004: http://www.oxfamamerica.org/newsandpublications/publications/research_reports/art7111.html
Nättidningen
Medicc om Kubas katastrofberedskap: http://www.medicc.org/medicc_review/1204/index.html
Caribbean
Disaster Emergency Response Agency: http://www.cdera.org/cunews/news/article_1107.php
Nyhetshemsidor
från Kuba, USA t.ex: http://www.granma.cu/, http://www.radiohc.cu/,
http://www.plenglish.com/, http://www.sun-sentinel.com/,
Attac
Sverige; G8-ledare förmår inte ändra inriktning:
http://www.attac.se/index.php?sc=2007 och http://www.g8.gov.uk/servlet/Front?pagename=OpenMarket/Xcelerate/ShowPage&c=Page&cid=1119518704554
|