Hur fungerar valen på Kuba?

Valen på Kuba skiljer sig från våra svenska val genom att de är helt och hållet personval. På Kuba röstar väljarna inte på partier såsom vi, även om vi i Sverige under senare år har infört ett inslag av personval. Kubas kommunistiska parti får överhuvudtaget inte delta i valen. Vidare, är hela väljarkåren involverad i nomineringsprocessen som har lika stor betydelse som själva valet.

Kubanernas utformning av sitt system för folkets maktutövning har sina rötter i landets historia. På 1800-talet utkämpade kubanerna frihetskrig mot den spanska kolonialmakten. Kubas nationalhjälte José Martí (1853-1895) drog slutsatsen av erfarenheterna att Kuba behövde ett enda kubanskt revolutionärt parti för att slå vakt om enheten i kampen mot Spanien. Han varnade redan då för hotet från norr; USA:s annekteringssträvanden. Under Kubas år som USA:s halvkoloni 1901-1959 var erfarenheterna av det korrumperade flerpartisystemet bittra. Befrielsekriget på 50-talet byggde den nationella enhet som Kuba sedan dess försvarat för att kunna stå emot USA:s ständiga försök att återinföra sin ordning.

Vi ser redan nu hur USA:s regering och högern inom EU gör allt de kan för att på Kuba på konstgjord väg med pengar skapa politiska grupper som går imperialisternas ärenden. Vi behöver inte stor fantasi för att förstå vad som händer om Kuba skrotar personvalen och inför flerpartisystem. Exempelvis är Nicaraguas erfarenheter av USA:s inblandning i valen talande nog.

Kubas kommunistiska parti är resultatet av ett samgående av de politiska organisationer som tillsammans genomförde revolutionen 1959. Partiets roll är ideologiskt och partiet “får inte lägga sig i Folkmaktens arbete”, dvs de valda församlingarnas maktutövning, för att citera Raúl Castro. Detta framgår också av Kubas grundlag, som kom till genom breda diskussioner i tiotusentals rådslagsmöten och involverade mer än sex miljoner medborgare, så gott som hela dåtidens vuxna befolkning. Grundlagsförslaget gick ut till folkomröstning. Valdeltagandet var 98 procent varav 97,7 procent röstade för förslaget. Det var de breda diskussionerna - 16.000 ändringsförslag och synpunkter framfördes - som var grund till denna enighet.

Hur Kubas valda församlingar väljs och fungerar framgår av grundlagen och en detaljerad särskild vallag. Till Kubas 169 kommunförsamlingar är det val med två och ett halvt års mellanrum. Vart femte år - tre månader efter ett kommunalval - är det val till Kubas parlament - nationalförsamlingen - och till de 14 provinsförsamlingarna.

Kubas medborgare har rösträtt från och med 16-årsåldern. För att kunna väljas till provins- och kommunförsamlingarna gäller också 16-årsgränsen. För att kunna väljas till parlamentet skall man ha fyllt 18.

Nomineringarna

Inför kommunalvalen samlas kvartersinvånarna till nomineringsmöte. Genom diskussion och val med handuppräckning utser de en person som de har förtroende för som sin kandidat. Upp till åtta intilliggande kvarter utgör en valkrets. Varje kandidat presenteras med en kort biografi och foto på ett A4-blad. På olika platser i valkretsen anslås valkretsens kandidater. Vallöften är förbjudna. Det är vad kandidaterna hittills gjort som är av intresse. På valdagen genomförs valen, och det går till ungefär som i Sverige med hemliga val. Då ska en av valkretsens minst två och högst åtta kandidater väljas till kommunförsamlingen. Valurnorna vaktas av skolbarn. På liknande sätt som i Sverige har alla rätt att bevaka rösträkningen.

Fackföreningsrörelsen har en viktig roll i nomineringsarbetet inför valen till parlamentet och provinsförsamlingarna. Representanter från fackföreningsrörelsen ansvarar för ordförandeskapet i de många valberedningar som upprättas i kommunerna, och på provins- och nationell nivå. Representanter från kvinnoförbundet, student- och elevförbunden, kommittéerna för revolutionens försvar och småböndernas organisation ingår i valberedningarna. 10.000-tals möten hålls på arbetsplatser och i bostadsområden.

Mängder med nomineringar diskuteras. Upp till hälften av nomineringarna skall vara ledamöter i kommunförsamlingen, dvs tas därifrån. Valberedningen i en kommun tar fram förslag som har minst dubbelt så många nominerade som motsvarar kommunens antal platser i provinsförsamlingen respektive nationalförsamlingen. Kommunförsamlingen träffar de nominerade och beslutar vilka de vill se i parlamentet och i den egna provinsförsamlingen. Ibland får valberedningen bakläxa och får komma med ytterligare nomineringar. En mellan-stor kommun sänder ett halvt dussin ledamöter till sin provinsförsamling och fyra till nationalförsamlingen. De minsta kommunerna har rätt till två ledamöter till vardera församling.

Valtekniskt utgör kommunförsamlingens beslut ett indirekt val av ledamöter till parlamentet och provinsförsamlingen. Indirekta val förekommer på flera håll i världen, t.ex. presidentvalen i Finland, Tyskland och USA är indirekta val. Valen till kommundelsnämnder i Sverige är indirekta, men på Kuba finns kommundelsnämnder i större städer och de valen är direkta. Val till Första Kammaren i Sveriges tvåkammarriksdag var ett indirekt val tills den ersattes av enkammarriksdagen 1971.

Stort valdeltagande

Men Kuba nöjer sig inte med kommunförsamlingens indirekta val av ledamöter till parlamentet och provinsförsamlingarna. Kommunförsamlingens val av ledamöter underställs hela väljarkårens ställningstagande. Således, på valsedlarna finns de personer som kommunförsamlingen vill se i sin provinsförsamling och i parlamentet. För att så skall bli verklighet måste varje kandidat få kryss av mer än femtio procent av väljarna. Om kandidaterna inte får förtroende av en majoritet av de röstande, ska det valet göras om med nya kandidater. Så har hittills inte hänt. Det har hänt att en kandidat fått lägre än 80 procent av väljarnas stöd, och det ses som ett avsevärt misslyckande. På Kuba är valdeltagandet högt, 97,61% i förra valet till nationalförsamlingen. Nästkommande val har utlysts, nomineringsarbetet inleds under sommaren 2007, kommunalval har aviserats till oktober, och val till national- och provinsförsamlingarna väntas bli i mars 2008.

I Kubas parlament finns många utskott, och ledamöterna ägnar mycket tid ute bland folket i sina valkretsar. Parlamentet väljer inom sig ett statsråd med 31 ledamöter att ansvara mellan sessionerna. I det valet ingår valet av president och vicepresidenter.

För ledamöterna i kommun-, provins- och nationalförsamlingarna gäller att de regelbundet skall ha mottagning och ge redogörelser till väljarna. Om tio procent av väljarna i en valkrets är missnöjda med en ledamot kan de kräva nyval mitt under mandatperioden. Ledamöterna behåller lönerna från sina civila jobb och ges inte extra förmåner. För ev merkostnader får de traktamente. Valberedningarna medverkar till att sammansättningen av national- och provinsförsamlingarna speglar väljarnas sammansättning yrkes- och åldersmässigt. Kubas parlament är på 8:e plats i världen när det gäller andelen kvinnor. Denna andel och andelen unga har ökat stadigt under åren.

Martin Österlin, 9 april 2007

Kubas vallag (på spanska) PDF >>

Denna plats utges av Svensk-Kubanska Föreningen.