|
Resumé Kuba 2- 2011
Tema:
Kvinnornas revolution i revolutionen
Halva vårnumret av Tidskriften Kuba ägnas åt den framgångsrika
kampen för jämställdhet som är en av Kubas egenheter.
Till skillnad från andra försök att bygga ett socialistiskt
samhälle har det kubanska inte betraktat jämställdheten
som något som skulle komma av sig själv när den kapitalistiska
utsugningen upphört.
Kvinnoförbundet &
makten
Med de kvinnor som varit aktiva i befrielsekampen, och
Vilma Espín i täten, bildades kvinnoförbundet FMC 1960.
Målsättningen var ”kvinnornas fullständiga frigörelse”.
FMC blev snart en maktfaktor att räkna med. Förbundet
har nu ca 4 miljoner medlemmar, över 80 procent av kvinnorna
från 14 år, i ca 75 000 grundorganisationer. FMC har
spelat en avgörande roll för i all politik på Kuba för
att jämställdheten ska beaktas i alla frågor. Det var
också FMC som på 70-talet inledde den långa kampen mot
homofobin.
Jämställdhetspolitik
i 50 år
Utgångspunkten var svår, mödra- och barnadödligheten
och analfabetismen var hög, förvärvsgraden låg, fattigdomen
utbredd. Men steg för steg har kvinnorna uppnått utbildning,
ekonomisk självständighet och rätten till den egna kroppen.
Med familjelagen 1975 inleddes kampen för jämställdhet
i familj och arbetsliv. 2000-talets kvinnoforskning
klarlade könsmaktsordningens återstående hinder för
jämställd politisk och ekonomisk makt. ”I första person”
heter en antologi som gavs ut i november 2010. 49 kvinnor
berättar om sina liv som arbetare, ordförande i kooperativet,
bloggare, biskop, politiker, ekonom, chaufför, rappare,
lantbrukare, metereolog, veterinär, chefskock osv. De
är unga och gamla, från stad och land, de har alla fått
kämpa sig fram, men också nått sina mål. På ett plan
har jämställdheten nått lika långt på Kuba som i Sverige,
men mycket återstår. På Kuba är de materiella svårigheterna
större, i Sverige är den kommersiella och mediala objektifieringen
starkare.
”Skönhetsmedel, mode
och exploatering av kvinnor”
Det är titeln på en antologi som tilldrog sig stor uppmärksamhet
på 20e Internationella bokmässan i Havanna. En 50 år
gammal artikel om de diktat och kontroll kvinnokroppen
utsätts för kunde ha skrivits idag: ”Är skönhetsmedlen
värda en marxistisk analys”. Boken tar upp dagens exalterade
reklamindustri och ”skönhetsfetischmen” men också hur
kvinnors och män ska kunna befria sig från detta i ett
socialistiskt samhälle.
På ett möte den 8 mars i Stockholm deltog Clotilde Proveyer,
genusvetare på universitetet i Havanna, i diskussionen.
Samtalet handlade mycket om de problem som återstår.
Traditioner och kultur är starka krafter: att ändra
folks förhållningssätt till könsroller tar tid. Och
kubaner påverkas som alla andra av krafter de inte rår
över: kulturimperialismens såpor befäster könsmaktsordningen.
Jämförelse Centralamerika
Kubas framsteg blir desto större om de jämförs med resten
av Latinamerika, särskilt för de fattiga kvinnorna.
Men kampen går framåt på många håll. I Nicaragua har
utbildning, hälsovård, minskad fattigdom inneburit stor
befrielse för fattiga kvinnor. Abortförbudet är en styggelse,
men det får inte överskugga den positiva utveckling
som kommer att leda till att det avskaffas. Kampen för
dagen handlar bland annat om att uppnå minst 50 procent
kvinnlig representation i alla instanser i sandinistpartiet.
Inför förändringskongressen
Diskussionen om de ekonomiska förändringarna har fortsatt
fram till partikongressen i april De handlar om socialismen
och arbetets värde. Decentralisering, individuellt ansvar
och deltagande ska främjas med arbetsplatsdemokrati.
”USA:s blockad och den ekonomiska krisen i världen slår
hårt. Men den stora uppgiften är att förändra mentaliteten”
säger Fabián Céspedes på Kubas fackliga centralorganisation.
Han berättar om diskussionerna på arbetsplatserna där
alla anställda från städare till direktörer har kunnat
delta och vissa frågor har väckt upprörda känslor: de
som måste byta jobb, minskade subventioner, större osäkerhet,
men också större möjligheter att tjäna uppehället med
meningsfullt arbete.
USAs Grisbuktsinvasion
17 april 1961 misslyckades, men krigföringen pågår
Som alltid måste ”Kuba” ta upp USAs ständigt pågående
krigföring, 50 år efter att Kuba segrade över invasionsstyrkorna
i Grisbukten. Det började med att USA den 15 april 1961
bombade ut vad de trodde var hela Kubas flygvapen. Men
folket stod emot och det tog bara två dagar innan den
invasionsstyrkan var utslagen. CIA placerade sina versioner
av invasionen direkt hos de internationella nyhetsbyråerna
för att kontrollera den internationella opinionen, men
sanningen fick den gången övertaget i FNs generalförsamling.
Efter Grisbuktsnederlaget har USA fortsatt med ekonomisk
och propagandakrigföring, där de s k dissidenterna spelar
en viktig roll. De wikiläckta rapporterna från USAs
intressekontor i Havanna visade tydligt vilka ”dissidenterna”
är. Deras uppdragsgivare på USAs intressekontor, beskriver
föraktfullt hur giriga de är och hur de totalt saknar
förankring bland kubaner. När fyra kubaner som infiltrerat
dessa USAs agentgrupper kastade sina täckmantlar kunde
de med detaljerade och dokumenterade redogörelser ytterligare
understryka vilken fantasivärld den USA-styrda internationella
rapporteringen från Havanna bygger på.
Fortsatt kamp för
De 5 kubanska politiska fångarna i USA
Advokaten Leonard Weinglass blev legendarisk i sin livstid
för att i över 40 år ha försvarat anklagade i politiska
rättegångar mot medborgarrättsrörelsen och andra som
snärjdes i riggade rättegångar i USA och i upprättelse
av orättvist dömda. Han var också ledande advokat för
De 5 sedan 2002. Han dog i cancer den 23 mars. Men kampen
går vidare i ny internationell kampanj: ”Den Femte varje
månad för De Fem” och en stor europeisk namninsamling.
Kubanska sociologer i Malmö, bokrecensioner, resereportage
och årsmötesfest är andra inslag i Kuba 2.2011
Artiklarna kan läsas här
Alla
artiklar finns också på www.globalarkivet.se
|
|