|
Resumé Kuba 4 - 2011
Vad
vilja kubanerna?
Förändringar har diskuterats massivt
och genomförandet är på gång, berättade Rafael Hernandez,
redaktör för ”Temas”, en kubansk kvartalstidskrift inom
samhällsvetenskap och humaniora - www.temas.cu. Han
känner nog inte till August Palm och hans klassiska
tal i Malmö 1881: ”Vad vilja socialisterna”. Men så
inledde han sitt föredrag: ”Vad är det vi kubaner önskar
oss? Vad behöver förändras?” Kort kan sammanfattade
han den ”allmänna meningen” om problem med överdriven
centralstyrning och likformighet och önskemål om ökat
och mer varierat utbud av varor och tjänster genom kooperativ
och privatföretag, mindre byråkrati, mer deltagande
demokrati.
Äganderätten, privatföretag,
kooperativ och politikens roll
På Kuba nationaliserades USA-monopolen
som motdrag mot USAs ekonomiska krigföring. Det ledde
till att Kuba uppnådde världens kanske högsta andel
i statlig egendom. I debatten efter krisen på 90-talet
har allt fler hävdat att statsapparaten därmed tagit
på sig mer än den kan klara av och hänvisar till att
Marx och Engels såg övergången till socialism som en
process där flera egendomsformer kunde samexistera.
Det statliga ägandet, ”allas egendom”, har i praktiken
ofta blivit ingens ansvar. Frågan om äganderätten till
produktionsmedlen är fortfarande olöst men nu pågår
en kooperativisering och privatisering av detaljhandel
och tjänsteutbud för att uppnå en mer effektiv produktions-,
fördelnings- och konsumtionscykel.
När nationalförsamlingen i augusti beslöt att anta de
nya riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken
beslöt de också att dela in Havannalänet (söder om Havanna
stad) i två nya län, Artemisa och Mayabque, och att
där pröva att stärka de folkvalda politikernas roll.
Fler kvinnor och ungdomar
i jordbruket
Jordbruket har varit starkt manligt dominerat, men nu
är kvinnorna på gång. Småbondeförbundet ANAP har sedan
ett par år samarbetat med Kvinnoförbundet FMC för att
värva fler kvinnor till jordbruket: målet är 100 000
till årsskiftet. Den nya lagen om bruksrätt för uppodling
av mark som ligger i träda har också lockat unga kvinnor.
Sedan länge har kubanska handelsbanken givit lån till
jordbrukare av olika slag, och nu till tiotusentals
nyabörjare och till de nya kooperativen och egenföretagarna
inom andra områden. Samtidigt ska de alla lära sig om
arbetsgivaravgifter och skatter, något som kubaner varit
förskonade från i snart 50 år.
Turismen ökar, också från
USA, barn på sommarlov, religiöst utbyte
Sedan 60-talet förbjuder USA sina medborgare att resa
till , även om undantag har givits. 2009 lättade USA
på restriktionerna för kubaner i USA att besöka hemlandet,
och i år mjukades också reglerna för US-amerikaner upp
för studiebesök inom utbildning och kultur vilket väntas
ge en betydande ökning av öppna besök. I juli publicerade
New York Times ett stort positivt reportage om Kuba
som turistmål. Och det sägs att på Kubas flygplatser,
dit flyg anländer från USA, är antalet barn utan vuxet
sällskap anmärkningsvärt stort. Kubanska föräldrar i
det farliga Miami skickar sina barn till Kuba för ett
tryggt och billigt sommarlov hos släktingar. Den religiösa
turismen ökar också och har givit upphov till en intressant
diskussion om turism, religion, marknad och missionering.
Katolska kyrkan på Kuba deltar också med egna tidskrifter
alltmer aktivt i den politiska debatten.
Film och sociala klyftor,
rap & hiphop, twitter med mera
Det händer också mycket inom kulturen. En film för barn
om en rik och en fattig pojke har i kubansk filmtradition
lockat miljonpublik genom att driva med samhällets brister
och falska skönmålningar och samtidigt bekräfta det
sociala engagemang och solidaritet som samhället bygger
på. En nyare tradition är kubansk rap och hip-hop som
utvecklat en egen rikedom och vitalitet i den samhällskritiska
debatten. Ännu nyare är twitter. I juli samlades ett
hundratal twittrare mitt i stan för att utbyta erfarenheter.
USAs har utestängt Kuba från kabelanslutning men nu
är en undervattenskabel mellan Venezuela och Kuba är
på plats hoppas twittrarna på bättre tillgång till nätet.
Artiklarna kan läsas här
Alla
artiklar finns också på www.globalarkivet.se
|
|
|
|
|
|
|
Prenumerera
på en av tidningarna som är med i Upptäck
hela världen, så får du gratis
provexemplar av de andra tidningarna.
Upptäck
hela världens
hemsida>>
|
|
|
|
För
att läsa PDF-filer behöver du installera gratis-programmet
Acrobat Reader i din dator. Programmet hämtar du
på Adobes hemsida. Klicka på nedanstående
bild.
|
|
|
|
|
|
|
|
REDAKTÖR: Eva Björklund.
ANSVARIG UTGIVARE: Eva Björklund.
ADRESS: Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm.
TELEFON & FAX: 08-319530.
PRENUMERATION: 200 kr/år
Betala in på pg 40 54 11- 0
|
|
|
Må den verklige terroristen
resa sig, tack
”Härom kvällen såg jag filmen på West End Cinema i Washington
och blev starkt drabbad, elektrifierad.” Så skriver
f .d utrikesminister Colin Powells f.d stabschef, överste
Lawrence Wilkerson i sin recension av Saul Landaus prisbelönta
dokumentär. ”Mest omskakande blir skildringen av detta
pågående, olagliga krig (som USA bedriver mot Kuba)
då det knyts till De 5 Kubanerna (..) Tydligt påvisat
och fylligt dokumenterat är att USA sponsrar terrorism.
Men det är inte bara terroristiskt våld. I somras avsatte
USAs kongress ytterligare 20 miljoner dollar för regimskifte
på Kuba. Att detta strider mot internationell rätt är
inget hinder. USAID biståndsmyndigheten) rekryterar
allahanda entreprenörer för operationer på Kuba med
uppgift att skapa oro och rekrytera dissidenter som
kan falla internationella media i smaken. Och ekonomiskt
krigföring: PayPal och eBay har tvingats stänga ner
hemsidor för ett tiotal tyska företag som säljer kubanska
cigarrer och rom. Storbanken JP Morgan Chase har av
USA dömts betala 88,3 miljoner US-dollar för att ha
förmedlat kubanska penningförsändelser. CMA-CGM, världens
tredje största rederi, dömdes att betala böter för påstådda
varutransporter till Kuba. Förre CIA-agenten Gustavo
Villoldo tilldömdes 2,8 miljarder US-dollar i skadestånd
???‰?.A6?c?c från Kuba som anklagas för att ha drivit fram faderns
självmord. Pengarna ska utkrävas från frusna kubanska
tillgångar i USA och från handelstransaktioner som Kuba
gör med andra länder. Detta är bara några exempel.
Det är en del av innehållet i Kuba nr 4 2011. Där finns
också artiklar om utvandringen, som inte är så stor
som det påstås, och om fruktan för att USA ska tillämpa
sin nya libyska modell även mot olydiga regeringar i
den egna världsdelen. Hotfulla uttalanden blir allt
vanligare. I ett reportage dras parallellen till Dominikanska
republiken, där invasionsmodellen tillämpades för 50
år sedan, och kostat dominikanerna oerhörda lidanden,
och fattigdom. Knarkmaffia, rättslöshet, korruption
har lett till en av världens högsta mordfrekvenser.
Då framstår samarbetet mellan Kuba och Venezuela som
raka motsatsen och visar på internationella solidariteten
som bäst.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|