Vad vilja kubanerna?
Förändringar har diskuterats massivt och genomförandet är på gång, berättade Rafael Hernandez, redaktör för ”Temas”, en kubansk kvartalstidskrift inom samhällsvetenskap och humaniora - www.temas.cu. Han känner nog inte till August Palm och hans klassiska tal i Malmö 1881: ”Vad vilja socialisterna”. Men så inledde han sitt föredrag: ”Vad är det vi kubaner önskar oss? Vad behöver förändras?” Kort kan sammanfattade han den ”allmänna meningen” om problem med överdriven centralstyrning och likformighet och önskemål om ökat och mer varierat utbud av varor och tjänster genom kooperativ och privatföretag, mindre byråkrati, mer deltagande demokrati.

Äganderätten, privatföretag, kooperativ och politikens roll
På Kuba nationaliserades USA-monopolen som motdrag mot USAs ekonomiska krigföring. Det ledde till att Kuba uppnådde världens kanske högsta andel i statlig egendom. I debatten efter krisen på 90-talet har allt fler hävdat att statsapparaten därmed tagit på sig mer än den kan klara av och hänvisar till att Marx och Engels såg övergången till socialism som en process där flera egendomsformer kunde samexistera. Det statliga ägandet, ”allas egendom”, har i praktiken ofta blivit ingens ansvar. Frågan om äganderätten till produktionsmedlen är fortfarande olöst men nu pågår en kooperativisering och privatisering av detaljhandel och tjänsteutbud för att uppnå en mer effektiv produktions-, fördelnings- och konsumtionscykel.

När nationalförsamlingen i augusti beslöt att anta de nya riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken beslöt de också att dela in Havannalänet (söder om Havanna stad) i två nya län, Artemisa och Mayabque, och att där pröva att stärka de folkvalda politikernas roll.

Fler kvinnor och ungdomar i jordbruket
Jordbruket har varit starkt manligt dominerat, men nu är kvinnorna på gång. Småbondeförbundet ANAP har sedan ett par år samarbetat med Kvinnoförbundet FMC för att värva fler kvinnor till jordbruket: målet är 100 000 till årsskiftet. Den nya lagen om bruksrätt för uppodling av mark som ligger i träda har också lockat unga kvinnor. Sedan länge har kubanska handelsbanken givit lån till jordbrukare av olika slag, och nu till tiotusentals nyabörjare och till de nya kooperativen och egenföretagarna inom andra områden. Samtidigt ska de alla lära sig om arbetsgivaravgifter och skatter, något som kubaner varit förskonade från i snart 50 år.

Turismen ökar, också från USA, barn på sommarlov, religiöst utbyte
Sedan 60-talet förbjuder USA sina medborgare att resa till , även om undantag har givits. 2009 lättade USA på restriktionerna för kubaner i USA att besöka hemlandet, och i år mjukades också reglerna för US-amerikaner upp för studiebesök inom utbildning och kultur vilket väntas ge en betydande ökning av öppna besök. I juli publicerade New York Times ett stort positivt reportage om Kuba som turistmål. Och det sägs att på Kubas flygplatser, dit flyg anländer från USA, är antalet barn utan vuxet sällskap anmärkningsvärt stort. Kubanska föräldrar i det farliga Miami skickar sina barn till Kuba för ett tryggt och billigt sommarlov hos släktingar. Den religiösa turismen ökar också och har givit upphov till en intressant diskussion om turism, religion, marknad och missionering. Katolska kyrkan på Kuba deltar också med egna tidskrifter alltmer aktivt i den politiska debatten.

Film och sociala klyftor, rap & hiphop, twitter med mera
Det händer också mycket inom kulturen. En film för barn om en rik och en fattig pojke har i kubansk filmtradition lockat miljonpublik genom att driva med samhällets brister och falska skönmålningar och samtidigt bekräfta det sociala engagemang och solidaritet som samhället bygger på. En nyare tradition är kubansk rap och hip-hop som utvecklat en egen rikedom och vitalitet i den samhällskritiska debatten. Ännu nyare är twitter. I juli samlades ett hundratal twittrare mitt i stan för att utbyta erfarenheter. USAs har utestängt Kuba från kabelanslutning men nu är en undervattenskabel mellan Venezuela och Kuba är på plats hoppas twittrarna på bättre tillgång till nätet.



Artiklarna kan läsas här

Alla artiklar finns också på www.globalarkivet.se