Alla Latinamerikas och Karibiens länder samlas
Förändring är dagens modeord, oavsett riktning. I Latinamerika och Karibien går det i hoppfull riktning. Den 2 december samlades för första gången i historien de 33 länderna i Amerika söder om Rio Grande – gränsfloden mot USA - i en egen organisation: CELAC - Latinamerikanska och Karibiska Gemenskapen, utan USA.

”Nu, under stormakternas allvarliga ekonomiska kris måste vi hålla ihop och samarbeta ekonomiskt, politiskt, kulturell och teknologiskt för att inte dras ned i krisen,” sade Hugo Chávez på toppmötet.

Drömmen om ”Vårt Amerika”, skilt från de nordliga USA, hägrade för många redan för 200 år sedan då store frihetshjälten Simon Bolivar varnade för USAs anspråk på hela världsdelen. José Martí gav drömmen ett namn ”Vårt Amerika”, skilt från ”det råa och oroliga Nordamerika, som föraktar det”.

Många tjänar på CELAC – men medierna gillar inte läget
Latinamerika har starka tillväxtsiffror tack vare den folkliga kampen mot nyliberalismen. Och ett brett politiskt spektrum ser fördelar med CELAC. Regionen har väldiga naturresurser, som hittills utplundrats av transnationella bolag och delar av borgarklassen kan ha intresse av att de egna och grannländernas marknader dras undan de transnationella jättarna. Men svenska och internationella massmedier har ignorerat eller förstrött försåtligt nedvärderat det historiska samgåendet i CELAC.

Kuba sprider kunskaper för hållbart jordbruk i Karibien – men förnekas i Sverige
Kuba spelar en viktig roll i samarbetet i Latinamerika och Karibien inte minst när det gäller hållbar utveckling. Ett exempel är de 22 agronomer och jordbrukare från Haiti, Guadeloupe och Martinica som reste till Kuba för en grundkurs i hållbart jordbruk i november. Det nätverk för ekologisk frukt-och grönsaksodling som utvecklas med Kubas hjälp är ett av många projekt inom det karibiska samarbetet.

Men Kubas goda rykte för hållbar utveckling verkar provocerande och förlöjligas, bland andra av Johan Ehrenberg i den nya upplagan av ”Ekonomihandboken”. Han har gjort en resa och blivit besviken: ”Kubas hållbara ekonomi är en myt” konstaterar han utan varken referenser eller källhänvisningar.



För kubanerna var 2011 ett år med mycket nytt
Drygt 357.000 kubaner har startat eget. Många mindre statliga företag, särskilt inom servicesektorn, hyrs ut till personalen. I början av 2011 började personal få ta över damfriseringar, skönhetssalonger och frisörsalonger och sedan har det fortsatt med allt fler hantverks- och serviceyrken. I oktober hade skattebetalningar från nya företag tredubblats. Och bostadssektorn med 3,55 miljoner bostäder -75 % byggda sedan 1959 - har öppnats för köp och sälj. Nästan alla äger sina bostäder men har inte kunnat sälja och köpa, bara byta. Nu blir det ändring på den saken men som tidigare får ingen äga mer än en permanent bostad och en fritidsbostad.

Sedan USA för 50 år sedan inledde sin ekonomiska krigföring för att svälta ut Kuba, har all bilimport inskränkts och bilarna är få, huvudsakligen tjänstebilar. Det har sedan länge lett till en svart marknad för begagnade bilar, som nu lyfts upp i ljuset och legaliseras.

Och i dagstidningen Granma diskuteras ägandets roll i ett socialistiskt samhällsbygge. Några hävdar vikten av samhälleligt ägande men också att det måste bygga på arbetarnas delaktighet. Andra menar att ägandet inte är viktigt, utan att makten kan utövas på annat sätt.

Raul Castro: Korruption är kontrarevolution
Det finns också många problem. ”I den globala finanskrisens malström har vi ändå i år haft en godtagbar ekonomisk utveckling” sammanfattade Raul Castro i Nationalförsamlingen i december. Men han talade också om krafttag mot den korruption som inte bara är en ekonomisk förlust utan också en etisk och moralisk. Han påminde om att Fidel varnat för detta för 6 år sedan och sagt att Kuba kunde vara på väg att gräva sin egen grav, det som USA inte lyckats med på över 50 år. Transparency International rankar nu Kuba bättre än snittet i världen och på tredje plats i Latinamerika och Karibien.

Långvarigt solidaritetsarbete i Sverige
Mycket har hänt sedan de första nordiska brigaderna reste till Kuba i början av 70-talet. De arbetade i jordbruk och byggande och många har hållit fast vid upplevelsen. En av dem berättar hur hon nu besökt byn Los Naranjos där hon byggde hus 1973, och påmints om hur brigadörerna bidrog till samhällsbygget och hade fantastiskt roligt. Det är fortfarande möjligt, Svensk-Kubanska föreningen organiserar flera brigader varje år.

Föreningen har också i över tio år i samarbete med universitetet i Cienfuegos gjort det möjligt för hundratals svenskar att studera spanska och lära sig mer om det kubanska samhället, fastän det inte gått att få CSN-stöd. Genom samarbete med Kvarnby folkhögskola i Malmö kommer CSN-stöd kunna sökas 2012.

Det är också i Malmö som Kulturföreningen José Martí kommer att bildas som filial till Havannas José Martí-sällskap för att lyfta fram den kubanska poeten, författaren och nationalhjälten José Martí, en ikon för dagens latinamerikanska integration som inspireras av hans klassiska essä ”Vårt Amerika”.



Artiklarna kan läsas här

Alla artiklar finns också på www.globalarkivet.se