Kuba inspirerar till hållbar utveckling
I två aktuella svenska böcker, Björn Forsbergs Omställningens tid med undertiteln Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid och David Jonstads Kollaps med undertiteln Livet vid civilisationens slut förekommer hänvisningar till Kuba. De båda författarna är överens om att vi står inför en ofrånkomlig ekologisk och ekonomisk kris eller kollaps. Båda är också överens om att Kuba är det bästa exemplet på kombinationen kris och omställning till hållbar utveckling. Odlingsprojektetet Ett grönare Lund inspireras också av Kubas ekologiska stadsodlingar och skribenter i USA ser framför sig miljöinternationalism som Kubas nya uppdrag i världen, att dela med sig av sin erfarenhet för att bidra till jordens räddning och möta klimatförändringarna.


Musiken flödar
I Gamla Havanna ligger musikkaféerna tätt. Där spelar Yenisey Díaz 22 år tvärflöjt med Son Tradición och tjänar bättre än på det jobb hon hade på länsorkestern. Men helst skulle hon vilja spela i en Symfoniorkester. Där finns också en självlärd världsmusiker, Rolando ”El Niño Mentira” Salgado som spelar slagverk i Afro Cuban All Stars och turnerar runt i världen. På Casa de la Música bjöd Eliades Ochoa på en musikalisk höjdpunkt med två urskickliga trumpetare och en slagverkare som spelade conga och bongó samtidigt, skriver Örjan Ekström.

Men den kubanska musikvärlden har också drabbats av en stor förlust när Sara Gonzalez dog. Hon var en av de främsta representanterna för ”La Nueva Trova”, den rörelse som förnyade både musiken och politiken med ett samhällsengagemang som sträckte sig ut över hela världen.


Förändringarna diskuteras
I en intervju berättar årets två unga kubanska universitetslärare på akademiskt utbyte i Malmö om komplicerade förändringar på Kuba: ” Vi skulle kunna doktorera på komplicerade lägen, för allt sedan revolutionens seger har vi gått från svårt läge till svårare.”

På partikonferensen i januari talade Raul Castro om behovet av ett förtroendefullt klimat på alla nivåer för ett öppet och rättframt åsiktsutbyte, inom partiet och i hela samhället. Det gäller att ”rätta till de misstag som begåtts genom årtiondena, och de nya som vi kommer att begå.” Kuba gick längre än de flesta när alla småföretag, utom bönderna, nationaliserades 1968. Men det blev kontraproduktivt i långa loppet. Nu vidgas den icke statliga sektorn samtidigt som den regleras och beskattas, och korruptionen bekämpas. Ekonomförbundet erbjuder kurser för egenföretagare i bokföring och skattedeklaration.


Men ingen förändring i USA:s aggressioner
I över 50 år har den pågått: USA:s finansiella, ekonomiska och handelsblockad som syftar till att ”framkalla social oro, desperation och svält” och sålunda övertyga kubanerna om det meningslösa i försöket frigöra sig från USA. Blockaden har kostat Kuba över 975 miljarder US-dollar, nästan 20 miljarder per år, vilket är mer än landets totala exportintäkter. Blockaden är den enskilt viktigaste faktorn som hindrar Kubas utveckling.

Och trots att alla världens länder – utom Israel och Palau - fördömer USA:s blockadpolitik mot Kuba blockera USA kubansk deltagande på ”Amerikas toppmöte”. ALBA-länderna kräver så klart att Kuba ska bjudas in, och Ecuador uppmanar annars till bojkott.

Inte heller upphör USA:s undergrävande verksamhet. Nya fakta bekräftar att USA-agenten Gross gjort vad han dömdes för på Kuba, arbetat på hemligt USAID-uppdrag för regimskifte. Och ”dissidenterna” får fortsättningsvis instruktioner och pengar på USA:s intressekontor i Havanna, enligt foto också med svensk diplomatisk närvaro. I sin bok ”Fiende” berättare Raul Capote om hur han värvades av CIA för att informera om och bearbeta kubanska intellektuella, universitet och ungdomsorganisationer.


ALBA-länderna stärker samarbetet och Brasiliens Dilma kommer på statsbesök
Första helgen i februari sammanstrålade ALBA-ländernas presidenter i Venezuela på sitt 11:e toppmöte. På dagordningen fanns ALBA-banken och den gemensamma valutan sucre som alternativ till IMF, Världsbanken och dollarn. Samarbetet med ALBA växer i Karibien och betyder mycket mer än Caricoms utvecklingsfonder. ALBA-mötet beslöt också att trappa upp sitt humanitära bistånd till Haíti.

Inför Brasiliens president Dilma Rousoffs statsbesök på Kuba drev brasilianska medier en hetskampanj. Men utrikesminister Antonio Patriota gav USA ett tjuvnyp: ”Vad vi kan se råder det ingen nödsituation [vad gäller mänskliga rättigheter] i Kuba. Det finns andra omständigheter som är mycket mer bekymmersamma, inklusive situationen på Guantánamo.” [USA:s tortyrläger på ockuperad kubansk mark].



Läs mer i Kuba 2.2011 på Globalarkivet.se

Alla artiklar finns också på www.globalarkivet.se