Det händer mycket i Kubas omnejd, nya generationer, nya rörelser, nya regeringar inspireras av Kuba, och inspirerar i sin tur Kuba. När Kubas ungkommunister hade kongress i april var en av hedersgästerna Camila Vallejo, ledare för den nya massiva studentproteströrelsen i Chile, som skakat högerregeringen. Hennes möte med nestorn Fidel Castro blev ett långt och spännande samtal.

USA isolerat och kritiserat, trappar upp omstörtande verksamhet
I april ägde också det 6:e Amerikatoppmötet rum i Colombia, för 33 av världsdelens 34 länder. Det dominerades av USAs hårdnackade veto mot alla andras mening, att det 34:e landet – Kuba - måste inbjudas.

Lika samlade var de latinamerikanska och karibiska länderna i sin hårda kritik mot USAs ”krig mot knarket”. För problemet är USAs efterfrågan på knark och USAs vapenförsäljning. Latinamerikanerna är de omedelbara offren för skrämmande våld, korruption och missbruk längs handelsvägarna. I Colombia har USAs knarkkrig tjänat som förkläde för krig mot befrielserörelser. Och ju mer ”bistånd” USA pumpar in i Honduras, desto mer blod flyter och blomstrar kokaintrafiken.

Den koncentrerade mediemakten i Latinamerika är också kopplad till USA genom SIP, Interamerikanska Pressens Samfund. Där ingår de transnationella mediebolagen som i Latinamerika koncentrerar sig på att undergräva ländernas självbestämmande. Den privata mediemakten är idag USAs kanske viktigaste redskap för att bädda för och genomföra statskupper, militära om så behövs. USAs utbildning av latinamerikanska militärer har fördubblats sedan 2002. Det är en central uppgift för USAs Sydkommando – över Sydamerika och Karibien – för att uppnå ”politisk stabilitet”. Nya baser kamoufleras som träningscentra för internationella insatser i FNs regi, bland annat i Chile.

Konstbiennal och Peace & Love
Havannas Konstbiennal drar allt fler penningstinna samlare i stora skaror från USA, med fribrev från USAs förbud mot ”handel med fienden”. De imponeras av Kubas fascinerande konstliv och ett Havanna där konstgallerierna fått konkurrens av gator och torg.

Bara en dryg månad tidigare var Peace & Love där, från Borlänge, med festival på den öppna platsen i den gamla fästningen tvärs över viken från Havanna. Det var andra gången och liksom förra året togs årets svenska band väl emot: Little Marbles, The Baboon Show, Prop Dylan, Veronica Maggio, Timbuktu, Looptroop Rockers…

Men mötena med konsumtionssamhällets överflöd går inte kubanerna omärkt förbi. Märit Halmin skriver om komplikationerna i mötet mellan olika världar, med de svenska dansresorna till Kuba som exempel. Mycket händer under ett par veckor, inte bara danslektioner och hjärtlig samvaro. Annat är svårare att sätta ord på: subtila normförskjutningar, ändrade beteenden och förvirrande känsloupplevelser.

Kubas klimatpolitik: Katastrof eller föredöme?
I detta nummer finns en inlaga på 8 sidor för att rätta till felaktigheter i Johan Ehrenbergs generalangrepp på Kuba i en 120-sidig specialbilaga i sin tidning ETC. I ”Kuba” ryms inte allt, så klart, men det mest väsentliga:

Om livsmedelsförsörjningen: När Sovjet föll samman kollapsade Kubas livsmedelsproduktion som varit uppbyggd industriellt med konstgödsel, kemisk bekämpning, traktorer och olja. Landet växlade om till ekologiskt småskaligt jordbruk och visade snart upp den bästa jordbruksutvecklingen i Latinamerika och Karibien. 2008 blev en nedgång på grund av 3 väldiga orkaner i följd. Men tack vare småskaligt och ekologiskt jordbruk kunde Kuba snabbt återhämta sig. Ekonomi och tillväxt: Varför förblir Kuba materiellt fattigt? Beror det på systemet – socialism och planekonomi? Låser regeringen fast sig vid oljan? Får all industri förfalla utan nyinvesteringar? Sanningen visar sig vara den motsatta.

Blockaden kostar pengar och liv: USAs blockad har pågått sedan 1960 med syfte att ”framkalla social oro, desperation och svält”. Blockaden är den enskilt viktigaste faktorn som hindrar Kubas ekonomiska utveckling, vilket också är syftet. En låg materiell konsumtionsstandard ska bevisa att socialismen inte är något att eftersträva. Att Kuba trots detta lyckats skapa ett samhälle som blivit ett föredöme för 3e världen måste förtigas och exemplet krossas. Det är medias uppgift.

Levande grannskap: Det är sida av Kuba som sällan får plats i medierna, invånarnas engagemang för att utveckla sitt grannskap. Ett exempel är bostadsområdet Príncipe, vars folkkulturella utvecklingscentrum har plats för teatergrupper, språkkurser, AA-möten, hantverkskurser, konstklubb, föredrag med mera. Seniorkören uppträder och ungdomar visar kläder som de sytt upp.

Kuba är också en religiös smältdegel med de flesta trosriktningar representerade, de kristna är störst. Men det är svårt att veta om de är katoliker, protestanter eller anhängare av den afrokubanska synkretismen, santería, eller något annat.

Journalisterna och verkligheten
De flesta västliga nyhetsbyråer sprider samma version av det kubanska samhället, följsamma till USAs. Men det finns undantag, som BBC Mundos korrespondent som har försökt att ge en sannare bild. Men det är jobbigt att gå mot strömmen, och den som inte sväljer allt som ”oppositionen” påstår anklagas för att vara ”castrist”. Till de som sedan starten drivit USAs version hör franska Reportrar utan gränser, vars grundare också erkänt att de finansierats av USAID och andra med band till CIA. Att Mariela Castro fick visum till USA i april skapade medialt ståhej. Hon var inbjuden för att tala om ”Sexuell mångfald ur politisk synvinkel”, ett område där Kuba framhålls som internationellt föredöme. Det intresserade inte medierna, som alltid fokuserade de på ”diktaturen”. Mariela Castro lät sig inte bekomma utan försvarade USA-medborgarnas rättigheter och kritiserade den lilla grupp exilkubaner och extremhöger som förhindrar andra att besöka Kuba. Med sina pengar, mediala och politiska makt vidmakthåller de USAs fientliga och aggressiva politik mot Kuba.

Kubasolidariteten växer
Trots medias enkelspåriga svartmålning växer Kubasolidariteten. I Malmö har ett stort steg tagits med invigningen av Kulturföreningen José Martí i Malmö på Cuba Café i Folkets Park. Många parlamentariska församlingar har börjat stödja kampanjen för Frihet för De 5 kubanska politiska fångarna i USA, senast i Tyskland och Skottland. I USA genomfördes en hel veckas kampanj i Washington i april med demonstrationer utanför Vita Huset.



Läs alla artiklar på Globalarkivet.se

Alla artiklar finns också som PDF här