Eduardo Galeano, en av Latinamerikas allra främsta författare, hyllar Kubas revolution ”som om den vore min”: hur den har smittat honom med sin energi, år efter år, hur den har visat att det går att bygga ett solidariskt samhälle ett stenkast från fiendesystemet maktcentrum. Och hur han känner igen sig i dess misstag. ”Den kubanska revolutionen har försett mig med en oupphörlig källa till hopp.”



På randen till kärnvapenkrig
För 50 år sedan verkade det hänga på ett hår, den ”Farligaste stunden i mänsklighetens historia” förde världen till randen av kärnvapenkrig när USA upptäckte sovjetiska kärnvapen på Kuba. 1962, när USA inte var ensam supermakt, kunde krisen lösas diplomatiskt och Kuba fick garantier mot nya militära angrepp från USA. Men när 80-talets Reaganregim hotade igen utvecklade Kuba hållbara jordbruksmetoder för att kunna överleva en ny flottblockad. Det kom väl till pass när Sovjetunionen gick i graven i början av 90-talet och Kuba plötsligt fann sig totalt ensamt. Sedan har omställningen till hållbarhet fortsatt konstaterade ”Internationella seminariet om innerstads- och förortsjordbruk” i Havanna.



Förändra allt som behöver förändras
I dagens förändringar ingår avstatligandet av verksamheter som lämpar sig bättre i smådrift. Runt om i landet genomförs experiment med kooperativ för stadsnäringar där de anställda kan ta över driften av lokala statliga företag. Och antalet privata restauranger i hemmiljö fortsätter att öka. I Centro Habana driver Michel Miglis - sångare och musikproducent från Sverige - restaurang i en stor kolonial lägenhet tillsammans med sin kubanska hustru.

Trots den internationella ekonomiska krisen och trots USAs blockad går ekonomin ganska bra. BNI ökade med 2,1 procent och tillströmningen av utländska turister ökade med nästan 6 procent. Och andelen kvinnor i ledande ställning växer snabbt. Med 45 procent av ledamöterna i nationalförsamlingen hamnar Kubas kvinnor på tredje plats i världen. I högsta domstolen, centralbanken, riksrevisionsverket, arbets- och socialdepartementet, utbildningsdepartementet och finansdepartementet m.m. dominerar de i ledningen.



USA och medierna: besatta av Kuba
USA har följt Fidel Castros göranden och låtanden ända sedan han studerade på universitetet 1947. Efter 1959 intensifierades intresset och USAs ambassad rapporterade om ”den infernaliska lilla kubanska republiken” och ”Castro i sin skrynkliga uniform, utstrålande hälsa och ändlös energi.” Men trots den ständiga mediala krigföringen har alla försök att återta Kuba misslyckats. Den blev vi varse igen under ett par dagar i juli med 900 nyhetsartiklar och 120 000 budskap på Internet om en trafikolycka som dödade två kubaner. Den spanska föraren och hans svenska bisittare klarade sig. De reste som ”turister” för en operation som samordnats mellan Sverige, Spanien och Miami och pengar för att bygga upp en ungdomsrörelse för regimskifte i samarbete med de två kubanerna. Med vårdslösa 120 km i timmen på en väg skyltad för högst 60 förlorade föraren kontrollen och rammade ett träd. De två kubanerna dog. En tragedi som snabbt utnyttjades för att över hela världen smutskasta Kuba som simpel mördarregim. När sanningen inte längre kunde döljas återstod ändå den politiska vinsten, uppfattningen att Kuba mördar oppositionella.



USA & Google blockerar Internet och konfiskerar datorer
Till nidbilden hör att Kuba blockerar folks tillgång till Internet. Men det är USAs blockad som utestänger kubaner från Googles sidor och programvaror som Google Analytics, Google Earth och Google Toolbar m fl. MS Messenger och Sourceforge blockeras också. Google, Yahoo och Facebook censurerar även nätbudskap från Kuba. Samtidigt ökar USA anslagen för cyberkrig mot Kuba till 20 miljoner.

I juli konfiskerade USAs gränspolis sex datorer som ”Präster för fred” hade med sig som humanitärt bistånd till Kubas utbildning och idrott. Det ägnades inte en rad eller sekund i medievärlden till skillnad från det ståhej det skulle ha blivit om Kuba konfiskerat en enda tangent på de datorer som USA förser sin lilla vänkrets på Kuba med.

Eftersom sanningen är på Kubas sida måste den stoppas, som i fallet med De 5 kubanska politiska fångarna i USA som i Miami stoppade terroraktioner riktade mot Kuba. De dömdes till långa fängelsestraff i en rättsvidrig rättegång i början av 2000-talet. USAs utrikesdepartement betalade då minst en miljon dollar till 27 journalister för att skapa lynchstämning mot De 5.



Läs alla artiklar på Globalarkivet.se

Alla artiklar finns också som PDF här