| |
Resumé
Kuba nr 1 • 2014
I Havanna - Celacs toppmöte – Obamas dilemma – Det svider
Det var mättat av symbolism, toppmötet i Havanna 28-29 januari, där stats- och regeringschefer från alla 33 länder i Celac, Latinamerikanska och Karibiska Gemenskapen, träffades i Havanna. Symboliskt att det ägde rum i det land som mer än andra drabbats av USAs maktanspråk och att den gamla gerillakämpen Raul Castro satt ordförande. Och att en annan, Daniel Ortega, företrädde Nicaragua. Och en tredje och en fjärde, Dilma Roussef och Pepe Mujica, långvarigt fängslade och torterade av USAs allierade, företrädde Brasilien och Uruguay.
När USA 1948 kallade Amerikas statschefer till möte i Bogota, Colombia, för att bilda OAS, Amerikanska staternas organisation, var syftet att skapa ett statsförbund under egen kontroll. Efter den misslyckade invasionen av Kuba 1961 såg USA till att utesluta Kuba. Nu samlas alla på toppmöte i Havanna i en organisation, utan USA. Men OAS’ generalsekreterare Insulza var där och betygade sin vördnad, liksom FNs dito Ban Ki-moon. Och alla ville prata och fotograferas med Fidel.
Det som ägt rum är inget mindre än ett latinamerikanskt och karibiskt uppror mot USAs vägran att häva blockaden mot Kuba.
Många dras till Havanna
Nu i mars 2014 upprepade Love & Peace succén från förra året i Havanna. Stommen var afrokubansk rock och hiphop med X Alfonso, David Blanco och Obsession. Från Sverige deltog återförenade Atomic Swing med Niclas Fisk. Med var också unga solosångaren och låtskrivaren Luna Green och INVSN- gruppen från Umeå.
Tidigare, i december, kom en gruppresa för att studera Havannas och Kubas internationellt framstående omsorg om det byggda kulturarvet. En artikel handlar om Regla, lika gammal som Havanna, på andra sidan hamnbukten mitt emot Gamla Havanna, ett betydelsefullt centrum för santeríareligionen. Där finns Den svarta madonnans helgedom.
I stadsdelen Muraleando fanns tidigare en stor soptipp. Sedan de svåra åren i början av 90-talet, efter Sovjets sammanbrott uppmanar Kulturarbetarförbundet sina medlemmar att ta initiativ för grannskapsarbete. I Muraleando satte fyra konstnärer igång att göra om soptippen till lekplats och sportfält och muralmålade hus och murar. Stadsdelen har blivit renare och snyggare, och stämningen mycket bättre.
Samtidigt var Medicinare för Kuba också på studieresa på Kuba. De besökte allt från familjeläkarmottagning till specialistsjukhus, från barnsjukhus till ålderdomshem, i Havanna, Sancti Spiritus, Santa Clara, Cienfuegos och Matanzas Och skriver om sin inblick i kubanernas fantastiska sjuk-och hälsovård.
Och på inbjudan av Cenesex deltog Kajsa Ekis Ekman som en av fem svenska specialister på den stora Havannakonferens om prostitution och sexturism. ”Vi vill inte att Kuba ska marknadsföras som ett sexturistland. Vi måste göra något åt de utländska researrangörer som använder våra kvinnor och män som lockbete.” sade Mariela Castro Espín, ordförande i Cenesex. Det stora svenska inslaget var ett uttryck för Kubas intresse för den svenska sexköpslagen.
Revolution, kultur och marxism
Det var rubriken på en lång artikel i kubanska nättidskriften La Jiribilla i februari - nu på svenska i Kubatidningen - av historikern, filosofen, f.d. rektorn för filosofifakulteten på Havannas universitet, Fernando Martínez Heredia, som nu leder Juan Marinellocentrat. Bakgrunden är de stora förändringar som pågår för att uppdatera den kubanska socialismen till 2000-talets globaliserade värld. FMH konstaterar att den kubanska revolutionens seger var en enastående händelse:
”Mitt i den borgerliga västvärlden, mitt för näsan på USA, slog ett litet land i januari 1959 upp dörren till det så omtalade 60-talet. Nyheterna, bilderna, visionerna skakade om Latinamerika och världen.” Den kubanska var en socialistisk revolution för nationell befrielse, och genomförandet en historisk bedrift. ”Den jättelika samhällsomvandlingen skapade i sig – utöver det socialistiska vägvalet - ett behov av ett gränsöverskridande tänkande för att möta helt nya utmaningar.” Det krävde att en filosofi utvecklades för den kubanska revolutionen. ”Då utkämpades en kolossal idékamp, som nu återvänder, lägligt, för att hjälpa oss att förstå varifrån vi kommer, vilka vi är och vart vi kan gå.”
Den överväldigande ekonomiska krisen och sänkta livskvaliteten efter Sovjetblockets sammanbrott urholkade den livsstil som socialismen på Kuba skapat och de uttryck och värden den byggde på. ”Vi måste uppmärksamma denna avpolitisering, dess drag och tendenser för att kunna bemöta den effektivt.”
FMH understryker att imperialismens viktigaste strategi i denna tid är detvärldsomfattande kulturkriget.
”Kuba […] är en alldeles särskild måltavla för detta krig, för vi har utvisat dem härifrån och vi har med framgång motstått imperialismen under mer än ett halvt århundrade. De vill återinföra den nykoloniala kapitalismen här och för oss finns inte någon tredje ståndpunkt. […]Kuba lever i en avgörande kamp mellan kapitalism och socialism det som står på spel är systemets karaktär och det sätt att leva som har rått här sedan 1959. Människor och samhälle måste återta sin förmåga att försvara och utveckla ett solidariskt och socialistiskt Kuba.”
Först Caracas sedan Havanna
I det upptrappade nya kalla kriget riktas den gamla dominoteorin från vietnamkriget mot alla länder som driver en självständig politik. Om USA lyckas fälla en, så faller alla, är tanken, och nu är fokus på Kuba och Venezuela. I höstas organiserade antikubanska ”Forum 2000” ett symposium om ”Övergångssamhällen”. Där deltog CADAL, ”Centrum för att öppna upp och utveckla Latinamerika”, med säte i Buenos Aires, nära knuten till extremhögern. Där deltog också ”Kubansk samlevnads” språkrör Dagoberto Valdés (Lars Palmgrens favoritkälla i Kuba) och sa att ”Hoppet står till Venezuela”. Med var också Leopoldo López, ledare för extremhögerns upplopp i Caracas, som värvat unga venezolaner till paramilitär träning på ett exilkubansk läger i Miami. Och ”Kubabloggaren” Yoani Sánchez som talade för folkligt uppror på Kuba, utländskt ingripande, en övervakad övergång och maktskifte. Berta Soler, ledare för de s k ”Vita damerna” hävdade att på Kuba behövs en ukrainisering.
Men USA kan bara lyckas med sina ”mjuka statskupper” mot statsledningar med svagt folkligt stöd.
Alla artiklar kan även läsas på Globalarkivet.se
|
|
