2015 har varit ett framgångsrikt år för Kuba: USA har släppt alla ”De 5” kubanska antiterroristerna och har efter nära 55 år erkänt Kuba diplomatiskt och tagit bort landet från sin lista över stater som påstås stödja terrorism. Och storseger för Kuba i årets omröstning i FN:s generalförsamling - för 24:e året i rad - mot USA:s blockad. 191 av de 193 medlemsländerna röstade mot blockaden, alla utom USA och Israel. Men USAs kongress vägrar hörsamma president Obamas uppmaning att häva den ekonomiska, finansiella och handelsblockaden mot Kuba.

Nu börjar det svåra - en ideologisk kulturkamp
De lättnader som Obama infört under 2015 är mycket små. De öppnar vissa möjligheter för USA-företag att exportera till privatföretag på Kuba och för USA-medborgare för viss turism och penningförsändelser till Kuba. De är enbart inriktade på att gynna USA-företag och att skapa en USA-vänlig opposition på Kuba för att tvinga fram regimskifte.
Obama hoppas att Kubas halva miljon egenföretagare tillsammans med alla USA-turister och USAs utvidgade ”demokratifrämjande” mångmiljonprogram ska medverka till ”demokrati och mänskliga rättigheter”. Det skapar en komplicerad situation för kubanerna, en ideologisk och kulturell konfrontation med imperialismen för att försvara sitt samhällssystem. Obama skulle kunna ta bort många hinder för Kubas internationella handel och bidra till starkt förbättrad ekonomi, men det är inte syftet. Strategin för regimskifte på Kuba hänger ihop med strategin för Latinamerika, att undanröja vänsterrörelser och regeringar som i Venezuela, Bolivia, Ecuador och även de mer moderata som Argentina och Brasilien.

EU vill också komma på bättre fot
När USA erkänt Kuba, och presidenten uppmanat kongressen att häva blockaden, blev också fler EU-länder intresserade av att överge sin ”gemensamma ståndpunkt” mot Kuba och löftet att stödja de USA-finansierade s.k. dissidentgrupperna på Kuba. Sverige var särskilt aktivt i samarbetet med USA för regimskifte på Kuba. Nu blåser nya vindar och europeiska presidenter och ministrar har ledsagat affärsdelegationer till Kuba för att stärka sitt konkurrensläge gentemot USA-bolagen. Sverige skickade UDs statssekreterare till Havanna i våras, och under hösten även Pierre Schori som särskilt utsänd för att återupprätta de tidigare goda förbindelserna och samarbetet med Kuba.
Det berättade han om på ett stort möte på ABF i Stockholm i oktober, i samarrangemang med Latinamerikainstitutet, ett möte som dock i övrigt präglades av arrangörernas medialt och politiskt okritiska inställning till USA och nedlåtenhet mot Kuba. Både ABF och LAI hade kritiklöst svalt den förhärskande mediala versionen att USA hävt blockaden – som med USAs begreppsvärld kallas embargot – och riktade därför sin kritik enbart mot Kuba för ”brott mot mänskliga rättigheter”. Kubas syn på saken var inte välkommen.
Annorlunda var det i England, där deras LO ordnade en stor heldagskonferens med samhällsforskare, politiska sakkunniga och skribenter både från Kuba och Storbritannien för att utifrån Kubas perspektiv tala om framtida möjligheter ekonomi, investeringar, hälsa, internationalism, fackföreningsrörelse och demokrati: Hur försvara revolutionens landvinningar, få fram investeringskapital, få slut på blockaden?

FIHAV 2015, Havannas Internationella Handelsmässa och Ekologisk matsäkerhet
Det europeiska intresset fanns också med på Havannas internationella handelsmässa FIHAV 2015. Där presenterades de första företag som får investera i Mariels Speciella Utvecklingszon vid den stora nya kontainerhamnen ett par mil från Havanna. USA-företag var också intresserade men får ännu inte tillstånd från sitt finansdepartement.
Ett av de områden som Kuba visade upp på FIHAV 2015 och som tilldrar sig allt större uppmärksamhet, är det organiska jordbruket och utvecklingen av billiga ekologiska tekniker för matsäkerhet. Med de utmaningar som världen står inför, kan Kuba erbjuda intressanta lösningar. Kubas Centrum för Genforskning och Bioteknologi visade upp flera av sina bioteknologiska framsteg. Parallellt samlades ett par hundra inhemska och utländska jordbrukare och agronomer till konferens i Havanna för att ta del av ett forskning och göra studiebesök på gårdar runt om i Havannalänets 45 kommuner.

För att läsa PDF-filer behöver du installera gratis-programmet Acrobat Reader i din dator. Programmet hämtar du på Adobes hemsida. Klicka på nedanstående bild.

Kuba i ledningen mot HIV/AIDS och Ebola, och för jämställd forskarvärld.
I juni framhöll Världshälsoorganisationen Kuba som det första landet i världen att avlägsna risken för smittöverföring mellan mor och barn av HIV och syfilis. Kuba är också bland de första att uppnå UNAIDS 90- 90-90-mål: öka andelen smittade som fått diagnos till 90 procent, garantera tillgång till läkemedel till 90 procent och öka andelen med låg virussmitta till 90 procent. Kuba framhålls för ”sitt sätt att prioritera människorna och inte bara sjukdomen och sjukhusen. Ni förstod detta för 50 år sedan och skapade den integrerade, regionalt uppbyggda hälsovård som behövdes” enligt Michel Sidibé, VD för FNs program mot HIV/AIDS på Kubabesök. En FN-rapport hyllar Kuba för enastående resultat inom utbildning och forskning, och alldeles särskilt för insatserna för att bekämpa Ebolaviruset i Afrika där kubanerna bidrog starkt till att hålla nere dödligheten. Och medan forskarvärlden internationellt verkar tillhöra männen så är Kuba ett undantag där kvinnorna utgör 47 %.

Kubaner för Kuba i Europa
I de flesta länder i Europa finns Kubaner för Kuba, som främjar vänskaps-, handels- och kulturförbindelser mellan Europa och Kuba och kräver att USA ska häva sin Kubablockad. Kubaner från 17 länder samlades i oktober i Stockholm för sitt årliga möte. De förvånade många som präglats av den västmediala föreställningen att kubaner i utlandet är ”dissidenter” på flykt, som alla de som syns i medievärlden så fort något kubanskt ska kommenteras. Inför den stora konferensen i Alviks Medborgarhus i Stockholm skickade Kubaner för Kuba i Sverige ut ett pressmeddelande, men det väckte ingen medial uppmärksamhet.

Kuba nr 4.2015 handlar också om
Kubansk migrantkris i Costa Rica, Internationell fredskonferens i Guantanamo - Avskaffa alla utländska militärbaser, Ny Kubansk film på Zita i Stockholm och Kubas avgörande bidrag till Södra Afrikas frigörelse med segern över Sydafrikas armé genom operation Carlota för 40 år sedan, med mera. Och naturligtvis om solidaritetsrörelsens engagemang i den internationella kampanjen: USA måste häva blockaden, frige fångarna och lämna Guantanamobasen.