Det händer mycket nu
Eva Björklund
2015 har varit ett framgångsrikt år för Kuba: USA har släppt alla ”De 5” kubanska antiterroristerna och har efter nära 55 år erkänt Kuba diplomatiskt och tagit bort landet från sin lista över stater som påstås stödja terrorism. Och storseger för Kuba i årets omröstning i FN:s generalförsamling - för 24:e året i rad - mot USA:s blockad. 191 av de 193 medlemsländerna röstade mot blockaden, alla utom USA och Israel. Men USAs kongress vägrar hörsamma president Obamas uppmaning att häva den ekonomiska, finansiella och handelsblockaden mot Kuba.

2 500 bloggar och hemsidor – US$ till de oppositionella
WiFy-parker fylls av messande och mejlande kubaner. Alla pratar och undrar, ska socialistiska Kuba överleva denna anstormning? Bloggarna och hemsidorna ökar lavinartat. De första, för några år sedan, var kontrarevolutionära, USA-stödda och -stödjande, som Yoanis Sanchez, världsberömda Generation Y. Men nu tar det socialistiska perspektivet upp kampen. Nu heter bloggar och hemsidor La Joven Cuba, CubaIzquierda, Cubano1er.Plano, Paquito de Cuba, La Pupila Insomne, Segunda Cita. Många kan hittas på blogosferacuba.blogspot.se, eller på cubava.cu.

Tidningar och tidskrifter har hemsidor för debatt om vad som sker och vad som behöver göras och många journalister egna bloggar. För att styra diskussionen i USAs riktning utlyser USAID en tävling om bästa förslag, första pris 2 000 US$, för att ”främja debatten för förändring”. De kubanska ”dissidenternas” tragiska öde verkar vara att hänga Onkel Sam i kjolarna. Det har bara isolerat dem, vilket även Washington erkänner, som ändå fortsätter att häva ut dollar, över 25 miljoner om året. Trots det inskränker sig deras förmåga att mobilisera kubaner till några dussin.

”Nätverk för unga antikapitalister” – Marxism behövs
Studenter på universitetet i Santiago de Cuba kallade till Möte för vänsterungdomar och grundade ett Nätverk för unga antikapitalister för en nystart för socialismen och ersätta uppgivenhet med motstånd mot det globala kapitalistiska samhället (elpuntored.wordpress.com). ”Vi måste tillägna oss en ny ekonomisk kultur”, skriver en debattör. ”Marxism behövs för att förstå den ekonomiska politikens innebörd och syfte och bedöma ekonomins och produktionsförhållandenas utveckling. Detta är absolut nödvändigt när stora förändringar sker i ägandefrågorna och fördelningen av varor och tjänster. Det behövs mycket och bra information - och i tid - det är avgörande. Men detta lever våra institutioner inte alltid upp till.”

Liberalisera Kubas ekonomi -för vem?
Ett inlägg tar fasta president Obamas ord ”att främja normaliseringen av förbindelserna”. Men de har ju aldrig varit ”normala”. USA ställer krav på ”mänskliga rättigheter” på Kuba, där stora framsteg gjorts medan USA har allvarliga brister. Och på ”demokrati”, dvs kapitalism, att Kuba ska leva upp till de kapitalistiska tankesmedjornas och massmediernas krav: ett nyliberalt ekonomisk system. Men detta har kubanerna i mycket omfattande folkliga rådslag förkastat 2011, och krävt nödvändiga förändringar inom socialismen. Och för ”normalisering” krävs att USA häver blockaden och återlämnar Guantanamo, utan fångläger.

För att läsa PDF-filer behöver du installera gratis-programmet Acrobat Reader i din dator. Programmet hämtar du på Adobes hemsida. Klicka på nedanstående bild.

Vad tycker kubaner om USA-kontakterna?
En undersökning visar att de tycker både ock. Ungdomar, egenföretagare, och andra som kan dra nytta av USA-kontakterna ser fram emot bättre ekonomi. Men också i jordbruket finns högre löner, både i statliga, kooperativa och privata. Äldre kubaner – framför allt statligt anställda – verkar i större utsträckning tro att utvecklingen blir negativ. Några talar om nykolonialism, och fruktar att det socialistiska systemet kommer att urgröpas inifrån.

USA manar Kuba att öppna upp. Kuba svarar: Häv blockaden!
Trots att USA fortsätter att utdöma mångmiljardböter för utländska företag som handlar med Kuba ökar handeln med övriga världen. Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien och hela EU har skickat handelsdelegationer till Kuba. Kanada, Brasilien och Mexiko likaså och Sydkorea. Och Kina och Ryssland som funnits där länge. Så USAs bolagsvärld stöder Kubas krav på att blockaden ska hävas, de vill också komma åt Kubas marknad. Och första USA-investeringen på Kuba sedan 1958 fick grönt ljus: en traktorfabrik med säte i Alabama, men den får inte sälja till statliga jordbruk på Kuba. USA-bolag får flyga till Kuba, men inga Kubaflyg andra vägen. Ökande penningförsändelser är ett lagligt sätt att pumpa in dollar till en växande privat sektor Kuba: ”mycket mer pengar till den uppåtgående privata sektorn. Det är helt i linje med Obamaregeringens politik.” Men Kuba får inte handla med US$!

USA måste återlämna Guantánamo
Fram till 2002 kände få till USAs Guantánamobas på ockuperad mark på Kuba. Men efter USAs krig mot Afghanistan 2001 och Irak 2003 förvandlades USA den till koncentrations läger som förknippas med rättslösa fångar och tortyr. Basen är USAs äldsta på utländsk mark, och etablerades när USA militärt la beslag på hela Kuba 1898. Sedan 1959 kräver Kuba att området ska återlämnas. Obamaregeringen har sedan 2009 försökt stänga fånglägret genom att föra över ”lågriskfångar” till länder som klarar USAs säkerhetskrav, och de övriga till fängelser i USA. Men kongressen har förbjudit fångförflyttning till USA. Och USA-regimen tänker inte återlämna den ockuperade marken till Kuba.

Det organiska jordbruket utvecklas – men klimatförändringarna drabbar hårt
Organisk honung har blivit Kubas fjärde mest värdefulla jordbruksexport efter fiskprodukter, tobak och drycker, men före socker och kaffe. All Kubas honung kan certifieras som organisk. . ”Här handlar vi inte med kemikalier - därför dör bina inte här, som på andra håll.” förklarar biodlarna. Och enligt USAs jordbruksminister Tom Vilsack finns stor potential i USA för Kubas ekologiska produkter, och USA skulle kunna lära sig mycket av Kubas erfarenheter. Men växthuseffekten skapar problem. 2015 upplevde Kuba värsta torkan på 100 år - för att sedan drabbas av häftiga regn. Risodlingar, sockerskörd och tobaksodlingar drabbas hårt, minskar exportinkomster och ökar importbehoven, att leva på jordbruk blir allt svårare i växthusvärmen. Hur stora förlusterna inom jordbruket är har ännu inte preciserats, men kan komma att uppgå till hundratals miljoner US$.

Så kampen går vidare för denna ö i världen.