Partikongress, Obamabesök,
Ekologisk Odling

I april höll Kubas kommunistparti PCC sin 7:e kongress. Läget är nytt, USA har gläntat på dörren för Kuba, men Latinamerika präglas av våldsam offensiv från hätskt herrefolk uppbackat av USA. Kongressen handlade om Kubas väg framåt med de ekonomiska förändringar som inleddes med förra kongressen. Den ideologiska debatten har blivit livligare och mer omfattande om de många farorna för en socialistisk ö i ett kapitalistiskt hav som intensivt önskar dränka den. Efter kritik mot att kongressdiskussionen inte som vanligt föregåtts av folkrådslag försäkrade Raul Castro att efter kongressen skulle ett massivt folkligt rådslag genomföras och resultatet skulle tas med i Nationalförsamlingens genomgång. Fidel Castro besökte kongressen och varnade i ett kort tal till de tusen ombuden för den kanske största faran för dagens värld, de moderna vapnens förstörelsekraft som hotar freden och kan omöjliggöra mänskligt liv på jordens yta.

Sen kom Obama på historiskt besök. Det blev många samtal och tal, och en presskonferens med Raul och Obama. Med tanke på att Obama talar för en supermakt som bryter mot folkrätten, fortfarande blockerar Kuba och har stora problem hemmavid när det gäller mänskliga rättigheter, är kanske det mest intressanta att samlade internationella medier inte ställde några sådana frågor till honom men däremot till Raul. I en travesti på Obamas prisande av USAs system – ”för kubanerna att lära av”– finns ett utkast till vilket tal Kubas president kunde hålla vid ett svarsbesök: Jag vill inte föreslå att länderna i Nord ska ändra sina system, men jag kan konstatera att där finns stora demokratiska brister och stora orättvisor på grund av kapitalets makt.”

Och Fidel Castro skrev en ironisk artikel om den världsbild ”Brodern Obama” la fram och vände sig skarpt mot Obamas uppmaning till kubanerna att glömma sin historia, dvs USAs 50-åriga krigföring, och den omstörtande verksamhet som fortfarande pågår.

Obama håller fast vid målet regimskifte, USA till behag, men deras tvåpartisystem och privategendom har inte något med mänskliga rättigheter att göra, konstaterade många kritiska kommentarer i kubanska medier. ”Kuba antar utmaningen att våra folk ska mötas och fritt utbyta åsikter. Men för civiliserad samexistens: Häv blockaden!” Andra framförde vikten för kubanerna att analysera vad Obama sa och inte sa, som är lika viktigt och att ”Öppningen av förbindelserna är en stor seger för Kubas men vad betyder den för framtiden?” Frågan ställdes på sin spets av den tredubbla tsunami av global kapitalism som drabbade Kuba i maj och som väckt en häftig debatt om baksidan av förbindelserna med USA och hur myndigheterna hanterar den penningstinna glanskulturens anlopp.

Samtidigt pågår USAs blockad. Obama har infört vissa mindre öppningar men de företag som handlar med Kuba riskerar att få betala ett högt pris. På det dryga år som gått sedan beslutet i december 2014 om att öppna förbindelser har USA straffat åtta företag i USA och utlandet med böter på sammanlagt till nästan 3 miljarder US-dollar. Exemplen är många, och fortsätter att försvåra Kubas ekonomiska utveckling.

Kubas Ekologiska jordbruk, Hälsovård, Utbildning är områden som drar till sig stort intresse i omvärlden. I ett stor fotoreportage berättar bildkonstnären Linda Lundgren om sin fotografiska utforskning av Kubas ekologiska jordbruk: att hitta bilderna som kan berätta om detta från sådd till skörd, om jorden, maskarna och gödslingen, om människorna som odlar maten och läkemedlen. Det blev möjligt med ett stipendium från ”Maria Adlercreutz’ fond för studier och information om Kubas ekologiskt hållbara utveckling”.

Den internationella journalisten André Vltchek undrar vem som har hittat på ryktena om att Kuba helt tappat kompassen och kan kollapsa när som helst. Han körde genom hela landet för att ta reda på om kubanerna var medvetna om det dödliga hotet från norr? Hans slutsats var: ”Kubanerna vet. De kommer inte att ge efter och de kommer inte att förråda revolutionen.” Och Havanna har platsat som ett av Världens Sju Underverk i modern tid som ”uttryck för stadssamhällets globala mångfald”.

En artikel i The Greenville News handlar om Kubas intressanta infrastruktur och imponerande resultat inom hälsovården och att Världshälsoorganisationen WHO rankar Kubas hälsovård bland världens tre bästa. Monthly Rewiev presenterar ”Health Care without Borders: Understanding Cuban Medical Internationalism” om Kubas enastående medicinska bistånd över världen: Hälsovård utan gränser som dock ofta stöter på motstånd från en del länders läkarförbund. Och mohawkier från USA söker sig till Kuba för bot mot diabetesfot.

I Sydafrika framhålls Kubas utbildningssystem som ”En framgångssaga” att dra lärdom av: den tidiga omfattande satsningen på en utbildning i världsklass kunde övervinna den akuta fattigdomen, okunskapen och underutvecklingen och bidra till samhällsbygget. Sedan 80-talet är utbildningsbudgeten bland de högsta i världen i förhållande till BNP.

Svensk-Kubanska Föreningen har nu i 50 år verkat för att främja de vänskapliga, kulturella och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Kuba och i detta syfte spritt information om förhållandena på Kuba och försökt skapa kontakter mellan folken i respektive länder. Tidskriften Kuba har funnits i 46 år. Men det har blivit allt svårare att nå ut i det medieklimat som i växande utsträckning sedan 80-talet följer de stora huvudsakligen USA-baserade mediejättarnas informationsblockad mot den kubanska verkligheten och USAs ekonomiska blockad, som får fortsätta i medial tysthet. Blockadens enorma hinder för Kubas utveckling lämnas därhän och föreställningen sprids om att i och med USAs förändrade taktik för regimskifte på Kuba, så har blockaden upphört. Så liksom den internationella solidaritetsrörelsen med Kuba fokuserar Svensk-Kubanska nu på att informera om blockaden på gator och torg, med flygbladsutdelning minst en gång i månaden i Uppsala, Göteborg, Stockholm, Växjö, Sundsvall, Jönköping etc för att nå ut till de som inte har något alternativ till huvudfårans snedvridna rapportering. Och möter då förvånade kommentarer som att ”Den är väl redan hävd”, som är det intryck massmedia ger. Så mycket återstår att göra.

För att läsa PDF-filer behöver du installera gratis-programmet Acrobat Reader i din dator. Programmet hämtar du på Adobes hemsida. Klicka på nedanstående bild.