|
Resumé Kuba 3 • 2010
Temanummer:
Utbildningsrevolutionen,
från dagis till pensionärsuniversitet.
José Marti är en av det spanska språkets stora författare,
och en av Latinamerikas mest framstående tänkare. Hans
revolutionära partibildning och väpnade uppror 1895 på
Kuba mot kolonialmakten inspirerade inte bara till upproret
mot diktaturen på Kuba på 50-talet, utan också revolutionens
inriktning och hela den politiska filosofin, och utbildningsväsendet
som försöker leva upp till hand ord:
”Hela landet förblir olyckligt om barnen inte får utbildning.
Alla människor har rätt till utbildning. Och senare,
som tack, är det deras plikt att bidra till allas utbildning.
Utbildningen börjar när livet föds och upphör först
med döden”.
Artiklar i urval:
Utbildningsrevolution
i flera steg
Fallfärdiga skolor, uruselt undervisningsmaterialet,
korruption, 10.000 arbetslösa lärare och utbredd
analfabetism: 42 procent på landsbygden. En miljon
kunde varken läsa eller skriva och ytterligare en
halv miljon var halvanalfabeter. Så var det före
1959. Idag tillhör kubanerna världens mest utbildade
folk. Men det har inte varit en rak linje sedan
1959. En andra ”utbildningsrevolution” startade
1971 och kulminerade 1980. Då infördes ett system
med en enhetlig grundskola med samma stadieindelning
som i Sverige, och krav på lärarexamen för den pedagogiska
personalen. Liksom många andra länder med utbyggt
utbildningssystem har Kuba upplevt problem med högstadieskolorna
och de ökade under 1990-talets svåra ekonomiska
kris.
|
Läs hela artikeln här (PDF) |
Högstadiet:
Två steg framåt, ett tillbaka
Tillämpat på en enhetsskola för alla ansågs systemet
med ämneslärare på högstadiet ha stora brister,
och att eleverna behövde större trygghet, och lärarna
möjlighet att lära känna eleverna och deras familjer.
En tredje stor skolreform genomfördes gradvis från
år 2000 där högstadiet övergick från ett system
med ”allsidiga allmänlärare” - profesor general
integral - som ansvarig pedagog/klasslärare genom
alla tre år. Det ämnesbaserade schemat övergavs
till förmån för tematiska studieblock där ämnen
som matematik, spanska, samhällskunskap, geografi
och historia studerades utifrån teman. Klasserna
minskade samtidigt till högst femton elever.
|
Läs hela artikeln här (PDF) |
Trots att lärarförbundet hade medverkat vid
utformning och genomförande av reformen och alla
lärare hade erbjudits fortbildning för sina
nya arbetsuppgifter, hade många av ämneslärarna
svårt att tillgodogöra sig nya ämnen.
Och flera övergav högstadiet för andra
yrken eller nivåer i utbildningssystemet. Det ledde
till kritik från såväl lärare som
föräldrar och elever. Och från och med
2008 har reformen tagit ett steg tillbaka. Den ämnesintegrerade
klassläraren ersattes med två: en i matematik
och naturvetenskapliga ämnen och en i spanska och
samhällsorienterade ämnen, för två
elevgrupper.
En miljon
universitetsutbildade, för få kvalificerade yrkesarbetare
De vill bli journalister, jurister, arkitekter,
arkeologer, säger en grupp elever som slutar årskurs
nio i år. Teknik, service och praktiska yrken lyser
med sin frånvaro. Vilket är ett problem, för där
råder brist på arbetskraft, medan det inte finns
tillräckligt med jobb för alla som vill studera
till så kallade fria yrken. Behovet av tekniker
och kvalificerade arbetare på mellannivå, liksom
överskottet av akademiker har lett till att eleverna
nu erbjuds fler tekniska, yrkesinriktade gymnasiestudier.
|
Läs hela artikeln här (PDF) |
Lantbruksstudier
i alla kommuner
En särskild satsning görs på lantbruket. Till höstterminen
2010 kommer det att finnas lantbrukstekniska gymnasier
i alla kommuner, utom de 13 i Havannas storstadsområde.
Och på högskolenivå kommer platserna på agronom-
och ingenjörsutbildningarna, samt på naturvetenskapliga
och pedagogiska linjer, öka från 40 till 60 procent.
Samtidigt har 70 000 platser öppnats på universitetens
kommunfilialer för pensionärer som vill lära sig
mer som ett sätt att höja sin livskvalitet.
|
Läs hela artikeln här (PDF) |
Kubas utbildningsbistånd
– exemplet Nicaraguga
3,6 miljoner människor i 28 länder från Bolivia
till Nya Zeeland har lärt sig läsa och skriva med
den kubanska metoden Yo sí puedo! (”Jag kan visst!”).
Den finns på spanska, portugisiska, engelska, quechua,
créole och tetum med mera. För ett år sedan kunde
Nicaragua förklara sig fritt från analfabetism,
tack vare den kubanska metoden och biståndet. När
det gäller högre utbildning har över 50 000 ungdomar
från tredje världen fått kostnadsfri högskoleutbildning
på Kuba varav 32 000 från Afrika. Det är några siffror
om Kubas omfattande bistånd till andra länder, inte
bara i tredje världen.
|
Läs hela artikeln här (PDF) |
Fler artiklar - tema skolan
Gymnasister
intar staden
En skola i José Martís anda
Lantbruksstudier i alla kommuner
Lärare med hög status
Lönerna höjdes
Pensionärer på skolbänken
Skolreformer och skolformer
Hos "De små betongarbetarna"
"Allas universitet" på TV
Fakta om Kubas utbildningsbistånd
Vad ska vi läsa efter nian?
Läraresan våren 2010 - Vad var det för skola vi mötte?
Artiklarna finns också att läsa på
www.globalarkivet.se
|
|