EU har reagerat arg på ett Trump-administrationens tillkännagivande om att USA-medborgare kan stämma utländska företag över beslagtagen kubansk egendom, och hotar att ta ett ärende till Världshandelsorganisationen WTO.
I ett tal för att fira 58-årsjubileet av Grisbukts-fiaskot, den misslyckade invasionen av Kuba med stöd av president Kennedy, sa USAs säkerhetsrådgivare John Bolton den 17 april att USA-medborgare kommer att kunna stämma utländska företag som på Kuba, handlar i egendom där som beslagtagits från amerikanerna.
Den nya politiken är resultatet av president Trump som suspenderade upphävandet av Avdelning III i Helms-Burtonlagen, som antogs av kongressen 1996 men blev lagd i malpåse av successiva USA-presidenter.
En högre tjänsteman inom utrikesdepartementet sade att åtgärden var ett svar på Kubas ”maligna aktivitet” i regionen.
”Syftet med lagstiftningen var rättvisa åt dem som blivit av med sin egendom,” sa en högre tjänsteman vid departementet.
Detta kan göra att europeiska företag riskerar rättsliga åtgärder. EU är den största utländska investeraren på Kuba.
”Vi kommer inte låta dem som handlar i (traffick) exproprierad egendom komma undan. Alla företag som handlar i den egendomen kan hållas ansvariga enligt denna lag,” tillade tjänstemannen.
Några av de ”handlade” egendomarna har bytt ägare många gånger sedan de ursprungligen nationaliserades av Fidel Castro på 1950-talet.
”Kuba visar inget tecken på att gå mot demokrati … och underminerar aktivt demokratin i regionen”, sade tjänstemannen.
Draget ses allmänt som ett straff för Kubas stöd till Nicolás Maduros regim i Venezuela.
USA anklagar Kuba för att skicka trupper och underrättelsepersonal för att stödja Maduro-regimen.
”Det pågår ett militärt ingripande i Venezuela från Ryssland, Iran och Kuba för att försvara Maduro-regimen. Det är allmänt känt att dessa (kubanska) officerare är djupt förankrade i den venezolanska staten och i Maduros inre krets”, sade han.
I ett gemensamt uttalande uttryckte EUs höga representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini och handelskommissionär Cecilia Malmström ”starkt motstånd mot den extraterritoriella tillämpningen av ensidiga Kuba-relaterade åtgärder som strider mot folkrätten”.
”Beslutet är också ett åsidosättande av USAs åtaganden enligt avtalen mellan EU och USA 1997 och 1998, som sedan dess har respekterats av båda sidor,” säger de.
De tillade att EU skulle överväga att ta upp saken införe den Genèvebaserade Världshandelsorganisationen WTO och skulle överväga att använda EUs blockeringsstadga, som tillåter EU-företag som stäms i USA att erhålla ersättning för skada uppkommen genom rättsliga förfaranden mot fordringsägare i USA inför EU-domstolar.”
”Vi anser att frågan om utestående USA-krav inte bör sammanfalla med att främja demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba eller genom vår gemensamma önskan att snabbt hitta en fredlig och demokratisk lösning på krisen i Venezuela”, skrev Mogherini och Malmström i ett brev till USAs utrikesminister Mike Pompeo den 10 april.
UD-tjänstemannen erkände att EU och andra länder starkt motsatte sig förändringen, men insisterade på att ”vi inriktar oss inte på några länder … det handlar om att inrikta sig på den kubanska regimen”.
”Det är rättvist att säga att vi alla är överens om den bredare strategin att främja demokrati på Kuba, men det råder viss oenighet om taktiken att nå dit”, tillade hon.
Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland sa att hennes land var ”djupt besviket” och skulle ”se över alla alternativ som svar på detta USA-beslut”.
USA-tjänstemän har antytt att värdet av den kompensation som krävs skulle kunna vara tiotals miljarder dollar, men har inte angett någon uppskattning om hur många företag som skulle kunna vara inblandade.
Benjamin Fox, EURACTIV.com 190418
EU threatens WTO action after US paves way for Cuban property lawsuits
