Ännu en gång kräver USA att få tillsätta Venezuelas president!

Maria Corina Machado , här med USAs president George W.Bush 2002, samma år som hon stödde den USA-initierade statskuppen i Venezuela. Foto: Wikimedia

Ännu en gång kräver USA att få tillsätta Venezuelas president!

Många minns USA:s fleråriga kampanj för att tillsätta Juan Guaidó som Venezuelas president. En person som aldrig varit kandidat i något presidentval. USA fick stöd av de flesta västländer, inte minst Sverige. Guaidó är numera förpassad till Miami och historiens sophög. Förskingring, korruption, anklagelser från tidigare ”vänner” och skandaler är hans politiska arv. Nu är USA i farten igen med ambitionen att tillsätta sin kandidat i de kommande presidentvalen. En kandidat som stödde USA:s försök till statskupp mot president Hugo Chávez 2002. En statskupp som kapsejsade inom ett par dagar. Kandidaten har upprepade gånger, vid besök i USA, bett stormakten att intervenera i Venezuela. 

USA tillkännagav nya sanktioner mot Venezuela efter att Venezuelas Högsta domstol beslutat att ratificera diskvalificeringen av María Corina Machado som presidentkandidat.

Vad dessa nykoloniala talesmän inte säger är att Machado döms enligt en lagstiftning som praktiskt taget är en karbonkopia av den amerikanska. Enligt 18 U.S. Code §2381, ”Den som, i trohet mot Förenta staterna, tar till vapen mot Förenta staternas regering och/eller dess väpnade styrkor; eller ansluter sig till dess fiender, ger dem hjälp och tröst inom Förenta staterna eller någon annanstans, och erbjuder ekonomiskt, logistiskt eller någon annan form av stöd till ett land eller organisation i krig med Förenta staterna. Den som begår detta brott skall åtalas för förräderi och skall dömas till dödsstraff, eller fängelse och böter, samt diskvalificeras från att inneha något ämbete i USA.”

 Machado dök upp på den internationella scenen som Panamas ”alternativa ambassadör” i de Amerikanska Staternas Organisation OAS och använde den plattformen för att attackera president Maduros regering. Machado var vid den tidpunkten ledamot av Venezuelas nationalförsamling, och i ett grovt förräderi begärde hon öppet inför OAS att man skulle beordra en utländsk militär intervention för att störta president Maduro.

María Corina Machado hade redan diskvalificerats från att inneha offentliga ämbeten under en period av 15 år, med början 2015. Det är alltså inget nytt i dag, eftersom hon redan har varit diskvalificerad i 9 år. Ändå har högerflygeln och imperiets talesmän framställt henne som ett slags patriotisk Jeanne d’Arc, när hon i själva verket är en skandalös agent för imperiet och en medbrottsling i den kriminella plundring som begås mot hennes eget land och en av de viktigaste mentorerna i planen för att störta Maduros legitima regering.

Atilio Borón, AFGJ 240218 (ZT)

Washington lanserar ny presidentkandidat för Venezuela!

Trots den ständiga USA-ledda hybridkrigföringen för att störta det socialistiska projektet firar den bolivarianska revolutionen denna månad 25-årsjubileum. Den venezuelanska regeringen under president Nicolás Maduro har framgångsrikt tvingat USA att de facto samarbeta med den, även om Washington fortfarande hävdar att den tidigare nationalförsamlingen från 2015 är den ”sista kvarvarande demokratiska institutionen” i landet.

Även om den amerikanska imperialistiska makten fortfarande är interventionistisk har den förpassats till att granska kandidater till det kommande venezuelanska presidentvalet, efter att ha misslyckats med att åstadkomma en regelrätt regimförändring. Den venezuelanska politikern Maria Corina Machados framträdande inför en amerikansk kongresskommitté är det senaste i imperiets jakt på en pålitlig bundsförvant. Förhoppningarna är stora bland republikanerna att hon är den rätta samarbetspartnern. Demokraterna kan ha ett annat slutspel.

Oppositionen mot Venezuelas socialistiska regering består av många små och splittrade sekter, som vanligtvis förknippas med en dominerande personlighet, såsom Machados parti Vente Venezuela. USA spenderar miljontals dollar varje år på att lägga sig i Venezuelas inre angelägenheter i vad man eufemistiskt kallar ”demokratifrämjande”. Enbart USAID utlovade 50 miljoner dollar för att ”driva på” presidentvalet, som är planerat till senare i år.

Washingtons försök att tvinga fram en enad opposition har hittills inte varit framgångsrika i Venezuela. Men det har inte avskräckt Yankees från att med maktfullkomlighet välja den kandidat som de anser bör bli Venezuelas ledare.

Den sista kandidaten till rollen som imperiets egen president för Venezuela var den nu utskämde Juan Guaidó. Trots sin popularitet utomlands som ”interimspresident” blev den misslyckade säkerhetsmannen inte lika väl mottagen på hemmaplan och avskedades av sitt eget oppositionsblock 2022.

USA och dess allierade gav Guaidó och hans kumpaner olagligt beslagtagna venezuelanska tillgångar, såsom Monómeros agrokemiska komplex i Colombia och Citgos oljefranchise i USA. De använde företagen för att berika sig själva grovt samtidigt som de körde företagen i botten. Enligt den venezuelanska riksåklagaren förskingrades uppskattningsvis 19 miljarder dollar av Guaidós ”fiktiva regering”.

Med sin uppstyltade talekonst framstod Guaidó som en marionettdocka. I fallet Guaidó var det inte skenet som bedrog. Den nya kandidaten är däremot fotogenisk och är kvick i huvudet. Dessutom talar Machado flytande engelska.

USA:s Utrikesutskotts ”bipartisan roundtable” den 7 februari hade rubriken ”Kampen för frihet i Venezuela”. Direktsänt, utskottets ordförande Maria Salazar (R-FL) till stöd för gästen María Corina Machado som den enda oppositionella presidentkandidaten. Salazar hävdade att ingen annan oppositionskandidat kommer att tolereras: ”Det finns ingen plan B!” I vad som liknade en audition målade Machado upp en dyster bild av dagens Venezuela som det ”största tortyrcentret i Latinamerika”. Hon anklagade Maduro-regeringen för att ”avsiktligt förstöra livskvaliteten”.

På frågan om hur hon skulle lösa Venezuelas problem sa Machado att hon skulle ”öppna marknaderna”. Hon nämnde inte att just de amerikanska ekonomiska sanktionerna, som hon hade förespråkat, hade stängt marknaderna och infört en kvävande blockad som utarmat Venezuelas mindre lyckligt lottade medborgare. Machado kommer från en av de rikaste familjerna i landet.

Med hänvisning till den nuvarande presidenten Nicolás Maduro och nationalförsamlingens ledare Diosdado Cabello, sa Machado att hon inte skulle vara förespråkare för ”ett system av straffrihet” när hon är president.

Även om ingen annan hade tagit upp Nicaragua, lovade hon att arbeta för en ”övergång” även där. Uttalanden som dessa fick partiet Perú Libre, som speglar vänsteråsikterna i hela Latinamerika, att varna för att Machado ”utgör ett hot mot freden på kontinenten”.

Machado har ett betydande politiskt bagage. År 2002 undertecknade hon det ökända Carmona-dekretet, som upprättade den kortlivade kuppregering som tillfälligt avsatte Hugo Chávez. Machado fick amnesti för sitt stöd till kuppen, men har fortsatt att medverka i kuppförsök. Hon var aktiv i att främja de våldsamma gatudemonstrationer, ”guarimbas” 2014 och 2017 för att störta den valda regeringen och har uppmanat till en US-amerikansk militär invasion.

År 2014 hindrades hon från att kandidera till offentliga ämbeten, i enlighet med Venezuelas konstitution, när hon tjänstgjorde som diplomat för Panama i syfte att vittna mot Venezuela inför Organisationen för Amerikanska Stater, OAS. Hon hade ursprungligen vägrat att bestrida sin uteslutning inför Högsta domstolen (TSJ), som hon betraktade som illegitim. Men när Washington ville använda hennes diskvalificering i valet som en ursäkt för att återinföra vissa sanktioner, följde hon lydigt med, även om hon fortfarande var utesluten.

I december förra året lade Mario Diaz-Balart (R-FL) fram resolution 911 som utsåg Machado till ”oppositionens officiella presidentkandidat”. Förutom att vara en uppenbar inblandning i ett annat lands interna angelägenheter, är resolutionen tondöv mot oppositionen i Venezuela, som inte erkänner Machado som den enda legitima kandidaten.

Den 30 januari, efter att Machado förlorat sin överklagan om att få sin rösträtt återställd, skickade de republikanska senatorerna Marco Rubio, Rick Scott och Bill Cassidy ett brev till Biden där de uppmanade honom att omedelbart återinföra sanktionerna mot Venezuela för att upprätthålla USA:s ”trovärdighet”. Samma dag utfärdade Bidens State Department ett uttalande som återkallade sanktionslättnader för venezuelansk guldförsäljning och hotade att göra detsamma för gas och olja.

Fyra dagar tidigare hade Congressional Research Service rapporterat att USA:s sanktioner mot Venezuela har ”misslyckats” med att åstadkomma en regimförändring, men att de har orsakat djupt mänskligt lidande. Detta är samma ”humanitära kris” som Machado hävdar medvetet utlöstes av den venezuelanska regeringen.

De flesta kunniga analytiker identifierar Machado som den oppositionspolitiker i Venezuela som är mest känd och är den enskilt mest populära. Men hon har inte samma enhälliga stöd i Venezuela som hon har utanför landets gränser.

Den venezuelanska sociologen Maria Paez Victor, som nu är bosatt i Kanada, rapporterar att Machado är djupt avskydd av de flesta inom oppositionen. ”Hon är en hatad person bland folket på grund av sitt entusiastiska stöd och sin vädjan om fler sanktioner som har orsakat sådant lidande.”

Till att börja med var Machados mycket omtalade primärval för oppositionen problematiskt. Machado vann över ett stort antal kandidater med misstänkta 92%. I oktober uteslöts vissa oppositionspartier, medan andra valde att inte ställa upp och ytterligare andra deltog men hävdade senare att det rörde sig om bedrägeri. Primärvalet genomfördes inte av den nationella valmyndigheten (CNE) som de vanligtvis gör, utan var en privat affär som drevs av Machados egen icke-statliga organisation Súmate, som har fått finansiering från USA via NED. Vissa av vallokalerna låg i privata hem snarare än i offentliga lokaler som skolor. Och efter att valsedlarna räknats manuellt förstördes de snabbt så att det inte fanns något sätt att verifiera räkningens giltighet.

För att återspegla primärvalets tvivelaktiga karaktär hänvisar den amerikanska pressen vanligtvis till det som ”en” oppositions primärval snarare än ”oppositionens” primärval, även om det krävs en noggrann och kritisk läsning för att upptäcka användningen av glidningen. På grund av oegentligheterna upphävde Venezuelas högsta domstol därefter primärvalets resultat.

Även om Maduro ännu inte har meddelat sin kandidatur är det allmänt känt att den sittande presidenten kommer att vara hans partis val. Machado å sin sida säger att ”det inte kan bli något val utan mig”. Europeiska unionen håller med och säger att de inte kommer att erkänna valet om inte Machado ställer upp.

Orinoco Tribune rapporterar att Vita huset inte bryr sig särskilt mycket om vem som är oppositionens kandidat i Venezuela. Enligt Biden-tjänstemannen Juan González är ”processen och inte kandidaten” viktigast. Det innebär att Vita huset förväntar sig en Maduro-seger och följaktligen planerar att förklara valet ogiltigt. I det senaste venezuelanska presidentvalet tog USA inga risker när man ett halvår i förväg förklarade valet förfalskat och till och med hotade oppositionskandidaten Henri Falcón med sanktioner för att han ställde upp.

Det påhittade dramat kring Machados valbarhet har ett syfte som inte har mycket att göra med den högerextrema oppositionspolitikern. Washington visste med säkerhet att hon inte skulle tillåtas kandidera till ett politiskt ämbete på grund av uppenbara tidigare överträdelser. Det är just därför hon inte nämndes i Barbadosavtalets färdplan för val som förhandlats fram mellan USA och Venezuela. Charaden spelas snarare upp för att kasta tvivel och förtal över det kommande valet. Om Maduro vinner kommer USA säkerligen att förklara valet illegitimt.

Roger Harris, Orinoco Tribune 240212 (ZT)

Washington Promotes Opposition Candidate, Setting the Stage for Delegitimizing the Venezuelan Presidential Election

HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”

PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72