Arvet efter Masetti: objektiv men inte opartisk journalistik

Jorge Ricardo Masetti, journalist och argentinsk revolutionär som för 60 år sedan grundade den latinamerikanska nyhetsbyrån Prensa Latina, lever vidare hos de som idag kämpar för en engagerad journalistik, som är ”objektiv, men inte opartisk.”

Denna fras, som han med sin djärva penna och sitt engagemang för rättvisan formulerade, försvaras idag i Argentina, i Kuba, av Prensa Latinas nya generationer av reportrar, grafiker och kommunikatörer som utbildats inom nyhetsbyrån i enlighet med hans arv.

I djungeln i Oran, Salta, försvann för exakt 55 år sedan Comandante Segundo som, på begäran av Che Guevara och på initiativ av Fidel Castro, grundade en latinamerikansk nyhetsbyrå med en mycket bestämd grundpelare: att utgöra en motvikt till de stora mediemonopolen som snedvrider det revolutionära Kubas verklighet, och att göra det sanningsenligt och med objektivitet.

Idag, när kommunikationscentra växer upp i rasande takt, med sociala nätverk och konstant mediamanipulering behövs Masettis närvaro på kontinenten och i sitt hemland, där journalistik gör ont, med många reportrar som de senaste månaderna förlorat sina arbeten och medier som stängts ner.

Ett av dem som just har förseglat sin historia efter 84 år och därmed ställt 60 medarbetare på gatan, är Radio el Mundo, den station som 1958 skickade Masetti som särskild korrespondent till Sierra Maestra för att intervjua Fidel och Che – ett reportage som för alltid skulle förändra hans liv.

Vad skulle Masetti vara i dagens Argentina, i dagens Latinamerika? Vad hade det blivit av Rodolfo Walsh och Rogelio Garcia Lupo, andra stora journalister från detta sydliga land, även de grundare av Prensa Latina? Det är frågan som ställs av unga kommunikatörer som håller fast vid detta arv att göra engagerad, objektiv men inte opartisk journalistik.

Som Masetti en gång sa, ”man kan inte förhålla sig opartisk till valet mellan gott och ont”.

”För varje journalist som uppriktigt står på det godas sida, som räknar sig till de rättfärdiga, vare sig man skolats på Prensa Latina eller ej, vare sig man varit i kontakt med den kubanska revolutionen eller ej, så finns Masetti närvarande när vi tänker på eller agerar i kraft av vårt yrke.” Detta säger till Prensa Latina den framstående journalisten och professorn Victor Ego Ducrot, som under många år arbetade för nyhetsbyrån och nu bidrar regelbundet i avdelningen ”Utvalda Skribenter”. Prensa Latina har sitt huvudkontor på Kuba och nära 40 lokalredaktioner runt om i världen.

I sin roll som professor vid Universidad Nacional de La Plata, understryker den framstående journalisten att han är otroligt stolt över att ha utvecklat en teoretisk modell för produktion och analys av medieinnehåll, inspirerad av det Masetti sa om god ”objektivitet men partiskhet” – för folkens kamp, för oberoende, befrielse och en värld utan utsugare.

Jorge Masetti intervjuar Fidel i Sierra Maestra 1958.

För Masettis sonson, Santiago, är det bästa sättet att hedra sin farfar och andra storheter inom journalistiken i sitt land, som Walsh, att idag utöva en befriande journalistik, att vara till gagn för dem som aldrig haft en egen röst.

I Argentina idag, i Latinamerika där högern börjat sticka upp igen, är det viktigt, nödvändigt och brådskande att utöva denna sorts journalistik, säger den unge mannen som följt i sin farfars fotspår.

En annan av dem som ständigt försvarar arvet från Masetti i sin yrkesutövning är Sebastián Salgado, journalist och professor vid journalistutbildningen på Universidad de La Plata i Buenos Aires, ”där vi mycket tydligt förstår att information, i motsats till vad man ibland vill visa oss i dessa dagar, är en mänsklig rättighet”, kommenterar han.

”Jag tror att på sätt och vis är detta en av de viktigaste delarna i det arv Masetti lämnade oss argentinska journalister och alla invånare i la Patria Grande” [Latinamerika], tillägger han, idag korrespondent vid Hispan TV, och betonade att Prensa Latina lyckades inspirera ”alla oss medarbetare som idag insett att när vi utövar journalistik kan det kosta oss livet”.

Fascinerade av Masetti, som de upptäckte under studietiden från Walshs förord till boken ”Los que luchan y los que lloran” (De som kämpar och de som sörjer), säger Juan Mascaró och Esequiel Gómez att det har varit ett privilegium att lära känna denna historiska personlighet.

Mascaró, som tillsammans med Gómez och andra kollegor gjorde en dokumentär med just namnet ”De som kämpar…” säger till Prensa Latina att det var omvälvande för dem att lära sig mer om en av journalistikens föregångare i sitt land och närområde.

Han tillhör en generation som gav allt för förändring, för revolutionen, menar den unge kommunikatören och betonar den mänskliga dimensionen hos Masetti. Att kunna arbeta med hans familj, med dem som kände honom, visade oss den sanna vidden av vem den här mannen var, säger han.

Mascaró framhäver giltigheten i Masettis kamp i dessa tiders mediesituation, som idag är mer hegemonisk än då han levde.

Det är därför varje dag än mer nödvändigt med en kommunikation som den han utövade, nu när spridningen av information till och med kan avgöra val och även hela kontinenters öde, avslutar han.

Maylín Vidal, Prensa Latina 190421

El legado de Masetti en la voz de los que hoy luchan