Även Bolivia vill ansluta sig till BRICS
Utrikesminister Rodrigo Maytas bekräftar att även Bolivia vill ansluta sig till Brics, och därmed är det tre latinamerikanska länder som har uttryckt sin avsikt att ansluta sig till detta block, där Brasilien är en av grundarna.
För en månad sedan skrev tidningen Página 12 att Argentina ”bara är ett steg” ifrån att bekräfta sitt inträde, medan president Nicolás Maduro i Venezuela också har ratificerat denna avsikt.
Enligt den lokala nyhetsbyrån Abi avslöjade Bolivias utrikesminister att hans land har arbetat ”i det tysta” med närmandet till Brics, med hänsyn till dess tyngd och inriktning på att förändra världsordningen.
”Det har varit en del av utrikespolitiken att skapa en relation med Brics i syfte att kunna gå med (…) och det är under de senaste åren som detta har blivit mer påtagligt”, sade han i uttalanden till Bolivia TV.
Enligt Agencia Boliviana de Noticias rapporterade Mayta att det redan hade hållits en rad möten med myndigheterna i blockets medlemsländer, som står för 40 procent av världens befolkning.
Svaret ”har varit en inbjudan till vår president (Luis Arce) att delta i nästa toppmöte”, sade han och ansåg att detta placerar Bolivia på världsscenen och ger landet en ledande roll.
Samtidigt bekräftade Kremls talesman, Dmitri Peskov, på tisdagen att det 15:e toppmötet i gruppen, som planeras till den 24:e denna månad i Johannesburg, kommer att ta upp just dess utvidgning.
”Frågan om Brics utvidgning står högt på dagordningen”, sade han till Sputnik. ”Detta är en mycket viktig fråga, eftersom vi ser att fler och fler länder gör uttalanden om sin avsikt att ansluta sig”, sade han.
Talesmannen noterade att intresset för Brics visar ”sammanslutningens stora potential”, och ”växande auktoritet”.
Faktum är att cirka 30 länder redan har uttryckt denna önskan och nästan 20 har formaliserat sin begäran om att gå med i en grupp som sticker ut eftersom dess principer om samarbete är motsatsen till dem i andra mer formella block.
Brics består än så länge bara av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, men utmärker sig också för att 2014 ha inrättat Nya utvecklingsbanken (New Development Bank, NDB), tänkt som ett alternativ till Världsbanken, och en Reservfond för oförutsedda utgifter (Contingency Reserve Arrangement, CRA) till skillnad från Internationella valutafondens betungande lånevillkor. Bankens uttalade mål är att finansiera infrastruktur och hållbar utveckling på tillväxtmarknader och i utvecklingsländer.
Enligt finanssajten Bloomberg uppgår Brics bidrag till den globala ekonomiska tillväxten för närvarande till 31,5 procent av den globala BNP, medan G7, som omfattar världens största ekonomier, står för 30,7 procent. Företagets prognoser säger att Brics bidrag kommer att öka, medan G7:s bidrag kommer att minska.
Enligt prognosen kommer Brics andel år 2028 att öka till 33,6 procent, medan G7:s andel kommer att minska till 27,8 procent.
Med huvudkontor i Shanghai och med den tidigare brasilianska presidenten Dilma Rousseff i ledningen har Brics New Development Bank betraktats av Argentina som en möjlighet bland de olika variabler som landet har använt sig av för att i tid kunna betala av på den skuld som Macris [tidigare höger]regering ingått med IMF.
När det gäller Bolivia är det beslut som Mayta tillkännagav förenligt med ett annat som tillkännagavs för några dagar sedan om att använda Kinas nationella valuta yuan för vissa finansiella transaktioner, på grund av vad president Arce sa var en brist på dollar.
Bolivia har emellertid också uttryckt sin avsikt att inrätta en kinesisk bank i landet för att underlätta transaktionerna i yuan.
Denna utveckling bekräftar hypotesen att världen långsamt rör sig mot multipolaritet och minskad användning av USA-dollarn som ett sätt att komma ur den rådande globala ekonomiska och finansiella oordningen.
Juventud Rebelde 230801 / cv
Bolivia se suma a los países que quieren unirse al Brics
