|
Svensk-Kubanska Föreningen https://svensk-kubanska.se/diaz-canel-inte-en-haxjakt-en-ordningsfraga/ Export date: Sun Nov 17 23:18:19 2024 / +0000 GMT |
Díaz-Canel: inte en häxjakt, en ordningsfråga President Díaz-Canel: Det här är ingen häxjakt, det är en ordningsfråga Inför ledamöterna i Nationalförsamlingens utskott för ekonomiska frågor, som kritiskt behandlade processen med företagens bankinsättningar, tog president Miguel Díaz-Canel upp viktiga ekonomiska frågor. Han sa att för att ta itu med frågan om bankinsättningar har man på kommunal nivå arbetsgrupper skapats, som även behandlar andra frågor som budgetunderskottet, skatteflykt, felaktiga relationer mellan statliga och icke-statliga företag, samt budgetintäkter och utgifter, för att uppnå en heltäckande lösning på våra problem. Díaz-Canel erkände att det har brustit i kontroll och överläggningar, "och det är därför vi har överhopats av så många problem". Objektiva och subjektiva problem kvarstår i den kubanska ekonomin. Bland de objektiva problemen lyfte presidenten fram den bristande tillgången på utländsk valuta, som drabbar både statliga och den icke-statliga företag. "I praktiken används den utländska valuta som kommer in i landet idag till att importera livsmedel, bränsle för elproduktionen och vissa insatsvaror för att producera läkemedel", sade han. Bland de subjektiva problemen nämnde han "det oansvariga sätt på vilket en grupp statliga institutioner misslyckats med att göra det de skulle för att ta hand om allt detta". Han betonade att detta inte är någon häxjakt mot en viss form av förvaltning eller ägande. "Vad vi föreslår här är en organisation som ska se till att det finns största möjliga utbud av varor och tjänster till rimliga priser för befolkningen, och att alla bidrar på alla sätt de kan", sade han. Han påminde om att det i vår ekonomiska modell finns en grundläggande ekonomisk aktör, nämligen det socialistiska statliga företaget. "Men både de statliga och den icke-statliga företagen har ett ansvar. Båda måste arbeta lagligt och bidra med skatter eller avgifter. Där det skett avvikelser i ett icke-statligt företag finns det en statlig enhet som har en relation till denna.” Han tillade att en av regeringens prioriteringar är makroekonomisk stabilisering, ett program som omfattar flera processer. Dessutom arbetar man för att förbättra systemet för ekonomisk förvaltning och fördelningen av utländsk valuta, i linje med decentraliseringsprocessen. Han upprepade att det finns avvikelser och snedvridningar inom ekonomin som måste utrotas. "Vi har ett budgetunderskott, hög skatteflykt och en snedvridning av priserna", sade han. "Med förhållandet utbud och efterfrågan kan priserna vara höga, men det finns priser som är alldeles för höga, eftersom det spekuleras, det råder inflation, det råder korruption, informellt arbete med en hög tendens till skatteflykt, personer som varken studerar eller arbetar, och familjer i sårbar situation", tillade presidenten. Angående budgetunderskottet reflekterade Díaz-Canel över de statliga företagens betydelse, då det är främst dessa som bidrar till statskassan. I detta avseende sade han att det fortfarande finns statliga företag som går med förlust, "och om de går med förlust så bidrar de inte. De måste ta sig ur denna situation. Vi har sett företag som förra året slutade i en mycket ofördelaktig finansiell och produktiv situation men som det idag går bättre för." Han pekade också på det låga antalet statliga små och medelstora företag (Mipymes). "Vem har sagt att denna företagsform bara är till för den privata sektorn?", frågade han. Han kommenterade även de effektivitetsproblem som fortfarande finns i statliga företag. "Ofta skylls detta på priserna, och då höjer man priset på produkten, men... har produktionen ökat? Har vi gett befolkningen ett större utbud? Det är inte priset som är problemet, utan det som måste lösas är de strukturella problemen." Senare varnade han också för de alltför stora utbetalningarna från den statliga till den icke-statliga sektorn. "Vi vet att det finns chefer som, utan att konsultera företagsledningen, skrivit kontrakt utan att titta på priset för att lösa ett problem, tar pengar från budgeten och använder dem till överdrivna utgifter." "Sedan visar det sig att arbetet inte har utförts, eller att det har utförts med dålig kvalitet. Antingen har det förekommit korruption eller missbruk av inflytande, och en person tog på sig ansvaret för att betala någon han kände." Han uppmärksammade parlamentsledamöterna på den stora mängden böter som inte drivs in, ett faktum som direkt påverkar de lokala budgetarna. Vid ett annat tillfälle i sin dialog med parlamentarikerna tog Díaz-Canel upp skatteflykten inom den icke-statliga sektorn. "Fram till för några dagar sedan hade inga insättningar gjorts till 70 procent av skattekontona i den icke-statliga sektorn.” Han sa att preliminära beräkningar tyder på att om skatterna betalades in som sig bör skulle budgetunderskottet "vara mycket mer hanterbart. De åtgärder vi vidtar är inte för att göra någon illa, vi gör det för att få ordning på saker och ting, för att få ett bättre land. Statens budget går direkt till omkring 32 sociala program, som upprätthålls trots den komplexa ekonomiska situationen. Det finns en vilja att lösa människors problem.” Angående bankinsättningen tillade han att det finns två grundläggande problem: ett överskott av pengar i omlopp i händerna på ett fåtal personer, och samtidigt en brist på kontanter på grund av detta, pengar som inte kommit in till banken. "Det finns flera orsaker till detta, bland annat att vissa statliga företag inte gör dagliga kontantinsättningar. Dessutom finns det som sagt privata företag som inte sätter in sina pengar på skattekontona och därför kommer de inte heller till banken." "Vi vet att det finns statliga företag som ännu inte har infört elektronisk betalning. För att dessa pengar ska komma in måste alla tjänster som tillhandahålls kunna betalas elektroniskt, det måste finnas en digital ekonomi. Det är inte rimligt att jag får min lön på ett konto och sedan måste gå till en bankomat och ta ut alla pengarna.” Han påpekade att enligt undersökningar spenderar familjen det mesta av sin inkomst på mat och transporter, så det är här som bankinsättningar måste främjas först. Alla marknader för jordbruksprodukter och alla som säljer livsmedel bör tillåta elektronisk betalning, men endast 48 procent av de statliga marknaderna erbjöd detta och nästan ingen av de icke-statliga marknaderna. Han talade också om behovet av att i god tid ta itu med dessa bankinsättningar i jordbrukssektorn, som är en sårbar del av befolkningen. I sitt inlägg hänvisade han också till vikten av att stödja livsmedelsproduktionen i landet och garantera uppmärksamhet åt de människor som är mest utsatta. Oscar Figueredo Reinaldo, Cubadebate 240716 / cv Díaz-Canel: No se trata de una cacería de brujas, se trata de ordenar |
|
Post date: 2024-07-18 06:43:17 Post date GMT: 2024-07-18 05:43:17 Post modified date: 2024-07-18 06:43:17 Post modified date GMT: 2024-07-18 05:43:17 |
