Följetongen om kinesiska spioner i Karibien
I sin strävan att få samma genomslagskraft som de foton som utlöste missilkrisen 1962 envisas vissa USA-medier med att hålla fast vid historien om kinesiska spionbaser på Kuba.
Denna intrig går tillbaka till när The Wall Street Journal (WSJ) 2023 publicerade en artikel med titeln Cuba to Host Secret Chinese Spy Base Focusing on U.S (Kuba ska hysa hemlig kinesisk spionbas med fokus på USA), om ett påstått avtal mellan Kina och Kuba om att skapa en elektronisk spionanläggning på ön.
Några dagar senare publicerade den en annan artikel med titeln China’s New Military Footprint in Cuba (Kinas nya militära fotavtryck på Kuba), där man hävdade att den kinesiska regeringen skulle bygga militära träningsbaser på Kuba.
Men båda påståendena avfärdades omedelbart av Pentagon:
Jag kan berätta för er, baserat på den information vi har, att den publikationen inte är korrekt och att vi inte har någon kunskap om att Kina och Kuba utvecklar någon ny typ av spionstation, sade talesmannen, citerad av Reuters, under rubriken Pentagon Dismisses WSJ Report on China Spy Station in Cuba (Pentagon avfärdar WSJ-rapport om kinesisk spionstation på Kuba).
WSJ-redaktörerna struntade i det avfärdandet och fortsatte med följetongen om det kinesisk-kubanska spionaget, som än idag återges av andra medier för att hålla den flytande. I juli 2024 publicerade de en ny artikel: Satellite Images Show Expansion of Suspected Chinese Spy Bases in Cuba (Satellitbilder visar utbyggnad av misstänkta kinesiska spionbaser på Kuba), med kommentaren att satellitfoton visar fält med SIGINT-antenner (Signals Intelligence, dvs. signalspaning) som kan riktas för att fånga upp radiokommunikation.
De påstådda avslöjandena presenteras som stödda av en rapport från Center for Strategic and International Studies (CSIS), en Washingtonbaserad tankesmedja .
Det är dock just i källan som det finns en motsägelse som kan leda till ett nytt fiasko likt det som Pentagon tidigare provocerade fram, eftersom CSIS-forskarna var desamma som de som drog slutsatsen att den påstådda kinesiska spionballongen som flög över USAs territorium i februari 2023 knappast kunde vara en spionoperation, och att det troligtvis, som kineserna hävdade, var en väderballong utom kontroll.
I en något hånfull publikation med titeln Chinese Spy Balloons: The Sky’s the Limit (Kinesiska spionballonger: Himlen är gränsen) konstaterade CSIS experter att den mesta kommunikationen och spionaget sker i cyberrymden, så historien om den kinesiska ballongen för att spionera på radiokommunikation var en mediedistraktion – leta efter kinesiska spioner under sängen – och att vad USA verkligen behövde var bättre cybersäkerhet.
Gäller inte samma logik för historien om de kinesisk-kubanska radioantennerna?
Ändå spekulerar CSIS om baser på Kuba med motiveringen att de kan få information om banan för rymdraketer som skjuts upp från Florida. Frågan sätter återigen Pentagon i en ganska besvärlig sits.
I själva verket finns det inga bevis för att de fotograferade anläggningarna är spionbaser, än mindre kinesiska, och både Kinas och Kubas regeringar har förnekat det. Spelet handlar om den nytta som ett påstående, hur ogrundat det än må vara, kan ge dem som vill få till fler handelssanktioner mot Kina och motivera en ökad ekonomisk blockad mot Kuba, båda med tanke på Donald Trumps nya administration.
Men handlingen involverar även andra aktörer: det som CSIS presenterar som det påstådda intresset för kinesiskt spionage från Kuba är inte militär kommunikation – de medger att den skyddas av kryptering – utan civil. Flyg- och rymdföretag som verkar från Kennedy Space Center och Cape Canaveral Space Force Station. Egentligen är det bara ett: SpaceX … Vem äger det? Ingen mindre än Elon Musk, republikanernas nya politiska superallierade.
Vad finns det att vinna på att involvera den sydafrikanske miljardären?
Svaret verkar komma med det förslag som CSIS experter lägger fram i slutet av rapporten: USAs tjänstemän kan stödja insatser för att ge den kubanska allmänheten större tillgång till internet bortom statlig kontroll. Att förse det kubanska civilsamhället med tillförlitliga och säkra virtuella privata nätverk kan vara ett viktigt steg mot frihet.
Det verkade bara handla om raketer, men så plötsligt kommer det fritt internet åt kubanerna.
Hur kommer Elon Musk in i den bilden?
Det visar sig att Musk också äger Starlink, ett superföretag inom satellittjänster som ska kunna skicka den alternativa signalen till Kuba. Finns det något bättre sätt att få honom engagerad än att övertyga honom om att Kina spionerar på hans rymdföretag från den kubanska landsbygden… med radioantenner för att lyssna på nedräkningen inför starten, och att lösningen – naturligtvis – är att inrätta en parallell internettjänst för öns invånare?
Det verkar som om slutpunkten för denna följetong om kinesiska spioner i Karibien återigen ligger på Pentagons bord.
Javier Gómez Sánchez, La Jornada (Mexiko) 250105 / cv
Författaren har en magisterexamen i USA-studier och världsdelens geopolitik från Havannas universitet (CEHSEU) och är forskningsassistent vid Centrum för internationell politisk forskning (CIPI) på Kuba.
Una novela de espías chinos en el Caribe
