Girón är idag och för alltid!

Uttalande från den revolutionära regeringen:

Girón (Grisbukten) är idag och för alltid!

Så länge det finns en kvinna eller en man som är beredd att offra sitt liv för revolutionen, kommer vi att segra!

Kuba lever under ständig belägring från USA:s regering, vars eskalerande hot har intensifierats under de senaste månaderna. Till den brutala energiblockaden, som förvärrar den folkmordsliknande blockadpolitiken från de senaste sex decennierna, läggs uttalanden från företrädare för den US-amerikanska regeringseliten om planer på militär aggression.

De materiella och mänskliga kostnaderna för denna blockad utgör en skam som vilar på axlarna på regeringen i det största imperiet genom tiderna. Det är en olaglig och omänsklig handling, som bryter mot internationell rätt, som varje år fördöms av nästan samtliga medlemsländer i Förenta nationerna och som, enligt vad nyligen genomförda undersökningar har bekräftat, avvisas av majoriteten av Lincolns landsmän.

Inför denna kollektiva bestraffning ger det kubanska folket de mest ädla och beundransvärda exemplen på motstånd. Sedan den 29 januari i år, då (bränsle)kvävningen infördes genom ett presidentdekret, har detta folks svar varit än mer stoiskt, samtidigt som det fortsätter att möta utmaningarna med brist på varor i varje arbete och i den dagliga verksamheten.

Mitt i dessa akuta situationer växer också ett nätverk av förtal fram för att misskreditera Kuba och dess regering. Från den rådande mediemaskinen förs en illojal krigföring mot oss, fylld av överdrifter, lögner och nedvärderingar, som aldrig pekar ut den verkliga orsaken till den skapade situationen och skyller krisen på den revolutionära regeringen, en kris som på ett beräknande och kallt sätt provoceras fram av dem som angriper oss. Man tar till lika lögnaktiga förevändningar som att vårt land utgör ett ovanligt och extraordinärt hot mot den US-amerikanska nationella säkerheten eller att vi betecknas som en stat som påstås stödja terrorism.

Så avslöjas bödelns hyckleri, vars avsikter beskrivs i memorandumet från statssekreterare Lester Mallory, daterat så tidigt i den revolutionära processen som den 6 april 1960, då han i mycket tydliga ordalag uttrycker den sanna innebörden av sin brottsliga politik: ”…snabbt använda alla möjliga medel för att försvaga Kubas ekonomiska liv. (…) En handlingslinje som, genom att vara så skicklig och diskret som möjligt, uppnår största möjliga framsteg när det gäller att beröva Kuba pengar och förnödenheter, för att minska dess finansiella resurser och reallönerna, framkalla hunger, förtvivlan och regeringsstörtning.”

Denna förföljelse har utvidgats till att omfatta Kubas bilaterala relationer med andra länder. USA utövar ständig press på regeringar i regionen, inte bara för att de ska bryta de diplomatiska förbindelserna med ön, utan också för att de ska svika sina egna folk genom att utvisa vårdpersonal som i åratal har varit en källa till hopp för de fattigaste.

Att isolera oss är också en del av deras strategi; men i världen finns det pelare av värdighet, folk och regeringar som inte ger efter. Där finns exemplen från Mexiko, Ryssland, Kina, Vietnam och andra broderländer. Där finns medlemmarna i konvojen Nuestra América, som trots hot, påtryckningar och risker, i en symbolisk gest, beslutade att ge oss, utöver materiellt stöd, sitt stöd; och därmed bekräftade Martís maxim att ”den som står upp för Kuba idag står upp för alla tider”.

Som arvtagare till ett historiskt arv, med rebellernas blod i våra ådror, och för att hedra förebilderna och modet hos vårt lands hjältar och martyrer – såsom de 32 modiga kubanska soldater som stupade i Venezuela och de unga som förhindrade terroristinfiltrationen i Villa Clara – bekräftar vi idag att Kuba aldrig kommer att bli en trofé eller ännu en stjärna i den amerikanska konstellationen.

Vi är en nation med en stor historia och övertygelser att försvara; av fredliga, solidariska män och kvinnor; ett folk som varje dag genom sitt arbete förverkligar en återupprättelse av Kuba; och som, precis som på stränderna vid Playa Girón för 65 år sedan, under ropet ”Fäderneslandet eller döden!”, kommer att vinna segern i försvaret av suveräniteten och socialismen.

I år, då det är hundraårsjubileum för överbefälhavaren Fidel Castro Ruz, arkitekten bakom det första stora nederlaget för den amerikanska imperialismen i Amerika; med det privilegiet att armégeneral Raúl Castro Ruz står fast tillsammans med sitt folk, och fortsätter att stå på sin post; bekräftar vi uppmaningen till nationell och internationell mobilisering som den 16 april framfördes av första sekreteraren i Kubas kommunistiska partis centralkommitté och republikens president, Miguel Díaz-Canel Bermúdez, och bekräftar hans ord: ”Så länge det finns en kvinna eller en man som är beredd att ge sitt liv för revolutionen, kommer vi att segra!

”Vår revolutions socialistiska karaktär är inte en fras från det förflutna, den är vårt skydd i nutiden och garantin för framtiden!

”Girón är idag och för alltid!”

Uttalande från Kubas revolutionära regering260417 (ZT)