”Människorättsorganisationen” Human Rights Watch försvarar inte mänskliga rättigheter – de försvarar förtryck och brott mot dessa rättigheter
Medias tystnad om polisens och militärens förtryck i Peru, som under två månaders politisk kris redan har orsakat fler än 65 dödsfall, är skandalös.
Om vi granskar rubrikerna i bolagsmedia (El País, Le Monde, CNN, Miami Herald, El Comercio, El Mundo, etc., etc.) kommer vi svårligen att finna ord som ”förtryck”, ”regim” eller ”mänskliga rättigheter”. Allt reduceras till ”upplopp och oroligheter” efter den tidigare presidenten Pedro Castillos ”misslyckade statskupp”.
Denna samfällda version av händelserna legitimeras inte bara av de stora medierna utan även av förmenta ”människorättsorganisationer” som Human Rights Watch. Denna organisation har tagit ställning för kuppresidenten Dina Boluarte och kallat det ”beklagligt att regeringarna i Argentina, Bolivia, Colombia och Mexiko” stöder den tidigare presidenten Pedro Castillo. Det var först när dödssiffrorna blev skandalösa som Human Rights Watch uppmanade ”Perus rättsväsende att ’omedelbart’ utreda dödsfallen under protesterna”. Men utan att fördöma dem, förstås.
När förtrycket är som störst i Peru, vad oroar sig Human Rights Watch för – jo, Kuba och Venezuela! Man fördömde det man kallar den kubanska ”regeringens förtryck, liksom dess uppenbara brist på vilja att ta itu med de underliggande orsakerna som fick folk att gå ut på gatorna” i juli 2021 och som ”tvingade (…) tusentals kubaner att lämna landet”.
Otroligt! Man talar om ”underliggande orsaker” till protesterna och emigrationen på Kuba, utan att nämna USAs ekonomiska stryptag, förföljelsen av alla landets inkomster, de 243 senaste sanktionerna, många av dem mitt under en pandemi. Utan att en enda gång nämna ordet ”blockad”, inte ens med den eufemistiska termen ”embargo”.
Är inte heller bombardemanget i sociala medier från plattformar i USA och det arbete som utrikesdepartementets Cuba Internet Task Force utfört mot en befolkning som är utmattad av sanktionerna och pandemin en ”underliggande orsak”? Nej, Human Rights Watch föredrar att läsa innantill från det manuskript som skrivits av dess politiska gudfäder i Washington.
På Kuba varade protesterna i juli 2021 knappt 48 timmar. Om det förekom polisexcesser var de ingenting jämfört med den brutalitet som observerats i Peru. På Kuba ställdes de som deltog i våldshandlingar – ibland extrema sådana – mot offentliga tjänstemän och egendom inför rätta och dömdes. Men för Human Rights Watch – och i mediernas manuskript – är dessa små änglar ”politiska fångar”. En benämning vi inte kommer att läsa om de personer som arresterats i demonstrationerna i Peru. Vi kommer inte ens att se det tillämpas på en nu fängslad president som tillsatts genom allmänna val, som Pedro Castillo.
Medias mörkläggning av Peru fortsätter, utom för att varna oss för de ekonomiska kostnaderna för protesterna. Den spanska dagstidningen El País rapporterade att det internationella kreditvärderingsinstitutet ”Fitch varnar för att protesterna i Peru skadar företagens ekonomi”. Bara så att vi ska förstå vad detta handlar om.
José Manzaneda, Cubainformación 230228 |cv
(med utförliga källhänvisningar i originalet)
Human Rights Watch: defender la represión en nombre de los derechos humanos
Läs också: Human Rights Watch ännu en gång i USA:s ledband
Ända sedan HRW grundades har det konstant kritiserats för att vara ett verktyg i USA:s utrikespolitik. Det anställer före detta regeringspersoner i nyckelpositioner och är negativt inställd mot vänsterregeringar som inte följer USA:s politik. HRW:s Latinamerikachef Vivanco själv har skrivit en hårt kritiserad och hånad rapport om mänskliga rättigheter i Venezuela. En rapport som fler än 100 latinamerikanska experter i ett öppet brev hävdar ”inte ens uppfyller den mest minimala standard för vetenskaplig noggrannhet, opartiskhet, exakthet eller trovärdighet”.
