Hur slår USA:s skärpta blockad mot Kuba?

Kubas kollektivtrafik påverkas enormt av USA:s oljeblockad.

Den 12 september i år varslade Kubas president Miguel Díaz-Canel för ett stort elsparprogram. Anledningen är USA:s ekonomiska krig mot Kuba.

Det var i maj som USA skärpte sin blockad mot Kuba. Sedan dess har den ekonomiska krigsföringen mot det socialistiska Kuba trappats upp i flera omgånger. Till en början ledde detta till akuta försörjningskriser som rörde vissa basvaror som vetemjöl och matolja. Sedan sommaren var det framför allt blockaden mot Kubas oljeimporter som har lett till problem med elförsörjningen i landet. Allt detta har på sina håll väckt minnen från den så kallade ”specialperioden”, 1990-talets ekonomiska kris som drabbade Kuba efter att landet hade blivit av med sina viktigaste handelspartners Sovjet och övriga östra Europa.

Även om regeringen har tvingats genomföra åtgärder för att spara på bränsle och el, så är dock situationen till synes långt mindre dramatiskt än befarat. Landets privata hushåll har hittills sluppit uppleva större elavbrott, och livsmedelförsörjningen har hämtat sig från vårens första leveransflaskhalser.

Bränslebrist
USA:s blockad av oljeleveranserna till Kuba slår dock hårt. Regeringens aktuella elsparprogram är en reaktion på oljebristen. Kubas elförsörjning är till över 80 procent beroende av importerade fossila bränslen. USA försöker just nu skada Kuba genom att svartlista och bötfälla rederier som transporterar olja till landet. Det blir svårare för Kuba att hitta transportörer, eftersom de flesta rederierna slutar angöra Kuba för att slippa bli svartlistade av USA. Även om blockaden skadar Kuba ekonomiskt, så är den politiskt sett snarare ett självmål: just nu är många kubaner mer förbannade på grannen i norr än på den egna regeringen, eftersom det väldigt klart varför det har blivit svårare att ta sig fram bil- eller bussledes på Kuba.

I september var det nämligen framför allt Kubas kollektivtrafik som drabbades. Många avgångar blev inställda och myndigheterna gick över igen till att låta trafikpoliser och andra funktionärer stoppa bilar för att be dem ge skjuts åt folk som väntar på sina bussar. Det har också blivit svårare att komma över bensin för privatbilister, och köarna vid bensinstationerna är långa. För att möjliggöra att jordbruket slipper använda traktorer har regeringen placerat ut 4 000 oxar runt om i landet. Sist, men inte minst så har landets industriproduktion börjat märka av elbristen och tvingats bromsa ner produktionen.

Kubas president Miguel Díaz-Canel varslade för sparåtgärder i september.

President Díaz-Canel har på grund av detta åkt runt i hela landet under de senaste veckorna. Under sin besöksresa har han försökt förklara de statliga bespårsningsåtgärderna och diskuterat hur de bäst kan verkställas lokalt. Tack vare sparåtgärderna, som i första hand berörstatliga bolag och landets transportnät, har de privata hushållen hittills sluppit elavbrott.

Stöd från Kina och Ryssland
Glädjande nog för den kubanska regeringen så har Kina nyss lovat att bidra med drygt 112 miljoner dollar till ett utvecklingsprogram som bland annat ska göra Kubas jordbruk och landets farmaceutiska industri mindre sårbara mot USA:s sanktioner.
-Vi är inte ensamma, kommenterade Kubas utrikeshandelsminister Rodrigo Malmierca på Twitter.

Förutom Kina har också Ryssland utlovat hjälp. Under sitt besök i Havanna i början av oktober meddelande Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev att Rysslands ska rusta upp Kubas järnvägsnät. Tidigare har de båda länderna kommit överens om att Kubas omoderna kraftverk från sovjetiden ska rustas upp med rysk hjälp.

Till och med EU har markerat, om än milt, mot de skärpta USA-sanktionerna. Vid ett besök i Havanna i september underströk dåvarande EU:s utrikeschef Federica Mogherini att EU eftersträvar ”närmare ekonomiska förbindelser mellan EU och Kuba”. Den nya utrikeschefen Josep Borell har i sin tur fördömt USA:s sanktioner mot Kuba tidigare, när han var Spaniens utrikesminister. Så sent som i maj i år kallade han USA:s skärpta sanktioner mot Kuba för ”maktmissbruk”.

Läget under kontroll?
Sammanfattningsvis så verkar Kubas regering ha läget under kontroll. Turistnäringen har visserligen fått stå ut med att Trump har förbjudit USA:s egna medborgare att göra kryssningsresor till Kuba, men turister från andra länder strömmar fortfarande till landet. Och dessa turister behöver inte befara att de berörs direkt av de aktuella problemen: Även om besökare till landet som planerar att resa runt individuellt får vänta sig problem med att komma över buss- och tågbiljetter, så har den organiserade gruppturismen inte påverkats. Också flygtrafiken och trafiken från och till Havannas flygplats fungerar som vanligt.

Det var viktigt i sammanhanget att myndigheterna har varit öppna och har informerat allmänheten i god tid om de problem som Trumpregimens hårda sanktionspolitik kan tänkas medföra. Det har gjort att kubanerna har kunnat förbereda sig på exempelvis transport- och bränslekrisen. I Havanna, som är särskilt hård drabbat av den, är hela kvarter engagerade i försök att spara på el och organisera samåkning där möjligheten finns. Och det har redan visat sig att läget under oktober är bättre än det var i slutet av september. Precis som utlovat av Díaz-Canel.

Källa: cubaheute.de