Hyfsad ekonomisk utveckling i Kuba

alla storstäder i Kuba omges av "gröna bälten" med ekologiska odlingar.

Vid ett regeringsmöte nyligen analyserades den ekonomiska utvecklingen i landet under första halvåret.  

  • Utvärderingen visar att utvecklingen under tidsperioden varit acceptabel. Det som främst hämmat är brist på resurser, vädret som påverkat såväl sockerskörden som andra samhällssektorer kraftigt negativt, mindre exportintäkter än planerat samt skärpningen av USA:s blockad och dess genomdrivande extraterritoriellt i andra länder.
  • Å andra sidan kan man registrera måttlig tillväxt inom byggnation och handel, stora delar av jordbruket och livsmedelsindustrin har uppfyllt målen. Antalet turister första halvåret blev över två miljoner tack vare att man så snabbt kunde reparera skadorna efter orkanen Irma.
  • Vikten av samarbete mellan olika myndigheter framhölls som nödvändigt. Effektiviteten och aktiviteten behöver öka. Man behöver kartlägga potential och reserver i varje enhet och prioritera de investeringar som är gynnsammast för landet, dvs investeringr i produktion.
  • Vad gäller investeringar betonades vikten av sådana inom vattenförsörjningen, vilket är av stor vikt såväl för befolkningens dricksvatten som för jordbruket. Mer bevattning ger mer livsmedel. Investeringar i turism ger snabb utdelning i hårdvaluta. Investeringar i livsmedelsförsörjning ersätter import och ökar tillgången på marknaden.
  • Resultaten för 2017 visar mindre underskott i budgeten än planerat. Det beror på att intäkterna varit större och utgifterna mindre än budgeterat.
  • Den statliga sektorn står för 86 procent av skatteintäkterna, vilket visar att det är denna sektor som i huvudsak bär upp ekonomin.
  • 525 miljoner pesos har avsatts till reparation och underhåll av statliga installationer, till infrastruktur och för att genomföra förslag från väljarna.
  • 29 % av budgeten går till hälsovård, 22 % till utbildning och 16 % till social trygghet. President Diaz-Canel ansåg att befolkningen bättre behöver känna till de stora resurser som landet investerar i utbildning, hälsovård och social trygghet, för att de ska uppskatta hur budgeten påverkar deras dagliga liv.
  • 2017 fick fler än 21 000 i landet ekonomiskt stöd till att reparera eller bygga nya hus.
  • Riksrevisionen redovisar måttliga framsteg 2017. De största bristerna finns när det gäller kontrollen av utgifterna. Några av dessa undersöks av Riksåklagaren. Kontrollen behöver öka och systematiseras. Avtal mellan statliga och privata företag måste tillämpas adekvat.
  • Exportintäkterna behöver öka, liksom de utländska investeringarna. Också tillgången till krediter på medellång och lång sikt. De utländska investeringarna har ökat sedan nya bestämmelser antogs 2014, men de är fortfarande väldigt små om man ser på Kubas totala investeringar. När det gäller investeringar gäller det att vara kreativa och ta risker, men utan att det påverkar landets suveränitet. Kapitalackumulationen är otillräcklig.
  • Förutom objektiva faktorer som blockaden och den dubbla valutan, finns subjektiva faktorer som begränsar exporten, tillgången till krediter och de utländska investeringarna. Allt detta hänger nära samman och behöver behandlas integrerat. Resultaten inom dessa områden; export, krediter och investeringar, är avgörande för de ekonomiska resultaten.

Leticia Martínez, Yaima Puig Meneses 180620