Intellektuellt (?) bråk i Miami

En kommenterande artikel med anledning av det som berättas om i ”Kubanska migranter är varken flyktingar eller i exil”, som vi publicerade den 13 december.

Det är inget ovanligt att en intellektuell eller konstnärlig produkt väcker våldsamma reaktioner bland kubansk-amerikanska extremister i Miami. I den staden har verk av kända kubanska målare förstörts, böcker har bränts på bål, musikshower har ställts in på grund av hotet om terroristattacker, och då och då krossar en bulldozer skivorna av en artist som fördöms på grund av sina politiska ståndpunkter. Den här gången orsakades uppståndelsen av en bok som säger saker som den kubansk-amerikanska högern inte vill höra.

Avhandlingen Cuban Privilege: The Making of Immigrant Inequality in America har skrivits av Susan Eckstein, professor i sociologi vid Boston University i Cambridge, Massachusetts, ordförande för Latin American Studies Association (LASA) och specialist på migrationsfrågor.

Hennes synd består i att utifrån rigorös historisk forskning visa att majoriteten av de kubanska invandrarna varken är i exil eller flyktingar, men de har behandlats som sådana och har fått exceptionella privilegier, på grund av de intressen som har styrt USAs politik gentemot Kuba.

Detta är inte ens en ny debatt. Ingen seriös studie av den kubanska migrationen till USA sedan revolutionens seger 1959 har underlåtit att erkänna den politiska faktorns betydelse för den särbehandling som dessa invandrare fått och det egenintresse som förvränger det som det hela handlar om. Ett enkelt faktum räcker för att bekräfta resultaten av Ecksteins forskning: den stora majoriteten av dessa invandrare har rest till USA på grund av avtal mellan de två länderna, de har lagligen emigrerat från Kuba och sedan 1979 har de kunnat besöka hemlandet när de så önskar. Det som har irriterat högern på sistone är just ”tjafset” kring de ”förföljda” turisterna/ utvandrarna, närhelst tillfälle ges.

Inkvisitionen mot Eckstein inleddes av Trump-anhängaren och ledamoten i Miami-Dade County Kevin Marino Cabrera, som erkände att han inte hade läst boken. Den lokala pressen slöt upp i lynchningen, och de ”samhällsbärande krafterna”, som civilsamhället kallades på Kuba under den nykoloniala eran, krävde att Florida International University (FIU) skulle ställa in presentationen av boken. Institutionens ordförande gav inte efter för dylika krav, utan försökte hitta en ”demokratisk balans” som gick ut på att kasta professorn från Boston till lejonen.

Vid en bokpresentation väljer man vanligtvis en expert på området för att tala om verkets förtjänster, men så var inte fallet. Chefen för FIUs Center for Cuban Studies, som var värd för evenemanget, inledde det med att säga att presentationen inte innebar att universitetet höll med om innehållet i boken. Den inbjudna ”experten” var Orlando Gutierrez-Boronat, en av de mest ökända grottmänniskorna i Miamis politiska fauna, en ”kubansk patriot” som flera gånger har uttalat sig för en US-amerikansk militär invasion av ön. Hans uppgift var att förolämpa författaren och förmedla ”samhällets ilska” över hennes påståenden. Största delen av publiken bestod av människor som förmodligen inte heller kommer att läsa boken, än mindre köpa den, och utanför lokalen fanns en representation av den ”stridshärdade Miami-exilen” för att skrämma bort alla naiva kultursökare.

Susan Eckstein tackade inte nej till utmaningen, och med sin värdighet i behåll kunde hon försvara vad hon anser vara sin medborgerliga rätt. Susan är nämligen ingen kommunist, utan en liberal representant för den bästa US-amerikanska akademiska traditionen, som tror på ett demokratiskt system som inte existerar i Miami.

Jesús Arboleya, Progreso Weekly 221213

Trifulca “intelectual” en Miami