|
Svensk-Kubanska Föreningen https://svensk-kubanska.se/kuba-ett-av-de-viktigaste-marina-vetenskapsprojekten-under-senare-ar/ Export date: Fri Nov 15 17:12:33 2024 / +0000 GMT |
Kuba: Ett av de viktigaste marina vetenskapsprojekten under senare år. Kuba: Ett av de viktigaste marina vetenskapsprojekten under senare år Arton forskare och experter reste nästan 6 000 kilometer under sju veckor för att lära sig mer om tillståndet för korallrev och fiskbestånd i haven runt den kubanska ögruppen. Miljöbyråns ordförande Maritza García betonade att expeditionen för första gången bestod av enbart kubanska specialister, till skillnad från de tre tidigare expeditionerna, där representanter från Ryssland och USA deltog. Enligt Dr Patricia González, ordförande för det vetenskapliga rådet vid CIM-UH och samordnare för projektet, gav undersökningen detaljerad information om ekosystemet på den kubanska kontinentalsockeln och dess nuvarande tillstånd. Hon tillade att undersökningen också identifierade viktiga områden som, om de förvaltas korrekt och används på ett hållbart sätt, skulle kunna generera ovärderliga ekonomiska och sociala fördelar. Enligt de preliminära resultaten fanns det uppmuntrande tecken på vissa ställen, samtidigt som de också upptäckte försämrade rev, med många fiskenät och sköldpaddsskal, liksom plastavfall. Under undersökningen bekräftades upptäckten, på en av platserna i området Puerto Padre i provinsen Las Tunas, av flera stora, friska och mycket vitala kolonier av en korallart som riskerar att utrotas i hela regionen, känd som staghorn, vars vetenskapliga namn är Acropora cervicornis. Denna observation av korallreven, ett ekosystem av oöverskådligt ekologiskt, ekonomiskt och socialt värde, gjorde undersökningen till ett av de viktigaste marina vetenskapsprojekten under de senaste åren. Undersökningen omfattade 21 platser för att bedöma revens mångfald, täthet och hälsa, analys av försurningsnivåer, koncentration av mikroplaster och andra indikatorer, visuella undersökningar och användning av undervattensvideo för att bedöma statusen för ichthofauna (fiskebeståndet). Annan forskning handlade om att fastställa hur mänskliga faktorer påverkar korallrevens och fiskpopulationernas hälsa. Bland de kubanska institutioner som deltog i Bojeo fanns Havannauniversitetets centrum för marinforskning, institutet för marina vetenskaper, Kubas nationella akvarium, Cienfuegos centrum för miljöstudier, Villa Claras centrum för miljöstudier och miljötjänster, Ecovida och Antonio Nuñez Jiménez stiftelse för natur och människa. Nedan foton från expeditionen. Kuba vore inte Kuba om inte forskarna också passade på att roa sig. Foton: Naturaleza Secreta och Cubadebate             Cubadebate 230929 (ZT) Bojeo a Cuba: Uno de los más importantes proyectos de las ciencias marinas de los últimos años 1 Kubas korallrev är i världsklass Cubadebate 230822 (ZT) Los arrecifes tridimensionales 2  |
Links:
|
|
Post date: 2024-06-30 10:07:01 Post date GMT: 2024-06-30 09:07:01 Post modified date: 2024-07-06 06:30:24 Post modified date GMT: 2024-07-06 05:30:24 |
