Svensk-Kubanska Föreningen
https://svensk-kubanska.se/kuba-i-frontlinjen-mot-imperialismen/
Export date: Mon Mar 30 8:28:40 2026 / +0000 GMT

Kuba i frontlinjen mot imperialismen




Den kubanska revolutionen står emot USA-imperialismen

I januari 2026 förklarade USA:s president Donald Trump att Kuba utgör ett ”ovanligt och extraordinärt hot” mot USA:s säkerhet – en beteckning som gör det möjligt för den amerikanska regeringen att införa omfattande ekonomiska restriktioner. USA:s blockad mot Kuba inleddes på 1960-talet, strax efter den kubanska revolutionen 1959, men har skärpts under årens lopp. Utan något mandat från FN:s säkerhetsråd – som tillåter sanktioner under strikta villkor – har USA genomfört en olaglig, ensidig blockad som försöker tvinga länder runt om i världen att sluta bedriva grundläggande handel med Kuba. De nya restriktionerna fokuserar på olja. Den amerikanska regeringen har hotat med tullar och sanktioner mot alla länder som säljer eller transporterar olja till Kuba.



Med hjälp av AI framställer sig Trump som härskare över Kuba. 

Den 3 januari attackerade USA Venezuela och kidnappade president Nicolás Maduro Moros och nationalförsamlingens ledamot Cillia Flores. Medan 150 amerikanska militärflygplan flög över Caracas informerade USA den venezuelanska regeringen om att om de inte gick med på en lista med krav skulle USA förvandla centrala Caracas till Gaza City. Resten av regeringen, som inte hade något inflytande i förhandlingarna, var tvungen att göra en taktisk kompromiss och acceptera USA:s krav. Ett av kraven var att Venezuela skulle upphöra med oljeexporten till Kuba. År 2025 stod Venezuela för cirka 34 procent av Kubas totala oljebehov. Med venezuelansk olja borta förväntade sig Kuba redan ett allvarligt problem.

Men det var inte allt. Mexiko levererade 44 procent av Kubas importerade råolja år 2025. Nu ökade trycket från Washington på Mexico City att upphöra med sin oljeexport till Kuba, vilket skulle innebära att nästan 80 procent av Kubas oljeimport skulle försvinna. Sheinbaum har betonat att Mexiko måste tillåtas fatta suveräna beslut och att det mexikanska folket inte kommer att ge efter för USA:s påtryckningar. Att strypa bränsletillförseln till Kuba skulle orsaka en humanitär kris, så Sheinbaum sa att hennes regering inte skulle acceptera Trumps krav. [Mexiko har skickat humanitär hjälp men inte olja].

CIA:s katastrofala nederlag vid invasionen i Grisbukten (Giron)1961 utlöste fullkomlig hysteri i USA:s UD. Störtandet av Kubas regering fick högsta prioritet. USA har fortfarande inte lyckats. De försöker igen och igen. 
Texten: "Giron, yankee imperialismens första nederlag i Latinamerika". Foto: privat


Trumps brutala politik har effektivt skurit av en stor del av Kubas oljeimport, vilket har skapat en allvarlig energikris på ön med elva miljoner invånare. Det förekommer rullande strömavbrott, bränslebrist för sjukhus, vattensystem och transporter samt ransonering av el. På grund av bristen på flygbränsle har flera kommersiella flygbolag, såsom Air Canada, stoppat sina flygningar till Havanna.

FN har varnat för att USA:s påtryckningskampanj – särskilt politiken att rikta in sig på bränsle – hotar Kubas livsmedels- och vattenförsörjning, sjukhus, skolor och grundläggande tjänster. FN-tjänstemän, däribland FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Kuba, har fördömt USA:s skärpning av blockaden som en åtgärd som direkt skadar vanliga medborgare. De påpekade att restriktionerna gör det svårare för sjukhus att få tag på nödvändiga läkemedel, för dialyskliniker att bedriva verksamhet och för medicinsk utrustning att nå patienterna, vilket förvärrar hälsokrisen på ön. Särskilda rapportören beskrev politiken som ”straffande och oproportionerlig” och betonade att den strider mot internationell rätt och fördjupar de socioekonomiska svårigheterna. FN har uppmanat USA att häva sanktionerna och prioritera humanitära undantag, och betonat att dialog och samarbete – inte tvångsåtgärder – är nödvändiga för att skydda kubanernas liv och mänskliga rättigheter.

En grupp FN-experter på mänskliga rättigheter fördömde Trumps verkställande order som en ”allvarlig kränkning av internationell rätt” och ”ett allvarligt hot mot en demokratisk och rättvis internationell ordning”. De hävdade att Trumps order syftar till att tvinga Kuba och tredje länder genom hot om handelssanktioner, och att sådana extraterritoriella ekonomiska åtgärder riskerar att orsaka allvarliga humanitära konsekvenser. I sitt uttalande klargjorde de att ingen rättighet enligt internationell rätt tillåter en stat att införa ekonomiska sanktioner mot tredje länder för lagliga handelsförbindelser, och de uppmanade Trump-administrationen att upphäva den olagliga ordern. FN:s generalförsamling har varje år sedan 1992 med överväldigande majoritet röstat mot blockaden, ofta med endast USA och Israel som motståndare.

USA:s blockad har haft allvarliga konsekvenser för Kubas utvecklingsmodell. Sedan blockaden inleddes för över sextio år sedan har den kostat Kuba 171 miljarder dollar, eller 2,10 biljoner dollar om man justerar för guldpriset. Mellan mars 2024 och februari 2025 uppskattar den kubanska regeringen att blockaden orsakade skador för cirka 7,5 miljarder dollar, en ökning med 49 procent sedan föregående period. Om man utgår från siffran 171 miljarder dollar förlorar det kubanska folket 20,7 miljoner dollar per dag eller 862 568 dollar per timme. Dessa förluster är svåra för ett litet land som försöker bygga ett rationellt samhälle grundat på socialistiska värderingar.

Svar från Havanna

Kubas president Miguel Díaz-Canel har starkt fördömt de skärpta amerikanska åtgärderna som ett ”ekonomiskt krig” och hävdat att USA:s politik syftar till att försvaga Kubas suveränitet. Regeringen kallar detta en ”energiblockad” och betonar att bristen på ön är ett direkt resultat av USA:s tvångspolitik. Som reaktion har den kubanska revolutionen genomfört nödplaner, inklusive bränsleransonering, för att prioritera viktiga tjänster som sjukhus, vattensystem och kollektivtrafik. Kuba har också utfärdat direktiv för att hantera minskade energitillgångar, inklusive övergång till alternativa och förnybara energikällor, där det är möjligt. Den kinesiska regeringen har donerat utrustning för att bygga storskaliga solcellsparker i Artemisa, Granma, Guantánamo, Holguín, Las Tunas och Pinar del Río. På lång sikt kommer Kina att hjälpa Kuba att bygga 92 solparker för att öka solenergikapaciteten med 2 000 megawatt. För att hjälpa hushåll i avlägsna områden har den kinesiska regeringen skickat 5 000 solenergikit för energiproduktion på tak. Bränsle från Mexiko och Ryssland, samt andra länder, är nu [förhoppningsvis] på väg till Kuba. Trumps isoleringspolitik har inte varit helt framgångsrik.

Den kubanska regeringen har sagt att den står i kontakt med Washington, men att man inte för direkta samtal på hög nivå. President Díaz-Canel har sagt att hans regering är beredd att tala med USA, men endast under tre viktiga villkor. För det första måste dialogen vara respektfull, seriös och utan påtryckningar eller förhandsvillkor. För det andra måste dialogen respektera Kubas suveränitet, oberoende och politiska system. Och slutligen är den kubanska regeringen inte villig att förhandla om den kubanska konstitutionen (som reviderades 2019) eller Kubas engagemang för socialismen. Om USA insisterar på en diskussion om någon av dessa tre frågor kommer det inte att bli någon dialog. Den kubanska revolutionens trots mot imperialismen i dessa frågor har sina rötter i dess historia – eftersom revolutionen i sig var en handling av trots mot USA:s anspråk på kontroll över västra halvklotet genom Monroedoktrinen från 1823 (nu förnyad av Trump 2025). Detta trots har varit smittsamt och byggt upp ett latinamerikanskt motstånd mot USA:s imperialism från 1960-talet till idag – inklusive i hjärtat av den bolivarianska processen i Venezuela.

Det arga tidvattnet

Latinamerika genomgår en snabb och farlig omvandling. Land efter land – från Argentina till El Salvador – har överfört makten till politiska formationer till en extremhöger av ett speciellt slag.

Dessa ledare har förbundit sig att upprätthålla starka konservativa sociala värderingar (med rötter i den reaktionära evangeliska kristendomens tillväxt i hela Amerika), att genomföra en hänsynslös attack mot de fattiga genom ett krig mot brottsligheten (baserat på en teori som kräver att alla potentiella brottslingar ska arresteras och fängslas, en politik som infördes av El Salvadors Nabil Bukele), och att göra en kraftig sväng mot västerländsk civilisation, vilket innefattar en orientering som allierad till USA och mot Kina (denna inställning pendlar mellan en hyllning av västerländsk kultur och ett hat mot kommunismen). Framväxten av den extrema högern av en speciell typ ser ut att kunna ta makten under en generation om den kan utplåna vänstern från makten i Colombia, Kuba, Mexiko, Nicaragua och Venezuela (i Brasilien har denna höger redan tagit över den lagstiftande makten).

De parallella attackerna mot Venezuela och Kuba är en del av USA:s bidrag till denna uppgång av den arga vågen över hela Amerika. Trump och hans kumpaner skulle vilja installera sin typ av ledare – såsom Javier Milei – över hela Amerika som en del av Trumps tillägg till Monroedoktrinen. Det är detta som återupplivar idén om suveränitet i Amerika. När den puertoricanska rapparen Bad Bunny avslutade sitt uppträdande vid Super Bowl i USA med en hyllning till alla länder i Amerika, och när han nämnde vart och ett av dem, var den gesten i sig en del av kampen om idén om suveränitet.

Den kubanska revolutionen håller stånd mot den amerikanska imperialismen, men under stort tryck. Solidariteten med Kuba är för det kubanska folket, för den kubanska revolutionen, för suveränitetens verklighet i hela Amerika och för idén om socialism i världen. Detta är nu frontlinjen i kampen mot imperialismen.

The Cuban Revolution Holds Out Against US Imperialism

Vijay Prashad, The Left Chapter 260218 (ZT)

 



BRYT BLOCKADEN AV KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!   

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”

PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
Post date: 2026-02-27 11:45:19
Post date GMT: 2026-02-27 10:45:19

Post modified date: 2026-02-27 11:45:19
Post modified date GMT: 2026-02-27 10:45:19