|
Svensk-Kubanska Föreningen https://svensk-kubanska.se/kubas-ekonomi-pa-battringsvagen-men/ Export date: Mon Jul 22 13:35:30 2024 / +0000 GMT |
Kubas ekonomi: på bättringsvägen men... Kubas ekonomi är på bättringsvägen men det är långt kvar På torsdagen inledde Folkmaktens Nationalförsamling sin nionde ordinarie period med en genomgång av landets ekonomi, och med rapportering från de ansvariga för olika sektorer. Här följer en något nedkortad resumé från dag 1, men först ett par kubanska kommentarer på Facebook: ”Säg mig vilken finansminister i vilket annat land i världen, som mitt i den nuvarande krisen talar om att skydda arbetarna, utsatta befolkningsgrupper, och gratis utbildning och hälsovård. Som insisterar på att inte minska på de sociala förmånerna. Det här landet är en gigant! Ingen kommer att dö, särskilt inte nu.” ”Jag ser ett ständigt ifrågasättande av de ekonomiska åtgärder som tillkännagivits i dag. Flera frågar sig varför det inte gjorts tidigare. På samma sätt kan man ifrågasätta allt: varför uppfanns inte mobiltelefonen tidigare, eller Internet? Ekonomiska beslut är inte detsamma som att möblera om hemma och sedan säga att det här är bättre, varför tänkte jag inte på det tidigare? Kubas BNP ökade under första kvartalet 2022 med 10,9 procent, men nådde inte upp till de nivåer som rådde före pandemin Under första kvartalet 2022 ökade Kubas BNP med 10,9 procent jämfört med samma period 2021, då landet var praktiskt taget förlamat, meddelade ekonomi- och planeringsminister Alejandro Gil Fernández. "Det är en hög siffra, men det är jämfört med första kvartalet 2021, då vi var praktiskt taget lamslagna. 2021 hade BNP minskat med 12,7 procent", påpekade ministern och bekräftade att målet på fyra procent för året kvarstår. För att förklara resultatet presenterade han de officiella siffrorna för slutet av 2021. Ekonomin började gradvis återhämta sig efter en nedgång två år i rad. BNP ökade med 1,3 procent i fasta priser jämfört med året innan, som var mycket lägre än 2018. År 2017 var tillväxten 1,8 procent, medan den 2018 var 2,2 procent, det "bästa resultat landet någonsin haft." Han påminde om att "under det första kvartalet 2019 växte ekonomin, men pga den hårdnande USA-blockaden slutade året med en minskning på 0,2 procent. Sedan kom den stora nedgången år 2020 –10,9 procent – som orsakades av blockaden och pandemin." Landet behöver ta igen över 10 procent att för att nå upp till 2018 års nivå. Resultatet för 2021 visar dock på en gradvis återhämtning. De verksamheter med de högsta positiva siffrorna är hälsovård och social omsorg, kommunikation, hotell och restaurang (sedan öppnandet av gränserna) samt byggverksamheten. Däremot minskade produktions- och handelsverksamheten, inklusive tillverkning, handel och el-, gas- och vattenförsörjning. "2021 gick återhämtningen långsamt, eftersom pandemin påverkade oss. 2022 inleddes en återhämtning. Målet är att återställa verksamhetsnivån till densamma som 2019. Vi ligger vi fortfarande cirka 7 procent under vad vi uppnått 2019", förklarade han. Ministern upprepade att återhämtningen går långsamt eftersom "vi är utsatta för en blockad, vi håller på att ta oss ur covid-pandemin, och det råder inflation i hela världen och en komplex global ekonomisk miljö". Vi måste påskynda återhämtningen Under årets första kvartal är de verksamheter som har ökat mest utbildning, transport och varuexport, som ökat med mer än 300 miljoner dollar, främst nickel (på grund av dess höga pris på världsmarknaden), socker (även om produktionen ligger långt under den planerade), honung, tobak, rom, biofarmaceutiska produkter och telekom-tjänster. Angående turismen informerade Gil Fernández att mer än 680 000 resenärer anlänt till landet det första halvåret och att målet att ta emot 2,5 miljoner besökare till 2022 är oförändrat. "Det är en nyckelfaktor i årets återhämtning. Vi har ingen annan inkomstkälla som kan ersätta denna", sade han. Valutaintäkterna under första halvåret uppgick till mer än 2,5 miljarder dollar. "Detta är ett tecken på återhämtning. Landet får in mer pengar än 2021, då nästan ingenting kom in eftersom turismen var lamslagen, plus effekterna av blockaden." Trots att detta resultat till och med överstiger det för första kvartalet 2020, så är det 1,5 miljarder dollar lägre än 2019. "Inkomsterna i utländsk valuta har minskat, trots återhämtningen. Målet är att nå 2019 års nivå så snabbt som möjligt", sade ministern. Men, varnade han, "det hänger inte bara på oss. Det beror också på vad som händer i omvärlden. Och på vilka åtgärder vi måste vidta.” Importen av livsmedel och bränsle överskrider budget med minst 50 procent. "Vi har ett underskott. Vi har förlorat 3 miljarder dollar i intäkter de senaste 18 månaderna. Vi måste påskynda återhämtningen", sade han. Jordbruksproduktionen återhämtar sig något, även om den ligger "långt under efterfrågan", och det är fortfarande komplicerat vad gäller energi och bränsle, "vilket bromsar upp återhämtningen av ekonomin". Vi använder mer diesel än planerat i elproduktionen. Diesel är praktiskt taget oöverkomligt med nuvarande priser. Dessutom har vi inte kapacitet att transportera bränslet i tid, även om vi ibland har det i landet, förklarade han. Vad gäller elproduktionen upprepade ministern att det finns problem med haverier och finansiering och sade att vissa åtgärder har vidtagits som gör att ekonomin bromsar in, vilket även drabbar befolkningen. Detaljhandelns omsättning uppfyller planen till 99,2 procent (75,7 procent i kubanska pesos och 24,3 procent i utländsk valuta), även om den ligger långt under efterfrågan. ”Planen skulle vara att tillfredsställa efterfrågan, om vi hade resurser till det. Men jämfört med 2021 har den ökat”, påpekade Gil Fernández. Nya åtgärder I syfte att återställa den kubanska ekonomin godkändes ca 75 åtgärder som bland annat syftar till att öka inkomsterna i utländsk valuta och öka och diversifiera exporten, meddelade Alejandro Gil Fernández. Några av de tillkännagivna åtgärderna: * Identifiera alla möjligheter att öka valutaintäkterna och genomföra motsvarande åtgärder. * Främja nationell industri- och jordbruksproduktion för att ersätta import inom turistnäringen. "Just nu ser vi en återhämtning inom turismen, men om vår industri inte kan svara på efterfrågan slutar det med att vi importerar mer än vi borde", sade Gil Fernández. Han efterlyste också bättre kopplingar till nationella producenter. "Vi måste öka inkomsterna i utländsk valuta, men behålla den i landet", sade han och betonade vikten av att gradvis minska budgetunderskottet och uppnå en intern finansiell balans. "Det går inte att bekämpa inflationen om vi inte åtgärdar budgetunderskottet", varnade Gil Fernández. Han kommenterade brister i produktiviteten och nämnde åtgärder som behövs för att stärka ekonomin och dess påverkan på samhället, bland annat genom att: * Genomföra åtgärder för att öka kommunernas inkomster. * Förbättra identifiering, urval och prioriteringar vad gäller personer som befinner sig i utsatta situationer. * Fortsätta att konsolidera arbetet i bostadskvarteren. * Utvärdera kupongsystemen för personer i utsatta situationer. * Öka uppfödningen av djur som inte behöver tillsatt foder. * Stimulera e-handeln. Auktorisera Kubas postmyndighet att bedriva gränsöverskridande elektronisk handel. * Saluföra produkter från utländska och nationella leverantörer på konsignation. * Införa ett nytt system för tillgång till och fördelning av utländsk valuta för statliga och blandade företag. * Fortsätta att utvidga systemet för sekundär tilldelning av utländsk valuta till statliga och icke-statliga ekonomiska aktörer. * Öka antalet exportinriktade statliga små och medelstora företag. * Uppmuntra statliga företag att via sina vinster finansiera byggandet av bostäder åt sina anställda. * Främja skapandet av statliga-privata blandföretag. * Inrätta ett regelverk för utländska investeringar inom den icke-statliga sektorn. * Uppmuntra nya former av icke-statlig service för att utveckla tjänster som tvätterier, matleveranser och liknande som stödjer familjens vardag. "Allt vi gör i denna riktning är positivt", sade ministern och hänvisade till behovet av att stimulera små och medelstora företag som kan lösa befolkningens problem. Cubainformación 220721 (Övers: Vaple) En el primer trimestre de 2022 el PIB de Cuba creció un 10,9%, pero no...  |
|
Post date: 2022-07-22 15:23:54 Post date GMT: 2022-07-22 14:23:54 Post modified date: 2023-05-25 18:29:10 Post modified date GMT: 2023-05-25 17:29:10 |
