Kubas ekonomiska reformer ökar efterfrågan på statliga jobb

Byggsektorn är ett av områdena där det finns gott om jobb

Kubas ekonomiska reformer ändrar anställningsförhållandena

1 januari införde Kuba omfattande ekonomiska reformer med syfte att öka produktion och export i ett försök att minska effekterna av USA:s blockad och pandemin. Denna artikel är först publicerad i turkiska Sol, ”Vänster”, och analyserar den första månaden av reformerna och dess effekter.

Det som visade sig under den första månaden av de ekonomiska reformerna gällde i huvudsak varupriser och anställning. Å ena sidan vill regeringen förhindra oväntade fluktuationer på priser. Å andra sidan är en av de mest positiva effekterna av reformerna önskan hos många kubaner att arbeta inom den formella och reglerade ekonomiska sektorn. Som svar på detta fokuserar regeringen på att skapa nya arbetstillfällen.

Reformerna har avskaffat den dubbla valutan, ökat lönerna i den statliga sektorn med upp till fem gånger och lanserat förändringar för att öka produktion och export.

Efter en månad hölls utvärderingsmöten. Kubas president Miguel Diaz-Canel kategoriserade problemen i tre kategorier: misstag i införandet av de nya reglerna; kamp mot pandemin och livsmedelsproduktion.

Pandemin har komplicerat processen under vilken Kuba har genomfört radikala förändringar i ekonomin. Så här långt har 240 personer dött på grund av pandemin men ökningen av fallen i januari fick regeringen att vidta nya åtgärder.

Experter förutser att ett av landets Covid-19 vaccin, Soberana 02, kommer att vara tillgängligt i slutet på april. Och man räknar med att Kuba kommer att vara ett av de första länderna i världen som vaccinerat hela sin befolkning.

En av de första effekterna av de ekonomiska reformerna var den explosiva ökningen av ansökningar till jobb. Chefen för arbetsförmedlingen i Havannas distrikt 10 oktober säger till media att i vanliga fall har de 10–15 ansökningar om dagen, men att det ökat till 80 till 100 om dagen.

Innan de nya reformerna tvekade många kubaner att söka jobb inom den statliga sektorn eftersom lönerna var så låga. Istället ökade antalet som arbetade i den informella sektorn, särskilt inom turism. Denna trend stärktes av att staten ger ekonomiskt stöd till alla kubaner, oavsett deras ekonomi. Men då lönerna i den statliga sektorn ökat i och med reformerna har också priserna ökat. Som ett resultat har det blivit mer attraktivt att arbeta inom den formella sektorn.

Samtidigt har pandemin slagit mot småföretagsamhet, särskilt inom turistnäringen. Många har behövt stänga och andra har lamslagits. Det har också medfört större efterfrågan på arbete vilket märks på arbetsförmedlingarna.

I Kuba förser staten alla som vill arbeta med arbete. Innan pandemin låg arbetslösheten på strax över 2 procent. Här innefattades i huvudsak kubaner som valde att inte arbeta eller arbetade inom den informella sektorn. Nu letar också dessa efter avlönade och reglerade arbeten.

President Diaz-Canel säger att man vidtagit åtgärder för att styra efterfrågan mot anställningar som producerar. Han säger att den största uppgiften faller på de lokala styrelserna som i första hand är ansvariga för att anvisa sökande arbete inom produktiva sektorer i sina regioner.

En annan åtgärd för att öka produktion är att expandera privat företagande, typiskt inom småföretag som att driva kaféer, frisersalonger, reparationsverkstäder. Också egna företagare är försäkrade av staten och betalar skatt på sina inkomster.

Medan västerländska medier beskriver detta som att Kuba öppnar för kapitalism är det mer korrekt att säga att förändringarna är utformade för att förenkla saker. Ca 600 000 människor arbetar inom den privata sektorn, vilket är 13 procent av arbetskraften. USA:s blockad och pandemin har slagit hårt mot sådant som kaféverksamhet och turism. I och med de ekonomiska reformerna väljer många att istället att arbeta inom den statliga sektorn.

Regeringen understryker att staten måste agera för att öka produktionen och effektiviteten. Att utöka det privata företagandet utgör en del av detta. Samtidigt säger regeringen att arbete i den statliga sektorn är nyckeln till att produktion, särskilt livsmedelsproduktion. 

Den femfaldiga ökningen av lönerna inom den statliga sektorn förväntades leda till en devalvering av den kubanska valutan, peson. Regeringens mål var att ökningen av lönerna skulle vara mindre än ökningen på priser så att arbetare inom den statliga sektorn skulle få det bättre. Medan detta uppnåddes inom vissa områden, så steg priserna inom andra mer än förväntat. Diaz-Canel säger att det fanns problem med en del chefer på statliga företag och institutioner som vidtog åtgärder som inte var i överenstämmelse med andan i reformerna. Han sa att regeringen kommer att vidta beslutsamma åtgärder för att förhindra detta.

MLToday 210322 (nedkortat)

CUBA’S ECONOMIC REFORMS PRODUCE QUICK CHANGES IN LABOR AND EMPLOYMENT

HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!

Bli en del av solidaritetsrörelsen!

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0

Ekonomiskt bidrag:

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72