Vårt strategiska vapen mot hot och aggression: enighet
”Mot lögner, bedrägerier och uppmaningar till hat och våld från imperiet och dess lakejer har majoriteten av det kubanska folket och dess president Miguel Mario Díaz-Canel Bermúdez beslutat att övervinna hindren, fortsätta framåt och rädda revolutionen.”
Så inleds boken Cuba, un golpe blando fallido [Kuba, en misslyckad mjuk kupp], av Dr. Manuel Hevia Frasquieri. Boken är ett fördömande där han definierar de våldsamma upploppen sommaren 2021 som ”en typisk subversiv operation i hemlighet styrd av CIA och USAs underrättelsetjänst, främjad genom subversiva program”, som han förutspådde skulle fortsätta med ett aldrig tidigare skådat medialt propagandakrig.
Denna utredning och annan bevisning bekräftar att USAs regering bär det direkta ansvaret för oroligheterna den 11 och 12 juli 2021, med åtstramningen av blockaden i samband med covid-19 och då USA från sitt territorium öppet uppmanade och finansierade enskilda och grupper att begå lagöverträdelser, inklusive våldshandlingar, rån, överfall, aggression samt en kampanj av desinformation och förtal via sociala medier.
Denne erfarne analytiker fördömer att det som hände då var en del av en strategi som syftar till s.k. ”regimförändring”, med samma tillvägagångssätt, mål och uppgifter på marken i enlighet med de mer än 400 miljondollarprogram som genomförts mot Kuba sedan 2008, inom och utanför landet.
Som han förutsagt använder Washington lögner och cynism för att sätta upp Kuba på varenda lista som kan misskreditera landet, isolera det och tillåta USA att skamlöst rättfärdiga sin politik av inringning och kvävning för att åstadkomma en social explosion så snart som möjligt. Man utnyttjar interna svårigheter och försämringar för att underblåsa internationella förtalskampanjer mot regeringen, dess ledare och revolutionens grundpelare.
Vita huset försökte utan skrupler dra nytta av de svårigheter som pandemins tuffa år skapat för att attackera oss än hårdare, öka tvångsåtgärderna och försöka uppnå sina destruktiva mål.
Detta försökte den mest lögnaktiga och kriminellt belastade f.d. presidenten i USAs historia, Donald Trump, som fabricerade ”ljudattackerna” mot USAs ambassad i Havanna för att förstöra de bilaterala förbindelserna.
Det var samma regering som, några dagar innan Trump lämnade sitt ämbete, på ökänt manér placerade Kuba på listan över länder som sponsrar terrorism, i syfte att vinna allierade bland terrorister och maffia i Miami.
Det är ologiskt och perverst, men typiskt för jänkarnas underrättelsetjänster, i linje med deras makabra strategi och precis vad deras lakejer i Florida vill ha.
Enligt samma subversiva manus framhärdar Joseph Biden i den vidriga antikubanska besattheten, ratificerar öns placering på ökända listor, full av motsägelser och ambivalens men fortsätter aggressionen och kopierar sin föregångare i uppfinnandet eller medsponsringen av nya förevändningar för att inte ändra den fascistiska politiken.
Utan minsta blygsel drar de nytta av falska nyheter och fabricerade ”konspirationer” för att be om hårdare tag och invasioner, med USAs nationella säkerhet som förevändning.
Medan lögnfabriken mot Kuba göder sociala och internationella medier dygnet runt, använder terroristmaskinen i Miami samma kanal för att uppmana till kaos, våld, attacker mot myndigheterna, terrorism och civil olydnad.
Hittills i år har det från USA och andra länder förekommit mer än 300 sådana uppmaningar om åtgärder mot den kubanska regeringen, manipulation av påståenden om situationer som skapats av destabiliseringsmaskineriet, dussintals livesändningar på sociala medier från ökända legoknektar och fabricerade händelser, allt för att bidra till att åter försöka få till en ”mjuk kupp” mot Kuba.
Det förtal som Vita Huset sprider kring händelserna som de sponsrade 2021, används av dess regering som en förevändning för att mot Kuba upprätthålla politiken maximalt tryck och den förstärkning av den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockaden som utformades av Trump-administrationen och tillämpats hårt av Biden.
I motsats till de osanningar som subversiva sajter i USA fortsätter att sprida, har de kubanska myndigheterna visat att de som arresterades vid dessa händelser för två år sedan bevisligen hade deltagit i våldshandlingar, vandalism eller störande av den allmänna ordningen. Ingen straffades för att ha demonstrerat fredligt eller för sitt sätt att tänka. Inte heller straffades minderåriga, vilket cyberterroristerna fortsätter att påstå.
Ändå fortsätter kriget. Med samma strategi, samtidigt som de utnyttjar sina tidigare offer för att försöka hetta upp nuet, uppmanar Washington och dess lakejer marginaliserade grupper till vandalisering för att provocera fram polisingripanden och skapa en medieshow så de kan mångfaldiga den felaktiga bilden av ett socialt oroligt land som inte går att regera, och öka destabilisering.
Kuba är inte skyldigt USA några gester, och USAs regering har inte heller den politiska eller moraliska auktoriteten att kräva några. Politiska skiljaktigheter vad gäller regeringen befriar inte någon från straffrättsligt ansvar för kriminella handlingar eller brott, varken på Kuba eller någon annanstans.
De 3 478 dödade och 2 099 lemlästade och handikappade kubanerna, offer för statsterrorismen mot vårt folk [sedan 1959], påminner oss varje sekund om vilka som är våra motståndare, vilken typ av fiende det är som genom hunger och hat söker så splittring och framkalla massakrer, samtidigt som de öppet uppmanar till attacker mot freden, våra ledare, institutioner, militär, poliser eller vilken medborgare som helst.
Som general Raúl Castro Ruz varnade för i Centralrapporten till Kubas kommunistpartis 8:e kongress den 16 april 2021: ”Historiskt sett har USAs imperialistiska hegemonism utgjort ett hot mot den kubanska nationens öde och överlevnad. Det är inget nytt fenomen. Det har följt kubanerna sedan fosterlandets födelse, när den första längtan efter suveränitet och oberoende uppstod bland vårt folk.”
Mot den bakgrunden gav han det motgift som vi aldrig får glömma: ”Enigheten av den stora majoriteten kubaner kring partiet och Revolutionens arbete och ideal har varit vårt grundläggande strategiska vapen för att framgångsrikt möta alla typer av hot och aggressioner. Det är därför vi nitiskt måste vakta denna enighet och aldrig acceptera splittring bland revolutionärer under falska förespeglingar om ökad demokrati, för det skulle vara det första steget att inifrån förstöra själva revolutionen, socialismen och följaktligen det nationella oberoendet, och att åter hamna under USA-imperialismens herravälde.”
Granma 230709 / cv
Nuestra arma estratégica frente a amenazas y agresiones: la unidad