Löneökningar och valutareform

Löneökningar och valutareform

Vi återkommer till de ekonomiska reformerna i Kuba, som bland mycket annat innebär avskaffande av turistvalutan CUC, som genomförs med början 1 januari. Den dubbla valutan infördes på 1990-talet för att tillgodose den växande turismen och samtidigt skydda de svagaste grupperna i landet. Det fungerade, men skapade nya problem. Bland annat den skevhet som uppstått när personer med enkla jobb inom turistnäringen tjänar mer än högkvalificerade läkare och lärare. Det är äntligen slut med det. Mycket annat påverkas också, som subventioner, löner och pensioner. Nedan är det Miami Herald som redogör för förändringarna, så vi kan knappast anklagas för att försköna.

Efter 26 år gör sig Kuba av med en artificiell hårdvaluta och höjer arbetarlönerna

Förutom att genomföra sammanslagning av valutor nästa år kommer Kuba också att höja löner och pensioner som kommer att medföra prisökningar på varor och tjänster, rapporterar Miami Herald. Minimilönen för statligt anställda ökar från 400 kubanska pesos (CUP) till 2 100 CUP. Också lägsta pensionen ökar. Från 300 CUP till 1 520 CUP. Medan löner och pensioner ökar så kommer priset på varor, mat och mediciner att öka betydligt. Priserna på receptfria läkemedel, telefoni och mobiltelefoner kommer också att öka. Priset på receptbelagda mediciner som behandlar kroniska sjukdomar kommer inte att höjas. Enligt inofficiella data från kubanska ekonomer kommer levnadsomkostnaderna att stiga till ungefär 1 500 CUP per person, något som är särskilt bekymmersamt för de pensionärer som enbart har statliga pensioner att leva på.

Experter, inklusive den kubansk-amerikanske ekonomen Carmelo Mesa-Lago, har förutspått att valutasammanslagningen kommer att leda till inflation och en minskning av kubanernas köpkraft. Mesa-Lago säger att ett av sätten att mildra effekterna av detta är att expandera den privata sektorn och små företag. Omar Everleny Perez Villanueva, en kubansk ekonom som arbetat många år vid Havannas Center för studier av den kubanska ekonomin, säger att de kommande förändringarna är ”riskfyllda men nödvändiga”. Reformerna kommer att missgynna de som sparat till pensionen. Han tillade att ökningen av små- och medelstora företag, samt reformering av Kubas byråkrati för att lättare tillåta utländska investeringar skulle hjälpa till att dämpa de negativa effekterna av reformerna.

Ekonomiska reformer är angelägna i Kuba som står inför den värsta ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Kubas ekonomi var dålig redan innan Covid-19pandemin, och har blivit avsevärt värre på grund av ett sju månader långt uppehåll i turism, intensifierade sanktioner från USA:s regering, minskade penningförsändelser från USA, färre oljeleveranser från Venezuela och inhemska problem. Latinamerikanska och Karibiska Ekonomiska Kommissionen, CEPAL, förutsåg att den kubanska ekonomin skulle backa 8 procent på grund av Covid-19. Men det blev värre än så. Igår sa Kubas ekonomiminister Alejandro Gil att landets ekonomi backat 11 procent 2020. Vid ett tal i Kubas parlament förutsåg han att Kubas ekonomi kommer att växa med 6 till 7 procent 2021 och att det förmodligen kommer att ta två år för Kubas ekonomi att återhämta sig. Gil uppgav att Kuba bara fick 55 procent av den hårdvaluta som man planerat för. Han angav en kombination av negativa effekter som orsak; Covid-19pandemin, USA:s sanktioner och inhemsk ineffektivitet. Vid ett annat möte denna vecka med en parlamentarisk kommission uppgav Gil att Kubas import minskade med 30 procent jämfört med 2019. Kuba importerar hälften av sina livsmedel, bränsle och andra varor, så minskningen har medfört omfattande brister.

Miami Herald 201211, Cuba Central Team 201217

After 26 years, Cuba does away with artificial hard currency, raises workers’ salaries

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer, samt från vanligt folk på ett slut på blockaden. Likaså växer kravet, inte minst i länder där de kubanska medicinska läkarbrigaderna arbetar, att Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021! Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!        

Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Fredspriset: SKRIV DITT NAMN MED UPPMANINGEN ATT NOBELS FREDSPRIS 2021 SKA TILLDELAS DE KUBANSKA MEDICINSKA LÄKARBRIGADERNA, HENRY REEVE!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Bort med blockaden: SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

Ekonomiskt bidrag: OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72