|
Svensk-Kubanska Föreningen https://svensk-kubanska.se/nationellt-program-mot-rasism-i-kuba/ Export date: Thu Apr 18 20:31:04 2024 / +0000 GMT |
Nationellt program mot rasism i Kuba Nytt nationellt program mot rasism i Kuba Kubas regering godkände nyligen ett nationellt program mot rasism och diskriminering som understryker ett av Revolutionens grundelement: att bekämpa och eliminera detta gissel. För att diskutera planerna och hur rasismen visar sig, deltog vice kulturminister Fernando Rojas, vice ordförande för författarförbundet Pedro de la Hoz och ordföranden för ”Aponte-kommissionen”, Rolando Rensoli samt TV-redaktören, skådespelaren och läraren Raquel Gonzalez i det populära TV-programmet ”Runda Bordet”. Pedro de la Ponte pratade om bakgrunden och att arbetet mot rasism började i och med revolutionens seger 1959. ”Innan 1959 fanns rasistiska inslag i stora delar av samhället. Det första revolutionen gjorde var att avskaffa de rasistiska lagarna och reglerna, men detta utrotade inte problemet. Revolutionen gav den strukturella rasismen ett hårt slag, men dekret, lagar, förändringar i den ekonomiska strukturen osv garanterar inte att kvarlevorna av diskriminering försvinner då de finns i folks medvetenhet.” Efter att diskriminering förbjöds i lag så behandlades inte problemet igen förrän vid Författarförbundet UNEAC:s kongress 1998 när Fidel Castro tog upp det. Efter det tog UNEAC över stafettpinnen. 2009 bildades Kommissionen José Antonio Aponte, startad av Miguel Barnet för att med en permanent grupp kämpa mot rasdiskriminering och rädda Kubas afrikanska rötter. Namnet, Aponte, hyllar kampen rasism och slaveri: Aponte är en symbol. [José Antonio Aponte, ofta känd som “Black” José Aponte, (dog 1812 i Havanna), var en kubansk politisk aktivist och officer med Yoruba ursprung. Han ledde ett av de största slavupproren i Kuba, ”Aponte-konspirationen” 1812. Han var korpral i Havannas svarta milis och ledde den lokala Yoruba-föreningen. Wikipedia] De la Hoz: ”Skapandet av kommissionen gav det en ny vision. Vi har arbetat intensivt under dessa år och visat att revolutionen inte kan samexistera med någon form av rasism.” Enligt de la Hoz är tiden inne för att samtalen, både i regeringen och i civilsamhället, gör ett kvalitetssprång och att rasismen behandlas som en angelägenhet för landets ledning. ”Oavsett vilket så garanterar inte ett program mot rasism att den inte fortsätter att existera.” Idag är ”rasismen ett kulturellt problem”. Det framhölls att medvetenheten om fördomar kring etnicitet bland kubaner är otillräcklig. Det finns ett historiskt arv som ligger latent om hur människor är, som tar lång tid att komma tillrätta med. Den långvariga tystnaden kring dessa frågor, från 1962 till 1998, gav en eftersläpning och har vidmakthållit diskriminerande attityder och fördomar i samhället. Nackdelar som är förknippade med etniskt ursprung och som har sitt ursprung i historien har resulterat i ekonomisk ojämlikhet och social sårbarhet som inte studerats tillräckligt. Förståelsen för temat har inte kommit tillräckligt långt i den kubanska skolan, inte heller i lärarutbildningen. Det är nödvändigt att fördjupa kunskaperna i högre utbildning. Samma sak gäller medierna, där antirasistisk utbildning behövs. Vi ska utveckla kampen mot rasism och samhället bör uppmuntra till en antirasistisk medvetenhet med kopplingar till andra folk i Latinamerika, Karibien och USA. Vi får regionalism är inte simpel folklore. Fördomar om regionalt ursprung har kopplingar till xenofobi och då är det nära till rasistiska fördomar. Rolando Rensoli från Apontekommissionen säger att problemet med rasism är kulturellt: ”Det svåraste är de psykologiska rötterna som rasismen har i Kuba. Det finns människor som ofrivilligt utövar rasism. Arbetet får inte stanna vid slagord. Konkreta åtgärder krävs. Ett ställe är inte identiskt med ett annat. Varje plats i landet, varje ekonomiskt och socialt område måste analysera sig självt och se vilka problem det finns och lösa dem.” Kommissionen har redan haft fyra sessioner. Det koordineras av Kulturministeriet, UNEAC, UD och Citma. Landets president följer arbetet systematiskt. Innan TV-programmet var slut så framhöll de la Hoz att socialism med nödvändighet är antirasistisk. Cubadebate 200311 (nedkortat) Programa nacional contra el racismo y la discriminación racial 1 Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör? Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden? Swisha en 20:a eller valfri summa till 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0 |
Links:
|
|
Post date: 2020-03-30 14:07:45 Post date GMT: 2020-03-30 13:07:45 Post modified date: 2020-03-30 14:07:45 Post modified date GMT: 2020-03-30 13:07:45 |
