Reuters om de kubanska läkarnas kamp mot corona

Närmare 40 länder på fem kontinenter har fått hjälp av kubanska läkare under pandemin.

Vid början av coronavirusutbrottet i Togo så välkomnade det västafrikanska landet ett team på 12 kubanska hälsovårdsarbetare för att ta hand om smittade, förstärka landets laboratorier för test och hjälpa till med att förbättra sjukhusrutinerna.

Medan viruset knäckte hälsovårdssystem på många håll i världen så har den kommunistiska ön en sällsynt tillgång: ett överskott på läkare som är tränade att arbeta utomlands och kämpa mot infektionssjukdomar.  Och dessutom var Kuba berett att komma till hjälp varhelst det begärdes.

”Medan vetenskapliga och medicinska kretsar famlade i mörkret så hade de kubanska medicinska experterna, kunniga utifrån tidigare erfarenheter, de rätta svaren”. Så säger den ansvarige för samarbetet i Togo, Charles Azilan, vid landets utrikesministerium.

Det kubanska stödet till ett 40-tal länder på fem kontinenter har ännu en gång visat att landet, med bara drygt 11 miljoner invånare, väger tungt i medicinsk diplomati.

Sedan segern för vänstern 1959 har Kuba skickat sin ”armé av vita rockar” till katastrofområden och epidemiutbrott runt om i världen i solidaritetens namn. Under det senaste årtiondet har de bekämpat kolera i Haiti och Ebola i Västafrika.

Det är inte så att dessa brigader är enbart osjälviska. Kuba har under de senaste årtiondena skickat team på rutinuppdrag i utbyte mot betalning eller varor. Det har gjort hälsovårdsarbetarna till landets viktigaste källa till hårdvaluta.

Medan vissa [fattiga] länder får läkarna gratis, så får andra betala en mindre summa till Kubas ekonomi som kämpar med kollapsen i dess turistindustri under pandemin.

Togos regering, liksom många andra tidigare, har hyllat brigaderna som ett exempel på samarbete syd-syd och kallat det för ”en vändpunkt” i relationerna. Men också rika västerländska länder som Italien och Andorra har välkomnat kubanska läkare för att bekämpa pandemin, liksom länder som inte står Kuba nära politiskt, till exempel Peru.

Läkarnas framgångar har varit ett bakslag för USA:s president Trump, som initierat en kampanj utan motstycke mot Kubas medicinska brigader och hävdar något som de kallar exploaterande arbetsvillkor. Havanna avfärdar USA:s attacker som politiskt motiverade.

Experter på Kuba säger att även om den del av USA:s kritik är legitim, så handlar det i sista änden om att strypa landets ekonomi för att få fram förändringar och appellera till anti-Castro röstande i swing-staten Florida i tid inför presidentvalet i november.

Men Washington är ”nästan totalt isolerad” i sin Kubapolitik säger Paul Hare, tidigare brittisk ambassadör på ön som nu undervisar vid Boston University’s Pardee School of Global Studies. USA:s ”America First”-strategi är i stark och ofördelaktig kontrast till Kubas medicinska diplomati. Så klagade flera länder i april över att USA:s tull blockerade leveranser av medicinska förnödenheter till dem. Medan hundratals kubanska läkare välkomnades i regionen.

Med finansiellt stöd från sin tidigare allierade Sovjetunionen byggde Kuba, under ledarskap av Fidel Castro, upp ett hälsovårdssystem som hela tredje världen avundades dem. Vissa av de framgångarna har gått förlorat sedan östblocket kollapsade. Många sjukhus är slitna, det är brist på vissa mediciner och kubaner klagar på sämre kvalitet på den medicinska utbildningen.

Trots det har Kuba den högsta läkartätheten i världen. Redan innan pandemin slog till fanns 28 000 kubanska läkare utomlands. Sedan dess har ön skickat ytterligare 4 000.

”De räddar liv”, sa Ralph Gonsalves, premiärminister i Saint Vincent and the Grenadines och ordförande i det karibiska blocket Caricom. ”I vissa länder i Karibien utgör de ryggraden i bekämpandet av pandemin.” Jamaica, för att ta ett exempel, välkomnade 137 kubanska läkare i mars som kom till de 296 som redan arbetade där. ”Utan dem skulle det ha varit mycket svårare för oss”, sa Jamaicas ansvarige för samarbetet, Patricia Ingram-Martin.

Värdländerna säger att de har försökt att lära av Kuba och hur det hanterar pandemin hemma: isolera smittade, spåra deras kontakter, testa och snabbt sätta in behandling som det kubanska interferonet.

Kuba har hittills bara 4 684 fall och 108 döda. Det är en tiondel av genomsnittet per capita i världen.

Många av läkarna som står i frontlinjen i kampen mot viruset i länderna i syd har utbildats vid Kubas Internationella Medicinhögskola i Havanna. Där har ca 30 000 utlänningar utbildats.

Trumpadministrationen har fördömt Havanna för att behålla 75 procent eller mer av vad värdländerna betalar och jämför det med trafficking. Kubas regering jämför det med en skatt som går till att finansiera landets egna hälsovårdssystem [och för att täcka kostnaderna i de fattiga länder som inte betalar något alls].

Också Human Rights Watch har hakat på kritiken och kallar det repressiva arbetsvillkor. Här nämner man förbudet för kubanska läkare att åka hem under åtta år ifall de deserterar från sitt uppdrag utomlands.

Konservativa regeringar i Brasilien, Bolivia och Ecuador har avslutat sina överenskommelser med Kuba och de två senare påstår att läkarna blandade sig inrikespolitiken – något som Havanna förnekar.

En talesperson för USA säger till Reuters att USA applåderar dessa länder och också Barbados som vill ha garantier för att de kubanska läkarna får betalningar direkt medan de arbetar där. Kubanska läkare säger till Reuters att medan de gärna skulle vilja ha bättre arbetsvillkor så får de betydligt mer på sitt utlandsuppdrag än hemma.

Att ta hem läkarna, som Brasilien, Ecuador och Bolivia gjort, kommer med en kostnad. Det drabbar de fattigaste och mest utsatta. Läkarna arbetar ofta i avlägsna och fattiga regioner som har svårt att locka dit inhemska läkare.

Brasilien, som drabbats hårt av pandemin, har återanställt 1 012 läkare som stannat i landet. Bara fyra har återanställts i huvudstaden Brasilia där det innan fanns 70. Tania Ribeiro, en sköterska i ett fattigt bostadsområde i staden, säger att de kubanska läkarna som lämnat saknas väldigt mycket. ”De var varma och karismatiska. Patienterna älskade dem”, säger hon. Och Carlos Dorado, chef för ett sjukhus i den nordliga staden Guayaramerin i Bolivia, säger att de särskilt saknar den kubanske läkare som hade varit deras enda akutläkare. ”Nu har vi inte en enda trots att det är vad vi mest behöver med Covid”.

Reuters/ nbcnews 200914

Cuba sends ’white coat army’ of doctors to fight coronavirus in different countries

KAMPANJ, KAMPANJ, KAMPANJ!

Under pandemin skärper USA aggressionen mot Kuba och Venezuela. Allt för att framkalla desperation, nöd och död. 

Samtidigt ökar den världsomfattande solidariteten. Krav höjs från regeringar, påven, parlamentsledamöter, FN och andra organisationer samt från vanligt folk på ett slut på blockaden, åtminstone under pandemin. Hjälp till att öka trycket på USA!

Bli en del av denna solidaritetsrörelse!

SKRIV DITT NAMN MED KRAV PÅ SLUT PÅ BLOCKADEN! UPPMANA ANDRA ATT GÖRA DET!

KLICKA HÄR SÅ KOMMER DU TILL NAMNINSAMLINGEN!

OM DU HAR MÖJLIGHET – GE ETT BIDRAG TILL MEDICININSAMLINGEN! PENGARNA GÅR TILL MEDICINSK UTRUSTNING.

Pg 23 57 15 – 0

Swish 123 182 37 72