|
Svensk-Kubanska Föreningen https://svensk-kubanska.se/statskuppen-i-bolivia-krossad/ Export date: Fri Nov 15 9:19:50 2024 / +0000 GMT |
Statskuppen i Bolivia krossad! UPPDATERAT 1! Statskuppen i Bolivia krossad! "Vi välkomnar tillbakadragandet av kuppmakarnas trupperna från Plaza Murillo (framför presidentpalatset). Ännu en militärkupp i Bolivia skulle vara en ny kränkning av Latinamerika som en fredlig region. Allt vårt stöd till Luis Arce Catacoras legitima regering", sammanfattade Kubas president Miguel Díaz Canel Bermúdez alla demokratiska krafters uppfattning i Latinamerika.  "Nej till statskupp i Bolivia", uttalande från presidentämbetet i KubaArce-administrationen agerade snabbt för att återupprätta folkdemokratin i Bolivia bara timmar efter att dess nationella armé omringat Palacio Quemado med stridsvagnar och pansarfordon under ett regeringssammanträde och krävt presidentens och hela regeringens avgång. Insatsen leddes av befälhavaren Juan José Zúñiga Macías, som nu är arresterad och som också hade uttalat en rad hot mot den tidigare presidenten Evo Morales. Folkrörelser gick snabbt ut på gatorna i massor över hela landet för att försvara Bolivias demokrati och ropade "LUCHO [president Luis Arce] är inte ensam!" och "Stoppa statskuppen!" Deras rop möttes av ett rungande instämmande från både president Arce och den tidigare presidenten Evo Morales, som båda fördömde attacken mot Bolivias demokrati. "Vi fördömer de irreguljära mobiliseringarna av vissa enheter inom den bolivianska armén. Demokratin måste respekteras", sade president Arce, som under de senaste sex månaderna har fördömt möjligheten av ett kuppförsök mot hans regering, på X. Samtidigt uppmanade Evo Morales sociala rörelser på landsbygden och i staden att mobilisera till försvar för demokratin. Vicepresident David Choquehuanca uttalade att "vi fördömer att en grupp från Challapatas specialregemente 'Mendez Arcos' intog Plaza Murillo med krypskyttar", vilket tyder på att administrationen redan förberedde sig för en sådan kupp. Kuppen har fördömts av både MAS-ledningen, sociala rörelser och det internationella samfundet. Till och med Europeiska unionen fördömde "alla försök att bryta den konstitutionella ordningen i Bolivia och störta demokratiskt valda regeringar". Det är kanske inte förvånande att Bidenadministrationen inte har gjort något offentligt uttalande. Detta speglar USA:s tystnad under kuppförsöket 2019 mot den tidigare presidenten Evo Morales. Det bör noteras att en av de högsta befälhavarna bakom kuppförsöket i Bolivia 2019 hade deltagit i det USA-stödda polisutbytesprogrammet APALA. Intressant nog sade general Juan Jose Zuñga inför Bolivia TV att "vi kommer att frige alla politiska fångar", inklusive de USA-stödda politikerna Luis Fernando Camacho och Jeanine Áñez, samt de soldater som gjorde uppror i kuppförsöket 2019, vilket bara ytterligare tyder på att det som ägde rum var ett högerextremt kuppförsök med kopplingar till USA:s utrikesdepartement. Försöket till statskupp i Bolivia neutraliserades efter president Luis Arces fördömande och befolkningens mobilisering till försvar för landets demokrati. Via det sociala nätverket X sade statschefen: "Vi fördömer oregelbundna mobiliseringar av vissa enheter i den bolivianska armén. Demokratin måste respekteras". Bilder som sändes av teleSUR visar omkring åtta militära stridsvagnar inuti vilka beväpnade uniformerade män kan ses. Medborgare har mobiliserat sig till Plaza Murillo för att förhindra en konstitutionell brytning och ropade "kuppmakare, kuppmakare". Vid torget ligger också högkvarteren för Casa del Pueblo, den plurinationella lagstiftande församlingen och Bolivias utrikesministerium.  Bolivia var skådeplatsen för en statskupp i november 2019. Den organiserades av USA och den lokala högerflygeln med medverkan av Organisationen för amerikanska stater (OAS). Demokratin återinsattes 2020 när Luis Arce och hans parti MAS vann en överväldigande seger i valet. Nya val ska hållas 2025. USA:s roll i statskuppsförsöket Den 14 juni utfärdade Washingtons diplomatiska representation i La Paz ett uttalande för att förneka uttalanden från ekonomiminister Marcelo Montenegro, som den 13 juni uppgav att USA:s ambassad var inblandad i planerna på en "mjuk kupp" mot Luis Arces regering. Bara någon dag före statsuppförsöket i Bolivia, 24 juni, kallade utrikesministeriet i det andinska landet upp USA:s charge d'affaire Debra Hevias för att klaga på hennes uttalande och aktioner för inblandningen i Bolivias inre angelägenheter. USA:s representant Debra Hevias har varit öppen med att "Arces regering behöver ersättas". Hon har deklarerat att USA ska öka sina insatser (inblandning) i Bolivia. Ett ökat antal stipendier till ungdomar att få utbildning i USA ska delas ut. De beskrivs av Hevia som "USA:s agenter". En kort video med Debra Hevias uttalanden om sina planer för Bolivia (spanska) finns här: https://www.facebook.com/708328060/videos/pcb.10160065689263061/826593496067104 26 juni gjorde arméchefen ett kuppförsök för att tillfredsställa USA:s giriga behov av Bolivias enorma litiumreserver och för att befria kuppmakarna från statskuppen 2019 från fängelse. USAs chef för det Militära Kommandot USSOUTHCOM, general Laura Richardson har åkt skytteltrafik i Latinamerika de senaste två åren och understrukit att kontinentens naturtillgångar som litium, olja och sötvatten är prioriterade nationella behov för USA och varnat ländernas regeringar om att ingå handelsavtal med Kina och Ryssland. Medan till exempel FN, Spanien och EU (liksom i stort sett hela Latinamerika) tagit avstånd från kuppen är det misstänkt tyst från Vita Huset.  Bolivias militär har ett diskutabelt rykte. Bilden: "Den fega bolivianska krigsmakten. Ni överlämnade Che Guevara till CIA, ni överlämnade vår Stilla Havskust till Chile och ni överlämnade ert land till USA". Kronologi bakom kuppförsöket Den 24 juni ger general Juan José Zúñiga, befälhavare för de väpnade styrkorna, en intervju där han hotar att arrestera den förre presidenten och ledaren för socialistpartiet MAS, Evo Morales. Den 25 juni ryktas det om att general Zúñiga ska avskedas. Den 26 juni framträder general Zúñiga offentligt som general för att skingra ryktena om hans avskedande. Samma dag beordrar militärens överkommando att trupperna ska inkvarteras och att de ska fylla på sina förråd. Samma dag, den 26, omkring kl. 15.00 boliviansk tid, börjar militära rörelser på Plaza Murillo, där regeringspalatset ligger. General Zúñiga kommer in på torget med en stridsvagn och hotar att ersätta president Arce och parlamentet med en militärregering. Civilbefolkning strömmar till torget och konfronterar militären. Ett dussin civila skottskadas. President Arce, tillsammans med sina ministrar, fördömer kuppförsöket. Stöduttalanden för Arce och demokratin i Bolivia strömmar in från regeringschefer och organisationer i Latinamerika. General Zúñiga lämnar regeringspalatset utan att utropa sig till president. De andra garnisonerna anslöt sig inte till kuppen. Rebellerna hade inte ha tillräckligt stöd för att genomföra kuppen. General Zúñiga och vice-amiral Juan Arnéz Salvador (!! Bolivia har inget hav) grips av polisstyrkor. Ytterligare ett tiotal militärer har gripits. Cubadebate, Telesur, Dick Emanuelsson 240626 och 27. AFGJ 240627 Presidente de Bolivia Luis Arce denuncia intento de golpe de Estado en La Paz 1 
|
Links:
|
|
Post date: 2024-06-27 09:38:30 Post date GMT: 2024-06-27 08:38:30 Post modified date: 2024-06-27 16:26:50 Post modified date GMT: 2024-06-27 15:26:50 |
