Svensk-Kubanska Föreningen
https://svensk-kubanska.se/sverige-nicaragua-och-colombia/
Export date: Mon Jul 22 13:40:05 2024 / +0000 GMT

Sverige, Nicaragua och Colombia




Förra året gjorde vi ett reportage i Colombia och intervjuade bland annat en gerillasoldat som skadats i kriget. Han är en av cirka 15–20 procent av FARC-soldaterna som är krigsskadade och Roland Tellez, som han heter, hade fått halva högerarmen bortsprängd.

Samme gerillasoldat hade vi intervjuat under kriget och nu leder han en förening för de krigsskadade som består av skadade gerillasoldater, militärer och paramilitärer. Föreningen har fått legal status i Colombia men behöver stöd som inte den colombianska regeringen ger.

I Bogota sammanstrålade vi med förstesekreteraren på svenska ambassaden som vi undrade om inte Sverige och Sida kunde ge stöd till en sådan förening. Kubas ambassadör i Bogota hade i mars 2017 informerat om att Kuba överlämnar 1 000 platser på den Medicinska Latinamerikanska Högskolan (ELAM) i Havanna till den demobiliserade FARC-gerillan ”som ett bidrag till Freden”. Men svenska ambassadens representant hade inget konkret svar.

Under januari och mars 2017 hade två delegationer från den svenska regeringen i sällskap med representanter för det svenska militärindustriella komplexet anlänt till Bogota och målet var att saluföra den svenska JAS39-Gripen. Är det Sveriges bidrag till freden i Colombia?

Och nu kommer SIDA att agera i Nicaragua. SIDA, som när Sandinistregeringen kom till makten allt mer drog ner på både bidrag och som till slut även stängde ambassaden i Managua. Kanske lika bra det, för den dåtida svenska ambassadören var mer sandinistfientlig än USA-ambassadören.

Nedan kommer ett utdrag av intervjun vi gjorde med riksdagsmannen Jens Holm (V) med anledning av den svenska regeringens intentioner att sälja Jas till Colombia och frågan om stödet till de krigsskadade i landet.

Hittills i år har över 345 sociala och folkliga ledare i Colombia mördats. Är det dit vi ska sälja svenska krigsplan? Mellan 500–1 000 av de i fredsavtalet registrerade 8 000 FARC-soldaterna har fått någon av sina lemmar amputerade, enligt Ronald. Han vädjar bland annat till Sverige att bidra till att dessa krigsskadade ska kunna få internationell hjälp med proteser och liknande assistens. Kan Sverige bidra med något av det?

– Vi (vänsterpartiet) har drivit på för att Sverige ska bli mer aktivt i fredsprocessen i Colombia. Sverige har ju stor internationell trovärdighet. Det är många som minns Olof Palme och vårt aktiva stöd till Vietnam, mot apartheid och mot diktaturer i Latinamerika. Att hjälpa till med rehabilitering av krigsskadade skulle kunna vara ett mycket konkret sätt där Sverige skulle kunna spela en roll. Jag ska se hur vi kan lyfta frågan med regeringen.

  • Den 19 januari i år träffade brigadgeneralen och rådgivaren i Försvarsdepartementet John Stjernfalk Colombias vice försvarsminister Anibal Fernandez de Soto. ”Colombia och Sverige förstärker sina relationer inom Försvar och Säkerhet”, rubricerades artikeln publicerad i den colombianska militärens portal ”Infodefensa.com”. Parterna undertecknade ett memorandum där de ”förbinder sig att förstärka sina bilaterala förbindelser inom Försvar, ömsesidigt utbyte av information (vilkens slags information? reds. anm.), gemensam militär träning i fredsuppdrag, mänskliga rättigheter och samarbete”.


Den 14 mars i år kunde vi läsa i El Pais (Colombia) att ”Colombia och Sverige undertecknar ett samarbetsavtal inom säkerhet, försvar och mänskliga rättigheter”. Avtalet undertecknades av näringsminister Mikael Damberg och Colombias försvarsminister Luis Carlos Villegas, tidigare ordförande för Colombias Industriförbund, ANDI.

Hur tolkar du dessa två möten och två avtal?

– Även om ett fredsavtal finns på plats är den colombianska militärens nära samarbete med paramilitärer och allmänna övergrepp mot de mänskliga rättigheterna ett känt faktum. Colombiansk försvarsmakt och underrättelsetjänst har fortfarande mycket kvar att bevisa innan de kan vara en lämplig samarbetspartner till Sverige. Därför tycker jag att det [samarbetsavtalet] är olyckligt. Sverige ska verka för fred och ett fördjupande av fredsavtalet i Colombia. Då borde samarbetet i första hand ske genom människorättsorganisationer, fackföreningar, kvinnoorganisationer och andra aktörer i civilsamhället. Jag undrar också vilken slags information som man avser att utbyta. Colombia har bland annat genom sin ambassad här i Stockholm aktivt samlat in information om exilcolombianer boende i Sverige. Jag ställer mig därför mycket frågande till ett ökat informationsutbyte länderna emellan.

  • Samma dag som Colombia och Sverige undertecknade försvar- och säkerhetsavtalet offentliggjorde Kubas ambassadör i Bogota att Kuba erbjuder demobiliserade FARC-soldater 1 000 platser på den Latinamerikanska Medicinska Högskolan (ELAM) i Kuba [1].


Kan Sverige erbjuda något liknande och hur ser du på det kubanska erbjudandet?

– Jag ser mycket positivt på detta och hoppas att Sverige kunde bistå fredsprocessen med liknande generösa erbjudanden. Om Kuba, med sina trots allt begränsade resurser, kan aktivera sig så aktivt borde Sverige kunna göra mer.

  • På colombianskt territorium finns det sju militära USA-baser som den förre presidenten Alvaro Uribe överlämnade till USA:s Militära Sydkommando 2010. En av de sju är svenskbyggd (ABV, Ericsson, SKF) och fick EKN-kreditgarantier (ExportKreditNämnden) i mitten av 1980-talet. Enligt kritikerna är sex av dessa basers operationer riktade mot Venezuela. I fredags den 11 augusti uppgav Donald Trump att det finns en militär beredskap, lösning för Venezuela, det vill säga ett mer eller mindre öppet hot om invasion. CIA-chefen Mike Pompeo uppgav för några veckor sedan på en säkerhetskonferens i Colorado, USA, att han har haft direkta samtal om temat Venezuela med presidenterna Juan Manuel Santos och Mexikos Enrique Peña Nieto.


Hur väl stämmer ett svenskt samarbetsavtal med de colombianska väpnade styrkorna samtidigt som kritiker hävdar att från colombianskt territorium med sina sju USA-baser kan Trumps ”militära lösning för Venezuela” inledas. Vad säger Jens Holm och vänsterpartiet om denna syn?

– Att USA skulle ingripa militärt i Venezuela är ett av president Trumps dummaste och olämpligaste uttalanden hittills. Det måste förstås vara helt och hållet uteslutet. Jag noterar att president Santos nyligen sa just det; att en militär intervention i Venezuela var uteslutet. Jag välkomnar det klargörandet. Jag hoppas att vi därmed kan utgå från att det inte blir någon USA-invasion [2].

[1] http://colomdick.blogspot.com/…/kubas-bidrag-till-freden-i-…

[2] http://edition.cnn.com/…/colombia-pence-venezuela/index.html

Dick Emanuelsson 180815
Post date: 2018-08-16 21:33:57
Post date GMT: 2018-08-16 20:33:57

Post modified date: 2018-08-17 13:39:32
Post modified date GMT: 2018-08-17 12:39:32