Kuba
väcker stort intresse bland alla slags
människor. Sympatierna för Kuba
växer ute bland folk. Skaraböndernas
tredje studieresa till Kuba blir fullsatt
långt innan avresan. Några från
Räddningstjänsten vill resa och
utbyta erfarenheter med Kuba. Svenskt medicinskt
utbyte med Kuba är fortsatt entusiastiskt.
Vi gläds åt många donationer
för Kuba. Svensk-Kubanska Föreningen
initierar en resa för lärare,
och vi vet i förväg vilket stort
intresse det blir. Svensk-Kubanskas återkommande
Nordiska Brigaden är på rekordnivå.
Vi möter folk i alla åldrar som
lyser upp när Kuba förs på
tal, trots medias ständiga svartmålning
och insinuanta tal om diktatorn Castro,
politiska fångar, polisstat etc. Ungdomar
är kritiska mot massmediebilden och
vill resa och se Kuba med egna ögon.
Liberalernas fängelseö!
Motsatsen
finns också, personer som tror Kuba
är en fängelseö med bottenlös
fattigdom. De mest fanatiska av dessa träffar
vi på bland de politiska karriäristerna
i folkpartiet och dess ungdomsförbund.
Enstaka kristdemokratiska ungpolitiker förmås
hetsa mot Kuba utan att ha blekaste aningen
om Kubas historia och samhälle. Man
undrar hur deras kristna tro ser ut? Jesus
stod ju på de fattigas sida mot romarriket.
Om Jesus idag skulle komma ned på
jorden, är det helt andra delar av
Amerika han skulle ägna sig åt
och inte Kuba.
I
liberalismens historia finns sådana
grundbegrepp som "största möjliga
lycka för största möjliga
antal individer", folkbildning, deltagande
demokrati, närdemokrati. Inte minst
i ett latinamerikanskt perspektiv är
Kuba föregångslandet i dessa
avseenden. Den folkpartielit som samverkar
med Miamihögern har lämnat de
ursprungliga liberala idealen långt
bakom sig. Istället har de med en ordflod
av lånade mantras ställt sig
bakom USA:s anfallskrig mot Irak, att NATO
ska vara EU:s försvar, att EU bör
ha ett eget FBI etc. Dvs. uppslutning bakom
västvärldens våldsmakt med
USA i spetsen. Ursprungligen var liberalerna
i kamp mot privilegiesamhället, nu
är de nyliberaler och agerar för
en samordnad aggressiv beväpnad västmakt.
"Behålla skillnaderna"
I
ett tal sammanfattade Präster för
Freds ledare Lucius Walker i USA Vita Husets
utrikespolitik genom att citera president
Trumans strateg George Kennan som år
1948 sa: "Vi har 50 procent av världens
rikedomar, men endast 6,3 procent av dess
befolkning .... Vår verkliga uppgift
framöver är att skapa relationer
som möjliggör för oss att
bibehålla dessa skillnader".
Nutidens
Bush-regim, inbegripen i en kapplöpning
för att få kontrollen över
världens olja och andra strategiska
resurser, visar samma arrogans. En sak har
förändrats. Sovjetunionen finns
inte idag som stormaktsmotvikt, och det
är det lilla Kuba som visar på
det politiska alternativet. På dagens
internationella arena ser vi hur EU och
USA agerar gemensamt mot tredje världens
länder just för att bibehålla
skillnaden. Det syns tydligt i omröstningarna
i FN där EU som block går samman
med USA för att motverka de fattiga
ländernas krav på skydd för
sina egna resurser mot okontrollerad exploatering
av väst.
I
FN:s kommission för mänskliga
rättigheter i Genève utsattes
de fattiga länderna för en inkvisition
från USA och EU. Huvudattacken riktades
mot Kuba. Fattiga länder utvaldes som
anklagelseobjekt när det gällde
mänskliga rättigheter. Men hysteri
utbröt inom EU-blocket när Kuba
presenterade en resolution som krävde
att man måste fördöma skändligheterna
i USA:s koncentrationsläger i Guantanamo.
Kuba
låter sig inte underordnas Världsbankens
krav på fritt insläpp av västvärldens
transnationella gruvbolag, plantageägarbolag
etc. Tvärtom väljer Kuba noga
ut vad man vill ha av västteknik. Trots
USA:s blockad har Kuba lyckats överenskomma
med EU-bolag och Kanada om samriskföretag
där Kuba behåller majoritetsägandet
och kontrollen.
Idag upplever vi vilken stor inspiration
Kuba är för resten av Latinamerika.
Argentina, Brasilien, Venezuela m.fl. har
fått nog av nyliberalismen. Är
det därför som företrädare
för västvärlden och dess
transnationella bolag gör allt de kan
för att ändra Kubas samhällssystem?
"Systemöppnande
bistånd"
På
politikerspråk i riksdagen heter det
med utrikesminister Laila Freivalds ord;
"Sveriges ambassad i Havanna har regelbunden
kontakt med företrädare för
det civila samhället och har bistått
svenska organisationer som har engagerat
sig i Kuba. .... Samtidigt handlar systemöppnande
bistånd om att balansera mellan den
långsiktiga målsättningen
att främja pluralism och att inte försvåra
för de lokala aktörerna att verka
i denna riktning." (5/12-03)
Riksdagsledamöterna
på den borgerliga sidan uttrycker
det mindre inlindat t.ex. Helena Höli
(kd) i samma riksdagsdebatt: "Vi vet
att förhållandet mellan EU och
Kuba är mycket ansträngt, att
all kontakt sker genom brevväxling
och att de diplomatiska kontakterna är
minst sagt ansträngda. Jag tror att
det är viktigt att vi inser att det
är väldigt svårt med det
systemöppnande biståndet. Det
handlar i det här läget om att
stärka de lokala krafter som finns
hos de oppositionella. Och det är bråttom.
Det är många på Kuba i
dag som är oerhört rädda
för att det kommer att sluta med en
konflikt, en våldsam konflikt, och
att tiden är knapp för en fredlig
övergång från diktatur
till demokrati, från planekonomi till
marknadsekonomi." Jaså, handlar
det om marknadsekonomi egentligen!
Flerpartisystem - ett
trick?
Den
12 mars i år ställde vänsterpartiets
riksdagsledamot Alice Åström
följande fråga till utrikesministern
" Vad avser ministern att göra
för att understödja kampen för
de demokratiska fri- och rättigheterna
såsom tanke-, yttrande-, organisationsfrihet
med mera på Kuba?" Därmed
bekräftade vänsterpartiet ännu
en gång sin uppslutning bakom socialdemokraternas
och de borgerliga partiernas krav på
systemskifte på Kuba.
Ricardo
Alarcon, ordförande i Kubas parlament,
säger att västs krav att Kuba
ska införa flerpartisystem är
ett trick. Vi exemplifierar med två
länder, Moçambique och Nicaragua,
idag bland de fattigaste på var sin
kontinent, gjorde revolution 1975 resp.
1979, som släppte loss folkens skapande
kraft. Men de utsattes för contras
och terroristförband. De kunde inte
hålla emot, och de tvingades acceptera
flerpartisystem. Resultatet blir att västmakten
understödjer de partier som splittrar
stolta nationer och förvandlar dem
till öppna sår, tillgängliga
för Världsbankens privatiseringskrav
och de transnationella bolagen.
Mer
än 60.000 kubaner har biståndsarbetat
som läkare, lärare, tekniker bland
de fattiga i dessa och många andra
länder i tredje världen. När
de kommer hem berättar de vad de upplevt.
De vet vad de har att försvara på
Kuba.
Kuba har inte dessa problem
I
världen svälter över 800
miljoner människor. Över 300 miljoner
barn går inte i skolan. 33.000 barn
i tredje världen dör varje dag
av sjukdomar som är enkla att bota
om bara elementär hälsovård
fanns. Kuba har inte dessa problem. Istället
för att lära av Kuba, använder
vår svenska regering och riksdagsledamöter
all sin energi för att göra Kuba
försvarslöst mot detta helvete.
Vänsterpartiet
markerade med eftertryck att det ansluter
sig till regeringens och borgerlighetens
enade stämma om systemskifte på
Kuba, när dess partistyrelse antog
ett särskilt uttalande 16 april i år,
där man anklagar Kuba för att
ha sådana brister i sina mänskliga
rättigheter, att Kuba inte kan betecknas
som demokratiskt. I uttalandet dömer
Vp också ut Kubas rättssystem,
och det utgör också en underskrift
på kravet på systemskifte. Uttalandet
är kryddat med direkta sakfel.
Vi
vet att det finns mängder med vänsterpartister
runtom i landet, och också i partiets
styrelser, som inte skulle skriva under
detta uttalande. Vi vet också att
det finns många socialdemokrater och
också många som röstar
på något av de övriga riksdagspartierna
som skulle rygga tillbaka om de fick information
och insyn i det smutsiga spel som politikeretablissemanget
använder svenska biståndspengar
till på Kuba.
Landsförrädare
Kubas
infiltrerade agenter i den femtekolonn som
Washington försökt skapa på
Kuba har grundligt (vittnesmål, dokument,
foton etc.) bevisat hur den marginella gruppen
av s.k. dissidenter på Kuba i allt
väsentligt är en konstgjord företeelse,
avlönad och utrustad av USA för
att verkställa instruktioner erhållna
från USA:s intressekontor i Havanna.
Dvs. de är landsförrädare
som tar emot en silverpeng från det
USA som åter vill göra Kuba till
en lydstat.
Vår
regering och våra riksdagsledamöter
talar öppet om hur Sveriges ambassad
i Havanna och Sveriges biståndspengar
används för att medverka i detta
smutsiga spel, som bryter mot FN-stadgan
och Wienkonventionerna för de diplomatiska
relationerna. I riksdag och regering talas
det om hur man avser öka denna verksamhet
mot Kuba. I EU är Sveriges makthavare
bland de mest högerinriktade mot Kuba.
Hur skulle regeringen och riksdagen reagera
om Kubas regering och parlament organiserade
och finansierade verksamhet i Sverige för
att förändra vårt statsskick?
6
maj lanserade Bushregeringen ett åtgärdspaket
med grotesk upptrappning av den ekonomiska
blockaden mot Kuba, parat med intensifierade
demoniseringskampanjer och en femdubblad
budget för ändamålet: 59
miljoner dollar varav mer än hälften
(36 miljoner jämfört med 7 miljoner
tidigare) till finansiering av den påstått
"oberoende" oppositionen på
Kuba.
Har
vi ett politiskt etablissemang här
i Sverige som i FN:s generalförsamling
tillsammans med 178 andra länder fördömer
USA:s blockad mot Kuba - endast USA, Israel
och Marshallöarna röstade emot
- men som väljer att hålla tyst
när USA nu trappar upp sin blockad
så att gränsen till intervention
blir hårfin. Och än värre
är det: Regeringen är medskyldig
till framförallt Fp:s och Kd:s samverkan
med Washingtons illegala verksamhet på
Kuba. Heter inte detta dubbelmoral?
I
riksdagsdebatt intygar biståndsministern
(s) sitt samarbete och frändskap med
Fp:s biståndsorganisation SILC. I
annat sammanhang bjuder SILC in Ramón
Colas från Miami, medlem i terroristorganisation
CANF. SILC umgås med representanter
från Freedom House som leds av den
tidigare terroristgruppledaren och CIA-agenten
Frank Calzón. Samtidigt bekänner
sig makthavarna till att bekämpa terrorism.
Dubbelmoralen undergräver det politiska
etablissemangets legitimitet.
Ord och handling
I
samhällsdebatten polemiseras att det
förekommer skillnad mellan ord och
handling. Det kan gälla sjukvården,
pensionerna, men också Kuba. Regeringen
säger att fattigdomen ute i världen
ska halveras, men samtidigt agerar man för
att krossa Kuba, vilket skulle få
till konsekvens att välfärden
där går i kras.
I
Sverige sjunker valdeltagandet successivt,
från över 90 procent i riksdagsvalet
1982 till 80 procent i det senaste riksdagsvalet
2002. Men man kan knappast påstå
att intresset för politiskt inflytande
är i avtagande. När svenska folket
gavs tillfälle att ta ställning
om EU-politiken i EMU-folkomröstningen,
som en del ledande politiker påstod
var en för svår fråga för
folket, då tog 82,6 procent av väljarna
chansen att lägga sin röst. Men
i valet till EU-parlamentet visade merparten
av väljarna att i det valet var det
inte lönt att försöka påverka
politiken. Endast 37,2 procent gick till
valurnorna i Sverige jämfört med
38,8 1999 och 41,6 1995. Istället för
att vara lyhörd gentemot dessa signaler
höjs borgerliga röster för
att låta riksdagen utse EU-parlamentarikerna.
Genomsnittet
i hela EU för valdeltagandet blev 45,4
procent, och då ska vi erinra oss
att i ett par av EU-länderna är
valdeltagandet obligatoriskt och inte fritt.
Legitimiteten hos EU-parlamentet har ifrågasatts
på grund av det låga valdeltagandet.
Istället för att ta konsekvensen
av detta beslöt EU:s stats- och regeringschefer
några dagar efter valet om en EU-stärkande
grundlag som de olika ländernas parlament
ska ta ställning till. Svenska regeringen
vägrar underställa EU-grundlagsförslaget
en folkomröstning trots att svenskarna
i EMU-folkomröstningen klart visat
sin vilja att påverka EU-politiken.
Föregångslandet
USA
Lobbyism
vinner insteg i Europa och det är Bryssel
som är dess magnet, men dess vagga
är USA. Kort tid efter Göran Persons
besök hos Bush i Vita Huset 28 april,
ackrediterades en ny USA-ambassadör
till Sverige; Miles Teel Bivins. Han är
Texas ranchägare i oljeindustrin samt
har suttit i senaten för republikanerna.
Den 16 och 17 maj presenterade Washington
Post undersökningar av finansieringen
av Bushs valkampanjer. "Pioneers"
kallar sig de republikaner som skakar fram
över 100.000 dollar till valkampanjskistan.
Efter presidentvalet år 2000 erhöll
40 procent av dessa "pionjärer"
höga tjänster och poster genom
Bushs försorg. 23 av dem belönades
med uppdrag att bli ambassadörer. USA:s
nye Sverigeambassadör Miles Teel Bivins
är en av dem. Är det så
konstigt att så få anser det
lönt att rösta i USA, dvs. att
de valda församlingarna har så
liten legitimitet? Historien om den nye
Sverigeambassadören har cirkulerat
i USA:s media, men den tredje statsmakten
i Sverige, pressen, anser tydligen att storyn
inte platsar i våra medier.
I
USA är det ca hälften av väljarna
som deltar i valen, Dvs. USA:s president
har endast en fjärdedel av väljarna
bakom sig. George W. Bush fick 543.895 färre
röster än demokraternas Al Gore,
men presidentvalet avgörs genom ett
komplicerat system av delstatliga elektorsröster.
I det avgörande Floridavalet, där
Bushs bror guvernör Jeb Bush aktivt
medverkat i valfusket, avgjordes saken genom
att republikanska exilkubanska maffiatyper
ledde ett bråk som stoppade den manuella
omräkningen av röstsedlarna. Bush
tillsattes till slut ej av väljarna,
utan av en domstol där pålitliga
republikanska domare var i majoritet. Det
är bäddat för valfusk igen.
Tiotusentals avförs felaktigt från
vallängderna och överklagandeprocessen
förhalas. Förra valet drabbades
fattiga valdistrikt av illa fungerande röstningsstansmaskiner,
därav omräkningen. Nu införs
datoriserade röstningsmaskiner tillverkade
av ett företag med länkar till
republikanerna. I Florida har Jeb Bush beslutat
att pappersutskrifter av den datoriserade
röstningen inte ska göras, vilket
effektivt hindrar kontroll av resultatet
i efterhand.
All offentlig makt utgår
från folket
USA:s
politiska etablissemang och EU:s valda representanter
brister således i legitimitet. Men
vi har också ett oroande sjunkande
valdeltagande i våra inhemska val.
En distans utvecklas mellan ett politikeretablissemang
i toppen och vanligt folk, inte minst i
levnadsvillkoren och i hur det påverkar
tänkesätt, och följaktligen
också beslut. I sjukvårdsnedskärningarnas
Sverige, hur reagerar folk på en finansminister
som enligt media flyger för att se
fotboll för 75.000 kr skattepengar?
Hur reagerar folk inför överlämnandet
av allt mer makt till en upplevd svår-åtkomlig
byråkrati i Bryssel? Hur reagerar
folk inför de starka ekonomiska krafternas
lobbyism i politiken?
Sedan
Sverige för ca 15 år sedan avskaffade
valutaregleringen och restriktioner på
utländskt ägande av företag,
har Sverige förvandlats till en av
världens mest globaliserade ekonomier,
på tredje plats efter Schweiz och
Irland. Uppköpen har skett i rasande
fart. Exempelvis är flera av våra
största krigsmaterielexportörer,
såsom Saab, Hägglunds, Bofors
Defence och Kockums, numera utlandsägda
helt eller till stor del. Det är brittiskt
eller USA-kapital som styr dessa fyra numera.
Personbilsindustrin är USA-ägd.
Andra exempel på uppköp eller
fusioner är Pharmacia, Astra, Fritidsresor,
AGA, ABB. Är det någon som tror
att stora transnationella företag är
intresserade av att länder i tredje
världen skyddar sig mot världsbankspolitiken
och istället styr den egna produktionen
planmässigt såsom Kuba gör,
och endast tar in utländska företags
projekt när de passar in i de egna
utvecklingsbehoven? I vårt Sverige
ökar det som man i USA kallar "corporate
rule" dvs. att storföretagen styr.
Detta kommer till uttryck i den svenska
regeringens Kubafientliga politik som motiveras
med konstruerade lögner och saknar
folklig legitimitet.
Svensk-Kubanska
Föreningen arbetar för att sprida
saklig information om Kuba! Vi säger:
Res till Kuba för att se med egna ögon!
Sprid information om Kuba! Gör vad
du kan för att finna din roll i folkens
kamp - en annan värld är möjlig!
Till
regeringen och alla makthavare, till media,
till organisationer, till alla som vill
en bättre värld, säger vi:
1)
Nej till krigspolitiken!
Sluta mörda! Pengarna i vapenproduktionen
behövs för att lösa mänsklighetens
problem. Nej till NATO, ja till ett FN i
folkens tjänst! Fattigdomen och misären
är en skam för vår tid.
Kuba sänder ut arméer med läkare,
hälsovårdspersonal och lärare.
Kuba står för de fattiga ländernas
rätt till utveckling och verklig suveränitet,
förutsättningen för reellt
folkligt inflytande och demokrati.
2)
Lär av Kuba!
På Kuba finns en familjeläkare
per 120 hushåll. Spädbarnsdödligheten
är lägre än i det rika USA.
Skolklasserna är högst 15-20 elever.
Glesbygden töms inte - på Kubas
glesbygd finns 2.000 skolor med mindre än
10 elever. Ekologiskt jordbruk är utbyggt
i stor skala. Valdeltagandet är över
95 procent och folkets delaktighet är
stor mellan valen. Allt detta och mer, trots
att Kuba är ett fattigt land i tredje
världen utsatt för supermakten
USA:s hot, fientlighet och demonisering
uppbackat av EU.
3)
Stoppa USA:s blockad mot Kuba!
Vi kräver att Sveriges regering protesterar
mot Bush-regeringens upptrappade blockad,
förtal och krigshot mot Kuba, den s.k.
Powell-rapporten offentliggjord 6 maj! Vi
uppmanar folk ta uttalanden! Ställ
makthavare mot väggen! Stöd proteströrelsen
i USA! Bryt blockaden med bistånd
och donationer till Kuba!
4)
Begrav EU:s gemensamma ståndpunkt
mot Kuba!
Det var Spaniens premiärminister Aznar,
uppknuten till Miamimiljardärerna och
Bush som hårdast drev kubafientligheten
i EU. Spanska folket avsatte honom för
lögnerna och krigskompanjonskapet med
Bush i Irak. EU:s gemensamma ståndpunkt
om Kuba är en eftergift åt USA
och dess olagliga Helms-Burtonlag. Ståndpunkten
kräver systemskifte och förolämpar
Kubas suveränitet. Vi kräver att
EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba
upphävs. Normalisera relationerna!
5)
Kulturutbyte med Kuba är att stärka
mänskligheten!
EU:s kulturbojkott mot Kuba, uppbackad av
Sveriges regering, är en ynkedom i
vår upplysta tid. Vi uppmanar alla
att bryta denna mörkertidens hjärnsmälta.
6)
Tillsammans med Kuba!
Över 16.000 läkare och andra hälsovårdsarbetare
från Kuba biståndsarbetar nu
bland de fattiga i länder i tredje
världen. Kuba erbjuder att sända
fler, men behöver stöd från
de rika länderna för utrustning
och mediciner. Tyskland, Frankrike, Japan
och Sydafrika ställer upp! När
skall Sverige?
7)
Svenska folkets ambassad i Havanna
Vår ambassad i Havanna måste
åter börja arbeta i enlighet
med FN-stadgan och Wienkonventionerna för
de diplomatiska relationerna. Det brottsliga
utnyttjandet av ambassaden för provokativ
systemskiftesverksamhet, istället för
att utveckla relationerna mellan Kuba och
Sverige, måste upphöra.
8)
Frige de fem kubanerna, politiska fångar
i USA!
I USA skaffade de bevis mot Miamibaserade
högerextremisters planering av terrordåd
mot Kuba. Kuba har rätt att försvara
sig mot terrorism. Men istället för
att hylla dem som hjältar straffades
de av USA:s makthavare med upp till mer
än dubbelt livstidsstraff. Regeringen,
organisationer, enskilda måste protestera!
9)
Stäng koncentrationslägret! USA
ut ur Guantánamo!
På ockuperad kubansk mark håller
USA över 600 människor rättslöst
fängslade under vidriga förhållanden
där tortyr av samma slag som Irak ingår
i metoderna. EU och Sverige teg när
Kuba föreslog en protest i FN:s kommission
för mänskliga rättigheter.
När skall Sverige uppträda rakryggat?
10)
Gör åter Sveriges röst hörbar
i världen i kampen för social
rättvisa!
Sveriges regering och maktelit måste
upphöra vara röst och verktyg
för kubafientlig nykolonialistisk politik
och dansande efter USA:s pipa. Försvara
folkens rätt att forma den egna framtiden,
självbestämmanderätten! Hands
off Venezuela! Hands off Cuba!
Martin
Österlin 3 juli 2004
Några källor:
* Kuba: http://www.svensk-kubanska.se
* Venezuela: Simon Bolivars Studiecenter
i Sverige: http://www.bolivar.se/
* Powellrapporten "The Commission for
Assistance to a Free Cuba": http://www.state.gov/p/wha/rls/news/32365.htm
* EU: http://europa.eu.int/index_sv.htm
* Riksdagen: http://www.riksdagen.se/
* Vänsterpartiets Kuba-uttalande: http://www.vansterpartiet.se/vp/20010.cs?tempeltemplate=235
* Washington Post: http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A29142-2004May15.html
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -
Svensk-Kubanska Föreningen, Box 450
65, 104 30 Stockholm. Tel 08-31 95 30
E-post: svensk.kubanska@swipnet.se Hemsida:
www.svensk-kubanska.se
- - - - - - - - - - - -
-
- - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - - -
-
- - - - - - - - - - --
- - -
|