| |
Det
solidariska handelsavtalet ALBA
Dalademokraten
[Ledare]
USA kan inte längre tygla länderna i Latinamerika.
Länderna vägrar följa USA:s nyliberala handelslinje,
och har bildat ALBA - det Boliviaraniska alternativet för
folken i Vårat Amerika. Arbetare och kvinnors rättigheter,
och en rättvis ekonomisk fördelning är viktigare
än konkurrens. Avtalet är utmärkt och visar
att det sprudlar av liv på USA:s bakgård.
Hittills ingår Bolivia, Kuba och Venezuela i handelsområdet.
I slutet av april i år skrev länderna under ett
avtal, där Kuba och Venezuela lovar att hjälpa Bolivia
med resurser för att öka läskunnigheten och
förbättra sjukvården. På sikt vill de
också införa strukturfonder, som syftar till att
utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan länderna.
Målet är tydligt: solidariteten styr utvecklingen,
och alla ska få del av kakan.
I Latinamerika finns det många småjordbruk, och
familjer försörjer sig på det eller säljer
sina produkter vidare i landet. Det är viktigt för
att få fart på ekonomin i landet. Därför
har länderna som ingår i ALBA bestämt att
varje land ska utveckla sitt eget jordbruk, eftersom det skapar
jobb och får fart på produktionen. Det ska gå
före vinstintresse, export och import.
Det är en tydlig markering mot den nyliberala politik
som USA för. Den gynnar företagen och sätter
konkurrens i första rum. Sådana avtal hotar småbönderna,
eftersom importen gör att de inte får igång
en egen marknad.
En nyliberal politik kan få ödesdigra konsekvenser.
En del länder i Latinamerika importerar till exempel
mjölkpulver från Sverige. Sverige producerar ett
överskott på mjölk. Av det tillverkas
mjölkpulver som säljs i Latinamerika. Eftersom det
är subventionerat genom EU, så blir pulvret billigare
än ländernas egna produkter.
Bönderna får inga produkter sålda, och den
inhemska marknaden kommer aldrig igång.
ALBA-länderna vill också klara sig utan inbladning
från Världsbanken, WTO och IMF. IMF och Världsbanken
har länge satt käppar i hjulet för utvecklingen
i de fattiga länderna. De lånar ut pengar till
fattiga länder, men kraven de måste uppfylla för
att betala tillbaka pengarna har slagit hårt mot ländernas
befolkningar.
Det afrikanska landet Zambia tvingades till exempel höja
räntan, devalvera för att minska efterfrågan
på utländska varor, minska handelshindren och skära
i de statliga utgifterna. Det mest fruktansvärda är
att länderna måste skära i de statliga utgifterna,
som skola och sjukvård.
Det gör att befolkningen förblir fast i fattigdomens
tunga bojor. ALBA är ett suveränt initiativ, och
förhoppningsvis hoppar fler länder i Latinamerika
på tåget, för att visa att det går
bättre när rättvis fördelning står
i centrum.
SOFIE
WIKLUND
sofie.wiklund@daladem.se
http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200606/17/20060617081131_dd363/
20060617081131_dd363.dbp.asp
|
