| |
Översättning av Bo Hall, lånad från
ELFIRnytt nr 9-2006 ELfordonsIntressenternas Riksförbund
i samarbete med Sol-o-cell, SWEVA och EVGUIDE. Redaktör
Bo Hall
Kan
Ni tänka Er att från en dag till nästa stängs
alla kärnkraftverken och all import av olja och el stoppas.
Hur skulle Sverige klara situationen?
Just ett sådant problem ställdes Kuba inför
när Sovjet föll samman. Läs den spännande
redogörelsen nedan!
Originalartikeln kan läsas på http://www.communitysolution.org/cuba.html
SAMHÄLLETS
KRAFT- HUR KUBA ÖVERLEVDE "OLJETOPPEN"
Megan Quinn
Permaculture Activist, 24 februari 2006.
Havanna - vid organiponico de Alamar, ett jordbruksprojekt
för ett grannskap, driver ett arbetarkollektiv ett stort
"stadsjordbruk" en marknad för produkterna
och en restaurang. Handredskap och mänskligt arbete ersätter
oljedrivna maskiner. Maskar som bearbetar jorden och kompost
skapar produktiv jord. Dropbevattning sparar vatten och de
mångskiftande grödorna förser grannskapet
med en mängd av nyttiga produkter.
I flera grannskap som saknar tillräckligt med land för
sådana storskaliga projekt har invånarna byggt
upphöjda odlingsbäddar på parkeringsplatser
och sått grönsaker på sina altaner och sina
tak.
Sedan början av 1990-talet har en "stadsjordbruk"srörelse
erövrat Kuba, vilket har gjort att Havanna med 2,2 miljoner
invånare har börjat gå vägen till uthållig
försörjning.
En liten grupp australiensare hjälpte denna gräsrotsrörelse
genom att komma till Kuba 1993 för att lära ut "permaculture"
en jordbruksteknik för uthållig produktion, som
kräver väsentligt mindre energi.
Detta behov av att få in jordbruket i staden började
med Sovjetstatens fall och att Kuba då förlorade
mer än 50% av sin oljeimport, mycket av sin mat och 85%
av sin handelsekonomi.
Transporterna stannade, människorna svalt och den genomsnittlige
kubanen tappade 15 kilo kroppsvikt.
I verkligheten när allt detta började var det en
nödvändighet. Människorna blev tvungna att
börja odla grönsaker var helst det var möjligt.
Detta berättade en guide för ett filmteam som år
2004 gjorde ett reportage om hur Kuba överlevde på
mycket lägre oljeförbrukning än normalt.
Filmteamet innehöll också medlemmar av The Community
Solution, en non-profit organisation i Yellow Springs i Ohio,
USA, som undervisar om "oljetoppen", den tidpunkt
då oljeproduktionen når sin högsta nivå
för att därefter successivt minska. Vissa oljeanalytiker
anser att detta kan hända redan innevarande decennium
och då skulle Kuba kunna vara en modell att följa.
" Vi ville se om vi kunde fånga vilka egenskaper
hos Kubas folk och kultur som gjorde det möjligt för
dem att gå igenom dessa mycket svåra tider"
sade Pat Murphy, chef för The Community Solutions. Kuba
har mycket att visa världen hur man kan hantera energibekymmer.
Knappa oljeresurser har inte bara påverkat jordbruket
utan också börjat gå mot småskalig
uthållig energiproduktion, utvecklat ett energisnålt
masstransportsystem, medan man har behållit statlig
fri hälso- och sjukvård för alla baserad på
förebyggande vård vid lokala vårdcentraler.
Tiden efter Sovjets kollaps är i Kuba känd som the"Special
Period". Kuba förlorade 80% av sina exportmarknader
och även importen föll 80%.
Bruttonationalprodukten (BNP) föll med mer än en
tredjedel. Föreställ Dig ett flygplan som plötsligt
förlorar sina motorer. Det var verkligen en krasch sade
Jorge Mario en kubansk ekonom till filmteamet. En krasch som
schockade Kuba. Det blev många strömavbrott i de
oljeeldade kraftverken upp till 16 timmar per dag. Det genomsnittliga
kaloriintaget sjönk med en tredjedel.
Enligt Oxfam en internationell utvecklings- och hjälporganisation,
" bussarna stannade, generatorerna slutade producera
elektricitet, fabrikerna blev tysta som hyrkogårdar."
Att få mat för dagen blev den främsta uppgiften
för de flesta kubaner. Delvis på grund av USAs
handelsembargo men också på grund av förlorade
exportmarknader, kunde inte Kuba importera tillräckligt
med mat. Dessutom föll Kubas jordbruksproduktion då
den var baserad på storskalig oljebaserad exportproduktion.
Kubanerna började odla lokalt av nödvändighet,
utvecklade biologiska bekämpningsmedel och gödningsmetoder
som ersättning för de petroleumbaserade. De inkluderade
också mer frukt och grönsaker i sin kost. Då
kubanerna inte kunde få bensin till sina bilar fick
de gå, cykla, rida, åka buss, eller åka
i en bilpool.
Det finns oändligt många små lösningar
säger Roberto Sanchez från den Kuba baserade organisationen
Foundation for Nature and Humanity. Kriser eller förändringar
eller problem kan få igång många av dessa
förändringar.
Vi anpassar oss.
EN NY JORDBRUKSREVOLUTION
Kubanerna ersätter oljeberoende maskiner med oxar och
det lokala "stadsjordbruket" minskar transporteravstånden.
Idag produceras ca 50% av Havannas grönsaker inom staden
och i andra kubanska städer och byar produceras mellan
80 och mer än 100% inom städerna. Vad gäller
trädgårdsskötsel så tog privata individer
och grannskapsföreningar initiativet till att lokalisera
outnyttjad mark, rensade upp den och planterade.
När de australiensiska permakulturspecialisterna kom
satte de upp ett demonstrationsprojekt med hjälp av ett
bidrag på 26 000 US dollar från Kubanska staten.
Detta blev starten för "Foundation for Nature and
Humanity´s" demonstrationsprojekt och center i
Havanna för permakultur i städer. Med detta demonstrationsprojekt
kunde grannarna se vad de kunde göra på sina egna
hustak och altaner sade Carmen Lopez direktör för
Centret medan hon stod på Centrets tak bland vinrankor,
växter i krukor och kompostlådor gjorda av gamla
bildäck.
Sedan dess har rörelsen spritt sig snabbt i Havannas
förorter. Nu har Centret tränat mer än 400
personer i permakultur för städer och distribuerar
ett månatlig publikation "El Permacultor".
" Inte bara permakultur ha vi lärt oss utan också
mycket om samhället att hjälpa människor när
det behövs. En permakulturstudent, Nelson Aguila en ingenjör
som blivit jordbrukare producerar nu mat för grannskapet
på sitt tak. På bara några tiotal kvadratmeter
har han kaniner, kycklingar och stora växter i krukor.
På golvet springer fritt omkring marsvin som äter
avfallet från kaninerna och sedan själva blir en
värdefull proteinkälla.
Tiderna förändras enligt Sanchez. "Det är
en lokal ekonomi. På andra ställen känner
man inte
sina grannar, man känner inte deras namn och hälsar
inte på dem. Inte så här. När man går
ifrån petrochemiskt intensivt jordbruk till organisg
odling och trädgårdsodling, använder Kuba
nu 21 gånger mindre bekämpningsmedel än före
den"Special Period" De har lyckats med detta med
sin storskaliga produktion av biologiska bekämpningsmedel
och dito gödsel och Kuba exporterar en del till andra
latinamerikamska länder. Fastän förändringen
till biologisk odling och djuruppfödning var nödvändig
ser kubanerna nu fördelarna. En av de stora fördelarna
var att gå tillbaka till oxar sade Miguel Coyola, samhällsutvecklingsspecialist.
De inte bara sparar de bränsle, de sammanpressar inte
heller jorden som de traditionella
traktorerna. Oxarnas ben bearbetar också jorden.
Kubas konventionella jordbruk - Gröna revolutionens system
kunde aldrig föda det kubanska folket sade Sanchez ".
Det gav hög avkastning men var inriktat mot citrusfrukter
och, tobak och sockerrör och vi importerade det väsentliga.
Så inte ens i goda tider kunde jordbruket fylla folkets
behov.
Utgående från sina kunskaper i permakultur sade
Sanchez" man måste följa naturens egen rytm
så att Du låter naturen arbeta för Dig inte
emot Dig. Att arbeta mot naturen kräver mycket energi."
ENERGILÖSNINGAR
Eftersom Kubas elektricitet producerades med importerad olja
drabbades nästan alla kubaner av elbrist. Planerade rullande
elavbrott flera dagar i veckan var regel i många år.
Utan kylskåp förstörs maten fort och utan
fläktar blir hettan i ett land där temperaturen
överstiger 35grader nästan outhärdlig.
Lösningarna för Kubas energiproblem var inte lätta.
Utan pengar kunde Kuba inte bygga kärnkraftverk eller
storskaliga konventionella kraftverk eller stora vind- eller
solkraftverk. I stället koncentrerade sig Kuba på
att reducera energiförbrukningen och att satsa på
småskalig utbyggnad av förnyelsebar energi.
Ecosol Solar och Cuba Solar
är två organisationer för förnybar eneregi
som visar vägen. De hjälper till att utveckla marknaden
för förnybar energi, säljer och installerar
system, genomför forskningsprojekt, publicerar nyhetsbrev
och genomför energieffektivitetsstudier för stora
användare.
Ecosol Solar har installerat 1,2 MWatt solceller, både
i små hushållsanläggningar(200 Watt) och
stora anläggningar på (15-50 kWatt)
I USA skulle 1,2 MWatt räcka till ca 1000 hus, men i
Kuba räcker det till många många fler då
de kubanska hushållen har färre hushållsapparater,
energisparande är en vana, och husen är mycket mindre.
Omkring 60% av Ecosol Solars installationer är till sociala
projekt, hem, skolor, medicinska enheter och kommunala centra
på Kubas landsbygd.
Nyligen har företaget installerat solceller för
att elektrifiera 2 364 lågstadieskolor på landsbygden
där det inte var kostnadseffektivt att dra fram kraftledningar.
Dessutom utvecklar man kompakta solvattenvärmare som
kan sättas samman på plats, vattenpumpar som drivs
av solceller och soldrivna torkutrustningar.
Ett besök i "Los Tombos" en solcellselektrifierad
landsby i bergen sydväst om Havanna demonstrerar de positiva
effekterna som dessa strategier kan ge.
Tidigare ha varit utan elektricitet har nu alla hushåll
en liten solcellspanel som ger kraft till en radio och en
lampa. Större system ger el till skolan, sjukhuset, och
en gemensamhetslokal där alla kan samlas för att
se ett nyhetsprogram kallat "Round Table". Förutom
att hålla invånarna
informerade har TV-rummet den viktiga sociala funktionen att
öka sammanhållningen i byn.
"Solen var tillräcklig för att upprätthålla
livet på jorden i miljoner år" sade Bruno
Beres en direktör vid Cuba Solar. "Inte förrän
vi människor anlände och ändrade på hur
vi använder energi blev inte solen tillräcklig.
Så problemet är vårt samhälle inte världens
energi."
TRANSPORTEN - en fråga om samarbete
Kubanerna måste också finna transportlösningar
för en reducerad energiförbrukning. Lösningarna
kom från kubaner, som ofta citerade uttrycket "nödvändigheten
är uppfinningarnas moder". Med endast lite pengar
och drivmedel transporterar man nu nu massor av folk i Havanna
under rusningstid. På ett uppfinningsrikt sätt
används alla fordon, stora som små för att
bygga transportsystemet. Pendlare åker i handgjorda
skottkärror,
bussar och andra motorfordon och djurdragna fordon.
Ett speciellt Havanna fordon kallas "kamel" som
är en mycket stor semitrailer som tar 300 passagerare.
Cyklar och tvåhjuliga rickshas förekommer ofta,
medan hästdragna vagnar och stora lastbilar är vanliga
i mindre städer.
Statstjänstemän i gula kläder stannar med sina
nästan tomma fordon och lastbilar i Havanna för
att ta upp dem som behöver en lift. Gamla Chevroleter
från 1950-talet kör med fyra personer fram och
fyra i baksätet.
Åsnekärror med en taxilicens fäst vid ramen
rullar också på Kubas gator.
Många lastbilar konverterades till passagerarfordon
genom att svetsa fotsteg bak, så att passagerarna lätt
kan stiga på och av.
HÄLSOVÅRD och UTBILDNING
- nationell prioritering.
Trots att Kuba är ett fattigt land med en per kapita
BNP på förväntat 3000 dollar per år
( vilket gör att Kuba tillhör den fattigaste tredjedelen
av världens länder), så är förväntad
livslängd densamma som i USA och barnadödligheten
väsentligt lägre än i USA. Läskunnigheten
i Kuba är 97% , densamma som i USA. Utbildning och hälsovård
i Kuba är gratis, betald av staten.
När kubanerna fick genomlida sin version av "oljetoppen"-
kris vidmakthöll man detta vilket är en av de främsta
faktorerna till att Kuba klarade krisen.
Kubanerna upprepar ofta hur stolta de är över systemet.
Före revolutionen 1959 fanns det en läkare per 2000
invånare. Nu finns det en doktor för var 167:e
invånare. Kuba har också en internationell medicinsk
skola och utbildar även läkare för arbete i
andra fattiga länder. Varje år är det 20 000
kubanska läkare som arbetar utomlands med sådant
arbete.
Då det är ont om kött men sedan 1995 ett överflöd
av färska lokalt odlade grönsaker, äter kubanerna
nu en hälsosam nästan vegetarisk kost med lågt
fettinnehåll. De har också en hälsosammare
livsstil med mer gående och cykling. Före krisen
åt kubanerna inte så mycket grönsaker. Ris,
bönor och fläskkött var standard dieten",
Sanchez från Foundatio for Nature and Humanity berättade,
"vid en viss tidpunk lärde nödvändigheten
oss detta och nu kräver de grönsaker".
Läkare och sköterskor bor i det sanhälle där
de verkar. De bor vanligen ovanpå sin klinik. I avlägsna
landsbyar byggs trevåningskliniker med läkarens
mottagning i bottenplanet och en våning för doktorn
på plan två och för sköterskan på
plantre. I städerna bor läkaren och sköterskan
alltid i det grannskap som de betjänar. De känner
patienternas familjer och försöker behandla patienterna
i hemmet. "Sjukvård" är ett kall inte
ett arbete" förklarar
en Havanna läkare demonstrerande sin motivation för
sitt arbete. I Kuba är 60% av läkarna kvinnor.
Utbildning betraktas som den mest betydelsefulla sociala verksamheten
på Kuba. Före revolutionen fanns det en lärare
per 3 000 invånare. Nu är det en lärare per
42 invånare och en lärare per 16 elever. Kuba har
en högre andel högutbildade än de flesta utvecklingslämder
och med en befolkning av 2% av Latinamerikas totala har de
11% av vetenskapsmännen.
För att minska inflyttningen från landsbygden till
städerna gjorde man under den "Special Period"
en ansträngning att sprida ut den högre utbildningen
till provinserna varigenom man förstärkte utbildningsmöjligheterna
och samhällena pålandsbygden. Före Special
Period fanns det bara tre högre utbildningsinstitutioner
på Kuba. Nu finns det 50 högskolor och universitet
spridda över hela Kuba varav sju i Havanna.
SAMHÄLLETS KRAFT
Under alla sina resor på Kuba såg och upplevde
filmteamet kubanernas kunnighet, beslutsamhet och optimism,
ofta hörde teamet frasen" Si, se puede" = ja
det går. Folk talade om "motstånd" vilket
visar deras beslutsamhet att övervinna svårigheter.
Och de har levt under en blockad från USA sedan 1960,
vilket ses som det yttersta beviset för Kubas förmåga
att "motstå", överleva.
Det finns mycket att lära av Kubas svar på förlusten
av billig och lättilgänglig olja. Ledningen för
"The Community Solution ser dessa lärdomar som speciellt
värdefulla för folk i tredje världen, som utgör
82% av världens befolkning och lever mer på "lifes
edge". Men utvecklade stater är också sårbara
för brist på energi. Och med den kommande "oljetoppen"
kommer
alla länder att bli tvungna att anpassa sig till realiteterna
i en lågenergivärld.
Med denna nya realitet ändrade Kubas regering sitt 30
år gamla motto från "socialism eller död"
till " en bättre värld är möjlig".
Regeringstjänstemännen tillät privata entreprenörer
och grannskapsorganisationer att använda statlig mark
för att odla och sälja sin produkter. De tryckte
ned beslutsfattandet till gräsrotsnivå och uppmuntrade
initiativ i sina grannskap. De skapade fler provinser. De
uppmuntrade återinflyttning till jordbruk och landsbygd
och
reformerade provinserna för att passa jordbrukets krav.
Från Community Solutions utgångspunkt gjorde Kuba
vad de kunde för att överleva,trots sin ideologi
om centraliserad ekonomi . Inför "oljetoppen"
och minskande oljeproduktion kommer Amerika att göra
vad som krävs trots sin ideologi av individualism och
konsumism? Kommer amerikanerna att komma tillsammans som samhälle
som kubanerna gjorde i en känsla av
avstående och gemensam hjälp?
"Det finns klimatförändringar, oljetopp och
energikris," Beres från Cuba Solar sade när
han listade de utmaningar som mänskligheten står
inför. " Vad vi måste veta är att världen
förändras och vi måste därför ändra
vår syn på världen".
Redaktör Bo Hall
ELFIRS nyhetsblad 2006
http://www.sol-o-cell.net/
ELFIRnytt nr 9-2006 ELfordonsIntressenternas
Riksförbund PDF-version
Originalartikeln på engelska kan läsas på
http://www.communitysolution.org/cuba.html
Order DVD or VHS Copies of The Power of Community
http://www.communitysolution.org/cubaorder.html
Film shows many ways Cuba reacted to Peak Oil crisis
Yellow Springs News, April 27, 2006
http://www.ysnews.com/stories/2006/04/042706_cubaoil.html
Kuba enda landet i världen med hållbar
utveckling, enligt WWF (World Wildlife Fund)
Se
artikeln >>
Om miljöarbete på Kuba
Se Utdrag ur Tidskriften Kuba 4/06 (Pdf)
|
