Kuba utvecklar egna sociala nät för att slippa blockaden från USA
Som en reaktion på att USA blockerar mängder med hemsidor och konton på sociala nätverk för användare i Kuba, utvecklar landet egna alternativ. Här är ett Internetcenter i Havanna.
USAs blockad gör att kubaners konton på Facebook och Twitter utsätts för censur och nedstängning från operatörerna. Därför utvecklas nu egna inhemska alternativ som vinner allt större popularitet bland befolkningen
”Händelser som 1 maj, när kubanerna samlas och skickar tweets, medför massiva nedstängningar av konton”, kommenterar journalisten och bloggaren Manuel Enriquez Lagarde.
Många kubaner klagar på att det händer konstiga saker på deras sidor och profiler. Ofta försvinner tweets eller så blockeras ett stort antal hemsidor. Detta sammanfaller ofta med viktiga datum för kubanerna.
Att ha egna sociala digitala nätverk, som kontrolleras av Kuba, gör att befolkningen löper mindre risk att tystas i den virtuella världen. Därför har Punto CU., La Tendedera och Reflejos skapats som kubanska alternativ till Facebook och Livejournal som börjat få stor popularitet i landet.
”Det finns många användbara områden; jag laddar ner filmer, lägger upp bilder, delar musik och interagerar med andra användare”, säger en kuban. En annan: ”För att vara en ny sida ger det oss många möjligheter åt oss kubaner som använder den. Det gläder oss att vi fått en helt andra möjligheter.”
Programutvecklarna för CubaVa arbetar i Pitazo, ett projekt som är en kopia på Twitter. Här finns möjligheter att interagera, lägga upp annonser och reklam samt att till exempel söka eller erbjuda arbeten. Liksom i fallet Tendedera har upplägget nationella motiv.
”Vi vill ge ett kubanskt alternativ som styrs utifrån kubanska principer. För kubaner, av kubaner. Det vill säga grundade i våra rötter, i våra principer. Många internationella sociala nätverk är väldigt allmänna och det kan vara svårt att identifiera sig med dem”, säger Julio Cesar Torres, programutvecklare på Tendedera.
För många kubaner, som inte har Internetuppkoppling hemma, är de nationella näten ett sätt att hålla kontakten med släkt och vänner. De olika datakaféerna erbjuder möjlighet att ständigt uppdatera sig. Även om programutvecklarna talar väldigt försiktigt om framtiden, så avvisar de inte möjligheten att deras idéer kan ha intresse också utanför Kuba.
”Alla dessa projekt som görs av utvecklingsgruppen CubaVa är ett litet steg mot en framtid när vi kommer att ha ett teknologiskt oberoende. Om vi lyckas växa som vi planerar, är det mycket möjligt att vi kan komma att samarbeta med några latinamerikanska länder. Det beror på vår tillväxt och på den acceptans som hela projektet får”, tillägger Torres.
Det är klart att Kubas sociala nätverk inte tänkt sig att erövra cyberrymden som Twitter och Facebook har gjort. Men det faktum att Kuba har tagit de första stegen på detta område innebär att landet går i en riktning som gör uppfattningen att Kuba och Internet är två skilda saker felaktig.
Playa Guarda la Vaca, en av Kubas underbara stränder
Under vinterperioden erbjuder Apollo direktflyg till Kuba med sitt eget flygbolag Novair. De har flera alternativa program, både med resan, boende och destination på den spännande ön.
Det går att välja mellan storstadslivets pulserande kultur eller sol och bad vid Varaderos vackra stränder, eller både och.
I deras program på Kuba finns även en rundtur genom landet och exotiska öar med sina kritvita stränder. Nytt är också att Apollo numera flyger till Kuba under sommarhalvåret.
Kubas internationella bokmässa drar varje år stora människomassor. Mässan startar alltid i Havanna, men för att fler ska få möjlighet att frossa i litteratur cirkulerar den runt på ön.
Fler än 700 boktitlar kommer att presenteras på den XXIII Internationella Bokmässan s. om pågår i Havanna från 13 till 23 februari, för att sedan turnera i landet fram till 9 mars. Fler än 2,5 miljoner böcker ska tryckas till mässan, varav 75 % är klara. Speciellt uppmärksammas Ecuador i årets mässa med 32 olika boktitlar.
120 författare och 138 utställare ska samsas på den 2 622 kvadratmeter stora mässan som håller till i fästningen San Carlos de la Cabaña, vid Havannas hamninlopp.
En nyhet i programmet i år är ett antropologiskt och arkeologiskt seminarium på vilka specialister från Ecuador, Kuba och Mexiko deltar.
På bilden hälsar Miguel Barnet på Fidel. I bakgrunden foto från Parissalongens utställning i Havanna 1968 med Wifredo Lam och hans svenska hustru Lou Lam.
Den nionde januari kom Fidel Castro till invigningen av ett ”Konstlaboratorium” i stadsdelen Romerillo, ett utkantsområde, rena motsatsen till det intilliggande, eleganta Miramar. Upphovsman till projektet är Kcho, Alexis Leyva, en av Kubas många framstående konstnärer.
”Konstlaboratoriet” inrymt i ett gammalt bussgarage är en ideell satsning med syfte att främja experiment, utveckling och spridning av konstarterna och mänsklig inlevelse. Där ingår en konsthall med invigningsutställningen ”Lam, du är oundgänglig”, med verk av Wifredo Lam, en av Kubas allra främsta bildkonstnärer, bosatt i Paris, som 1968 lyckades flytta hela Parissalongen till Havanna. Och en stor brädskulptur av Kcho själv ”Tänkaren”.
Där finns också ett bibliotek, uppkallat efter Juan Almeida, en av gerillans 5 befälhavare, och samtidigt älskad sångkompositör. Samt ”Romerillos grafiska experimentverkstad”. Projektet ingår i en omfattande upprustning av grannskapet som bland annat också förvandlat sophögar till parker – en uppkallad efter Chávez och en annan efter José Martís Ismaelillo.
Invigningen sammanföll med 55-årsdagen av den segrande 26-julirörelsens intåg i Havanna med Fidel i spetsen den 8 januari 1959. När Fidel kom till invigningen vid nio-tiden var det fullt av folk från grannskapet men också en rad ledande kulturpersonligheter som kulturarbetarförbundets ordförande Miguel Barnet, Gamla Havannas stadsantikvarie Eusebio Leal, tidigare kulturministern Abel Prieto och ett par generaler Samuel Rodiles Planas y Álvaro López Miera.
Granma Digital 140109
Foto: Granma Digital
Översättning och bearbetning: Eva Björklund
Ungefär 45 kilometer väster om Havanna, i Mariel, ligger en naturlig hamn i en stor havsvik på nästan 8 kvadratkilometer. I början av 2000 började planer dras upp för att flytta export och import från hamnen i Havanna till en jordbruks- och livsmedelsterminal, en fordonsterminal och en allsidig terminal i Mariel. Flyttningen pågår för fullt och Havannabukten renas för att inriktas på rekreation och turism.
Bolagsmediernas prioriteringar upphör inte att förvåna
Förra veckan klädde sig hela Kuba med gula band i ett stöd för de fem kubanerna i USAs fängelser. Man kräver att Obama ska frige de fem, som nu tillbringat 15 år i USAs fängelser för att ha bekämpat terrorism.
De stora medierna har i princip förtigit denna rättsskandal. På 15-årsdagen genomfördes stora manifestationer i Kuba och på många andra platser i världen. Men det media rapporterade om var inte de jättelika manifestationerna till stöd för de fem, utan en incident som inträffade vid en stor konsert i Havanna till stöd för de 5. Musikern Robertico Carcassés höll ett improviserat tal där han kort kritiserade landets valsystem. Det togs omedelbart upp av medier i hela världen. De rapporterade inte om alla de kubaner, artister och bloggare som ansåg att Carcasses kommentar gavs vid ett olämpligt tillfälle. Inte heller rapporterade man om det ointresse som de tusentals personer som fanns vid konserten visade för dessa kommentarer.
En enkel sökning på Google i söndags på Robertico Carcassés gav 4 340 träffar. Man kan jämföra det med till exempel en annan nyhet samma dag, hur israeliska soldater slår ner den franska diplomaten Marion Castaing, som var på plats för att förmedla humanitär hjälp till palestinier. Träffarna på Carcassés var 30 gånger fler än på Castaing! Ännu ett exempel på hur den ”fria pressen” utövar sin makt.
Turistsektorn ökade svagt under 2013, men utan att nå det planerade målet på tre miljoner turister. Åtgärder tas nu för att öka den för Kuba så viktiga turismen under 2014, som är den näst största ekonomiska verksamheten med en omsättning på ca 2 500 miljoner US dollar, efter försäljningen av medicinska tjänster och produkter som omsätter ca 6 000 miljoner US dollar.
Det blev en svag uppgång inom turistsektorn under 2013 utan att kunna nå de tre miljoner besökare som man hade som målsättning. Ökningen blev 2,5 procent och ca 2 miljoner 838 000 turister besökte ön under 2013.
Liksom tidigare år var det från Kanada som de flesta turisterna kom från, och de ökade även med 10 procent. Som två och trea kom turisterna från England och Tyskland. Efter de tre länderna följde Frankrike, Argentina, Italien, Mexiko, Spanien, Ryssland och Venezuela.
Anledningen till att målen inte uppnåddes berodde till stor del på att den globala ekonomin fortfarande är svag, vilket bland annat gjort att det spanska flygbolaget Iberia dragit in flygplan för ca 75 000 passagerare. Även USA:s blockad mot Kuba påverkar fortfarande turismen negativt.
Åtgärder för att öka antalet turister inför årets turistsäsong inleddes redan under 2013 med bl.a. ett utökat internationellt deltagande i turistmässor runt om i världen.
Turismen är en mycket viktig del i Kubas ekonomi och är den näst största ekonomiska verksamheten med en omsättning på ca 2 500 miljoner US dollar, efter försäljningen av medicinska tjänster och produkter som omsätter ca 6 000 miljoner US dollar.
Achim Rödner
Foto: www.trabajadores.cu
Källor: Cubadebate, AIN
USA har klargjort att licenserna som utfärdas för people-to-people resor till Kuba inte kan användas på en färja eller kryssningsfartyg. Det gäller också från tredje land. USA har inga planer på att bevilja något annat än flygresor för de som får licens att åka till Kuba.
Cuba Central Team (USA) 130913
Översättning: Zoltan Tiroler
Det är rubriken på en recension i Monthly Review av en ny bok av den kanadensiske samhällsvetaren Arnold August.
Han har länge följt den kubanska utvecklingen men har nu också tagit en titt på utvecklingen av demokratin i ALBA-länderna i boken: Kuba och dess grannar: Demokrati i rörelse
Under den senaste akten i den Washingtonfars som förvånat en bestört värld skrev en kinesisk kommentator att om USA inte kan uppträda som en ansvarsfull medlem av det internationella systemet kanske det är dags att avamerikanisera världen – och markera avstånd till den skurkstat som regerar militärt men förlorar trovärdighet på andra områden.
Sveriges Radio: ”Det är OK att ljuga om Kuba av konstnärliga skäl”
Radions P1 har ett program som heter ”Världshistorien”. I detta framförs korta stycken i teaterform för att illustrera viktiga händelser i världshistorien. Programmen har en kraftigt reaktionär slagsida. Detta visas bland annat av att man under ca ett halvår ägnar tre program åt kubanska dissidenter.
Ingen historiker skulle ägna ett enda åt dessa i Kuba helt marginaliserade USA-agenter. Dessutom är programinslagen fulla av lögner och insinuationer. Det erkänner man, men tycker sig ha rätt till det av ”konstnärliga skäl”. Någon sådan konsumentupplysning ges dock inte lyssnarna, utan de flesta luras förstås av titeln ”Världshistorien”.
Nedan en brevväxling med den ansvarige på P1:
Hej!
Vill bara säga att dagens inslag om Laura Pollan är rent lögnaktig och vämjelig historieförfalskning. Ingen organisation, inklusive Amnesty som nämns, har någonsin påstått att Kuba avrättar/mördar politiska motståndare. Vilket hävdas i programmet.
För övrigt är Damer i Vitt numera ganska nersolkade, efter ekonomiska oegentligheter som uppdagades efter Pollans död. Hon tog nämligen det mesta av pengarna själv.
Damerna själva erkänner att en del av pengarna kommer från USAs regering och en del från kubanska ”oppositionella” dvs. terrorister i Miami. Men de tycker inte det är något fel i det. Bland annat har ”Damernas” företrädare haft möten i Miami med Luis Posada Carriles, hjärnan bakom den första sprängningen av ett civilt flygplan på västra halvklotet. Det skedde 1976 då ett kubanskt plan sprängdes och alla ombord dog.
Protester blev det också bland Damerna när de av sin chef fick ersättningen sänkt från 30 till 15 dollar för varje gång de deltog i veckans demonstrationer innan de gick och åt på USAs Intressekontor. Tjusiga hjältar ni hyllar!
Ingen av de 73 som fängslades för samarbete med främmande makt 2003 är kvar i fängelse. De dömdes för att ha tagit emot pengar och instruktioner av främmande makt/USA. Detta i ett läge när USA invaderade Irak och politiker i USA sade att nu står Kuba på tur. Flera av de släppta ”politiska” fångarna som finns i Spanien, ber nu om att få återvända till Kuba!
Allt det jag skriver finns belagt i säkra källor. Er världshistoria är inget annat än lögner och förvrängningar.
Zoltan Tiroler
Hej,
Tack för att du lyssnar och för att du kommer med synpunkter. Våra pjäser är inspirerade av dagens namn; vi gör alltså inte anspråk på att det vi säger är sant; vissa pjäser är hyfsat dokumentära, andra pjäser är fria fantasier som pjäsförfattaren associerat med dagens namn.
Det skulle alltså, ur ett konstnärligt perspektiv, vara fullt möjligt att påstå att Pollan blev mördad, även om hon inte blev det. Det här är förstås inte självklart, utan det finns olika åsikter om det – ta till exempel diskussionen om ”Call Girl” eller om ”Monica Z” där vissa klagar över påhittade delar. (När det gäller dagens pjäs har jag nu läst manuset en gång till och såvitt jag kan se är det eleven som påstår att Pollan blev mördad, men att läraren säger att eleven har fel. Pjäsen slutar med att läraren säger att Pollan dog av hjärtfel.)
Vi har flera pjäser inspirerade av kubanska dissidenter – en sändes redan i mars: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/165823?programid=4458
Och det kommer en till i november…
Hoppas du fortsätter att lyssna.
Hälsningar
Augustin Erba, producent Världshistorien i P1.
Den kubanska frihetskaravanen från 1959 återupplevs i 55 årsfirandet av den kubanska revolutionen.
På dagen 55 år efter revolutionen är åter segertåget från den Kubanska revolutionen i Bayamo, denna gång med studenter och arbetare som fortsätter att utveckla revolutionen.
55 år efter den kubanska revolutionen tågar åter frihetskaravanen som besegrade diktatorn Fulgencio Batista genom Kubas städer. Då med revolutionens kämpar och nu med de nya generationens kubaner som skall fortsätta den revolutionära processen.
Frihetskaravanen startade i Santiago de Cuba dagen efter revolutionens seger den 1 januari 1959 och gick genom Kuba i åtta dagar till den triumferande inmarschen i Havanna. I stad efter stad strömmade befolkningen ut på gator och torg för att hylla revolutionärerna.
Nu återupplevs karavanen till minne av 55 årsfirandet av revolutionen med deltagande av flera veteraner från revolutionen som var med i den ursprungliga karavanen tillsammans med arbetare och studenter. Karavanen startade i Bayamo och nådde idag till Holguin där de gjorde uppehåll för ett möte på det centrala torget.
En av deltagarna var överstelöjtnant Idenio Macías som kämpade i de östra regionerna under revolutionen. Han berättade om sina minnen från frihetskampen och hur de besegrade Batistas styrkor och befriade Kuba.
Ungkommunisternas ledare i provinsen, Javiesky Sablon berättade om ungdomarnas engagemang i revolutionen och de framgångar som nåtts, och nämnde särskilt de fina resultaten i områdena för hälsa, utbildningen, idrotten och kulturen. Han fortsatte med att säga att:
– De kubanska ungdomarna skall försvara och föra vidare den kubanska revolutionen och arbetet som började den 1 januari 1959.
Frihetskaravanen fortsätter nu vidare till provinsen Las Tunas för att återuppleva de revolutionära händelserna i Kubas historia, denna gång med helt nya generationer av kubaner, ungdomar, studenter, veteraner och arbetare som är delaktiga i dagens revolutionära Kuba.
Achim Rödner
Källor: Radio Rebelde, AIN (Agencia Cubana de Noticias) med flera
Foto: Juan Pablo, AIN
70 000 läkare i 70 fattiga länder som fått gratis utbildning i Kuba – förtjänar det inte en enda rad i medierna.De stora internationella medierna lägger censurerar på ett skamlöst sätt en av de vackraste solidaritetshandlingarna på denna planet: Latinamerikanska Medicinhögskolan i Kuba.
För 15 år sedan orsakade orkanerna George och Mitch att 35 000 människor dog i Centralamerika och Karibien. Då skickade Kubas regering 2 200 läkare till de drabbade länderna.
Man erbjöd också 500 stipendier för att ungdomar från de drabbade länderna, utan tillräckligt med pengar, skulle kunna utbilda sig till läkare gratis i Kuba. Strax därefter offentliggjordes skapandet av en högskola för utbildning av tusentals läkare från hela tredje världen: Latinamerikanska Hälsohögskolan.
1999 anlände de första 323 studenterna. De kom från Nicaragua. En av dem var Maria Esther Betanco. Som barn sålde hon brös på gatan innan hon gick till skolan i en fattig förort i Managua. Idag är hon utbildad inom två specialiteter. Efter jordbävningen på Haiti åkte hon dit och ledde fältsjukhuset i Monimbo och skötte om tusentals offer för jordbävningen.
Medicinhögskolan invigdes 15 november 1999. Fram till 2013 har 20 000 läkare från över 70 länder, några av dem från USA, utexaminerats
Men denna storartade solidaritet som Kuba leder, om den kan vi inte läsa ett enda ord i de internationella bolagsmedierna.
Raul Castro talade vid 55 årsjubileumet av Kubas revolution
Raul Castro talade på samma plats där fidel Castro förkunnade den kubanska revolutionens seger den 1 januari 1959, i Santiago de Cuba. Nu höll Raul tal för att minnas 55 år av Kubas revolution.
Inte ens de största optimisterna som följde Fidel Castro här i Santiago de Cuba den 1 januari 1959 vid den kubanska revolutionens seger kunde ha trott att vi skulle ha stått här idag, sade Raul Castro vid 55 årsfirandet av den kubanska revolutionen i Santiago de Cuba. I dag 55 år senare kan vi med stolthet säga: revolutionen förblir densamma och upprepa Fidel Castros ord: "Vi har inga förpliktelser till någon, bara till det kubanska folket."
– Vi har haft en lång och svår väg som har varit möjlig tack vare den enorma motståndskraften och kampen från många generationer av kubaner, som är huvudpersonerna i vår revolution. Raul erinrade om att den revolutionära processen tidigt fick möta USA:s destabiliseringsplaner som hade diktatorn Fulgencio Batistas brottslingar, torterare och förskingrare i sina led.
”Kuba blev utsatt för statsterrorism, sabotage och beväpnade gäng. Kuba blev uteslutna från Amerikanska Staternas Samarbetsorganisation och sedan kom invasionen av Grisbukten, den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockaden, och kampanjerna för att svartmåla den kubanska revolutionen och hundratals mordförsök mot Fidel Castro.”
Det har varit 55 år av ständig kamp mot åtgärder från USA och dess 11 regeringar som har försökt att krossa den kubanska revolutionen, sade Raul Castro och fortsatte:
- I dag 55 år senare, på samma plats kan vi med stolthet säga: revolutionen förblir densamma, vi har inga förpliktelser till någon, bara till folket. Vi har krossat myten om att det inte skulle vara möjligt att bygga socialismen i ett litet land bara några mil från USA.
Achim Rödner
Källor: Kubansk media
Foto: Ismael Francisco, Cubadebate
Rumsförmedlaren Hostelbrookers har tvingats plocka bort Kuba från sin site. Man meddelar att man beklagar detta, men att man måste. Det beror på ett samgående mellan Hostelbrookers och Hostelworld, som ägs av det nordamerikanska riskkapitalbolaget Hellman & Friedman. Det betyder att Hostelbookers måste uppfylla kravet att inte göra några affärer med Kuba.
Detta påverkar 300 hotell, vandrarhem och Bed & Breakfast. De sistnämnda utgör majoriteten av de som drabbas, dvs. kubanska familjer som lever på att hyra ut rum till turister. Att bo på B&B, eller Casa Particular som det heter i Kuba, är ett mycket vanligt sätt att hålla boendekostnaderna nere för turister.
Stort firande av 55 årsdagen av Kubas revolution Firas med en jättelik fest i hela Kuba
Det blir dubbelt firande under nyåret på Kuba med det traditionella avslutandet på året och som final blir det ett jättelikt firande av 55 årsjubileumet av Kubas revolution den 1 januari, med familjefester, salsaorkestrar och kulturuppträdanden, i hela Kuba.
Hela Kuba kommer att sjuda av fester och dans under hela nyårshelgen med hela Kubas kulturella elit, med familjeaktiviteter, levande statyer, clowner och cirkuskonstnärer, parader, shower, dansorkestrar och musikuppträdanden.
Bara i huvudstaden Havanna kommer ett 30-tal torg att leverera högklassig kultur och dansband samtidigt, och likadant ser det ut i stad efter stad på Kuba.
Achim Rödner
Foto: www.trabajadores.cu / René Pérez Massola
Nya lagar skall stoppa USA:s avlyssning i Brasilien Dataföretagen skall tvingas följa Brasiliens lagar
Utländska IT-företag skall tvingas ha sina datacentrum i Brasilien och lyda under Brasilianska lagar. Det skall försvåra USA:s avlyssning mot brasiliens folk och myndigheter. Idag kan Facebook, Microsoft, Google och andra it-företag fritt spionera på andra länder åt USA:s myndigheter utan att några lagar hindrar dem.
Brasiliens president Dilma Rousseff förbereder ny lagstiftning som tvingar utländska it-företag att lägga datacentrum i Brasilien, om de vill fortsätta vara aktiva i landet. På så sätt vill Dilma Rousseff få dem att följa brasilianska lagar som värnar invånarnas integritet på nätet. Uppgifterna kommer från nyhetsbyrån Reuters som citerar en anonym brasiliansk myndighetsperson med insyn i frågan.
Arbetet med en ny lag har dragit igång i hög fart efter avslöjandena att NSA, en av USA:s spionorganisationer, läst e-post och avlyssnat telefonsamtal i stor omfattning, bland annat ska det ha drabbat Dilma Rousseff. Avslöjandena har väckt stor ilska i Brasilien som har en historiskt laddad relation till USA.
Dilma Rousseff har också avbrutit en del förberedelser inför hennes planerade statsbesök i Washington i oktober och det är inte klart om själva besöket nu blir av.
NSA ska bland annat ha använt sig av de stora amerikanska it-företagen för att komma åt samtal, e-post och annan kommunikation som går via företagens system. För att minska risken för att det händer framöver vill Dilma Rousseff uppenbarligen ha en lag som tvingar Google, Microsoft, Facebook och andra stora it-företag att lägga information som berör invånare i Brasilien i datacentrum som placeras i landet.
På det viset kommer hanteringen av informationen att regleras av brasilianska lagar som då också förhindrar, eller i vilket fall försvårar, för NSA att komma åt innehållet. Enligt uppgifter till Reuters överväger Dilma Rousseff även att vid ett kommande framträdande inför FN:s generalförsamling uppmana andra länder att vidta samma åtgärder.
För it-företagen är det en oroande utveckling. Deras verksamhet bygger till stor del på att de kan använda sig av stora datacenta som hanterar information från hela världen. Om de måste bygga upp anläggningar i varje land minskar stordriftsfördelarna rejält.
Slaget om Cuito Cuanavale ändrade historiens förlopp i Södra Afrika
Utdrag ur Piero Gleijes "The Cuban drumbeat" "Castros världsuppfattning och Kubas utrikespolitik i en fientlig värld"
Castro ville tvinga apartheidförsvaret ut ur Angola, en gång för alla. Han skulle först bryta upp deras anfall mot Cuito Cuanavale i sydost och sedan angripa i annan riktning, mot sydväst, som en boxare som parerar med vänstern för att slå till med en rak höger.
Nelson Mandela besökte Kuba i juli 1991 och formulerade slutordet över i historien om Kubas bistånd till Afrika under kalla kriget. Hans ord drog igång en kritikstorm i USA. ”Vi har kommit hit med en känsla av stor skuld till Kubas folk, sa Mandela. ”Vilket annat land kan visa upp en mer osjälvisk meritlista än Kubas i förhållande till Afrika?”
Kubas Institut för Vattenresurser kommer denna vecka att skriva ett avtal med Sydafrika om att skicka elva experter dit. Detta är ett led i Kubas arbete för att öka exporten av service och konsulting. Två grupper har tidigare arbetat i Sydafrika. För närvarande arbetar nästan 50 kubanska vattenexperter i Angola, Venezuela och Algeriet.
Cuba Central Team (USA) 130913
Översättning: Zoltan Tiroler
Mandela har dött Varför gömma undan sanningen om apartheid? Fidel Castro Ruz
Imperiet trodde kanske att vårt folk inte skulle stå för sitt ord, när vi i förra århundradets osäkra tider försäkrade att även om Sovjetunionen skulle försvinna skulle Kuba fortsätta kampen.
Varför ska det tystas ned att apartheidregimen - som orsakat så stort lidande i Afrika och upprört ett överväldigande flertal av världens nationer - skapades av Europas kolonialism och upphöjdes till kärnvapenmakt av USA och Israel? Det var något som Kuba – som stödde de portugisiska kolonierna i Afrika i kampen för självständighet – öppet fördömde
USA gör en Carromero och skjuter sig själva i foten
Det är väl få idag som fortfarande tror att Obamaadministrationen i grunden skiljer sig från Bush. Tonvalet är vissrligen ett annat. Men i praktiken är det snarast värre. Och nu tänker jag inte på Obamas beryktade drönare, anfallet på Libyen, upptrappningen i Afghanistan eller stödet till Al Qaida i Syrien. Jag syftar på USAs Kubapolitik.
Obama inledde sin första ämbetsperiod med vackra tal och hävde de restriktioner för Kubaamerikaners resande som Bush infört. (Vanliga USA-medborgare förbjuds fortfarande av sin regering att besöka Kuba.) Sedan tog det stopp, och inget positivt har hänt sedan dess.
Zoltan Tiroler
Källor:
Progreso Semanal 131118, Cuba Central Team (USA) 131122
"Högern förbereder en statskupp i Venezuela" Säger den spanske journalisten Ignacio Ramonet
Den spanske journalisten och författaren Ignacio Ramonet ansluter sig till uppfattningen att högern förbereder en statskupp i Venezuela. Förutsättningarna skapas genom ekonomisk krigföring, som fördömts av regeringen. Ramonét berömmer de åtgärder president Maduro vidtagit.
Ramonét jämför den ekonomiska situationen med läget i Chile innan kuppen mot Allende. ”Man får inte vara naiv, det är inte normalt att i ett välorganiserat land som Venezuela, med en regering som suttit 14 år vid makten och som skaffat stor erfarenhet av administration av samhället; att i ett sådant samhälle plötsligt allt verkar rasa”.
”Plötsligt är det strömavbrott, slut på vatten, en hel rad nödvändighetsartiklar saknas osv, som skapar en rädsla i befolkningen för att annat av vikt ska försvinna. Detta påminner mycket om en handbok för statskupp, CIA:s handbok, som genomförts i många länder.”
Enligt Ramonet är avsikten med de kraftigt höjda priserna att skapa en atmosfär lämplig för en kupp. ”Jag tror president Maduro noga har analyserat vad som händer och har tagit initiativ som börjar visa resultat.” ”Presidenten har skaffat sig ett ledarskap som oppositionen inte kunnat drömma om.” och fortsätter: ”Maduro är för dialog och han började sin mandatperiod med en vilja till samtal och förhandlingar. Han har sin bakgrund i facket och fackliga förhandlingar, han har arbetat som diplomat och är van att diskutera, samtala och ha dialog. Jag tror oppositionen har underskattat honom. Frågan om priserna [och åtgärderna för att begränsa höjningarna] är något som medborgarna accepterar som en ekonomisk operation, man var tvungen att rensa upp för det är inte normalt”, säger Ramonet med anledning av de åtgärder som regeringen vidtagit inom handeln.
Ramonet stöder också besluten om att begränsa vinstmarginalerna och refererade också till liknande begränsningar i andra länder. ”Maduro har påvisat att en del av inflationen är fullkomligt konstgjord och har skapats av våldsamma prishöjningar som är omotiverade.”
Som en bekräftelse på ovanstående kritiserade USA nyligen de åtgärder Venezuela vidtagit. Detta föranledde en kommuniké från Venezuelas UD där man fördömer USAs nya inblandning i Venezuelas interna angelägenheter. Man anklagar USA för att, genom högeroppositionen i Venezuelam försöka destabilisera landet.
Nyheten har spridit sig: Obama har insett att det sker förändringar i Kuba och han önskar att ”uppdatera” sitt lands politik gentemot Havanna, som i stort sett varit oförändrad sedan 1960-talet.
Hans rådgivare har äntligen insett att "politiska" fångar har släppts, att jordbruksmark delas ut bland bönder, att lagar som tillåter privat verksamhet och småföretagande har antagits, att alltfler kubaner har tillgång till Internet, att kubaner kan köpa och sälja hus, resa utomlands och bo på hotell
Obama säger att de måste vara ”kreativa” och ”fortsätta att uppdatera vår politik”. Sannerligen en kursändring för en president som under sin valkampanj ansåg att blockaden skulle vara den magiska hävstång som skulle göra det möjligt för USA att förändra Kuba.
De grundkäggande elementen i USAs Kubastrategi lades fast i början av 60-talet i ett UD-dokument där det slås fast att USA ska sprida hunger, fattigdom och desperation bland kubanerna så att de skulle göra uppror och störta sin revolutionära regering.
Obama har gjort sin läxa och drar slutsatsen: ”Kom ihåg att när Castro kom till makten var jag nyfödd. Vetskapen om att vi har samma politik nu som 1961 och tro att den på något sätt skulle vara effektiv i en tidsålder av Internet, Googles och internationellt resande är oförnuftigt.”
Obama skulle kunna ändra ”the Cuban Adjustment Act” (som ger kubaner som kommer till USA automatiskt rätt att stanna, i motsats till medborgare från alla andra länder). Han skulle kunna göra det som svar på att Havanna tagit bort alla restriktioner på internationellt resande.
USAs strategi har aldrig varit effektiv. Tvärtom. USAs aggressiva politik gjorde Fidel Castro till försvarare av Kubas nationella självständighet och hjälpte till att ena den överväldigande majoriteten av kubaner under den fanan. Det tog tio administrationer med denna politik, som alltid gav exakt samma resultat, innan en president öppet erkänner att strategin är föråldrad och måste förändras om man vill ha någon som helst framgång.
Tidigare kubanske diplomaten Carlos Alzugaray betonar att det är viktigt att Obama erkänner att det sker förändringar i Kuba, då det motsäger det som extremhögern och vissa dissidenter som Guillermo Fariñas och Bera Soler hävdar. De senare anser att ingenting förändrats.
Det som är speciellt roligt är att Vita Huset och Kubas regering använder samma ordval. Ingen av dem pratar om ”förändring”, utan de föredrar ordet ”uppgradering” om sin politik.
Ingen kan veta om presidentens uttalanden kommer att ha några konsekvenser för relationen mellan länderna eller om de bara är tom retorik utan resultat, såsom fallet var med Obamas löfte att stänga USAs fängelseläger Guantanamo i Kubas östligaste provins.
Oavsett vilket skapade uttalandet oro bland Kubas dissidenter som kräver att de ska få vara med i eventuella diskussioner om Kubas framtid. Men faktum är att USA vanligen går sin egen väg. Kubanerna minns ännu hur USA förhandlade med Spanien om Kubas självständighet utan att kubanerna fick vara med.
Nu försöker många kubaner skaffa sig uppehållstillstånd i USA då det ryktas att Obama kommer att förändra Cuban Adjustment Act. Situationen när hundratusentals kubaner fick politisk asyl i USA och som sedan tillbringade sina semestrar i det land som de påstod förföljde dem är skandal nog. Och, för att göra saken än värre, kan nu exilkubaner fortsätta att vara skrivna i Kuba medan de också har rätt att bo i USA.
Kubas politik har inneburit några tunga slag mot Washingtons Kubapolitik. Bägge ländernas politik var något föråldrade men det verkar som Havanna ligger före Washington i processen av ”uppdatering”. Det är orsaken till att analytiker vid Cuba Study Group i Washington uppmanar Obama att ta ”modigare steg för att bryta isolering, ge makt till Kubas växande entreprenörsklass och avskaffa kontraproduktiva sanktioner och bestämmelser som bara förhindrar större förändringar på ön.”
BBCMundo, Fernando Ravsberg, 131114
Foto: www.telesurtv.net
Översättning: Zoltan Tiroler
World Fuel Services Corporation i Miami bötfälls med närmare 40 000 dollar av USAs Finansdepartement för att de givit service för ett 30-tal flygningar till Kuba som inte fått licens. Enligt Finansdepartementet så har två dotterbolag till företaget bistått med ”koordinationstjänster” till flygningarna mellan 2007 och 2009.
Cuba Central Team (USA) 130913
Översättning: Zoltan Tiroler
De dubbla valutorna håller på att avvecklas på Kuba, här är en konvertibel tre pesosedel med Che Guevara.
De dubbla valutorna håller på att fasas ut till en enda valuta på Kuba. De var nödvändiga under många år men har skapat många problem i samhället de senaste åren. Det kommer att bli en lång process innan det blir möjligt och det kräver en förbättrad ekonomi och produktivitet.
Existensen av dubbla valutor, den kubanska peson CUP och den konvertibla peson CUC skapar många problem i Kuba. Det har varit en nödvändighet under många år, men i de omfattande diskussionerna som genomfördes i Kuba inför Kommunistpartiets VI:e kongress 2012, var det tydligt att avskaffandet av de dubbla valutorna står högt på önskelistan för kubanerna. De dubbla valutorna har nu funnits i snart 20 år. I huvudsak är det så att CUC används för köp av allt som importeras, medan CUP används för inhemska produkter. De flesta får sina löner i CUP och importerade produkter blir då väldigt dyra.
Vid senaste regeringssammanträdet behandlades frågan. Idag är växlekursen 1 CUC på 25 CUP. Nu finns en tidsplan för att successivt göra CUP till den enda valutan i landet. Men det kräver en förbättrad ekonomi i landet och produktionen, liksom produktiviteten är ännu inte i nivå med det som krävs. Likaså krävs ökat inflöde av hårdvaluta. Turismen ökar, men räcker det? Samtidigt har nickelpriserna, en annan viktig inkomstkälla, rasat från 25 000 dollar till 13 000 dollar per ton.
Vi har ingen kristallkula men man kan förutse fortsatta gradvisa förändringar för att genomföra sammanslagningen. Lönerna kommer att gradvis öka, sektor för sektor. Först kommer de områden som producerar varor för export eller varor som ersätter import. Men också produktionen måste öka. Raul Castro framhöll vid sammanträdet att det är en komplex process som ska garantera stöd från de flesta och som utesluter den typ av chockterapi som flera länder i det rika Europa använt sig av under senare år. Inte heller ska de som har sina besparingar i antingen CUC eller CUP bli lidande.
PayPal beslagtog rockgrupps pengar på grund av USAs blockad mot Kuba
Betalningsföretaget Pay Pal har ännu en gång lagt beslag på en tysk medborgares pengar med hänvisning till USAs blockad mot Kuba.
Tidigare har PayPal frusit pengar för företag som sålt kubanska produkter på Internet. Denna gång är det den tyska rockgruppen COR som drabbas. Musikerna drev en kampanj på Internet för en Kubaturné efter att ha blivit inbjudna av kubanska Heavy Metal Tendencia.
PayPal, som tillhör eBay, frös donationerna och vägrar föra över dem till gruppens konto.
Netzwerk Kuba, en solidaritetsorganisation i Tyskland, kräver att EU ska vidta åtgärder mot PenPal mot dess upprepade kränkningar av EU-medborgare.
Siempre con Cuba 131021
Foto: www.ratb.org.uk
Översättning: Zoltan Tiroler
Atomic Swing rönte framgångar över hela världen under 1990-talet med hits som Stone me into the groove. Nu är det klart att det svenska rockbandet återförenas - på Kuba.
Bandet kommer att göra en konsert vid Love & Peace Havana, en festival som arrangeras av skivbolaget National, Fabrica de Arte Cubano och den norska ambassaden i Havanna.
Enligt National är Atom Swing-återföreningen exklusiv, man kan alltså inte räkna med några konserter på hemmaplan inom den närmaste framtiden.
Den 29:onde upplagan av Havannas Internationella Jazzfestival öppnade med en konsert av kubanen Harold López Nussa och Arturo O'Farrill från USA. Under festivalen deltar artister från 12 länder förutom de 34 grupperna och solisterna från Kuba.
López Nussa startade festivalen och som gäst på scenen hade han sångerskan Omara Portuondo från det musikaliska projektet Buena Vista Social Club.
Årets musikaliska festival är tillägnad de stora artisterna inom kubansk jazz och programmet innehåller musiker från Schweiz, Bulgarien, Vitryssland, Bermuda, Spanien, USA, Österrike, Argentina, England, Holland, Kanada utöver de kubanska musikerna.
Bland besökarna finns: Arturo O'Farrill, son till den berömda kubanska kompositören Chico O'Farrill. Den argentinska kvartetten Lucas Chamorro, den schweiziska gruppen Nolosé, och kubanerna Ruy Lopez Nussa, William Roblejo, Bellita y su jazz Tumbatá, och La bandas Eclipse cubano.
Kuba representeras av 34 artister, musikgrupper som solister. Bland andra deltar jazzveteranen Bobby Carcassés, Joaquín Betancourt y su formación Joven Jazz Band, pianisten Aldo López-Gavilán, saxofonisten Carlos Miyares och trumpetaren Yasek Manzano bland många andra.
Samtidigt som de musikaliska inslagen pågår seminarier där jazzkritiker, specialister, musiker och intresserade diskuterar och utvecklar den kubanska musiken.
USA:s blockad hindrar Indien från att exportera bussar till Kuba
Detta är ännu ett exemple på hur USAs blockad drabbar tredje land, i detta fall Indien, som hindras från att skicka bussar till Kuba.
Bussar från Indien, avsedda att skeppas till Kuba innheåller två komponenter från USA och kan därmed inte skickas till ön. Överlämnande av Tata-bussarna till Havanna skulle ha brutit mot den halvsekellånga blockaden.
Indien hade utlovat bussarna som ett sätt för New Delhi att möta Kinas ökande inflytande i Latinamerika. Lydigt och fåraktigt erbjuder Indien nu mer motorsvaga bussar. De ursprungliga bussarna, sådana som används i Calcutta och ett drygt dussin andra städer, stämde bäst överens med kraven från Kuba.
De första 25 bussarna skulle levereras nästa vecka i samband med ett besök av Indiens vicepresident i Havanna. Därefter skulle ytterligare 200 bussar levereras. Men dessa har motorer som delvis tillverkas av Cummins Engine Co i Indiana, USA och växellådorna av Allison Transmission i samma delstat.
Telegraph India 131023
Foto: cubasolidarity.blogspot.com
Översättning: Zoltan Tiroler
Utrikesresor från Kuba har ökat med 35 % sedan resereformen trädde i kraft i januari. Sedan dess har närmare 227 000 resor gjorts enligt tullmyndigheten. Samma period 2012 var antalet 168 000. De största resemålen är USA, Mexiko och Spanien. De flesta resenärer är mellan 40 och 50 år gamla.
Enligt tullmyndigheten har de nya resebestämmelserna haft en positiv inverkan. Resorna sker normalt. Dessutom har, tack vare de nya reglerna, fler än 3 000 utlandskubaner begärt att få flytta tillbaka till Kuba. De nya bestämmelserna avksaffade kravet på visum (vilket dock krävs av de flesta länder av kubaner eller andra medborgare i länder i 3:e världen).
Dessutom kan en kuban numera stanna två år utomlands utan att riskera att bli av med sitt medborgarskap. Kuba försöker normalisera resandet. ”Även om USAs politik inte ändras kommer vi att fortsätta att normalisera vår in- och utresepolitik.”
Cuba Central Team (USA) 131101
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Vi minns Mandela, ABF, måndag 16 september 2013 Tal av Eva Björklund, Svensk-Kubanska Föreningen
Kära vänner
Jag var på Kuba när budet kom att Nelson Mandela, Mandiba, hade avlidit. Där utlystes landssorg i dagarna tre, dagar då de också på sydafrikanskt sätt lyfte fram och firade hans livsgärning.
Det finns alldeles särskilda band mellan Kuba och Nelson Mandelas Sydafrika. Tiotusentals sydafrikaner fick utbildning på Kuba under den långa kampen mot apartheid. Men det som så starkt bundit vänskapen mellan dessa nationer är Kubas historiska militära insats mot Sydafrikas invasion i Angola1975, som hindrade apartheids trupper från att inta Luanda. Insatsen fortsatte massivt och blev avgörande mot apartheids och Unitas nya USA-stödda offensiv på 80- talet. Det var segern 1988 i slaget om Cuito Cuanavale som bröt ryggraden på den fruktade sydafrikanska militären och beredde vägen för Namibias självständighet, Mandelas frigivande och apartheids avskaffande i Sydafrika.
Långt över 300 000 kubaner deltog i kampen, som soldater men också som läkare och lärare, och mer än 2 600 stupade i försvaret av Angolas självständighet.
Det var nog skälet till att Kubas president Raul Castro, bland 53 statschefer, var en av en de 5 utvalda att tala på minneshögtiden, de 4 övriga för var sin världsdel. Raul Castro presenterades som ”företrädare för en liten ö som befriade oss alla”
och inledde med orden ”Jag har fått den stora äran att tala här. I Angola bekämpade vi apartheidregimen. Vi kommer aldrig att glömma Mandelas ord: Det kubanska folket har en alldeles särskild plats i de afrikanska folkens hjärta.”
Vi får inte heller glömma, inte glömma att det var CIA som gav apartheidregimen information om var de kunde gripa Mandela 1962 och USA som först 2008 tog bort honom från sin terroristlista. Och att Kuba fortfarande står kvar där,
och att USAs demonisering av Kuba nu präglar den mediala och politiska dagordningen i hela den rika världen. Men Mandela, och Sydafrika och tredje världen böjde sig inte för USAs diktat. Mandela talade klarspråk, och stod livet ut för sina ord 1995:
”Kuba kom till vår världsdel med läkare, lärare, soldater, jordbruksexperter – men aldrig som kolonisatörer. De har delat skyttegravarna med oss i kampen mot kolonialism, underutveckling och apartheid. […] Många länder, även mycket mäktiga länder, har uppmanat oss att fördöma Kuba. Vi har påmint dem om att deras minnen är mycket korta. Och att när vi kämpade mot apartheid och rasförtryck var det dom som stödde apartheidregimen.”
Hur mycket bättre vore inte världen om USAs presidenthyllning till Mandela, om världsledarens vilja att lära av Mandela - också skulle leda till sådan politik. Då skulle Obama upphäva terrorstämplingen av Kuba och lyfta blockaden i stället för att som nu, skärpa den.
Med Mandela som föredöme skulle Obama inte kunna låta Israels apartheidpolitik, ockupation och etniska rensning breda ut sig. Då skulle USAs president inte längre kunna vara världens ledande krigsherre utan i stället sträva efter att bli dess fredsfurste.
Mandela höll ut i fängelset, han gav världen ett föredöme i mänsklig värdighet och storhet. Han ingöt tro, hopp och kärlek, på samma sätt som Kuba var en källa till inspiration för Mandela, och med Kuba också Che Guevara, med Mandelas ord:
”Ches liv är en inspiration för alla som hyllar friheten.”
Så var och är också Nelson Mandela en inspiration för Kubas folk och för oss, han hjälper oss att tro att en bättre värld inte bara är nödvändig utan också möjlig. Med Kuba hyllar vi honom som ett föredöme och ledfyr i dagens svåra kamp
inte bara för en annan, bättre värld, utan också för mänsklighetens överlevnad undan krig, utplundring, miljöförstörelse och hotande klimatkatastrofer.
Leve Nelson Mandela för en hållbar värld i fred, frihet, jämlikhet och solidaritet.
Barn och folkets hälsa prioriteras starkt på Kuba och mycket resurser läggs på att få ned barnadödligheten, som är en av världens lägsta.
Under de sista veckorna på 2013 kan man redan nu säga att Kuba lyckats pressa barnadödligheten ytterligare. Den är nu nere på rekordlåga 4,2 per 1 000 födda.
Resultaten ligger mellan 3,0 och 5,5 om man ser på landets olika provinser. Mycket bra resultat har uppnåtts ibland annat Havanna, Pinar del Rio och Sancti Spiritus.
Barnadödlighet är en viktig måttstock på både hälsovårdens och kvinnornas välbefinnande och därför tillmäts det stor vikt. Vanguardia 131203 Foto: www.cubahora.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
USAID - Terror och propaganda istället för mat och mediciner Miljoner dollar till kontrarevolutionära grupper
Pengarna flödar till grupper som motarbetar vänstern runt om i världen. USA:s regering satsar allt mer pengar på att destabilisera länder som Venezuela, Kuba, Bolivia med flera. Pengar som skulle gått till mediciner och hjälp till behövande.
USAID skapades för att leverera mat och mediciner till behövande men har utvecklats till att bli en organisation som stödjer undergrävande verksamhet, propaganda och terroraktioner. Mellan 1996 och 2004 gav USA:s regering över 34 miljoner dollar till 25 kontrarevolutionära grupper.
USAID är en enhet som är engagerat i hemligt politiskt arbete riktat mot regeringar som Washington anser vara fientligt inställda. Dess agenter rör sig i skuggan av högerextrema organisationer som skapas efter behov av International Republican Institute, the National Democratic Institute, Freedom House och flera andra ”frontorganistationer” under ledning av CIA.
Vad gäller Kuba har USAID varit inblandad i ökande finansiellt och materiellt stöd för att finansiera undergrävande verksamhet. Det sker i koordination med USAs Intressekontor i Havanna.
De 34 miljoner dollar har givits till olika NGOer som ”främjar en demokratisk övergång i Kuba”, som de kontrarevolutionära organisationerna, som finansieras och öppet stöds av USAs diplomater, beskrivs.
En av de mest omskrivna skandalerna var den hemliga plan som USA och dess “Cuba Democracy and Contingency Planning Program,” som slutade med arresteringen av agenten och USA-medborgaren Alan Gross.
I somras blev det bekant att USAID lanserat ett nytt undergrävande program på 6 miljoner dollar. Grupper i Kuba kunde söka pengarna och minst 20 organisationer gjorde detta. De som fick del av medlen skulle få resa utomlands, lära sig tekniska färdigheter och få erfarenheter från ”en rad områden som anses viktiga för utveckingen av demokrati och civilsamhället”, ett klart undergrävande projekt vad gäller Kubas politiska system.
Följande är USAIDs viktigaste partners, listade i fallande ordning efter hur mycket pengar de får.
1. New America Foundation
2. Pan-American Foundation for Development
3. International Relief and Development
4. Foundation for Human Rights in Cuba
5. Support Group for Democracy
6. International Republican Institute
7. National Democratic Institute
Bolivias ekonomi växer som aldrig förr: Företag i kris får tas över av de anställda om ägarna trilskas
Regeringen Evo Morales tog den 8 september 2008 över majoriteten av aktierna i tre privata oljebolag och 100 procent i det tidigare privatiserade Compañía Logística de Hidrocarburos Boliviana (CLHB). (Foto: José Luis Quintana-presidentpalatset/ABI)
Bolivias president Evo Morales inför en 3:e månadslön för december månad. Mot de arbetsgivare som säger att deras företag kommer att gå i konkurs för dekretet svarade Morales med att ge anställda i berörda företag juridisk rätt att ta överföretag och produktion.
Nyligen har Center of International Policy's (CIP) från USA besökt Kuba för att experter på katastrofbekämpning från USA studerat Kubas civilförsvarssystem och landets framgångsrika metoder för minimering av skador vid katastrofer. Studiebesöken innefattade Centrat för Katastrofmedicin, ett högkvarter för civilförsvaret och ett möte med vicechefen för USAs Intressekontor i Havanna som tyckte att ”tiden kan vara rätt för utbyte av program mellan ett universitet i USA och universitetet i Havanna.
Cuba Central Team (USA) 130830
Foto: www.tvcamaguey.co.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
”Efter att det blev känt att jag skulle flytta till Kuba så beordrade några chefer på olika spanska dagstidningar att man skulle hitta på idiotiska lögner om mig, som att jag skulle få tjänstefolk, simbassäng och chaufför.” Så säger skådespelaren och aktivisten Willy Toledo.
Nedan ett reportage om Toledo som gjorts av Fernando Ravsberg, BBC, i Havanna. Toledo intygar att i Havanna ”är jag i världens vackraste stad för att promenera och den säkraste av alla dem jag känner till.”
”Varje gång jag försvarade den kubanska revolutionen svarade man mig: om du tycker så mycket om den, så varför lever du inte där?” Och tillägger: nu när jag flyttat till Kuba är de ännu mer hysteriska för nu kan de inget säga.”
Det kubanska varvet Astillero Damex i Santiago de Cuba levererar fem nya båtar till Venezuela. Det är ett delprojekt inom ALBA och innehåller flera beställningar till samma kund, Venezuelas arme.
Det kubanska dotterföretaget till holländska Damen Shipyards levereade det tredje av fyra fartyg byggda för logistiska uppdrag till Venezuela. I en TV-sänd ceremoni från varvet i Santiago de Cuba överlämnades AB Los Roques till Venezuelas Bolivarinaska Marin. Fartyget ska bland annat underlätta handel och ge stöd vid katastrofbekämpning i Karibien.
Det 57 meter långa fartyget kan ta en last på ca 740 ton eller ca 42 containrar och har en max hastighet på 11 knop. Det klarar grunda vatten. Förutom de tre levererade båtarna ska två patrullbåtar köpas av Venezuela nästa år. Tidigare har man levererat två bogserbåtar till samma kund. Varvets ägare, Damen Shipyards, är en av världens största tillverkare av fartyg. Det kubanska dotterbolaget grundades 1995, är ett självständigt bolag i koncernen och har 140 anställda.
Cuba Standard 131025
Foto: www.nicolasmaduro.org.ve
Översättning: Zoltan Tiroler
Anklagelser om valfusk i Honduras Dick Emanuelsson rapporterar direkt från Tegucigalpa
Militären var närvarande överallt och präglade valet i Honduras som var kantat av anklagelser om valfusk.
FLAMMAN / TEGUCIGALPA / 2013-11-25 / Två presidentkandidater utropade sig till segrare i presidentvalet i Honduras i ett val kantat av anklagelser och rapporter om valfusk. Vänsterpartiet Libre uppmanar sina tiotusentals anhängare att försvara vad partiet anser vara en valseger.
Valdeltagandet i valet i söndags var stort, cirka 60 procent. Flamman besökte flera vallokaler över hela huvudstaden från 7 på morgonen tills vallokalerna stängde. Vi deltog i rösträkningen i presidentvalet i den stora stadsdelen Hato Enmedio. Där återfanns 22.000 personer i vallängderna.
Lagom till högsäsongen börjar det gå direktflyg också från Warszawa och Köpenhamn till Kuba. De kommer att gå varannan vecka under fem månader.
Invigningsflighten från Polen anlände förra lördagen med 250 turister, medan den första direktflygningen från Köpenhamn landar på onsdag, också den med 250 turister. Bägge linjerna kommer att köra fram till våren 2014.
Cuba Central Team (USA) 131115
Foto: www.cadenagramonte.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Raul Castro var en av huvudtalarna vid Nelson Mandelas begravning, och sade bland annat:
- Vi hyllar idag Nelson Mandela, som den största symbolen för värdighet och orubblighet till den revolutionära kampen för frihet och rättvisa, som en profet av enighet, försoning och fred.
– Kuba, som har afrikanskt blod i sina ådror, uppstod i kampen för självständighet och för slaveriets avskaffande. Senare har det haft privilegiet att kämpa och bygga tillsammans med de afrikanska nationerna, sade Raul Castro.
Vi kommer aldrig att glömma den känslomässiga hyllning som Mandela gav vår gemensamma kamp när han besökte oss 26 juli 1991 och sade:
”Det kubanska folket innehar en speciell plats i de afrikanska folkens hjärtan.”
Jag minns den nära vänskapen som han hade med Fidel Castro, en vänskap som var en symbol för broderskapet mellan afrikaner och kubaner. Den senare sade:
”Nelson Mandela kommer inte att gå till historien för de 27 åren som han levde fängslad och aldrig gav efter på sina idéer; han kommer att gå till historien för att han var i stånd till att slita ut det gift ur själen som ett sådant orättvist straff kunnat skapa; för sin generositet och vishet med vilken han i segerns stund, okuvligt och briljant styrde sitt osjälviska och heroiska folk, medveten om att det nya Sydafrika aldrig skulle kunna byggas på en grund av hat och hämnd.”
Evig ära och heder till Nelson Mandela och det heroiska Sydafrikanska folket!
Raul Castro var en av endast sex utländska statschefer som fick tala på minneshögtiden för Nelson Mandela. De övriga fem kommer samtliga från världens stormakter USA, Brasilien, Indien, Kina samt grannlandet Namibia.
Media har inte förklarat varför lilla Kuba fått detta utrymme. De vill inte prata om att medan västvärlden försåg apartheidregimen med vapen och olja, så kämpade och segrade kubanska trupper tillsammans med afrikaner i Angola i kampen mot apartheid.
För övrigt är dagens snackis att Barack Obama räckte ut handen för ett handslag med Raul Castro när de sammanträffade vid ceremonin. Om detta kan leda till någon upptining i USAs realtioner med Kuba är givetvis omöjligt att säga.
Cubadebate och Zoltan Tiroler
Foto: www.nicolasmaduro.org.ve
Översättning: Zoltan Tiroler
Söndagens kommunalval i Venezuela hade av högeroppositionen utmålats som en omröstning om Maduros presidentskap. Och högern fick se sig besegrade i denna kraftmätning. Det blev ett misslyckande för Capriles och högerkoalitionen MUD. Maduros parti PSUV vann 196 av 335 borgmästarposter, ca 59 %.
Den politiske analytikern professorn i statskunskap Jorge Verstrynge Rojas säger att valet blev ett fiasko för anti Madurogrupperna. Det är ett allvarligt nederlag för företagsgrupperna i Venezuela, en av de mest reaktionära på jorden, enligt Verstrynge. Och han hävdar att president Maduro går stärkt ur valet.
Maduros parti, PSUV vann 196 av de 335 borgmästrposterna som stod på spel, dvs. 58,5%, medan oppositionskoalitonen MUD vann 53 kommuner enligt de resultat som hittills publicerats av valmyndigheten CNE. När 97 % av rösterna räknats har PSUV fått drygt 44 % och MUD knappt 41. Kommunistpartiet har fått 1,6 % och andra 13,26 % enligt CNE.
I vissa kommuner är valet mycket jämt och där är resultaten ännu inte klara.
MUD behåller dock borgmästarposterna i flera storstäder, bland annat huvudstaden Caracas, även om med färre röster i procent än vid förra valet 2008.
Raul Castro deltar i begravningen av Nelson Mandela
Raúl Castro Ruz, reser med en kubansk delegation för att delta i statsbegravningen av Nelson Mandela. Med i delegationen är också utrikesministern Bruno Rodriguez och Kubas ambassadör i Sydafrika, Carlos Fernandez de Cossio Dominguez.
Mandela avled den 5 december efter en lång konvalescens i sitt hem i Johannesburg. Den sydafrikanska ledaren var en av Kubas största vänner, och som alltid har erkänt hans meriter i kampen för oberoende afrikanska länder.
200 kubanska läkare av totalt 1 000 har anlänt till Ecuador.
Kuba fortsätter att skicka ut läkare runt om i världen. Till Ecuador anlände i december 200 läkare av totalt 1 000. Dessutom skall 5 000 läkare få sin utbildning på Kuba.
200 kubanska läkare anländer till Ecuador i december. De utgör en del i ett avtal mellan de båda länderna. Enligt avtalet ska 1 000 kubanska läkare skickas till Kuba. Dessutom ska 5 000 ecuadorianska läkare få utbildning i Kuba.
Avtalet, som går loss på 30 miljoner dollar om året, undertecknades i samband med president Correas besök i Havanna nyligen. Kuba utbildar redan tusentals ecuadorianska läkare och 1 400 har tagit examen från Latinamerikanska Medicinhögskolan ELAM i Havanna.
Cuba Central Team (USA) 131122
Foto: www.radiohuancavila.com.ec
Översättning: Zoltan Tiroler
USA bötfäller schweiziskt bolag Vill skrämma företag att inte handla med Kuba!
Återigen bötfäller USA företag för att de har brutit mot USAs blockadlagar mot Kuba. Den här gången är det ett schweiziskt bolag som drabbas och bötesbeloppet på 252 miljoner dollar skall skrämma andra bolag att inte handla med Kuba.
USAs Justititiedepartement tillkännagav idag ett avtal med schweiziska Weatherford International Ltd som går ut på att företaget ska betala 252 miljoner dollar för att ha brutit mot USAs blockadlagar. Företaget erkänner att man genomfört export i strid med USAs lagar om ”Handel med fienden”. Det är det högsta bötesbeloppet som ett företag, exklusive banker, har dömts till av USA.
Affärerna handlade om export av varor och teknologi inom oljeindustrin under tiden 2005 till 2008 i affärer ”i vilka Kubas regering eller kubanska medborgare under sanktioner hade intressen.” Det schweiziska företaget är registrerat på börsen på Wall Street.
Uttalanden har kommit från Brasiliens, Kinas, Kubas, Venezuelas och Palestinas presidenter. Också Brasiliens förre president, Lula, har uttalat sig. Denne var tillsammans med Mandela i Kuba på första maj 1994 . I både Kuba och Venezuela har man utlyst landssorg för att hylla Mandela.
Gamle och ansedde vän, hur glad gör det mig inte att se att du numera erkänns av alla politiska instanser i världen som symbol för frihet, rättvisa och mänsklig värdighet.
Du tvingades arbeta i stenbrott, som José Martí när han var 17 år. Jag har bara varit politisk fånge i två år men det är en tillräckligt lång tid för att inse vad 27 år i fängelsets ensamhet, långt från familj och vänner, betyder.
Under de sista åren av din martyrdom, under apartheids tyranni, efter slaget vid Cuito Cuanavale där kubanska internationalister och angolaner avancerade till det ockuperade Namibia, omvandlades ditt Fosterland.
Ingen kunde dölja nyheterna om solidaritet som folket, under ditt ledarskap, väckte hos alla uppriktiga människor i världen.
Då, som nu, var fienden nära att använda kärnvapen mot trupperna, som vid detta tillfälle avancerade mot det förhatliga apartheidsystemet.
Du besökte vårt land och solidariserade dig med det medan du ännu inte var Sydafrikas demokratiskt valde president. Idag är mänskligheten hotad mer än någonsin tidigare under artens existens. Utöva din enorma moraliska makt för att hålla Sydafrika så långt som möjligt från USA:s och NATO:s militärbaser.
Apartheids vänner från igår tävlar idag cyniskt om att låtsas vänskap med dig.
Afrikas folk som slapp den kärnvapenkatastrof man förberedde, behöver mer än någonsin att vetenskap och sydafrikansk teknologi utvecklas. Mänskligheten kan ännu förskonas från en kärnvapenkatastrof som närmar sig och den miljökatastrof som pågår.
Nelson Mandela har gått bort. Vi minns honom som en av de största frihetskämparna i kampen mot det rasistiska apartheidsystemet och i uppbyggnaden av det nya Sydafrika. Vi minns hans exempel och övertygelse och vänskapen med det kubanska folket. Nelson Mandela har gått bort, men han kommer för alltid att vara närvarande i kampen för en bättre värld.
Nelson Mandela och Fidel Castro den 26 juli 1991 på Kuba. Mandela höll ett tal vid högtidlig-hållandet av attacken mot Moncadakasernen i Santiago de Cuba 1953, startskottet för Kubas revolution.
Det kubanska folket har en speciell plats i de afrikanska folkens hjärtan. De kubanska internationalisterna har givit ett bidrag till afrikanskt oberoende, frihet och rättvisa. Detta bidrag är ojämförligt på grund av dess principer och osjälviskhet.
Från sina första dagar har den kubanska revolutionen själv varit en källa till inspiration för alla frihetsälskande folk. Vi beundrar de uppoffringar som det kubanska folket gjort för att behålla sitt oberoende och självständighet inför en grym kampanj iscensatt av imperialismen för att förstöra de imponerande resultat som den kubanska revolutionen uppnått.
Kuba visar sin vilja till dialog med USA USA kräver frigivning av en agent på Kuba, och svaret från Kuba är positivt till en dialog, om frågan om De Fem tas upp samtidigt
USA kräver omedelbar frigivning av agenten Alan Gross som sitter fängslad på Kuba för omstörtande verksamhet och smuggling av olaglig utrustning. Kuba svarar att de gärna deltar i en dialog med USA och vill då i ömsesidig anda förhandla om de fyra kubanska antiterroristerna som fortfarande sitter fängslade i USA.
Den 3 december, rapporterade medier att 66 senatorer i USA skickat brev till president Barack Obama om den nordamerikanske medborgaren Alan Gross, som sitter i fängelse på Kuba. Senatorerna uppmanade presidenten att ge prioritet till humanitär frigivning av Gross och vidta de åtgärder som är av " nationellt intresse " och att USA skyndar på för att uppnå hans frigivning. Obama svarade att han skulle ge sitt stöd i att uppnå detta mål.
Svaret från Kubas Utrikesdepartement kommer från chefen för den nordamerikanska avdelningen, Josefina Vidal Ferreiro:
"Den kubanska regeringen upprepar sin beredvillighet att omedelbart inleda en dialog med USAs regering för att finna en lösning på fallet med Alan Gross på grundval av ömsesidighet, och som tar upp de humanitära problem som Kuba har haft i samband med fallet med de fyra kubanska antiterrorister som är fängslade i USA.”
Josefina Vidal Ferreiro fortsätter:
”Gerardo Hernández, Ramón Labañino, Antonio Guerrero och Fernando Gonzalez, som är en del av den grupp av ursprungligen fem, som mött en lång och orättvis fängelsedom för brott som de inte begått och aldrig blev testade. Deras fängelsevistelse har en hög mänsklig kostnad för dem och deras familjer. De har inte sett sina barn växa upp, de har förlorat mödrar, fäder och bröder, på grund av hälsoproblem och har separerats från sina familjer och sitt land i över 15 år."
Josefina Vidal hänvisade också till den del av uttalandet från senatorerna som insisterade på ett omedelbart och ovillkorligt frisläppande av Alan Gross, med argumentet att hans fängelsestraff är omotiverad, och påminde om att:
"Alan Gross greps, åtalades och straffades för brott mot kubanska lagar, för att genomföra ett program som finansieras av USAs regeringen som syftar till att destabilisera kubanska konstitutionella ordningen, genom att upprätta olagliga kommunikationssystem och dold, icke - kommersiell teknik. Dessa åtgärder utgör allvarliga brott som straffas hårt i de flesta länder, inklusive USA.”
Alan Gross fick en anständig och human behandling sedan han greps.
Kuba förstår den humanitära oron i fallet med Alan Gross, men anser att USAs regeringen har ett direkt ansvar för sin situation och situationen för hans familj, och som sådan bör arbeta med den kubanska regeringen att finna en lösning.
Cubadebate 131204 genom uttalande från Kubas UD
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Achim Rödner
Viktigaste solidariteten med Kuba är motinformation!
Vid nästan alla internationella konferenser till stöd för Kuba dyker frågan upp: ”vilket är det bästa stödet vi kan ge?” Den kubanska bloggaren Iroel Sanchez svarar utan att tvka: ”genom kontrainformation och genom att använda alla typer av medier; de traditionella och framförallt Internet, sociala nätverk och e-post.”
Hon och skådespelaren Willy Toledo, som emigrerat till Kuba, deltog nyligen i ett möte som organiserats av Kubaföreningen i spanska Valencia.
Iroel Sanchez formulerar tre elementära principer om hur informationen om Kuba manipuleras av medierna:
För det första anses informationen i de stora medierna vara objektiv och kräver inga bevis. Men varje bemötande klassificeras som subjektiva eller som personliga uppfattningar.
För det andra så använder bolagsmedierna marionetter som får uttala sig utan att bemötas.
För det tredje så rapporteras de skadliga effekterna av USAs blockad som ekonomiska problem, tillgång till Internet osv, men utan att nämna att orsaken är just blockaden.
Kuba utgör ett alternativ när västvärlden genomgår en process av nedskärningar, privatiseringar, arbetslöshet och ekonomisk tillbakagång. I motsats till detta är Kuba det enda land i världen som kombinerar en hög mänsklig utveckling, mätt i Human Development Index HDI, samtidigt som det ekologiska avtrycket minskar.
Sanchez uppmanade till att inte förtvivla och komma över känslan av att stå ensam i försvaret av Kuba när de stora medierna aldrig informerar om verkligheten. Bland annat därför är det viktigt att väva nätverken och se till det som enar oss, istället för det som skiljer, för att samla kraft.
Twitter stängde ned tusentals konton i Venezuela till regeringsvänlig media och sympatisörer till regeringen
Venezuelas president Nicolas Maduro har fördömt en ”massiv” Twitterattack mot Venezuelas regering efter att tusentals konton som tillhör ministrar och regeringsvänliga media samtidigt stängdes ned.
Bland nedstängda konton finns de för tre ministrar, fem ministerier och institutioner, en socialistisk guvernör och en hel räcka regeringsvänliga journalister, organisationer och sympatisörer.
Kontona till statliga Radio of the South och den regeringsvänliga tidningen Ciudad CCS har också stängts ner. De hade 107 000 respektive 153 000 följare.
President Maduro kan fortfarande följas, även om ca 6 500 följare inom några minuter stängdes av, vilket sammanförll med stängningen av de andra kontona.
Informationsminister Rodriguez förklarade vad som hänt på statliga TV-kanalen VTV:
”Idag kl.17.50 tappade Maduro plötsligt ett stort antal följare. Först förstod vi inte vad som hänt. Det visade sig att Twitter beslutat att avsluta mer än 10 000 konton samtidigt, bland dessa flera ministrar och denne samhällets tjänare”, sade hon med referens till sitt eget Twitterkonto.
”Det var en massiv attack. Det måste fördömas som ett sådant. Det var inte begränsat till denna lista…vi använder oss av detta verktyg för att sprida sanningen om den Bolivarianska revolutionen och om vårt folk.”, tillade ministern.
Hon sade också att regeringen protesterat hos Twitter. ”Vi kräver en förklaring. Vi kommer också att uppmana opinionen i världen att de stöder oss så vi får tillbaka våra konton.”
President Maduro anklagar Twitter för att samarbeta med oppositionen och för att attackera hans regering. ”Vi har upptäckt en massiv attack från Twitter och den internationella högern mot konton som tillhör Bolivarianska patrioter och Chavister”, sade han.
Oppositonen har inte fått några konton stängda. De har inte heller kommenterat händelsen. Oppositionens inställning attackerades av juristen Pedro Carreño som sade: ”Oppositionsvänliga journalister pratar om yttrandefrihet och ser sedan censuren av sociala medier som normalt.”
Venezuelas regering började använda Twitter som ett sätt att få ut sitt budskap när förre presidenten Hugo Chavez öppnade ett konto i april 2010. Vid sin död i mars hade han fler än 4 miljoner följare, nr 2 i världen bland statschefer efter Obama.
Kuba invalt i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter Nytt nederlag för USAs utrikespolitik
Två veckor efter att FN:s Generalförsamling fördömde USA:s blockad mot Kuba valdes Kuba in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Med 77 procent av rösterna blev Kuba ett av de 47 medlemsländerna i rådet, och med det ett nytt svidande nederlag för USA:s utrikespolitik.
Kuba, Kina och Ryssland har valts in i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter. FN:s Generalförsamling godkände förnyat mandat för 14 av de 47 medlemsländerna i Rådet. Också Frankrike och Storbritannien återkommer till Rådet, som har sitt säte i Géneve och vars diplomatiska betydelse fortsätter att växa.
För Latinamerika valdes Kuba och Mexiko; för Afrika blev det Argeliet, Marocko, Sydafrika och Namibia; för Asien/Stilla Havet Kina, Vietnam, Maldiverna och Saudiarabien; för Östeuropa Ryssland och Makedonien och för Västeuropa Frankrike och Storbritannien.
Länder som var uppe till förslag men inte kom med, var Uruguay och Sydsudan. Kuba valdes med 148 av de 193 rösterna, dvs 77 %!. Det hade räckt med enkel majoritet, dvs 97 röster. Valet av Kuba är ett nederlag för USAs utrikespolitik.
Dessa länder utgör tillsammans med 33 andra, vars mandat inte förnyas nu, rådet vars nya mandatperiod börjar 1 januari 2014 och sträcker sig tre år fram i tiden.
Omröstningen kommer bara två veckor efter att 188 medlemmar i FN:s Generalförsamling fördömde USAs blockad av Kuba för 22:a året i rad. USA stöddes enbart av Israel.
Blockaden tvingar Kuba stänga konsulatet i Washington
Samtidigt som det pratas om en förändrad Kubapolitik från Washington tvingas nu Kubas konsulat i Washington meddela att man på grund av blockaden inte kan genomföra konsulära ärenden. Den ekonomiska strypningen av Kuba, som Obamaadministrationen genomfört med större hänsynslöshet än någon tidigare administration, gör det nu också omöjligt för Kuba att hantera normala konsulära ärenden.
Konsulatet säger:
12 juli meddelade banken M&T till Kubas Intressekontor i Wahington att det inte längre kunde erbjuda sina tjänster till främmande diplomatiska beskickningar. Samtidigt fick Kubas Intressekontor i Washington och representationen i FN, New York, en utsatt tid på sig för att avsluta pågående transaktioner.
På grund av de begränsningar som blockaden påtvingar Kuba har Intressekontoret inte kunnat finna något alternativ, varken genom en bank i USA eller andra banker som kan ta över dessa transaktioner. Det trots ett mycket stort antal förfrågningar via Kubas UD och representationen i FN.
Detta medför allvarliga problem för såväl Intressekontoret som representationen i New York. På grund av detta Force Major ser Kuba ingen annan utväg än att från 26 november 2013 upphöra med alla konsulära ärenden till vidare. Det betyder att resande mellan USA och Kuba i princip upphör inför julhelgen. En katastrof för många. Endast rent humanitära insatser kommer att utföras.
Kubas Intressekontor i Washington har upprepat för USA:s UD att Washington, enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer från 18 april 1961 och 24 april 1963, är skyldigt att garantera möjligheter till diplomatiska beskickningar och konsulat att dessa ska kunna utöva sitt arbete. Också överenskommelsen från 30 maj 1977, som fastställer funktionen för intressekontoren och reglerar de diplomatiska relationerna i de båda länderna, är giltigt.
Kubas Intressekontor beklagar att detta påverkar såväl kubanska som nordamerikanska medborgare då det är omöjligt för Konsulatet att genomföra utfärdande av pass, visum, legalisera dokument etc. Detta har konsekvenser och negativ inverkan vad gäller familjebesök, akademiskt-, kulturellt-, vetenskapligt-, idrottsligt- och annat utbyte mellan Kuba och USA.
Bakgrunden är att Obamaadministrationen dömt en lång rad banker till astronomiska bötesbelopp, sammanlagt över 2 miljarder dollar (!) för att de haft kontakt med Kuba. Det är därför naturligt att de flesta banker drar sig för detta. Försöken att ekonomiskt strypa Kuba är alltmer intesiva.
Progreso Semanal 131126, Cuba Central Team 131127
Foto :www.telesurtv.net
Översättning: Zoltan Tiroler
Tidigt idag rapporterades det om kraftiga skyfall över Kuba. Regnmassor på upp till 73 millimeter har vräkt ned och i huvudstaden Havanna 23 millimeter. Regnet beräknas fortsätta och vara som mest intensiv i Kubas norra, västra och centrala kuster.
Vi återkommer med mera rapporter om läget förvärras.
Svensk-Kubanska Föreningen
Foto :www.ain.cu (Agencia Cubana de Noticias)
ALBA-länderna försvarar Palestinas rätt Representanter för Venezuela, Kuba och Nicaragua försvarade palestiniernas rätt till en suverän stat
ALBA-länderna krävde i FN:s Generalförsamling skapandet av en oberoende palestinsk stat, med fullvärdigt medborgarskap i FN.
I diskussionen uttalade sig representanter för Venezuela, Kuba och Nicaragua för ALBA-länderna i försvar av palestiniernas rätt till en suverän stat med Östra Jerusalem som huvudsatd och gränser från före 1967, då Israel ockuperade Västbanken och Gazaremsan.
ALBA länderna uppmanar det internationella samfundet och särskilt Säkerhetsrådet att gottgöra en historisk skuld. Kubas representant sade att världen inte kan stå overksam:
”Vi bör vidta åtgärder för att de resolutioner som antagits av Generalförsamlingen genomförsoch Säkerhetsrådet måste ta ansvar för att detta görs utan vidare dröjsmål och att Palestina erkänns som fullvärdig medlem av FN enligt den ansökan som lämnades in 2011.”
Siempre con Cuba 131127
Foto: www.radiomundial.com.ve
Översättning: Zoltan Tiroler
Valfusk i Honduras! Valobservatörer rapporterade mängder av oegentligheter
Omfattande valfusk med mutor och köpta röster, och människor som påstods vara döda och vägrades rösta och en massiv militär närvaro som påverkade valet. Vallokaler flyttades till avlägsna platser och mängder av andra oegentligheter rapporterade Internationella Federationen för Mänskliga Rättigheter (FIDH) om.
Internationella Federationen för Mänskliga Rättigheter (FIDH), som observerade valen förra söndagen i Honduras, har nu avlämnat sin rapport. Här framgår mängder med oegentligheter.
Man pekar på godtyckliga förflyttningar av övervakare från Människorättsmyndigheten och fruktar att detta påverkar den höga andelen av straffrihet som råder i landet.
FIDH hittade oegentligheter efter att ha kontrollerat över 100 vallokaler, pratat med myndigheter och representanter för civilsamhället under valen.
I rapporten sägs att många medborgare berövades sin rösträtt då de sades vara döda. Det gällde också medborgare som deltagit i de tidigare valen inom sina partier. Också sådana som hade möjlighet att överklaga till Valmyndigheten TSE under själva valdagen och visade att de levde, fick trots det inte rösta.
Andra röstberättigade kunde inte rösta då vallokalerna flyttades till väldigt avlägsna platser, långt ifrån där man vanligen röstade.
FIDH fördömer att regeringspartiet Partido Nacional delade ut rabattkuponger till telefonkort, hälsovård, affärer, apotek och restauranger till dem som lämnade sina personliga data till partiet så att det fick deras röster. Dessa delades ut strax intill vallokalerna. Detta beläggs i rapporten med videoupptagningar, foton och vittnesmål.
Observatörerna anser att detta förfarande bör föranleda en brottsutredning eftersom det kunde påverka valresultatet.
FIDH pekar också på avsaknaden av transperens och öppenhet vad gäller finansieringen av valkampanjen för de olika partierna. Man uttrycker också bekymmer över den massiva militära närvaron vid valet, som kan ha påverkat de röstande.
Venezuela lämnar kommission för mänskliga rättigheter
Venezuela är en självständig nation och tar stort ansvar för sina beslut, speciellt när det gäller mänskliga rättigheter. Så sade landets utrikesminister Elias Jaua vid en presskonferens där han tillkännagav att Venezuela drar sig ur den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter, CIDH.
Jaua sade att detta inte kommer att påverka någon venezolan, för i inte något enda fall har CIDH varit på den ”vanlige medborgarens sida.” Redan för ett år sedan fördömde Venezuela de oegentligheter som CIDH begår. Det har inte hjälpt: ”Ett år senare har det inte skett någon som helst åtgärd trots ansträngningar från våra en rad länder. Regeringarna i Ecuador och Boliva har tagit på sig uppgiften att ändra systemet”, men inget har hänt sade Jaua.
Jaua fortsatte med att säga att beslutet tagits för att CIDH har agerat utanför sitt uppdrag och blandat sig i konflikter inom landet ”de har varit jäviga till förmån för de korrupta och terroristerna; de har försökt tvinga oss att ändra våra lagar.” Å andra sidan har CIDH, som är en del av OAS, de Amerikanska Staternas Organisation, inte uttalat sig och fördömt morden på lantarbetare i Venezuela, utförda av jordägarna, de har inte fördömt kuppen 2002, inte heller angreppen på Chávezanhängare efter valet i april 2013 som resulterade i flera dödade.
Jaua kallade CIDH för ett absurt system och försäkrade att regeringen skulle arbeta för att skapa en organisation som främjar de mänskliga rättigheterna i regionen utan förmynderi eller intervensionism.
”Vi fortsätter att begära att Domstolen förändras och tjänar de mänskliga rättigheterna bland de fattiga, inte de stora medieföretagen”. Venezuela lovar att uppfylla kraven på mänskliga rättigheter i landet och att man fortsätter att uppfylla alla åtaganden man undertecknat.
Kuba producerar 65 procent av medicinerna som konsumeras i landet Exporten av kubanska läkemedel ökar kraftigt!
Den kubanska exporten av läkemedel förväntas fördubblas de närmaste fem åren. Här är en av många framgångsrika mediciner, VidatoX som tillverkas av giftet från skorpioner.
Kuba fortsätter att investera för att bli mer självförsörjande med mindre import och öka exporten där det finns förutsättningar. Forskning och framtagande av mediciner har varit ett prioriterat område och resultaten är goda. I dag tillverkas allt mer mediciner på Kuba och exporten av mediciner är en av de mest inkomstbringande.
Kuba investerar allt mera på att själva producera de mediciner som behövs i landet och satsar samtidigt på att öka exporten på mediciner som är eftertraktade Internationellt. Det är en nödvändig satsning då USAs blockad gör det svårt och dyrt för Kuba att köpa in medicin utomlands.
På grund av blockaden som även har gjort det svårt att få tag på råvarorna för att tillverka mediciner så har man också satsat på att använda alternativa råvaror. Man använder mycket naturliga produkter som örter från växter och andra ämnen från t.ex. honung och insekter och får fram den kvaliteten som krävs för att tillverka effektiva mediciner.
– Kuba producerar idag 65 procent av de läkemedel som konsumeras inom landet och annan vård för sjukdomar som diabetes, aids och cancer och säljer dem till subventionerade priser inom landet, Säger Victor Faire, chef för farmaceutiska Institutionen till tidskriften Juventud Rebelde. Det som trots allt måste importeras säljs även de till kraftigt subventionerade priser. Produktionen och marknadsföringen av läkemedlen i Kuba är helt statlig.
Fördubblad export de närmaste fem åren
Exporten av läkemedel och medicinsk utrustning har också ökat och är idag en av de mest lönande exportvarorna från Kuba, med cirka 600 miljoner dollar om året. Målet är att fördubbla exporten de närmaste fem åren. Även här är USAs blockad det största problemet och konkurrensen med de multinationella bolagen.
Några uppmärksammade läkemedel är bl.a. Heberprot-P som effektivt behandlar allvarliga bensår på grund av diabetes och Vidatox som behandlar elakartade tumörer och som är tillverkad av gift från skorpioner. Det finns också många produkter för bekämpning av AIDS, TBC och malaria, med mycket mera.
USAs blockad ställer till mycket elände för kubanerna. Men Kuba börjar göra mediciner och vaccin som man inte kan få fram i USA, så nu slår blockaden tillbaka på USAs egen befolkning. Den kubanska forskning blir som ett recept mot USAs Blockad!
Studenter i Tegulcigalpa protesterar mot valfusk och polisen svarar med massivt våld.
Universitetsstudenter demonstrerade idag i huvudstaden Tegucigalpa och fördömde valfusket. TeleSUR visar bilder på hur polisen attackerar universitetsstudenterna som kräver en omräkning av rösterna.
Läget är spänt och det vinnande partiet Partido Nacional har ännu inte firat valsegern som valmyndigheten tilldelat dem.
På morgonen presenterade de 90 valobservatörerna från EU sin rapport. De sade att partiernas representation vid vallokalerna inte var jämförbar. De kritiserade också att nuvarande regeringsparti (som vann valet) fick det mesta av de allmänna resurserna och fick den mest positiva medietäckningen. Trots det uttalade de sin förlitan på att systemet för att överföra resterande röster kommer att fungera.
”Vi anser inte att rösträkningen avslutats än eftersom nya data fortfarande laddas ner i systemet”, sa Ulrike Lunacek från EU-gruppen.
Valobservatörer säger att upp till 60 % av rösterna visar på felaktigheter.
Valobservatörer är bekymrade över oegentligheter i valet och säger att röster inte tagits med i valmyndighetens sammanräkning, det är upp till 60 % av rösterna som visar på felaktigheter av olika slag. Partido Libre kräver omräkning av rösterna för att undvika oroligheter.
Valobservatörer har från flera håll uttryckt bekymmer och oro över de oegentligheter som ägt rum. Valobservatörerna från COPAL har talat med teleSUR om sin uppfattning om hur valen utvecklade sig. En av deras talesmän, den salvadoranska parlamentsledamoten Nidia Diaz uttryckte sina tvivel: ”Vi är bekymrade över olika händelser; bland dem 20 % av rösterna som inte tagits med, ytterligare 20 som inte scannades och som inte nått valmyndigheten och andra som inte kontrollerats.” Det betyder att sammanräkningen inte varit transparent, enligt observatören.
Hon tog också upp politisk partiskhet och påverkan utanför vallokalerna från liberal partiet. Hon uppmanar valmyndigheten att kontrollera och revidera de röster som inte scannats och räknats: ” 20 % av rösterna visar felaktigheter, från 611 vallokaler har rösterna inte kommit fram till valmyndigheten och från 1 800 har de inte skickats. Detta utgör sammantaget 60 % av totalen”, säger Diaz.
Partiet Libre kräver kontroll och omräkning av resultaten för att undvika oroligheter. President Lobo uppmanar till lugn.
Presidentkandidaten Xioamara Castro säger att hon har vunnit valet i Honduras.
Valkaoset fortsätter i Honduras och efter att ca 60 % av rösterna räknats så hävdar valmyndigheten fortfarande att allt gått rätt till och att högerns kandidat leder med ca 6 %. Vänsterns kandidat Xiomara Castro hävdar att valfusk förekommit och att 20 % av valurnorna försvunnit, och kräver omräkning, röst för röst.
Efter att rösterna i 61,72 % av vallokalerna räknats hävdar landets valmyndighet fortfarande att regeringspartiet vunnit. På andra plats finns det nybildade socialistiska partiet Libre under ledning av hustrun Xiomara Castro till den i statskuppen 2009 avsatte president Zelaya. Hon uppges ha 532 198 röster, vilket sägs ge 28,83 %. Det efter Juan Hernandez med 631 079 röster och 34,19 %.
Vid en presskonferens uppgav förre presidenten Manuel Zelaya att man är beredd till dialog och politiska överenskommelser så länge de är transparenta och i försvar av honduranernas rättigheter.
Samtidigt säger sig Zelaya vara säker på oegentligheter vid röstsammanräkningen och kräver av valmyndigheten att denna ska visa ”valurna för valurna, röst för röst” då de uppger andra resultat.
”Varför plockade Valmyndigheten bort 20 procent av alla valurnor från valresultaten i går kväll? Förklara det för mig. Något som inte har den minsta mening och saknar rim och reson. Hur kan man ge resultat när man samtidigt gömt 20 % av alla valurnor?” frågar sig Zelaya.
Den segrande rivalen Hernandez upprepade att hans valseger inte är uppe för diskussion: ”Triumfen förhandlar man inte om, resultatet är det som folket bestämt vid valurnorna…Det har varit vanligt att man försökt tvinga fram vissa överenskommelser, men det här förhandlar man inte om, det är folkets beslut och därmed basta.” Den som ifrågasätter valet kan vända sig till Valmyndigheten. [som starkt ifrågasatts på grund av att den består av anhängare till regeringen].
Påstått valfusk i Honduras! Vänstern hävdar att de har vunnit valet med mer än 30 procent av rösterna
Presidentkandidaten Xioamara Castro har utropat sig till segrare i valet i Honduras, det har också högerns Juan Orlando Hernández gjort när hälften av rösterna har räknats. Militären är alltid närvarande i landet och läget är spänt.
Vänsterns och oppositionens kandidat Xiomara Castro från partiet Libre har vunnit presidentvalet med mer än 30 procent av rösterna, enligt Radio Globo. Samtidigt har myndigheternas valsiffror gett segern till Juan Orlando Hernandez från högerpartiet Partico Nacional. Det är ett spänt läge.
Radio Globo har nyss offentliggjort officiella siffror efter att 4 000 vallokaler räknats. Enligt radiostationen har Xiomara Castro 30,6 % mot högerns kandidat Juan Orlando Hernandez från Partico Nacional med 25,6 %. På 3:e plats hamnade Liberala Partiets Mauricio Villeda med 20 % och på 4:e Antikorruptionspartiet med 17. Totalt deltog nio partier i valet, av vilka fyra uppstått sedan militärkuppen 2009
Enligt de senaste officiella siffrorna från valmyndigheten har nuvarande regeringskandidaten Hernandez 34,16 %, Xiomara Castro 28,53 och Salvador Nasralla 15,66. Detta gäller när knappt hälften av de drygt 15 000 vallokalerna räknats. Valdeltagandet uppges till 61 %.
Presidentkandidaten Salvador Nasrala från Antikorruptionspartiet har tillkännagivit att inte heller han erkänner Valmyndighetens resultat som gett segern till Hernandez. Nasrala kallar det offentliggjorda resultatet för en provokation och säger sig komma att utmana det.
Att det handlar om valfusk talar också det faktum för att vallokalsundersökningar gav mer än 30 % till Castro, med ett försprång på 4,5 % till Partido Nacionals kandidat.
Juan Barhona, ledande medlem i Libre, sade i ett uttalande att valmyndigheten manipulerar siffrorna för att främja regeringskandidaten Hernandez. Han uppmanar honduranerna att vara kvar vid vallokalerna och försvara valsegern. ”Vi ska försvara segern till varje pris och i varje skyttegrav och i varje stund”, försäkrade han. Han sade också att valsegern förberetts varje dag genom mobiliseringen och det folkliga motståndet på gatorna sedan militärkuppen 28 juni 2009 som avsatte president Manuel Zelaya.
Libres Xiomara Castro twittrar på #XiomaraPresidenta #GanaHonduras att ”Idag har Honduras gjort sig fri från fruktan och sorg; segern för ett fritt (”Libre” på spanska) fosterland är odiskutabelt.”
Skulle Xiomara Castro erövra presidentämbetet skulle hon bli Honduras första kvinnliga president. Men viktigare ändå är att hon står för en politik som helt skulle omskapa Honduras, en process som skulle inledas med att samla Nationalförsamlingen för att skriva en ny konstitution.
Just nu nås vi av rapporter via Radio Globo om att Honduransk militär evakuerat Riksåklagarämbetet. Den officiella anledningen uppges vara ett bombhot, men radiostationen tror att avsikten är att göra det omöjligt för Libre att lägga in en formell protest mot valfusket. Globo påminner om liknande manövrer i samband med kuppen mot Manuel Zelaya. Inom någon timme väntas Libre tillkännage de åtgärder man tänker vidta med anledning av valfusket.
Cubadebate.cu 131125, Telesurtv.net 131125 Översättning: Zoltan Tiroler
Halvtid i valet i Honduras Både vänsterns och högerns kandidater utropar sig till segrare
Presidentkandidaten Xioamara Castro har utropat sig till segrare i valet i Honduras, det har också högerns Juan Orlando Hernández gjort när hälften av rösterna har räknats.
Det är upplagt för oroligheter i Honduras efter söndagens val där både Xiomara Castro från partiet Libre och högerpartiets Nacionals ledare Juan Orlando Hernández har utropat sig till segrare. De preliminära siffrorna efter att ungefär hälften av rösterna har räknats i presidentvalet är att Juan Orlando Hernández får ca 35 % av rösterna mot ca 28 % för Xiomara Castro, och Partido Liberal ca 21 %.
Xiomara Castro anser att hon har vunnit valet och hänvisar till valundersökningar vid valurnorna och opinionsmätningar som har gjorts. Samtidigt har även Juan Orlando Hernández också utropat sig till segrare och han har redan sagt att han börjar sitt arbete direkt i morgon med att leda landet. Men, det är fortfarande många röster kvar att räkna innan valresultatet kan bekräftas.
Oavsett valutgången så handlar det också om valets legitimitet och om valet har skett utan fusk, vilket de runt 800 internationella valobservatörerna skall rapportera om. Det är bara fyra år sedan den demokratiskt valde presidenten, Manuel Zelaya störtades av militären, och därefter har förtrycket varit enormt med bl.a. mord på oppositionella, advokater och journalister.
Enligt människorättsorganisationen COFADEH har över 20 ledande oppositionspolitiker mördats under valkampanjen och aktivister mordhotas dagligen. Frågan är om valet i Honduras kan anses vara demokratiskt när oppositionens aktivister, journalister och folkrörelser hotas och misshandlas och inte kan agera på samma villkor som högern.
Om trenden i den officiella valmyndighetens rösträkning står sig så blir det högern som tar presidentposten genom Juan Orlando Hernández. Likväl har demokratin i så fall tagit flera kliv framåt genom Xiomara Castro och det nya partiet Libre. Tvåpartistyret är brutet och det honduranska folket har rest sig och kräver sina rättigheter och börjar organisera sig. Det ser bra ut inför framtiden!
Presidentkandidaten Xioamara Castro på partiet Libres valmöte. Till höger om Xioamara Castro syns hennes man, Manuel Zelaya. Han var president fram till kuppen i juni 2009. Under hans styre genomfördes en rad reformer i Honduras, som bland annat minskade fattigdomen kraftigt och stärkte kvinnornas rättigheter.
Söndag 24 november går Honduras folk till val. Vänsterpartiet Libres kandidat Xiomara Castro har chans att bli nästa president. Det skulle vara en oerhörd framgång för det folk som kämpat mot det brutala förtrycket sedan president Manuel Zelaya störtades i en USA-stödd militärkupp i juni 2009.
Latinamerikareportern Dick Emanuelsson, bosatt i Honduras huvudstad Tegucigalpa sedan 2005, rapporterar om de hoppfulla stämningarna i valkampens slutskede.
Filmvisning om terrorn mot Kuba från USA Ett 40-tal deltog när Svensk-Kubanska Föreningen i Stockholm visade: Må den verklige terroristen ställa sig upp.
I filmen Will the real terrorist please stand tas bl.a. sprängningen av ett kubanskt passagerarplan upp, och mycket mera. Listan på terrordåd från USA är lång.
Den 20 november visades på biografen Zita i Stockholm Saul Landaus film "Må den verklige terroristen ställa sig upp". Filmen handlar om relationen mellan USA och Kuba, och utgångspunkten är fallet med de i USA fängslade fem kubanerna. Deras uppdrag var att söka information i USA med syftet att stoppa terroraktioner riktade mot Kubas folk.
Eva Björklund från Svensk-Kubanska Föreningen berättade före visningen om filmens tema, och också om Saul Landaus långa livsgärning.
Efter filmen, som uppskattades mycket, informerade Eva Björklund, Victoria Andersson (Cubanos por Cuba) och Tomas Widén (Kommittén Frige De Fem) om det aktuella läget i kampen för rättvisa för De Fem.
Vikten av den kommission, som skall samlas i London (7-8 mars) för att grundligt analysera och informera om justitiemordet mot De Fem, underströks.
Kuba är det populäraste turistlandet i Karibien Kuba ger fantastiskt mycket för pengarna!
Turismen ökar till Kuba och det är också ett av de billigaste resmålen.
Loveholidays har undersökt de viktigaste storsäljarna för turism i Karibien. Kuba är den mest populära destinationen i regionen och står för 70 % av bokningarna. Även Jamaica ökar starkt, och där är den övervägande delen all-onclusive.
Resor till Kuba ger fantastiskt mycket för pengarna, men landet har fram till nyligen varit utanför de vanliga turistdestinationerna.
”Det är bara en tidsfråga innan resor från Miami kommer igång, så nu är rätta tiden för kunder som vill uppleva det sanna Kuba. Man kan få ett all-inclusive arrangemang på 5-stjärnigt hotell för £529. Kuba är en karibisk ö som ger fantastiskt mycket för pengarna”, säger chefen för Loveholidays i Storbritannien.
Breaking Travelnews oktober 2013
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Håller Kuba på att bli kapitalistiskt? Diskussionskväll med Svensk-Kubanska Föreningen i Göteborg
Ett 30-tal deltagare lyssnade på Bertil Kilner som informerade om Kubas ekonomiska historia den 13 november.
Håller Kuba på att bli kapitalistiskt? Så var temat på mötet med Svensk-Kubanska Föreningen i Göteborg. Bertil Kilner gick igenom Kubas ekonomiska historia, sedan blev det en givande diskussion med de 30 mötesdeltagarna.
Bertil Kilner, journalist och nationalekonom, informerade om ekonomin på Kuba. Bland annat gick han igenom Kubas ekonomiska historia och berörde tiden direkt efter revolutionen, den så kallade specialperioden efter Östblockets fall och dagens ekonomiska reformer.
30 mötesdeltagare deltog aktivt i en intressant och givande diskussion om utvecklingen på Kuba. USA:s blockad har kostat Kuba enorma summor pengar. Det är mycket svårt att bibehålla en helt igenom socialistisk ekonomi i dagens marknadsekonomiska värld och därför har kubanerna bedömt att vissa förändringar måste göras i samhällsekonomin.
Om detta kommer att leda till kapitalism går idag inte att svara på. Vi hoppas att kubanerna orkar driva sin socialism vidare och vi får ge dem allt stöd i det arbetet. Ett sätt att göra det på är självklart att gå med i Svensk-kubanska föreningen!
Dödshot mot journalist i Miami Informerade om De Fem
Radiojournalisten Edmundo Garcia i Miami har efter ett av sina radioprogram hotats till livet. Sådana hot är inget att leka med i Miami, där flera personer som motsatt sig extremhögern utsatts för attentat.
Denna gång beror hotet på att Garcia i radion behandlat fallet med de 5 kubanerna som sedan 15 år sitter i USAs fängelser för att ha infiltrerat terroristgrupperna i Miami.
Cambios en Cuba 130915
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Biskopskonferens i USA vill häva blockaden mot Kuba
Det är dags att sluta kalla Kuba för ett land som främjar terrorism. Biskop Richard Pates, ordförande för Kommissionen för Rättvisa och Fred för de katolska biskoparna i USA, har skickat ett brev till säkerhetsrådgivaren Susan Rice i vilket man kräver ett slut på blockaden och att Kuba ska tas bort från listan på länder som stöder terrorism.
”Ett närmande skulle göra mycket mer än isolering i syfte att främja mänskliga rättigheter och minska mänskligt lidande. Det är också dags att erkänna den konstruktiva roll som Kuba spelar i de fredsförhandlingar som pågår om Colombia, liksom i samarbetet med USAs Kustbevakning för att hindra knarkhandel”, står det i brevet.
Brevet verkar vara ett svar på ett liknande biskopsbrev från Kuba den 15 september.
Ecuadors president besökte Kuba – Med fokus på ökat samarbete i hälsosektorn
Ecuadors president Rafael Correa besökte Kuba för att utöka samrebetet mellan länderna.
Ecuadors president Rafael Correa har besökt Kuba med fokus på samarbete inom hälsosektorn. De senaste åren har Kubas regering bidragit till Ecuadors hälsovård genom att implementera neonatal förbyggande hälsoprogram och erbjuda läkare. Ecuador har fortsatt att köpa mediciner och vaccin från Kuba. Likaså har man lagt 200 miljoner dollar på att utbilda ecuadorianska studenter till läkare.
Correa har tagit över ledarskapet i ALBA och arbetar för att främja samarbetsorganisationens medicinska program, ALBAmed.
Cuba Central Team (USA) 130920
Foto: www.juventutrebelde.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Filmvisning och besök från Kuba – Med senaste nytt om utvecklingen på Kuba!
Filmvisning om kärleksbrev, kubanskt kaffe och besök från Kuba hann vi med under dagen.
Kubamöte med filmvisning, fika och samtal om Kuba stod på programmet i lördagens möte med Svensk-Kubanska Föreningen i Stockholm. Som bonus fick vi dessutom dagsfärsk information om Kuba från sjuksköterskan Libertad Urnia som bor på Kuba sedan 17 år. Det blev ett mycket lyckat och givande möte!
Ett 20-tal deltagare såg i lördag en kort men känslosam film om den kubanska poeten Ludmila Quincoses, som skriver kärleksbrev på beställning. Det var en vacker film där vi fick följa några av dem hon har skrivit sina kärleksbrev till och hur breven förändrade deras liv.
Efter filmen serverades vi det kubanska kaffet Cubita och diskussionen om filmen och Kuba var igång. Förändringarnas Kuba dominerade frågestunden och vi kunde glädja oss åt att få besök av en föreningsveteran som bor på Kuba, Libertad Urnia som bott på Kuba de senaste 15 åren var på besök i Sverige.
Libertad berättade om den senaste tidens utveckling på Kuba. Hon sade att det går framåt och att sysselsättningen har ökat och det blir allt fler småföretagare och det dyker upp små kiosker överallt med försäljning av olika produkter, och det är även många som går ihop och bildar kollektiva företag och produktionen ökar.
– De flesta är positiva till utvecklingen och gillar framför allt att matpriserna har gått ned och att utbudet ökat.
Något som uppskattas är också att det har blivit enklare att åka utomlands. Men det finns ju alltid några som klagar och vill ha allting mer eller mindre gratis, säger Libertad och fortsätter:
- Det är ju så i alla länder att vill man resa så måste man ha pengar till flygbiljett och få ett visum till landet man skall resa till.
En annan sak som Libertad berättade om var ransoneringen av varor och de billiga luncherna på arbetsplatserna. Där är inte alla lika glada och när Libertad och hennes kollegor går till sjukhusrestaurangen på William Solersjukhuset i Havanna så betalar de 50 centavos, vilket inte skulle gå att betala med i Sverige då det inte finns 5 öringar längre.
- Där vill vi naturligtvis behålla subventionerna, säger hon med ett skratt.
Det är mycket som sker på Kuba idag och förändringarna kommer att ske successivt under lång tid framöver, och det blir spännande att följa Kuba i framtiden. Varmt välkommen till vårt nästa möte!
Läs också en intervju från Havanna 2005 med Libertad Urnia om hennes tid som aktivist i Svensk-Kubanska Föreningen, funderingarna på att flytta till Kuba och sitt liv på den revolutionära ön:
12 länder i Latinamerika samarbetar mot de multinationella företagen i rättstvister – Rättsfall skall lösas av regionala domstolar och inte bolagens inhemska lagstiftning!
Ministrar för 12 latinamerikanska länder träffades i Ecuador för att bemöta de multinationella storföretagens kränkningar mot deras suveränitet och lagar.
Ett dussin länder i Latinamerika har kommit överens om att gemensamt agera mot de förlamande åtal som i växande antal väcks av multinationella företag mot regeringar i utvecklingsländer för påstådda brott mot handelsavtal.
Förespråkare för rättvis handel och större krav på företagens redovisningar säger att beslutet, som togs vid ett ministermöte i Ecuador förra veckan, är början för en rörelse i utvecklingsländer som i ökande grad kan pressa tillbaka vad de anser vara orättvisa avtal vad gäller investeringar.
”Det är fantastiskt spännande att 12 länder har samlat sig för att bemöta det som blivit en väldigt allvarlig fråga”, säger Eric LeCompte som är VD för Jubilee USA, ett nätverk för organisationer som bekämpar fattigdom och u-ländernas skuldbörda.
”Det handlar om att multinationella företag kan hålla länder som gisslan i ständiga rättstvister för att pressa dem till underkastelse. Nu skapas utrymme för att skapa lagar för att hindra denna typ av rättstvister och hitta lösningar.”
Experter uppskattar att multinationella företag startat ca 500 stora rättstvister mot utvecklingsländer de senaste åren. Av dem så många som 60 enbart under förra året. Det handlar om krav på någon miljon och upp till flera miljarder dollar. Till detta tillkommer enorma legala kostnder. ”För u-länder är det en otrolig utmaning att kunna förhandla i dessa rättstvister utan att deras inhemska lagstiftning gäller”, säger LeCompte. Och han fortsätter.
”Det är därför det här steget är viktigt. Vi ser att dessa länder säger att nu räcker det. Länderna samlar sig för att skapa ett utrymme i vilket multinationella företag inte kan fortsätta att kränka deras suveränitet och deras lagar.”
”Bindande investeringsavtal ger utländska företag speciella rättigheter att åtala främmande regeringar i halvhemliga domstolar som inte granskas och drivs av en allt snabbare cirkus av advokatfirmor, vars advokater profiterar på domar och fortsätter med fall efter fall”, säger Deborah James, chef för Center for Economic and Policy Research i Washington.
”Dessa avtal framstår som motsatsen till öppet, demokratiskt, ansvrsfullt och gott styre. Detta särskilt som utländska företag gång på gång smitit ifrån sitt ansvar för massiva brott mot miljö- och arbetsskyddslagar i många länder i Latinamerika.”
Det regeringarna i Bolivia, Kuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, Nicaragua, St. Vincent and the Grenadines och Venezuela vill är att lösa handelstvister utan att gå till dessa skiljedomstolar. Istället vill man skapa en regional domstol som tillsammans med en internationell övervakare ska se till att lösa sådana fall och stå för en rättvis medling.
Politisk terror från högergrupper i Venezuela Högern försöker destabilisera Venezuela med våld, mord och bilbomber!
Paramilitära grupper vid Venezuelas gräns.
Med terror, bilbomber och mord försöker högergrupper i Venezuela destabilisera landet för att få bort den folkvalda regeringen och bryta vägen mot ett socialistiskt samhälle. Paramilitärer lejs för att stoppa bönder att ta över jord enligt jordreformen. Politiker, aktivister och åklagare mördas och hotas.
Paramilitären har mördat ännu en lantarbetare. Denna gång var det 24-årige José Perez som dödades. Enligt Föreningen för Lantarbetarnas Mänskliga Rättigheter, APDHC, mördades Perez troligen av medlemmar i El Fernandito-gänget. Det är en grupp med bindningar till paramilitära grupper i delstaterna Lara och Portuguesa. Bara hittills i år har ett dussin lantarbetare mördats i regionen.
Efter jordreformen 2001 har storgodsägare hyrt in lejda mördare för att hindra bönder för att ta över jord som ligger i träda. Enligt inofficiella uppgifter har minst 300 bönder mördats relaterat till jordreformen. Tidigare i år lyckades myndigheterna gripa två paramilitära grupper som tagit sig in från Colombia.
I ett annat fall av politiskt våld misslyckades ett mordförsök mot en politiker. Eduardo Saman, som är chef för regeringens kontroll av priser i Venezuela, attackerades av tre män. Saman är radikal chavist och har varnat spekulanter och sagt att ”det roliga är slut”.
Attacken skedde vid midnatt när Saman lämnade sitt kontor i bil i centrala Caracas. Tre personer med gevär och granater dök upp från ett fordon och började beskjuta Samans bepansrade SUV. Saman lyckades köra därifrån medan hans livvakt konfronterade angriparna. En av dem dödades direkt. En annan dog senare på sjukhus av sina skador och den tredje utlöste en granat och dog.
Likheter finns mellan detta attentat och mordet på statsåklagaren Daniel Anderson, som var ansvarig för utredning av de som anklagades för att ha varit delaktiga i kuppen mot Chavez 2002. Anderson mördades 18 november 2004 när två bilbomber exploderade när han körde sin bil.
Venezuelanalysis 131003 och 131004
Foto: www.venezuelaanalysis.com
Översättning: Zoltan Tiroler
McDonalds utslängt från Bolivia Bolivia och Kuba de enda länderna i Latinamerika som är befriade från McDonalds!
Bolivianerna tröttnade på McDonalds skräpmat och förpassade dem dit de hör hemma.
Bolivia blir det andra landet i Latinamerika som är fritt från McDonalds, sedan lång tid tillbaka är även Kuba befriat från skräpmaten, förutom McDonalds på det av USA ockuperade Guantanamobasen. Bolivianerna säger nej till burgarna då de inte vill äta deras skräpmat som dessutom är full av giftiga tillsatser.
Att McDonalds efter 14 år misslyckades med att få bolivianerna att äta deras skräpmat berodde på flera skäl. En stor orsak är att ursprungsbefolkningen i mångt och mycket behållit sina traditioner och i det ingår att mat skall lagas med kärlek och vara väl förberedd och vara bra för hälsan, och där platsar inte McDonalds, så det blev tack och adjö.
McDonalds burgare har ratats av bolivianerna då de helt enkelt inte vill ha deras snabbmat som också har visat sig vara rena skräpburgarna. I Bolivia har det framkommit att deras mat innehåller mer än 70 tillsatser, som t.ex. mjölblekmedlet Azodicarbonamide som ofta används vid tillverkning av skumplast. Det passade inte in i bolivianernas livsstil där maten och matstunden är viktig och maten tillagas därefter.
Det har också varit mycket nedskräpning runt deras hamburgaranläggningar, med muggar, påsar och oätna hamburgare. Det och svårigheten att introducera snabbmaten i landet bidrog till slut att de inte kunde vara kvar i Bolivia. Detta gav mera eko i utlandet än i Bolivia och mynnade ut i en dokumentärfilm: ”Why did McDonald’s Bolivia go Bankrupt”.
Matkulturen vann i Bolivia och i ärlighetens namn så kan det tilläggas att det finns andra snabbmatskedjor från USA kvar i Bolivia. Visst spelar snabbmaten och ohälsosam mat in, men McDonalds ses också som varumärket som likställs med USA och dess blodiga utrikespolitik.
Om USA:s närvaro och splittringsförsök i landet vet bolivianerna mycket, så det känns mera som om det är USA-imperialismen som har slängts ut ur landet! Det är ett bra exempel att följa för andra länders folk!
Orkanen Sandy skapade stor förödelse när den drog genom Kuba i oktober 2012, här i staden Holguín skadades 17 000 byggnader och i Santiago 171 000 byggnader.
En artikel i den kubanska dagstidningen Granma rapporterar att hälften av byggnaderna som skadades av orkanen Sandy i Santiago under oktober 2012 fortfarande väntar på reparation. Skadorna av stormen uppgick till ca 2,7 miljarder dollar.
171 000 byggnader skadades. Av dessa återstår fortfarande 79 000 att ställa i ordning. Drygt 100 000 familjer har fått fördelaktiga lån av staten, men artikeln konstaterar att brist på byggmaterial har försvårat reparationsarbetet.
Cuba Central Team (USA) 131004
Foto: www.radioangulo.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Ett av de 22 jordbrukskooperativen som bedriver honungsproduktion på Kuba.
Det finns 164 000 bisamhällen på Kuba som producerade 6 822 ton honung förra året och andra produkter som främst har levererats till marknaderna i Europa. Målet är att nå upp till över 10 000 ton. Biodlingarna bedrivs av 22 jordbrukskooperativ och runt 1 000 enskilda producenter.
Under året producerades 41,7 kg per bikupa och att man för i år förväntas producera 6 950 ton honung. Hittills går allt enligt planerna, enligt David Emilio Hidalgo, från det kubanska bolaget, Apícola Cubana som ingår i jordbruksministeriet på Kuba.
Målet är att öka honungsproduktionen på lång sikt och att man till 2014 förväntas öka antalet bikupor till 172 000 och att öka produktionen för varje år fram till år 2020 då man räknar med att komma upp till 10 012 ton honung, som även är produktionsrekordet på Kuba, som är från 1983.
Att höja kvaliteten på honung är också en stor utmaning i honungsproduktionen, säger David och det görs utvärderingar varje år för att förbättra kvaliteten och skörden, tillsammans med andra experter från bl.a. Europa.
Achim Rödner
Källa: Juventud Rebelde
Foto: Yaciel Peña de la Peña, Cuba (från www.juventudrebelde.cu)
Kubamöte i Eskilstuna Om terrorn från USA och den eländiga svenska medierapportering om Kuba!
Tre nöjda organisatörer för mötet, Peter Widén för Svensk-Kubanska Föreningen, Karl-Åke Andersson för Carl Skoglund-biblioteket och Tomas Widén för Kommittén Frige De5.
Svensk-Kubanska Föreningen i Eskilstuna höll möte om förändringarna på Kuba. Tyvärr så fick föredragaren Ola Nilsson förhinder, men täcktes upp på ett utmärkt sätt av Tomas Vidén. Det blev istället ett föredrag om Kubas revolutionära historia och med fokus på terrorismen mot Kuba och den eländiga medierapporteringen om Kuba i svenska medier. Frågan om De Fem och den aktuella kampanjen och namninsamlingen ”Voices for the Five” togs naturligtvis upp också.
Det var ett mycket positivt möte med några nya ansikten som hade sett våra mötesaffischer ute på staden. Bland deltagarna fanns ett par som planerat en resa till Kuba, de var mycket nöjda med genomgången och så var också organisatörerna i Svensk-Kubanska Föreningen, Carl Skoglund-biblioteket och Kommittén Frige De 5.
Den kubanska regeringen har beslutat att inleda en process för att sammanföra de dubbla valutorna i landet till en, steg för steg. Beslutet föranleddes av det folkliga rådslag som ägde rum 2010, där de dubbla valutorna utpekades som ett av de problem som måste lösas. Det var i början av 2000-talet då USAs blockad skärptes som det blev nödvändigt att ha en växlingsbar hårdvaluta. Nu är de dubbla valutorna ett hinder för utvecklingen och skall gradvis ersättas av en valuta.
Fängelse i USA för försäljning av blöjor till Kuba
Pedro Adriano Borges dömdes till böter och 12 månaders fängelse av en federal domstol i USA för att ha sålt mat, blöjor, glödlampor mm till Kuba under första halvan av 1990-talet. Borges och fyra andra skeppade 18 containrar till ön när krisen efter Sovjetunionens sammanbrott var som värst.
Värdet av varorna uppskattas till drygt 90 000 dollar. Borges kom inte till sin rättegång 1997, utan flydde till Costa Rica redan 1995. Tydligen arresterades han i Panama i november 2012 efter att ha begärt ett nytt pass.
Cuba Central Team (USA) 131011
Foto: cubasolidarity.blogspot.com
Översättning: Zoltan Tiroler
Delstater i USA:s vill ta bort blockaden och öppna för handel med Kuba
Rådet för staterna i Mellanvästern, Illinois, Indiana, Iowa, Kansas, Michigan, Minnesota, Nebraska, North Dakota, Ohio, South Dakota och Wisconsin, har enhälligt antagit en resolution som kräver slut på alla restriktioner vad gäller resor, finansiella transkationer och handel med Kuba.
Resolutionen visar staternas önskan att få till försäljning av jordbruksprodukter och resor till Kuba och säger ”Mellanvästern skulle tjäna på de marknadsmöjligheter som en större handel med Kuba skulle innebära; enligt USAs jordbruksdepartement så har exporten av jordbruksvaror till Kuba från 2001 till december 2012 uppgått till 4 miljarder dollar.
Om nuvarande restriktioner skulle hävas skulle varje delstat i Mellanvästern kunna exportera för mellan 60 och 150 miljoner dollar om året.”
Cuba Central Team (USA) 130823 Foto: www.radioangulo.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Kubansk medicin skapar splittring i USAs kongress – Rädda liv ställs mot blockad!
Den kubanska medicinen Heberprot-P skapar splittring i USAs kongress och öppnar för nya attityder om USAs kriminella blockad mot Kuba.
Den kubanska medicinen Heberprot-P skapar splittring bland de kubaamerikanska kongressmännen i USA. Joe Garcia som vill göra undantag i blockaden för medicinen säger: ”Det här handlar om något som kan rädda liv” medan de hårdföra blockadförespråkarna menar att det är att likställa med landsförräderi.
Garcias åtgärd är första gången som en kubaamerikan i Kongressen öppet backat upp en åtgärd som i kritikernas ögon, underminerar embargot och skulle kunna ge Kuba tillgång till USAs marknad. Detta splittrar den kubaamerikanska delegationen för första gången och kan bli en del i demokraternas valkampanj. Det pekar också på en förändring i politiken i Miami där exilgruppernas makt verkar minska bland nya immigranter.
Garcia uppger att hans beslut inte är politikst, utan syftar till att hjälpa människor som lider av bensår på grund av diabeter. ”Det här handlar om något som kan rädda liv”, säger Garcia. ”Vi genomför 70 000 amputationer varje år som beror på diabetes. Jag kommer inte vara killen som beslutar att folk ska lida på grund av embargot.”
Men den politiska betydelsen är svår att ignorera. En expert på Latinamerika vid City University i New York säger att detta är en ”wow”-situation. ”Om detta hade hänt tidigare så hade det betraktats som samarbete med Castro-regimen. Men idag tror jag att saker håller på att förändras. Många kubaner i USA skulle inte motsätta sig något sådant här,” säger Mauricio Font.
Nya in- och utresebestämmelser fungerar utan problem – Propagandan fortsätter!
José Marti, Havannas Internationella flygplats
Åtta månader efter att Kuba antog en ny lag för ut- och inresor och avskaffade kravet på tillstånd för utlandsresor har ca 180 000 kubaner åkt utomlands. Det har skett i ett klimat av fullständig normalitet. Den upplösning och det kaos som några förutsåg har inte besannats.
Men den internationella pressen försöker rädda sina myter. För några dagar sedan insisterade spanska El Mundo att ”den naturliga rätten att resa förnekades kubaner under mer än fem årtionden.” Märkligt nog nämner tidningen inte med ett ord att en av de största svårigheterna för kubaner som utövar denna ”naturliga rätt” är de drakoniska krav som Spanien ställer för att utfärda visum.
Inte heller nämns, varken nu eller tidigare, att denna ”naturliga rätt” att resa nekas vanliga nordamerikanska medborgare som förbjuds av sin regering att resa till Kuba. För detta krävs speciella tillstånd för sk ”folk-till-folk”-resor.
Såväl El Mundo som spanska ABC ger stort utrymme till de ökade möjligheter som de så kallade dissidenterna nu har att genomföra turnéer i världen. ABC ägnade mer än halva utrymmet i en text om resor till denna på Kuba lilla och marginaliserade grupp. Då denna grupp reser ut och in i Kuba i frihet insinuerar man repressalier genom att de på flygplatsen utsätts för ”minitiösa undersökningar av sina tillhörigheter.” Vi får väl tänka att journalisten Carmen Muñoz på ABC inte besöker särskilt många flygplatser i världen, speciellt inte i USA.
El Mundo beklagar dessutom den normalitet med vilken ”dissidenterna” reser har tagit ifrån dem nyhetsvärdet. I början ”upptog deras resor stora utrymmen i de viktigaste informationsmedierna…Nu, åtta månader senare behandlas ämnet knappast längre”, skriver deras journalist i Miami Rui Ferreira. Och journalisten citerar en analys av en så kallad expert vid Floridas Internationella Universitet som anser detta vara ”bekymmersamt då det kan leda till passivitet och utan politiska konsekvenser.” Ja, det kan till och med ”försvåra en demokratisk övergång av västerländsk modell.”
En annan del av den nya lagen är möjligheten för emigranter att flytta tillbaka till Kuba. 1 900 personer har utnyttjat detta så långt. Finansportalen skriver att ”Kuba tillåter återvändandet av fler än 1 900 från exilen.” Dvs, man omvandlar på sedvanligt sätt, alla som rest ut från Kuba till politiska emigranter.
För några dagar sedan publicerade New York Times i sin resebilaga en artikel om resor ”folk-till-folk” som främjas av Obamaadiminstrationen. Låt oss komma ihåg att dessa extremt begränsade resor till Kuba, som kräver tillstånd från Finansdepartementet, har ett uttalat politiskt mål: de syftar till att akademiker, konstnärer och religiösa ledare från USA överför sina ”demokratiska” värderingar till kubanerna för att underlätta ”regimförändring”. Besökarna är förbjudna att ägna sig åt någon som helst turism, eller spendera mer än 188 dollar om dagen, eller avvika från den resplan som USAs regering ska godkänna i förväg.
Reportaget i New York Times bemöttes ilsket av kongressledamoten Marco Rubio, av kubanskt urprung. I ett brev till tidningen säger han sig vara ”överraskad” och ”beklagar” artikeln. Låt oss minnas att Rubio tillhör extremhögern och den kubaamerikanska lobbyn som motsätter sig dessa resor och arbetar för en ekonomisk strypning av Kuba, inklusive en eventuell intervention och att Washington ska behålla Kuba över sin lista över länder som påstås stödja terrorism. Efter Rubios brev tog NYT bort alla kommentarer från läsarna på sin webversion, då de flesta var positiva till att helt häva förbudet att resa till Kuba och eliminera blockaden.
Den sista kommentaren som publicerades visade på det verkliga bekymret som Rubio och andra som motsätter sig resor till Kuba har. En person som hade deltagit i en sådan resa hyllade den kulturella nivån, de stora kunskaperna och öppenhetenhos de välinformerade kubanerna. Men inte nog med det, han ansåg att ”de flesta av de som reser kom till samma slutsats: att årtiondena av embargo är värdelösa och absurda.”
Alltså de resor som USAs regering godkänner för att smitta kubanerna med sin liberala demokrati och få dem att byta sitt politiska system, får motsatt effekt: de besökande nordamerikanerna fattar sympati för kubanerna och övertygas om att politiken med sanktioner och blockad är absurd och orättvis.
I en annan kommentar stod, tills den plockades bort, att det är huvudlöst att förbjuda medborgare i USA att besöka Kuba och att det är en ”grov diskriminering” att bara tillåta kubaamerikaner att resa.
Men om denna ”naturliga rätt” att resa som USA-medborgare nekas av sin regering, i strid med landets Konstitution, säger dagstidningar som El Mundo eller ABC inte ett knyst.
Den kubanska ekonomin är stabil med tillväxt på 3 % – Investeringar skapar optimism!
Den kubanska ekonomin är stabil med en stadig tillväxt på 3 % och med gott hopp om att stärka ekonomin, tack vare utländska investeringar och med öppnandet av den särskilda utvecklingszonen i den nya hamnen Mariel, sade den kubanske ministern av utländska investeringar och utrikeshandel, Rodrigo Malmierca.
I öppningsanförandet 13:e upplagan av den internationella mässan i Havanna, sade Rodrigo Malmierca att "den kubanska ekonomin är fortfarande i en process av omvandling och bibehåller sin livskraft och tillväxt på ca 3 % under de senaste 18 månaderna".
Dessa siffror gjordes trots negativa spänningar i världsekonomin som drabbade ön, samt de negativa effekterna av klimatförändringarna och USAs blockad mot Kuba, sade Malmierca.
Vidare informerade ministern om den nya industriella utvecklingszonen av Mariel, som är 465 kilometer lång och har som sin nya hamn med samma namn, som ligger cirka 45 kilometer väster om huvudstaden. Mariel skall öppnas i januari 2014.
"I det här industriområdet har vi som mål att främja exporten, ersätta import och skapa sysselsättning i samordning med den internationella handeln, men också för att få den inhemska ekonomin att växa" sade han.
Detta arbete "är avgörande för Kuba" säger Ricardo Cabrisas, Kubas vicepresident. "Det är viktigt med ökad handel i regionen och att integrationsprocessen fortskrider."
Handelsmässan i Havanna (FIHAV) öppnade sina dörrar under söndagen med deltagande av 65 länder, och kommer att vara öppen fram till lördag. Bland deltagarna i årets mässa som också visar Kubas viktigaste handelspartners, är bl.a. Venezuela, Kina, Ryssland, Spanien och Kanada.
Kubas jordbruksminister, Gustavo Rodriguez berättade i Sancti Spiritus om viktiga utvecklingar inom jordbruket under året, och framför allt om arbetet med att med att minska importen av livsmedel.
Under ett arbetsbesök i staden sade han vi har positiva resultat av produktionen av framförallt ris, honung, tobak, rotfrukter och majs.
Han betonade vikten av produktionen av ris, som kommer att överskrida 300 tusen ton spannmål för konsumtion. Samtidigt medgav han att det är långt ifrån det nationella behovet som är cirka 700 tusen ton. Till 2016 beräknar vi att uppnå ca 500 tusen ton genom ett stort investeringsprogram som är påbörjat.
Ministern berömde också skörden av 50 000 ton majs som bidragit till produktionen av foder och för att minska importen av livsmedel.
Rodriguez informerade även om ett omfattande program i produktionen av bönor och boskap för att öka tillgången på kött och mjölk, där framför allt mjölken är viktig för dess höga kostnad på världsmarknaden.
Radio Habana Cuba
Foto: www.radiohc.cu
Översättning: Achim Rödner
SvD har gripits av Kubanoja Vad behöver kubaner oroa sig för? Apropå gårdagens artikel i SvD, att kritiska kubaner riskerar livet.
skickat till SvD, men kommer nog inte att publiceras där.
Vad ska en stackars kuban göra som vill besöka Europa, eller till och med utvandra hit? Kubanska staten sätter nu inte upp några hinder, annat än kostnaden för att utfärda pass. Men det finns två stora problem. Det ena naturligtvis det som gäller i alla fattiga länder: att få ihop till flygbiljetten. Det andra är att få inresevisum till Fästning Europa. Det krävs för att få borda något av de europeiska flygbolag som kan stå för transporten.
För att få ett sådant visum krävs för kubaner och de flesta andra från tredje världen att någon här - eller i andra länder i Europa – bjuder in dem och garanterar att stå för deras uppehälle under vistelsen här och se till att de också lämnar Sverige/Europa innan visumet går ut. Men sådana inbjudningar kan också köpas, fast dyrt.
För att sedan få stanna permanent måste de hitta på en historia om förföljelse för att kunna söka politisk asyl. Och tack vare svenska mediers systematiska framställning av Kuba som ett land där samhällskritik är livsfarlig finns här en öppning, t ex i Svenska Dagbladet, som på senare tid visat stor mottaglighet för de mest fantasifulla historier av det slaget. På ledarsidan återgavs för ett par veckor sedan historier om ”risk att mördas”, ”våldtas” och ”gråtande mödrar” som inte har frukost åt barnen, osv.
Och nu, 131031, ett stort uppslaget reportage om kubaner som fått avslag på sin ansökan om asyl och vilkas ”liv är i fara om vi återvänder”.
Det finns inte någon enda seriös, oberoende rapport och inga belägg har kunnat presenteras varken av Amnesty eller Human Rights Watch för att Kuba skulle tillämpa samma metoder som USAs allierade, t ex Honduras: Försvinnanden, tortyr, misshandel och utomrättsliga avrättningar. Sådant som också förekommer på den del av Kuba som USA fortfarande ockuperar mot kubanernas vilja: Guantanamobasen. Inte heller finns några rapporter om att de kubaner som efter avslag återvänt hem skulle ha utsatts för någon förföljelse. Om SvD skulle kunna presentera några sådana fakta skulle trovärdigheten öka. Men det ställer förstås till problem, eftersom sådana fakta inte finns.
300 nya passagerartåg har Kuba beställt från Ryssland. Bilden är från den ordinarie tågtransporten på Kuba.
Kubas järnvägsbolag Unión de Ferrocarrilles de Cuba (UFC) har beställt 300 två-vagnars passagerartåg. Kuba håller på att uppgradera sitt järnvägsnät, som är förfallet. UFC har också köpt 164 diesel-ellok från Kina.
De ryska vagnarna ska monteras i en anläggning nära Matanzas, Kuba. De första pendeltågen kommer att köras på en ny linje mellan Mariel och Havanna. Kuba arbetar i ett projekt med brasilianska Odebrecht för att utvidga hamnen i Mariel. Det ska vara klart nästa år.
Cuba Central Team (USA) 130830
Foto: www.canalhabana.icrt.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Som en fortsättning på kampen mot korruption kommer Kubas riksrevision att kontrollera drygt 300 statliga företag mellan 22 oktober och en månad framåt. De flesta av företagen finns inom livsmedelsindustrin. Men också distributionen av byggnadsmaterial, jordfördelning och produktion för export omfattas.
Tidigare under året har en rad revisioner genomförts, vid vilka de flesta uppdagat felaktigheter. Dessutom upptäcktes ett dussin brott och sju fall av korruption. Detta resulterade i närmare 600 åtgärder.
Riksrevisionen skapades 2009 och har sedan dess genomfört hundratals revisioner. Verket leds av Gladys Bejerano som också är vicepresident.
Cuba Central Team (USA) 131011
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
FN kräver - Stoppa USAs blockad mot Kuba! Endast två länder emot: USA och Israel
Återigen har världens länder i FN krävt att USA stoppar sin blockad mot Kuba. Trots att Obama inför sitt tillträde som USAs president sade att han ville lätta på blockaden och samtala, så är blockaden kvar och har även stärkts. 188 länder krävde ett slut på blockaden, och endast USA och Israel röstade emot och blockerar därmed världssamfundets krav.
För 22:a året i rad kräver FN att USA stoppar blockaden mot Kuba och som vanligt med nästan alla världens länder på Kubas sida, och som vanligt med USA och Israel som vill fortsätta blockaden. Röstsiffrorna blev 188 länder som ville stoppa blockaden, två länder röstade emot och tre länder avstod.
Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez Parilla sade under debatten vid omröstningen:
" Varför inte bara acceptera att vi är ett oberoende och suveränt land? Vår lilla ö är inte ett hot mot den nationella säkerheten för supermakten USA "
När Barack Obama tillträdde som USAs president fanns det hopp om att blockaden skulle tas bort.
– Jag är inte intresserad av att prata bara för att prata, men jag tror att vi kan föra relationen mellan USA och Kuba i en ny riktning, sade den nordamerikanska presidenten, Barack Obama 2009. Sedan dess har blockaden fortsatt och även stärkts i några områden.
Återigen missade Nobels fredspristagare Barack Obama en möjlighet att göra skäl för sitt fredspris, och USAs fortsätter med sin över 50 år långa blockad.
Blockaden kommer att fortsätta, men årets omröstning i FN visade att USA och Israel isolerar sig alltmer. Omröstningen visar också att Kuba inte står ensamt och att de har världens stöd bakom sig.
Achim Rödner
Foto: Bearbetad bild från www.cubadebate.cu
USA betalar unga kubaner för att skapa ”oppositionskonst”
Yttrandefrihet kan köpas och säljas. Kuba avslöjar att USA kontrakterat ungdomar för att främja kontrarevolution på ön. ExpresArte är ett projekt där ungdomar betalas för att Twittra ”om frihet”.
Men det är inte så fritt, utan syftet från organisatörerna är undergrävande verksamhet finansierat av USAID, en sidoorganisation till CIA. Det gäller för USAID att hitta ungdomar som mot betalning vill skapa kontrarevolutionär konst och meddelanden. En kubansk fd säkerhetsagent, Frank, berättar om projektet i vilket USA erbjuder guld och gröna skogar för de som ställer upp.
Hundratals miljoner dollar till antikubansk propaganda
Medan USAs regering är paralyserad, taket för landets skuld debatteras och statsanställda tvingas leva på sina besparingar så fortsätter Obamaadminsitrationen att finansiera den korrupta kontrarevolutionen i och utanför Kuba. Samtidigt har Radio och TV Martí, USA-regeringens anti-kubanska propagandasändare, fått över 650 miljoner dollar.
Vad gäller det undergrävande arbetet i Kuba så läggs miljontals dollar på att få fram dissidenter. Så här ser de officiella siffrorna ut:
• $750,000 för att ”främja mänskliga rättigheter och demokrati”
• $250,000 för att hjälpa familjer till påstådda politiska fångar
• $500,000 för de som sägs kämpa för att befria påstådda politiska fångar
• $900,000 till Freedom House. En organisation som i tio år leddes av Frank Calzon. Syftet är att finansiera ledare till en opposition: konstnärer, musiker, bloggare. Med en cynisk prioritering av afrokubaner.
• $400,000 till Institute for Sustainable Communities. För att försöka ”identifiera nya ledare i det kubanska civilsamhället” och hjälpa dem i deras politiska kampanjer.
• $200,000 para ör att stärka nätverk som har Washingtons stöd i Kuba. Ge dem utbildning, träning och utrustning.
• $2,600,000 till Development Associates Inc. Med syfte att bredda det nät till stöd för Washingtons politik och överföra budskapet från Miami till Kuba.
• $2,000,000 till stöd för olika grupper knutna till Washington. Framförallt utvalda kvinnor och afrokubaner.
• $2,500,000 till Creative Associates. En organisation som arbetar i hemlighet för att söka stöd till en förändrad politik i Kuba.
• $2,900,000 från USAs Utrikesdepartement för att främja vissa konstnärer, musiker, författare, journalister och bloggare.
• $500,000 till individer med religiös anknytning .
• $500,000 till stöd för en ändrad arbetsmarknadspolitik och för att skapa ”internationellt tryck mot den kubanska regeringen för att den ska reformera sina arbetsmarknadslagar.”
• $350,000 för att utöva inflytande över vissa grupper i det kubanska civilsamhället, ”speciellt kvinnor som brukar utnyttjas sexuellt.”
• $500,000 till olika NGOer och andra organisationer knutna till Washington.
• $1,150,000 för att stödja vissa organisationer, bland annat journalister och bloggare så att de kan utnyttja modern IT.
• $2,500,000 för att administrera dessa program.
Maria Carla González Estévez 131013
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Ecuadors president fördömer blockaden mot Kuba – Kuba är ett föredömme för mänsklig värdighet!
Ecuadors president Rafael Correa sade i Quito i lördags att den blockad som USA utsätter Kuba för sedan mer än 50 år är det största brottet mot de mänskliga rättigheterna i världen.
Det finns inget större brott mot internationell rätt, och särskilt mot interamerikansk rätt, än blockaden mot Kuba. Men den talas det inte om, sade Correa i en kritisk hänvisning till CIDH, den interamerikanska domstolen under OAS (som nu Venezuela lämnat i protest).
Efter att ha framhållit den karibiska ön som ett föredöme för mänsklig värdighet, inte bara i Latinamerika, utan i hela världen, tillkännagav Correa att han inom kort reser till Havanna för att, som han sa, lära sig av de kubanska erfarenheterna inom hälsovård. Speciellt kommer Correa attt studera vård av funktionshindrade och de med Downs syndrom.
Correa vill också resa till Nicaragua för att närmare lära sig av de framgångar Sandinisterna haft inom säkerhetsområdet. Idag är Nicaragua en ö av fred i ett hav av våld i Centralamerika, sa Correa.
Årsdagen av terrordåd mot kubanskt civilflyg – 73 döda när CIA-agenter sprängde flygplan
F.d. CIA-agenten Posada Carriles sprängde ett civilt kubanskt flygplan 1976.
Kuba minns de 73 människor som miste livet i terrorattentatet mot ett civilt kubanskt flygplan 1976. Flaggorna halas på halv stång till minne av de som dödades. F.d. CIA-agenter är ansvariga för dådet; den som planerade attentatet var Luis Posada Carriles, som än idag går fri i Miami, USA.
I Carriles attentat mot Cubanas flight 455 dog 73 personer, samtliga ombordvarande. Planet hade just lyft efter en mellanlandning på Barbados och skulle fortsätta mot Havanna.
Vid ceremonin för offren sade Fidel Castro 15 oktober 1976:
”Från början misstänkte vi att CIA hade organiserat attentatet antingen direkt, eller via täckorganisationer med kubanska kontrarevolutionärer. Nu lutar vi definitivt mot den första teorin: CIA var direkt inblandad i sprängningen av Cubanas flygplan i Barbados.”
En explosion ombord kunde senare lokaliseras till mellan rad 7 och 11 på planet. Piloten Wilfredo Perez försökte vända tillbaka och informerade flygledartornet om brand ombord. Men försöket misslyckades då en andra explosion skedde i toaletten bak i planet och det störtade i havet.
I attentatet dog 57 kubaner, 11 guyaneser och fem koreaner. Bland kubanerna fanns ungdomslandslaget i fäktning som var på väg hem efter tävlingar.
Inom kort kunde Kuba peka ut Luis Posada Carriles och Orlando Bosch som gärningsmän. 8 augusti 1985 dömdes Hernan Ricardo och Freddy Lugo, som placerat bomberna, till 20 års fängelse. Carriles rymde från fängelset i Venezuela. Så sent som i juli i år krävde Venezuelas president Nicolas Maduro av president Obama att mördaren och terroristen Carriles ska utlämnas.
I maj 2005 släpptes dokument i USA som visar att CIA och FBI identifierade den förre CIA-agenten Posada Carriles som den som låg bakom attentatet. Det var den första terroristaktionen av detta slag mot ett flygplan på västra halvklotet-
Telesurtv.net 131006, Cuba Central Team (USA) 131011
Foto: www.trabajadores.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Nicolás Maduro, Evo Morales och Rafael Correa vid ett anti-imperialistiskt möte i Bolivia
En undersökning i 19 länder i Amerika om de olika presidenternas popularitet visar att de presidenter USA ogillar rankas högt av sina väljare och tvärtom. Undersökningen, gjord av mexikanska Consulta Mitofsky, har en felmarginal på +/- 3 %.
Den visar att presidenterna i ALBA-länderna Ecuador, Nicaragua och Bolivia har ett stöd på mellan 59 och 84 (!) procent. Något efter ligger Venezuelas Nicolas Maduro med strax under 50 %. USAs allierade Colombia, Peru (32) , Chile (36) och Mexiko hamnar som bäst på 56 % (Mexiko) och sämst 25 % (Colombia). USAs Obama och Kanadas Harper hamnar långt ner på listan med 44 respektive 26 %.
USA förbjuder Kubansk medicin mot diabetes - Blockaden drabbar USAs 27 miljoner diabetiker
Den kubanska medicinen Heberprot-P för behandling av diabetiker förbjuds av USA.
Kuba har tagit fram en medicin, Heberprot-P, som enligt nyhetsbyrån AP används i 15 länder och med vilken man behandlat drygt 100 000 patienter. Eftersom medicinen är kubansk kan den inte användas i USA utan speciella tillstånd från landets regering. De som vill bevilja undantag för att kunna använda medlet i USA angrips av de hårdföra exilkubanerna och pressen och anklagas för landsförräderi.
Man ska då komma ihåg att närmare 27 miljoner vuxna US-amerikaner är diabetiker. Varje år måste ca 70 000 genomgå amputationer som en komplikation av diabetes. Det är möjligt att denna siffra skulle kunna sänkas drastiskt, om patienterna fick tillgång till Heberprot-P. Men det får de inte.
Cuba Central Team (USA) 131018
Foto: cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Kelly Keiderling Franz, högste ansvarig på USAs ambassad i Caracas, har utvisats tillsammans med två medhjälpare. De utvisas för att ha konspirerat med högerkrafterna i landet mot regeringen. Venezuelas regering visade fram en rad dokument för att styrka anklagelserna. USA har svarat med att, utan motivering, utvisa tre venezolanska diplomater.
Keiderling är CIA-agent som, medan hon arbetade i Havanna, försökte rekrytera kubaner till CIA. Det var bara det att Raul Capote, som hon försökte anställa, var säkerhetsagent åt Kuba.
Den kubanske agenten, som arbetade under namnet Daniel, lärde känna Keiderling när hon arbetade under täckmantel av att vara chef för Press- och Kulturavdelningen på USAs Intressekontor i Havanna. Han inledde en långvarig relation med Keiderling och fick obegränsad tillgång till pengar, erbjöds stipendium för sina barn i USA och gavs instruktioner om att skapa ett förlag i syfte att påverka kubanska kulturarbetare. Agenten berättar om detta i sin bok ”Enemigo” (”Fiende”).
Tidigare har Keiderling arbetat åt USA i Afrika, Kirgistan och Moldavien, innan hon påbörjade sin tjänst i Kuba. I juli 2011 kom hon till Venezuela som ansvarig på ambassaden.
Hemliga dokument daterade i september 2011 och undertecknade av Keiderling, har läckt ut som visar Keiderlings intima kontakter med den förre presidentkandidaten Henrique Capriles. I dessa säger Capriles att han uppskattar stödet han fått och mottog med glädje informationen att alla oppositionskandidater tack vare USAID skulle stödja honom inför presidentvalet. Han försäkrade också att Venezuela skulle lägga om sin utrikespolitik radikalt och att han skulle bli en pålitlig allierad till USA.
I dokumentets punkt 5 står: ”Ytterligare resurser ska kanaliseras via pålitliga representanter på nya vägar, huvudsakligen genom NGO-er från Chile, Panama, Colombia och USA”.
Efter att Capriles förlorade valet har flera möten hållits i Keiderlings residens med ”representanter för Capriles, El Nacional, El Universal, Televen, Venevision, Bloque de Armas, Globovision och Canal I.” Alltså de stora medierna i högerns öppna tjänst.
USA Försvarsdepartement sade i veckan att Pentagon kommer att förlänga en fiberoptisk kabel för att betjäna USAs bas i Guantanamo och konstruera den så att den kan betjäna hela Kuba. För närvarande tar basen emot Internet via en långsam satellitförbindelse. Den fiberoptiska kabeln, från USAs Sydkommando i Florida, beräknas vara klar om ca två år. Talesmannen säger: ”Den blir till hela Kuba med förväntningen att den en dag kan användas i hela landet.” Han ville inte gå in på när, eller under vilka omständigheter, kabeln skulle utsträckas till Kuba utanför basen.
Cuba Central Team (USA) 130920
Foto: granmacubaweb.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
På ledarsidan 131015 intervjuar Tove Lifvendahl kubanen Jorge Luis García Pérez, självutnämnd ledare i ”Kubas motståndsrörelse” och ”Kubas Nelson Mandela”, under rubriken Kuba behöver en ny regering . Han intervjuas tillsamans med två USA-kubaner, finansierade av USAID/NED.
Det är etablerad rutin i svenska medier att kalla Kuba diktatur och fördöma förtryck av oppositionella. Men SvDs bredsida trappar upp angreppen till groteska höjder med att okritiskt återge påståenden om att ”har slagits ner på grund av hudfärg” och risker att bli mördad: ”en civil bil som råkar köra över oss, eller en explosion i vår bil eller att vi blir överfallna av kriminella, förolyckas i ett slagsmål”.
Om ”det verkliga Kuba” sägs: ”gråter mödrar för att barnen inte kan få frukost”, ”leder många politiska fångar i fängelset”, att kubaner inte släpps in på turisthotellen, att maten från haven är förbjuden, att nu ” förhör regimen en annan kvinna. De kanske försöker våldta henne, eller stoppar en penna i vaginan på henne för att leta efter en mobiltelefon” och så vidare.
Trots USAs 50-åriga förtalskampanj förmedlad av ledande internationella medier har inga belägg kunnat presenteras – varken av Amnesty eller Human Rights Watch - för att Kuba skulle tillämpa samma metoder som USAs allierade: försvinnanden och utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel av det slag som förekommer också på den del av Kuba som USA fortfarande ockuperar mot kubanernas vilja: Guantanamobasen.
Kanske är det den växande kritiken mot USAs brott mot folkrätt och mänskliga rättigheter som gjutit nytt liv också i de mest groteska påståendena om Kuba. Som motvikt mot Kubas allt större internationella anseende.
Jag har gått igenom Amnestys rapportering senaste tre åren. Amnesty har som utgångspunkt att de kubaner som mot betalning från USA arbetar för regimskifte, om de häktas, anhålls eller döms för detta, är att betrakta som samvetsfångar. Trots denna generösa definition på samvetsfångar när det gäller Kuba, har Amnesty väldigt lite att rapportera. Antalet politiska fångar på Kuba - enligt Amnesty - uppgick till 4 år 2012.
Jag kollade på Amnestys nyheter, världsdel Americas, rubriken "Tortyr och misshandel" sedan 2010. Där förekommer Kuba med 5 notiser, ingen av dem nämner något om tortyr och misshandel. Det som kommer närmast rubriken än en notis i mars 2010; "Kubas Damer i vitt riskerar att bli slagna och hotade" - ingen uppföljning om att de någonsin blivit det. Övriga fyra notiser återger dels krav från Amnesty att Kuba ska upphöra med trakasserier mot aktivister, dels att häktade kommer att åtalas.
Jag har också kollat Amnestys senaste årsbok avseende 2012, som huvudsakligen handlar om kortvariga anhållanden (varken våld eller tortyr nämns) för "störande av allmän ordning", demonstrationer som hindrats (dock inget våld) osv. Men där finns ett undantag, en Jesus Guerra Perez, enligt Amnesty "grundare av den oberoende nyhetsbyrån Hablemos Press" som påstod sig ha tvingats in i en bil och blivit slagen på väg till polisstationen".
Artikelns påståenden om att kubaner skulle vara portförbjudna från hotellen skulle ha haft viss relevans för 5 år sedan då den utländska turismen prioriterades. Nu står den inhemska turismen för en stor andel av beläggningen på hotellen.
Alla som har varit på Kuba inser att påståenden om att mat från haven skulle vara förbjuden för kubaner också är ett påhitt. Det är bara att kolla på strandvägen i Havanna. Där står kubaner med metspöna tätt och fångar fisk för eget bruk eller för att sälja till restauranger. Detsamma gäller påståenden om svältande barn. Kuba är enligt FN-organen det enda landet i hela världsdelen som har eliminerat undernäring bland barn.
Att Svenska Dagbladet anser sig kunna framföra dessa groteska lögner på ledarplats är ett tecken på hur långt har den systematiska nedsvärtningen av Kuba gått i svenska medier. Vilka lögner som helst antas kunna vidarebefordras utan att varken det mediala eller det politiska etablissemanget reagerar.
Bolivias president Evo Morales beklagade att Nobelkommittén fått saker och ting om bakfoten och 2009 gav fredspriset till Barack Obama, som visat att han inte förtjänat det. Istället har han istället förtjänat Nobels Krigspris, om ett sådant hade funnits, enligt Morales.
Morales påminde om att sedan Obama kom till makten så har krigen i världen utökats; fortsättningen på de väpnade konflikterna i Afghanistan, Irak och Libyen. Samt nu senast, Syrien.
Vad gäller Libyen så sade Morales att Obama inte bara är ansvarig för president Muamar Al Gaddafis död, utan också för massakrer på det libyska folket och förstörelsen av landet. Morales intygade att Obama tror att han är ”världens ägare”, med rätt att intervenera i vilket land som helst om det finns energiresurser där. Morales ifrågasatte också om FN och Säkerhetsrådet kan kontrollera Obama.
”Det gör att vi anser att det är nödvändigt att skapa en folkens internationella domstol med makt att döma till och med USAs president.” Morales kommer att ta kontakt med flera mottagare av Nobels Fredspris och organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna, för att börja arbeta i denna riktning.
”Någon måste stoppa honom, det här kan inte fortsätta, vi måste försvara alla folks rätt till liv”, sade han. Han tillade att för Washingotn är att ”provocera krig alltid lösningen, med det grundläggande syftet att tillägna sig vår olja och försöka bemöta den finansiella krisen.
Morales påminde om att det var ”kamrat Chávez som lärde oss att inte frukta Imperiet” och upprepade sitt förslag att ”FN måste flytta till en annan plats, för här känner vi oss inte säkra.”
Sydamerika planerar kommunikationssystem som hindrar USAs spioneri
I ljuset av Edward Snowdens avslöjande diskuterar De Sydamerikanska ländernas Union, UNASUR, ett nytt projket för att minimera risken för USAs övervakning. Ecuadors utrikesminister säger att ”Vi har beslutat att arbeta på ett nytt system för kommunikation via Internet mellan våra länder, våra samhällen, för att undvika att bli utsatta och vara offer för det olagliga spioneri som US-amerikanska myndigheter utvecklat mot oss.
Brasiliens Dilma Rousseff fördömde USAs spioneri i FN:s Generalförsamling. Hon sade att är ett brott såväl mot mänskliga rättigheter som internationell lag. Som ett resultat av spioneriet har hon ställt in ett statsbesök i USA och föreslagit ett internationellt ramverk för att sköta Internet och dess kontroll.
Cuba Central Team (USA) 130927
Foto: www.cubadebate.cu Översättning: Zoltan Tiroler
Spionskandalen minskar USAs inflytande i Latinamerika
Demokratiska ledare från Mexiko till Argentina är så förbittrade över USA att de är beredda att agera. Spioneriet åstadkom detta.
”Amerika åt amerikanarna” är hörnstenen i USAs utrikespolitik och har varit den ledande doktrinen i 190 år, ända sedan president James Monroe skapade den. Det som menas är att andra länder ska hålla sig borta från USAs bakgård. I årtionden passade USAs utrikespolitik de inhemska eliterna alldeles utmärkt. USA till och med upphöjde generaler till diktatorer om dessa uniformerade män älskade Washington tillräckligt. Men den tiden är över.
I motsats till européerna, som följer minsta vink från USA i massövervakningsskandalen, är Latinamerika förbannat. I en dramatisk vändning har Brasiliens moderata president Dilma Rousseff beslutat att inställa ett statsbesök i Washington.
Vänstern i regionen är nu mer aggressiva och högern har tvingats att uttala sig. USA kan insistera på att deras fokus ligger i Syrien, men bakgården håller på att resa sig och göra uppror. Skandalerna med NSA har gjort det omöjligt för regionala ledare att vara tysta om de inte ska verka svaga.
Brasiliens förolämpning har den störtsa betydelsen. Beslutet togs efter att det visat sig att president Rousseffs personliga kommunikationer var avlyssnade. Varenda Sydamerikansk ledare visade henne sitt stöd, inklusive Colombias Juan Manuel Santos, Barack Obamas enda nära allierade som är kvar i regionen.
Rousseff lovade att angripa massövervakningen i FN. Och Boeing förlorar nu förmodligen en order på 4 miljarder dollar för krigsflygplan. Brasiliens agernade har ingjutit mod i vänstern. Bolivias Evo Morales har sagt att han ska stämma Obama i internationella domstolar efter det att Venezuelas president Nicolas Maduro hindrades i flera timmar från att flyga över Puerto Rico på sin väg till FN. Dessa två, tillsammans med Ecuadors Rafael Correa, kommer troligen att agera för att visselblåsaren Edward Snowden kommer till Sydamerika. Efter Chavez´ död behöver de en gemensam agenda.
Spioneriet gjorde också att Argentinas Cristina Kirchener närmade sig Brasilien för att förstärka ländernas cyberförsvar. Länder i regionen följer detta projekt för att kunna utveckla egna e-mailsystem som inte kan kollas av Google, Yahoo och andra som medverkar i USAs spioneri. Detta är det öppna svaret, men mycket mer kan hända i det tysta. USAs närvaro är fortfarande viktigt, men Kinas roll växer snabbt som Latinamerikas främste handelspartner. Trycket ligger på USA.
USAs inflytande är så lågt för tillfället att till och med Mexikos konservative president Nieto tvingades att kräva en undersökning. Politisk press gav honom inget annat val än att fördöma NSA för att ha stulit data från hans konversationer med sina ministrar. Chiles Pinera har också tvingats ut. Dessa är inte förvånade över att överakning finns, men omfattningen var bara för mycket.
Tiderna har förändrats. Amerika kan vara på väg att tillhöra alla amerikaner, också latinamerikaner.
USAs blockad kostar kubansk idrott mångmiljonbelopp
Enligt en rapport från Kubas Sportinstitut INDER visas att USAs blockad bara under det senaste året åsamkat Kuba förluster på över en miljon dollar. Merkostnaderna kommer dels av att importen av nödvändig utrustning fördyras. Dessutom betalas inte de summor ut som kubanska idrottsmän ska ha. Fortfarande väntar det kubanska baseballaget på ersättning för deltagandet i II och III Clasico Mundial Beisbol 2009 och 2013, en summa på 2,3 miljoner dollar.
Blockaden förhindrade också 300 idrottsmän från USA i kubanska maratonloppet Marabana, då USA inte gav tillstånd till de 300 att resa till Kuba. Vidare var Internationella basketballfederationen tvunget att ställa in en stor internationell tävling i Kuba då USA nekade spelare från USA och Puerto Rico att resa till Kuba.
Officiella uppskattningar visar att USAs blockad sammanlagt kostat Kuba över 1 000 miljarder dollar under mer än ett halvt sekel.
Kuba och Uruguay samarbetar kring sexuell mångfald
Kubas och Uruguays regeringar kommer denna vecka att underteckna ett samarbetsavtal kring sexuell mångfald. Undertecknandet sker strax innan de traditionella demonstrationerna för mångfald.
”Det är en satsning på syd-syd samarbete inom detta område”, sade den ansvarige ministern. I undertecknandet deltar chefen för Cenesex (Kubas RFSU) Mariela Castro.
I april blev Uruguay det andra landet i Latinamerika, efter Argentina, som legaliserade homosexuella äktenskap.
Kubansk radio rapporterar att inkomsterna för nickelexporten gått ner med 26 % jämfört med planerat, till 90 miljoner dollar, under årets första halvår. Raset beror på låga världsmarknadspriser. Nickel är en viktig exportvara och källa till hårdvaluta. Förra året stängdes landets äldsta anläggning i staden Nícaro. En ny är planerad i ett joint venture med Veneuela, men planerna ligger för närvarande på is.
Cuba Central Team (USA) 130913
Foto: www.granma.cubaweb.cu Översättning: Zoltan Tiroler
En oförglömlig, svensk vän hyllas på Kuba
En minnestavla avtäcktes idag i Havanna för den svenske diplomaten Gustaf Harald Edelsetam (1913-1989). Det var en del av aktiviteterna som leddes av Organisationen för solidaritet med folken i Afrika, Asien och Latinamerika (OSPAAAL)för att högtidlighålla fyrtioårsminnet av den fascistiska militärkuppen in Chile och Salvador Allendes död.
Verket kommer att vara en bestående hedersbetygelse till den svenske ambassadören i det sydamerikanska landet vid tiden för det militära angreppet mot Unidad Popular-regeringen, han som riskerade sin diplomatiska immunitet och sitt liv för att rädda livet på ett stort antal chilenska och andra latinamerikanska kämpar som tagit sin tillflykt till Chile och vilka förföljdes för sina politiska övertygelser.
Den kubanske konstnären Tomás Lara, som skapade den skulpterade reliefen, förklarade projektet som genomförts av privatpersoner, institutioner och organisationer, bland dem den svenske filmregissören Ulf Hultberg som verkade i Sverige och Kuba för att hålla Gustaf Harald Edelstams minne vid liv.
Vid avtäckningsceremonin som ägde rum i Minnesbyggnaden Salvador Allende, framhöll Gabor Tiroler, styrelsemedlem i Svensk-Kubanska Föreningen, Edelstams moraliska resning. Han blev kallad ”Svarta nejlikan” efter att ha skyddat judiska familjer som var eftersökta av naziregimen i Berlin och Oslo under andra världskriget. Gabor Tiroler sade att diplomaten hade vägletts av de ädlaste humanitära principer för att undgå orättvisa och barbari.
Harald Edelstam hade också förhindrat en massaker av de kubanska diplomaterna i Santiago och av de chilenare som hade flytt till Kubas ambassad och skyddade den från general Augusto Pinochets pansarfordon och militärstyrkor, förklarade Miguel Busto, som representerade chilenarna i Kuba. Vid det tillfället hade Edelstam kommit in på den kubanska beskickningen, hissat sitt lands flagga och förklarat byggnaden som tillhörig den svenska ambassaden.
Vid ceremonin närvarade Jorge Arias, vice chef för internationella relationer vid Kubas kommunistpartis centralkommitté; Elio Gámez, förste vice ordförande i Kubas institut för vänskap mellan folken (ICAP) och Lourdes Cervantes, generalsekreterare för OSPAAAL. Likaså deltog Rolando Drago, Chiles ambassadör, och Birgit Vogel, Sveriges chargé d’affaires, tillsammans med representanter för diplomatiska kåren från tredje världen och en delegation av svenska, chilenska och andra latinamerikanska aktivister från Sverige, som rest till Kuba för att vara med i denna hyllning.
Byggnaden som nu tillägnats Salvador Allendes minne var Chiles ambassad under Salvador Allendes regeringstid och senare lokal för den Chilenska kommittén för motstånd mot fascismen.
Agencia Cubana de Noticias 130917
Foto: wilson Duran Översättning: Gabor Tiroler
Ecuador hyr in 1 000 kubanska läkare
Norge kontrakterar också kubaner
Efter att Ecuadors president Rafael Correa förra veckan besökte Kuba, har han tillkännagivit att Ecuador kommer att anlita ca 1 000 kubanska läkare för 30 miljoner dollar om året. Läkarna kommer att arbeta i otillgängliga och isolerade områden i Ecuador. Correa uppmanade också till att Ecuador, liksom Kuba, ska skapa en farmaceutisk industri. Han hyllade Kubas ansträngningar som medfört ett av de lägsta barnadödligheterna i världen och ett avskaffande av felnäring bland barn.
Redan idag utbildar Kuba 10 000 studenter från Ecuador till läkare. 1 400 har tagit sin examen från Latinamerikanska Hälsohögskolan ELAM. Ecuador är ett av det växande antal länder som kontrakterar kubanska läkare. Här finns Brasilien, Sydafrika, Angola, Algeriet, Saudi-Arabien, Quatar, Portugal, Norge och Venezuela. Detta är länder som har resurser att betala för sig. I många andra länder arbetar kubanska läkare utan att det kostar mottagarlandet något.
Cuba Central Team (USA) 130927
Foto: www.cubadebate.cu Översättning: Zoltan Tiroler
Evo Morales till hårt angrepp på Obama
Evo Morales ifrågasatte den ”cynism” som hans kollega Obama visade vid sitt tal i FN:s Generalförsamling. Morales sade att Obama pratade som om ”han ägde världen”.
Morales sade att det ”finns mycket cynism i när Obama pratar om rättvisa, frihet och fred som om han vore världens härskare. Här finns inga ägare till världen, varje land har sin suveräntitet och värdighet.” Morales ansåg att en makt som USA inte borde få ljuga i FN och prata om rättvisa när det är den regering som främst står för orättvisa. Inte heller borde USA prata om fred, då det är det landet regering som intervenerar i andra länder.
Morales fortsatte att kritisera Obama för att vilja kontrollera kärnvapen och kemiska vapen samtidigt som man inte vill ställa sina egna massförstörelsevapen under internationell kontroll eller förstöra dem. Morales ansåg att Obama borde precisera vilka som finansierar kärnvapen och kemiska vapen i världen.
Morales påminde om att han i flera års tid krävt att FN ska flytta från New York för att ”många presidenter, ministrar och myndigheter känner sig osäkra i USA och andra nekas visum och får inte resa in i landet.”
President Morales avslutade med att upprepa sin kritik mot kapitalismen och kapitalkoncentrationen. Han sade att konflikterna kommer att fortsätta så länge den ekonomiska modell som hotar såväl liv och natur fortsätter.
Statschefer och regeringar från Latinamerika, Karibien, Afrika och Asien krävde i onsdags i FN:s Generalförsamling att USAs blockad mot Kuba ska hävas.
Bolivias president Evo Morales beskrev den ekonomiska, kommersiella och finansiella blockaden som pågått i mer än ett halvt sekel ”som det värsta folkmordet”. Han kritiserade också USA för att det ignorerat Generalförsamlingen som varje år sedan 1992 krävt att belägringen av Kuba ska hävas.
President Funes från El Salvador betecknade blockaden som ”en bitter eftersmak från det förflutna.” Brödrafolket i Kuba har, liksom alla andra folk i världen, rätten att skapa sin egen utveckling och välfärd, sade Funes i plenarsessionen där 193 länder debatterar.
Antigua och Barbudas premiärminister sa att hans land var stolt över sin långa vänskap med Kuba. ”Vår regering fördömer kraftfullt varje diskriminerande politik som hindrar Kuba från att utöva och delta fritt i hemisfärens affärer”, sade han. Han tillade att hans land avvisade det ensidiga och extraterritoriella genomdrivandet av tvångsåtgärder som strider mot internationell rätt.
Premiärministern från Trinidad och Tobago sade att Caricom, där hennes land för närvarande är ordförande, anser att blockaden är anakronistisk.
Östtimors president bad om ett slut på belägringen som under mer än 50 år orsakat mångmiljonförluster och starkt påverkat Kubas sociala sektorer. Blockaden är inte i samklang med verkligheten, sade han.
Tchads president anslöt sig till uppmaningarna att göra slut på blockaden och ”tillåta det landet att hitta den väg som det förtjänar bland världens nationer.”
Under den första dagens debatt krävde också ledare från Uruguay, Mocambique, Sri Lanka, Gabon och Sydafrika ett hävande av blockaden.
Trots att Kuba är ett billigt land att turista i utesluts det i flera prisjämförelseindex, exempelvis Forex semesterindex. Anledningen är USA:s blockad mot landet.
Intresset för Kuba som resmål ökar från Sverige. Flera charterbolag som Ving och Apollo satsar på resor dit. Ändå utesluts Kuba i de prisjämförelselistor som flitigt publiceras i stora medier, exempelvis Forex semesterindex och Hotels.com:s hotellprisindex – trots att landet har 3 miljoner turister per år från stora västerländska länder som Kanada, Italien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Ett exempel hur Kuba missgynnas är Forex semesterindex, där bank- och valutaväxlingsföretaget Forex står bakom undersökningen. I deras undersökning jämförs exempelvis snittpriset för en hotellnatt, ett restaurangbesök för två personer på en mellanklassrestaurang, samt hur mycket en taxiresa på 5 km och en öl kostar mellan en lång rad länder.
Men Kuba finns inte med undersökningen.
– För att ta reda på vad en genomsnittlig natt på hotell kostar i de olika länderna använder vi oss av ett internationellt hotellprisindex som dessvärre inte täcker in Kuba, medger Mattias Varén, reseekonom på Forex som sammanställer semesterindexet.
Forex vill inte avslöja sina källor, men har tidigare för tidningen Vagabond förklarat att det är Hotels.com:s hotellprisindex de utgår från. Hotels.com ägs av Expedia Inc., som är ett amerikanskt företag. Eftersom Kuba är satt i blockad av USA:s regering kan man inte boka hotell på Kuba via Hotels.com. I praktiken betyder det att både Forex och Hotels.com:s prisjämförelser är ofullständiga – och missgynnar Kuba som är ett av de billigaste turistländerna i världen att semestra i för svenskar. En hotellnatt på ett medelklasshotell i Havanna kostar cirka 500 kr. Bed and breakfast är omåttligt populärt och endast i huvudstaden finns ett par hundratal. Dessa kostar 200 kr i dubbelrum med frukost. En 33 cl öl kostar 6.50 kr. En måltid för två personer på en turistrestaurang i mellanklass kostar mindre än 100 kr. Ett cigarettpaket kostar 5 kr.
Mattias Varén på Forex försvarar ändå valet att Kuba inte finns med i deras semesterindex.
– Även om vi själva skulle kunna räkna ut ett eget genomsnittspris för hotellövernattningar och övriga parametrar på Kuba så har vi för närvarande valt att inte göra det eftersom vi vill ha enhetliga källor.
Istället listar Forex de östeuropeiska länderna, Thailand och Filippinerna i sitt semesterindex som de billigaste turistländerna.
Apollo har charterresor till Kuba, som aldrig får den extra reklam ett resmål kan få genom att finnas med på topplistorna över billiga turistländer. Apollos informationschef Kajsa Moström menar att det är viktigt att företag som publicerar prisjämförelser runt resmål är tydliga med de förutsättningar som finns när man gör ett index.
– Men eftersom de flesta av våra gäster bor på all inclusive i hotellområdena Varadero och Cayo Santa Maria, så bryr de sig inte så mycket om prisnivån i landet.
USAs president Obama har förlängt blockaden mot Kuba med ytterligare ett år. I ett memorandum från Vita Huset till UD och Finansministeriet ges direktiv om att vidmakthålla blockaden mot Kuba.
I enlighet med lagen om ”Handel med fienden” förlängs blockaden med motiveringen att det ligger i USAs intresse. USA införde blockaden 1961 och skärpte den 1992 och 1996 genom Torricelli- och Helms Burton- (också kallad Bacardi-)lagarna.
Obama har utmärkt sig genom den mest fanatiskta tillämpningen av försöken att strypa Kuba ekonomiskt, genom att bötfälla europeiska och asiatiska banker som genomför transaktioner med Kuba. Om de inte upphör med det, hotas de av att slängas ut från USA-marknaden.
Länge leve den Kubanska Revolutionen. Länge leve kamrat Fidel Castro…Kubanska internationalister har gjort så mycket för Afrikanskt oberoende, frihet och rättvisa.
Vi beundrar de uppoffringar det kubanska folket gjort för att bevara sitt oberoende och självständighet i ansiktet på en grym imperialistisk kampanj syftande till att förstöra den kubanska revolutionens framsteg.
Vi vill också styra vårt öde…Det finns ingen kapitulation. Det handlar om frihet eller död. Den kubanska revolutionen har varit en källa till inspiration för alla frihetsälskande folk.
Vad betyder brasiliansk läkarkritik mot kubanska läkare?
Brasilien kontrakterar inte läkare från Schweiz, Österrike eller USA för att de inte är tillgängliga eller är för dyra; och de anlitar inte kubanerna för att de är billiga. De brasilianska läkarna, lika lite som de flesta andra från de nämnda länderna, vill inte ut i Amazonas, men de vill inte heller att några andra jobbar där. Den som förstår detta, räck upp handen.
Den debatt som uppkommit i samband med de kubanska läkarna i Brasilien avslöjar två saker:
Kuba kan delta i programmet ”Fler läkare” för att de har tillräckligt många välutbildade läkare för att kunna göra det. Reaktionen från de brasilianska läkarfacken är småaktig. Invändningarna är varken professionella, sociala eller humanitära. Det handlar bara om pengar och avundsjuka.
Sanningen är att de kubanska läkarna är anställda av kubanska staten, eftersom det inte finns någon privat hälsovård i vårt land. Läkarna anmäler sig frivilligt till ett regeringsprogram som innebär att de fortsätter att uppbära sin lön och dessutom får en summa i hårdvaluta som är en del av det som brasilianska staten betalar till Kuba. Nyheten är att under 50 år gav Kuba denna typ av hjälp helt gratis. Så tidigare gav inte kubanska staten hårdvaluta till läkarna för att man inte fick något. Det fanns alltså inget att dela ut.
Det är inte så länge sedan som olika länder började vända sig till annat Kuba, och som ville och kunde betala för tjänster inom hälsovården. När Kuba får betalt för dessa tjänster kan de också dela med sig. De brasilianska läkarfacken kritiserar summan som de kubanska läkarna får, något som de inte har med att göra. Det är sant att lönerna för läkare och alla professionella i Kuba är låg, men det är vårt problem och en del av en social och ekonomisk verklighet som de brasilianska läkarna inte känner till, förstår eller delar.
Det skulle inte förvåna mig om de kubanska experterna framöver kräver, förhandlar och avtalar andra villkor med myndigheterna. Men oavsett vilket blir det inte med de brasilianska byråkraterna som dessa diskussioner förs.
Den kubanska regeringen har ingen anledning att skämmas för exporten av kvalificerad arbetskraft och professionella tjänster med högt värde. Att exportera tjänster inom hälsovård är lika legitimt som att sälja IT-tjänster och program. Att skicka läkare till utlandet är lika legalt och moraliskt som att skicka oljetekniker från Brasilien till Afrika eller Kuba och ta betalt. Är det någon som tror att brasilianska oljejätten Petrobras ger varenda krona till de anställda som företaget drar in på oljearbetare i utlandet?
Jag, precis som hundratusentals av mina landsmän, bland dem läkare och lärare, arbetade i Angola för min kubanska lön. I Luanda delade jag en bostad med personer från 12 länder, bland dem brasilianare. Alla utan undantag tjänade mer än kubanerna. Oavsett det så respekterades vi och beundrades mer än kritiserades. Aldrig hörde jag någon förolämpning. Ingen av oss blandade oss i deras inkomster eller hur deras kontrakt med Angola såg ut.
Nu försvarar jag inte den kubanska regeringen som kanske skulle kunna betala lite mer och som säkert kommer att göra det i den mån det blir möjligt. Men oavsett vilket är det en fråga mellan läkarna och den kubanska staten.
De brasilianska facken kan inte förstå vår syn på saken lika lite som vi kan förstå idén att hälsovård ska vara en lönsam affärsverksamhet. Lika lite som det verkar logiskt för oss att en tonåring kan tjäna många miljoner genom att bunka på en boll. Det är några synpunkter. Vi ses där.
Bloggen Cubanito en Cuba 130901
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
"Kuba är den rättmätige ägaren” Säger USAs fd chef för intressekontoret i Havanna om Guantanamo Bay
USA:s förre chef för stormaktens intressekontor i Havanna (2005 – 2008), Michael Parmly, har skrivit det mest färvånande dokumentet i sitt liv. ”Marinbasen Guantanamo Bay är inte amerikanskt territorium. Kuba är den rättmätige ägaren.”
Parmly har tydligen drabbats av ett ögonblicks uppriktighet, där han som pensionär sitter i all välmåga i Géneve, långt från exilmaffian i Miami.
I ett dokument på 26 sidor, till ett evenemang i Fletcher School i Massachusetts, erkänner Parmly att basen är en ”historisk anomáli (missförhållande, avvikelse) och att USAs regering borde återlämna den.
”De aktuella spänningarna i Kongressen gör att det blir en svår kamp, men det jag hävdar i detta dokument är att det är en medveten risk, liksom Panamakanalen, är nödvändig vad gäller Guantanamo”, skriver den förre diplomaten.
Finns det någon i Washington som lyssnar på denna överraskande ståndpunkt från Parmly?
Washington spionerar på Sydamerika från en liten atlantisk ö
USA har en spionbas på den lilla ön Ascension, mitt i Atlanten. Härifrån spionerar USA på kommunikationer i Brasilien, Argentina, Uruguay, Colombia och Venezuela berättar den brasilianska tidningen Istoé. Ön tillhör Storbirtannien och spioneriet är en del i projektet känt som Echelon. I detta deltar, förutom USA, Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland och Australien.
De nya dokumenten, avslöjade av Edward Snowden, förstärker teorin att de fem länderna samarbetar i det globala spioneriet. Data som fångas upp på Ascension analyseras i Fort Meade, Maryland. Enligt Istoe kan avlyssningen på ön fånga upp närmare ”två miljoner kommunikationer per timme”. Spioneriet är centrerat på ”telefonsamtal, e-post och sådant som lägger upp på sociala nätverk.” USA får också ”ofta” hjälp av USA-företag som arbetar inom telefoni och Internet. Samarbetet med Microsoft, Google, Facebook och de stora telefonbolagen som Verizon, At&T är grundläggande för att NSA:s spioneri ska fungera.”
USAs avgående Brasilienambassadör Thomas Shannon vill inte prata om omfattningen av spioneriet mot Brasilien. Brasiliens president Dilma Rousseff, som planerat att besöka Washington i oktober, har villkorat besöket med förklaringar från Vita Huset på att de spionerat på henne personligen.
Kubas järnvägsbolag Unión de Ferrocarrilles de Cuba (UFC) har beställt 300 två-vagnars passagerartåg. Kuba håller på att uppgradera sitt järnvägsnät, som är förfallet. UFC har också köpt 164 diesel-ellok från Kina.
De ryska vagnarna ska monteras i en anläggning nära Matanzas, Kuba. De första pendeltågen kommer att köras på en ny linje mellan Mariel och Havanna. Kuba arbetar i ett projekt med brasilianska Odebrecht för att utvidga hamnen i Mariel. Det ska vara klart nästa år.
Cuba Central Team (USA) 130830
Foto: www.teveo.icrt.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Kubanska pass åtråvärda
USA har en unik lag som bara gäller kubaner: de får automatiskt stanna i USA om de tagit sig dit. CNN har undersökt fenomenet med immigranter som använder sig av förfalskade kubanska pass för att få stanna och få en gräddfil till medborgarskap enligt ”Cuban Adjustment Act.” I CNNs rapport sägs att vissa betalat 10 000 dollar för förfalskade kubanska dokument
Cuba Central Team (USA) 130823
Foto: www.tvcamaguey.icrt.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
13 nya kooperativ
Som en del i de ekonomiska reformerna ska tretton nya kooperativ skapas av Industriministeriet. De ska arbeta inom den icke-statliga sektorn med kläder, möbler, skor och återvinning. Ministeriet säger att kooperativen förstärker de statliga, socialistiska företagen som är ryggraden i den kubanska ekonomin.
Fler än 95 000 studenter påbörjar sina medicinstudier under skolåret 2013 – 2014. Bland dem finns ca 10 000 icke-kubaner som fått stipendier. De kommer från 106 olika länder. Hälsoministern, Roberto Morales, framhöll att Kuba fortsätter sitt solidariska projekt och utbildar studenter från andra länder till läkre.
Vid revolutionens seger fanns i Kuba bara 3 000 läkare, samtliga utbildade vid ett och samma universitet. Idag studerar fler än 7 000 ungdomar medicin bara i Havanna.
FN:s underkommission för Kampen mot Korruption och Ekonomisk Brottslighet, Dimitri Vlassis, berömde i dag i Havanna Kubas ansträngningar för att bekämpa detta gissel.
”Vi värderar högt resultaten vid tillämpningen av kapitel III och IV i Internationella Konventionen mot Korruption.” Som ansluten till Konventionen så genomgick Kuba en analys. Denna genomfördes av experter från Guatemala och Brasilien. Vlassis sade att man med hjälp av chefen för Kubas Revisionsbyrå kunnat följa arbetet som genomförs genom en deltagande interaktiv process. Det Kuba gör är en källa till inspiration för andra länder och samtidigt ger det oss andra lärdomar, sade chefen för FN:s Drog- och Brottsbekämpningsbyrå.
Systemet för kontroll, som Kuba genomgått, har bara funnits i fyra år, sade FN-funktionären. Det baseras på grundläggande principer som respekt för de olika länderna, deras suveränitet, oberoende, mångfald och legala system,
Chefen för Kubas Revisionsbyrå, Gladys Bejerano, sade att kampen mot korruption förs på många plan och försäkrade att Kuba kommer fortsätta kampen.
Enligt de metoder som FN använder måste varje land ge information till revisorerna. Vad gäller Kuba så gjordes detta på ett koordinerat sätt av Justitie- och Inrikesministerierna, liksom av Centralbanken.
Kubas Bostadsinstitut uppskattar att landet behöver bygga mellan 60 000 och 70 000 nya hem om året för att komma tillrätta med underskottet. Det är ungefär fyra gånger så mycket som dagens 16 000 rapporterar EFE. 2010 uppskattade regeringen bristen till ca 600 000 hus. Svåra klimatförhållanden har förvärrat situtationen. Under de tre senaste åren har orkaner åstadkommit skador på ca 1 miljon bostäder och enbart orkanen Sandy totalförstörde 22 000 hem.
För tre år sedan blev det legalt att starta privata byggföretag och staten började sälja byggnadsmaterial till allmänheten. I maj utökades möjligheterna att få lån och bidrag för reparation och byggnation av hem. Av de 16 000 bostäderna som byggs varje år, byggs drygt hälften av den icke-statliga sektorn.
Cuba Central Team (USA)130906
Foto: www.radioangulo.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Kuba i fokus för USAs spioneri
De dokument som Edward Snowden offentliggjort visar att USA bedriver spioneri via 16 olika myndigheter med 107 000 (!) anställda och en budget på 52,5 miljarder dollar om året. Störst bidrag får CIA med 14,7 miljarder följt av NSA med 10,5 miljarder dollar.
Dokumenten avslöjar också att Washington bara under 2011 genomförde 231 cyberattacker mot Iran, Ryssland, Kina och Nordkorea. Vi minns viruset Stuxnet som allvarligt påverkade Irans kärnkraftsprogram.
Ett projekt under beteckningen GENIE, med en budget på 652 miljoner dollar, har smittat tiotusentals datorer runt om i världen med ett spionprogram. Dokumenten visar också att den lilla karibiska ön Kuba utan några värdefullanaturresurser, är det 4:e viktigaste landet för USAs spioneri. Det är bara Kina, Ryssland och Iran som USA lägger större resurser på än Kuba. Det är som Noam Chomsky säger, att exemplet Kuba och risken för att exemplet sprider sig, är en fara för USAs regering och de stora medierna som står i USA:s tjänst. En fara större än alla världens kärnvapenprogram.
För en tid sedan framhöll FN:s barnfond UNICEF Kuba som ett paradis för barn. Det väckte ett ramaskri i Miami bland extremhögern. Men det verkar enligt den borgerliga spanska dagstidningen El Mundo som exilkubanerna ger UNICEF rätt.
Tusentals kubaamerikaner har nämligen börjat skicka sina barn till Kuba på sommarlovet. Det är ju enbart kubaamerikaner som av USA tillåts att resa fritt till Kuba. En 12-årig pojke berättar för tidningen om hur bra han haft det på lovet när han för andra året i rad bodde hos sin mormor. Han är en av tusentals kubanska barn och ungdomar som varit i Kuba under juni och juli, ditskickade av sina föräldrar. De återvänder överlyckliga över vad de upplevt. ”Klart det inte var några problem, vad skulle det kunna vara? Jag var med mina kusiner, vi gick på bio, vi badade, jag fick rida”, säger en.
Detta kan verka normalt i en del länder, men inte i Florida. Där har föräldrarna små möjligheter att roa barnen och då blir Kuba ett förförande alternativ. En mamma säger: ”För oss är det mycket billigare att skicka vår son till Kuba. Dessutom är det mycket säkrare. Här vet man aldrig vad som kan hända.”
I USA, där semesterlagstiftning knappt existerar, är det varje sommar ett problem vad barnen ska göra. Oftast arbetar båda föräldrarna, och om det inte finns pensionerade mor- eller farföräldrar tillgängliga är det en ständig huvudvärk.
”Sommarläger är dyrt, ca 500 dollar per barn. Att åka till Disneyworld en helg kostar minst 700 dollar för tre personer. Att sätta min son på flyget till Kuba kostar 400 och jag skickar med honom lite pengar. Men det är inte bara billigare, det är mycket säkrare. Det finns inget våld, det finns inga droger och barn blir inte utnyttjade”, understryker Menéndez. Det finns ingen exakt siffra på hur många kubaner i Florida som skickar sina barn ensamma till Kuba, men det har blivit allt vanligare. ”Hör här, så sent som i förra veckan dog fyra barn i Miami på grund av skjutmissar”, säger advokaten Carlos Gutierrez.
Men alla håller inte med. Pensionerade Piedad Montalva, som är emot alla former av kontakt med ”kommunisterna”, skyller allt på president Obama: ”Han har öppnat protarna till den kommunistiska regimen. Det tillåter samvetslösa föräldrar att skicka sina barn för att bli indoktrinerade och de återvänder för att förstöra detta fantastiska land”, säger hon till El Mundo.
Vid G-20mötet i Sankt Petersburg står Obama inför en genant situation gentemot sina latinamerikanska kollegor på grund av sina planer på en omedelbar attack på Syrien och för spionskandalerna.
När Argentinas president Kristina Kirchener landade på Pulkovoflygplatsen fördömde hon kraftullt den planerade aggressionen mot Damaskus som fredpristagaren Obama till varje pris vill driva igenom. Vi tror inte att mer död är lösning på död, sade Kirchener i rysk TV strax efter landningen.
Argentina är icke-permanent medlem av Säkerhetsrådet fram till slutet på 2014 och Kirchener berättade att, trots att Syrien inte är på dagordningen, sätter den atmosfären på mötet.
Dessutom vill Argentina diskutera olika stora bolags smutsiga affärsmetoder på mötet.
Det rör sig om en allvarlig situation för den internationella rättskipningen, sade hon med referens till Vita Husets beslut att slå till mot Syrien på grundval av svepskäl som inte ens diskuterats med FN.
Ett annat pinsamt ämne är att USA avlyssnat Brasiliens president Dilma Rousseff och hennes rådgivare. Brasilien har krävt en skriftlig förklaring och säger att den information man hittills fått från USA har varit falsk.
Också Mexikos president Peña-Nieto har avlyssnats av NSA och kräver en utredning.
Bukten i Mariel ligger ca 40 km väster om Havanna och omfattar 7,8 kvadratkilometer. 1918 byggdes här en cementfabrik som ägdes av ett USA-bolag. Efter revolutionen omvandlades det till det moderna René Arcay och det byggdes ett kraftverk och en exporthamn för socker. Hamnen moderniserades och ett varv byggdes.
I juli angjorde det kinesiska lastfartyget Zhen Hua 10, av modell ”Post Panamax”, 244 meter lång och 39 meter bred. I lasten fanns fyra moderna enorma lyftkranar för det pågående byggandet av en containerhamn. Nyheten plockades omedelbart upp av viktiga medier runt om i världen. Kranarna är upp till 83 meter höga och kan betjäna fartyg ”Post Panamax” och upp till 26 rader med containers på bredden.
Hamnen byggs av Kuba och Brasilien och kommer att börja tas i drift i slutet på året. Kapaciteten kommer så småningom att vara över 800 000 containers om året. Detta sammanfaller ungefär med en breddning av Panamkanalen, som kommer att göra det möjligt för fartyg av typen ”Post Panamax” att passera. Dessa megatransporter är drygt 17 procent billigare genom att det går åt mindre drivmedel än tidigare.
Det är uppenbart att detta kommer att kraftigt påverka de kommersiella rutterna mellan Asien och övriga världen. 98 procent av världshandeln går via fartyg. För att möta de kommande behoven, när fartygen blir allt större, görs stora investeringar i USA:s hamnar i Norfolk, Savannah och New York.
I Mariel arbetar man också med infrastrukturen vad gäller vägar och järnvägar, vatten, el osv. En oljehamn, med raffinaderi, är inkluderat. Singapores hamnmyndighet PSA, som driver hamnar såväl i Panama som Buenos Aires, kommer att administrera installationen.
USAs blockad, som inte visar några tecken på att upphöra, har stor betydelse för hamnen. Om blockaden avslutas skulle det betyda mycket för att minska kostnaderna för internationella transporter som går via den utvidgade Panamakanalen. Oavsett vilket ger det ekonomiska läget, kvalificerad arbetskraft och modern teknologi Mariel stor betydelse.
Mariel kommer också att vara ett lämpligt alternativ för generationen ”Ultra Post Panamax”, då man räknar med fartyg på 366 meters längd och 51 meters bredd. Trippel E, ett nytt segment av containerfartyg, kommer i drift inom kort och blir det största fartyget på haven. Det kan ta 18 000 containrar och kostar 190 miljoner dollar styck. Från 2014 kommer de att öka i betydelse. Maersk, det största transportrederiet, avser att använda dessa fartyg för handel mellan Asien och Europa. Maersk har beställt 20 st av dessa gigantiska fartyg.
I länder som Nigeria, Ekvatorialguinea, Gabon och Angola samarbetar Kuba med olika nationella organ i kampen mot malarimyggor. I strävandena att bekämpa malaria innefattas konstruktionen av fabriker för tillverkning av profylax i regionen. Varje år dör tusentals personer på gri onödan på grund av malaria. Framförallt är det barn under fem år och gravida kvinnor i fattiga regioner som drabbas.
Till bilden hör att malaria orsakar enorma ekonomiska förluster genom att minska produktiviteten i arbetet. För att ge en bild av sjukdomen räcker det med att säga att 13 procent av alla dödsfallen i Ghana är en konsekvens av malaria. I Angola arbetar 145 kubaner med att utrota malariamyggor. Malaria är en av de största dödsorsakerna i landet. Hälsovårdsministeriet i Angola är mycket nöjt med arbetet som gjorts och uppger att dödsfallen i malaria gått ner från ca 20 000 till under 5 000 per år. Såväl barnadödlighet som dödsfall bland gravida har minskat.
De angolanska myndigheterna är också mycket nöjda med kubanska Labiofams projekt i vilket ingår utbildning av personal, utbildning av lokalbefolkningen och information om miljövård. Labiofam kan också utveckla tillverkning av kosttillskott, produkter till jordbruket, biologiska gödnings- och bekämpningsmedel m.m.
Efter ett nyligen undertecknat avtal med Gabon för bekämpning av malaria, ska nu Labiofam skicka 18 specialister redan i september.
I december invigs i Tanazania en fabrik, som byggts med kubansk hjälp, för tillverkning av biologiska gödnings- och bekämpningsmedel, som också ska exporteras till andra länder.
I Latinamerika är en fabrik på gång i Ecuador och på andra håll arbetar kubanska specialister för att bekämpa dengue, framförallt i kustområdena.
De Sydamerikanska Staternas Union, Unasur, fördömde i fredags ”de utländska interventionerna” inför en möjlig militär attack från USA mot Syrien. Unasur insisterar på en fredlig lösning av konflikten, enligt den slutdeklaration som det VII:e toppmötet antog i Surinam.
Unasur ”fördömer främmande interventioner då de strider mot FN-stadgan, samtidigt fördöms utvecklande av strategier för inblandning av vad slag de vara månde”, enligt deklarationen med hänvisning till konflikten i Syrien.
De 12 medlemsländerna, vars presidenter eller representanter samlades i Paramaribo för att det roterande ordförandeskapet skiftas från Peru till Surinam, krävde också ”ett omedelbart stopp för allt våldsanvändande och leveranser av alla typer av vapen” till Syrien.
Bland de länder i Unasur som uttalat sig och förkastat en eventuell intervention och dess allierade i Syrien finns Argentina, Ecuador, Bolivia och Venezuela.
Unasur gjorde en ”bestämd uppmaning till fred” och uppmanade FN:s generalsekreterare att förstärka ansträngningarna för att få ett slut på konflikten. Unasur uppmanar också ”alla parter att samarbeta med FN:s utsända” som fram till lördag genomför undersökningar om ett förmodat användande av kemiska vapen av Damaskus, något som Syrien nekar till.
Bara de tre senaste månaderna har fler än 100 000 kubaner besökt Internetkaféer runtom på Kuba rapporterar spanska nyhetsbyrån EFE. Siffrorna kommer från Kubas telekommunikationer. Medan vissa bara använder datorerna för e-mail eller landets Intranet, så har de flesta, över 60 %, gått ut på Internet.
Cuba Central Team (USA) 130830
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
31:a Internationella Handelsmässan i Havanna
Mellan 3 och 9 november arrangeras den 31:a Internationella Handelsmässan i Havanna vid Expocuba, Fihav.
Fihav är en väletablerad mässa som ägt rum varje år sedan 1983. Det är den viktigaste handelsmässan i hela Karibien och ett av de mest representativa i Latinamerika. Årets mässa får extra tyngd av att Kuba för närvarande innehar det roterande ordförandeskapet i De Latinamerikanska och Karibiska Staternas Gemenskap, Celac. Ca 4 500 utställare fårn ett 60-tal länder och 150 000 besökare väntas till årets upplaga. För mer info, se länken nedan.
Kuba har hjälpt Haiti med läkare sedan orkanen George 1998. Sedan dess har kubanska läkare behandlat 18 miljoner ärenden och genomfört drygt 300 000 operationer. Här ingår närmare 53 000 ögonoperationer som återgett patienterna synen. En patient i Port-au-Prince säger: ”Vi söker oss till de kubanska läkarna för de behandlar folk väl och de tar inte betalt. Vi är fattiga och har inte råd att betala.”
Cuba Central Team (USA) 130830
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Kuba satsar på förnybar energi
Den gradvisa ökningen av användningen av förnybara energikällor är en nödvändighet för Kuba. Dels på grund av de stigande priserna på drivmedel och dels på grund av att de fossila bränslena håller på att ta slut.
Enligt utvecklingsplanerna ska Kuba 2030 nå upp till minst 10 procent förnybara energikällor vad gäller el. För detta har man tagit fram investeringsplaner.
Bland dessa märks anläggningen av en ny vindkraftspark i provinsen Las Tunas. Den kommer att bli den största i landet och producera 50 MW. Det sker genom insallationen av 34 vindkraftverk som var och en producerar 1,5 MW och ersätter mer än 40 000 ton olja. Investeringen betalar sig på sex år.
Undersökningarna kring andra zoner med stor potential för vindkraft fortsätter. Fullt utbyggt skulle 2 000 MW vindkraftsel kunna produceras i Kuba.
Bara någon enstaka procent av energitillgången tillgodoses i dag genom solpaneler, vindkraft, biomassa, biogas och vattenkraft. Att öka denna andel är det strategiska målet som landet antagit.
De första av de 400 läkarna hälsas välkomna vid flygplatsen i Recife, Brasilien
Brasiliens regering ska genomföra sitt program ”Fler läkare” genom att hyra in 4 000 kubanska läkare via Pan-American Health Organization (PAHO). Kontraktet, som offentliggjordes denna vecka i en pressrelease, kommer efter protester mot den ursprungliga planen som var att kontraktera 6 000 kubanska läkare. Nu planeras att, förutom 4 000 kubaner, anlita 2 000 läkare från Spanien, Portugal, Argentina och Venezuela. Läkarna ska fylla luckor som bestäms av Brasilien, i områden på landet med läkarbrist, där brasilianska läkare inte vill arbeta. Det gäller 701 kommuner, av vilka de allra flesta ligger i norra och nordöstra Brasilien. Som svar på kritiken säger Brasiliens utrikesminister att motivet till åtgärderna är humanitära, inte ideologiska.
Brasilien försöker i första hand att ta in läkare med tidigare erfarenhet av utlandsarbete och med kunskaper i portugisiska. Redan till helgen anländer de första 400 och togs emot av glada brasilianska Kubavänner med flaggor och banderoller.
Nyligen har Kuba utökat sitt medicinska samarbete med Sydafrika, Saudi Arabien, Qatar, Portugal och Algeriet.
Cuba Central Team (USA) 130823 och Cubadebate 130822
Foto: Brasil de Fato
Översättning: Zoltan Tiroler
Uttalande från Kubas UD om Syrien
De senaste uttalandena från USA:s regering och flera NATO-allierade som vill ha militärt ingripande i Syrien, ignorerande de ansträngningar som vissa stater gör för att uppnå en politisk lösning till konflikten som åderlåter den arabiska nationen är alarmerande.
Det är nödvändigt att komma ihåg att de som idag förespråkar militära aktioner mot Syrien är desamma som startade blodiga krig utan mandat från FN:s Säkerhetsråd, under den medvetna lögnen om existensen av massförstörelsevapen eller ursäkten att skydda civila, vilket orsakde ett avsevärt antal döda bland oskyldiga, inklusive barn, som de kallade ”colleteral damage”.
Det kommer upprop för att attackera Syrien, precis när landets regering har gett FN:s undersökningsgrupp auktorisation att kontrollera den påstådda användningen av kemiska vapen i landet.
Kuba fördömer varje anvädning av kemiska- eller andra massförstörelsevapen och är beslutsamt ansluten till Konventionen om förbud att utveckla, producera, lagra och använda kemiska vapen och för dessas förstörande noggrant iakttagande konventionens föreskrifter.
Den tillgängliga informationen om krisen i Syrien är fragmenterad, oprecis och utsätts för mycket manipulationer.
En aggression mot Syrien skulle skapa allvarliga konsekvenser för det redan drabbade Mellanöstern, det skulle vara ett flagrant brott mot FN-stadgan och internationell rätt, samt skulle öka faran för säkerhet och fred.
Kuba upprepar sin övertygelse att det är nödvändigt att hitta en politisk lösning och uttrycker sitt starka motstånd mot varje försök att undergräva Syriens oberoende, självständighet och territoriella integritet liksom dess folks rätt till självbestämmande
Afrika, Nelson Mandela och Kuba En video på engelska/spanska
USAs blockad (bokrecension)
Om det finns någon som ifrågasätter det omoraliska och orättfärdiga i USAs halvsekelgamla blockad mot Kuba, så borde detta uttalande från USA 1960 undanröja eventuella tvivel: ”Majoriteten av kubanerna stöder Castro. Varje tänkbar åtgärd bör vidtagas för att snarast försvaga Kubas ekonomi. Ett åtgärdspaket som på bredast möjliga sätt hindrar pengar och varor att nå Kuba, för att minska lönerna och framkalla hunger, desperation och störta regeringen.”
Sanktionerna som ett vapen mot civilbefolkningen avslöjas tydligt. Kuba har varit måltavla för USA-imperialismen till och med innan USA intervenerade i det Andra Frihetskriget 1898, som resulterade i att ön kom under total USA-dominans. Hårdheten i den nuvarande blockaden gör Kubas framgångar inom hälsovården väldigt imponerande. Sanktionerna har åstadkommit enorm skada mot Kubas ekonommi; Lamrani citerar uppskattningar att blockaden har kostat Kuba 751 miljarder dollar sedan den inleddes för drygt 50 år sedan.
USAs extrema reaktion på revolutionen 1959 mot den grymma och korrupta Batistadiktaturen kan ses som förbluffande irrationell. Men då bortser man från imperialismen som USA av nödvändighet är beslutat av att försvara till varje pris. Oavsett karaktären på den kubanska revolutionen så var den nya regeringen beslutsam att genomföra reformer inom ramarna för kapitalismen. Men det visade sig snart att dessa reformer inte kunde genomföras utan att komma i konflikt med USA-baserade multinationella företag. I praktiken drevs den nya regeringen i konflikt med USA, trots att ön till 65 % var beroende av USA för sin export och till 75 % för sin import. USA noterade att ett stopp för sockerimporten skulle skapa ”en allmän arbetslöshet. Många kommer att förlora jobben och vara hungriga.”
En aspekt på blockaden är hur snabbt de antog en internationell dimension. De amerikanska staternas organisation OAS föll snabbt in i ledet, men redan 1966 antog Kongressen i USA en lag som förbjöd ”export av livsmedel till länder som behöll handelsrelationer med Kuba”. Detta kunde förvisso skrämma fattiga länder, men det var värre än så: 1968 meddelade man Italien att varje produkt som innehöll kubanskt nickel var förbjudet att föras in i USA.
Den extraterritoriella räckvidden av sanktionerna har sedan dess ständigt förstärkts. Sovjetunionens kollaps erbjöd USA en möjlighet att slutgiltigt strypa Kuba. 1992 infördes Torricelli-lagen. Denna förjöd bland annat dotterbolag till USA-företag att handla med Kuba och förbjöd fartyg som hade angjort kubansk hamn att gå till USA på 180 dagar. Detta stred mot internationell lag och utgör en olaglig inblandning i de interna angelägenheterna av självständiga nationer, som Lamrani kallt konstaterar.
Men värre ändå var Helms-Burton lagen (också kallad Bacardi-lagen på grund av Bacardibolagets påtryckningar i formuleringen av lagen) som antogs under Clinton. Den anses allmänt som ”ett legalt missfoster på grund av dess retroaktiva och extraterritoreilla tillämpning” i försöken att hindra andra länder från utbyte med Kuba. Delar av lagen har måst undantas på grund av europeiska hot om att ta upp den i WTO. Men trots att artikel III, som det handlar om, inte tillämpas på europeiska länder, så utövades den av Clinton-administrationen på mindre mäktiga länder. Ett uppmärksammat fall var Jamaica.
I denna röra av internationella handelslagar visas den imperialistiska strukturen tydligt trots att Lamrani bara ger de fakta som behövs. Oavsett det visas USAs räckvidd och illustrerar USA-imperialismen. Lamranis bok är väldigt klar, informativ, fokuserad och koncis vad gäller den ekonomiska krigföringen och väldokumenterad med referenser. Det är anmärkningsvärt att blockaden inte lyckats krossa Kuba, som var speciellt sårbart under ”Specialperioden”, efter Sovjetunionens kollaps. Än mer anmärkningsvärt är att Kuba under denna blockad bland mycket annat lyckats bygga ett beundrat och erkänt hälsovårdssystem.
Salim Lamrani, The Economic War Against Cuba: A Historical and Legal Perspective on the U.S. Blockade,(Monthly Review Press 2013. Artikelnrecenserar också en biografi över Celia Sanchez och en bok omrasfrågan i Kuba: Nancy Stout, One Day in December: Celia Sánchez and the Cuban Revolution, foreword, Alice Walker (Monthly Review Press 2013) Estaban Morales Domínguez, Race in Cuba: Essays on the Revolution and Racial Inequality, ed. and trans. Gary Prevost and August Nimtz (Monthly Review Press 2013), - Counterfire 130811
Översättning: Zoltan Tiroler
Lögnen har sitt pris
Fidel Castro skriver:
”Jag beundrar Snowdens modiga och rättrådiga uttalanden. Enligt min åsikt gjorde han världen en tjänst genom att avslöja det mäktiga imperiets avskyvärda, ohederliga politik som med sina lögner bedrar världen. Det jag inte kan överse med är att någon obehörig, oavsett vilka meriter, ger sig ut för att tala i Kubas namn.”
[…]
”Det är fullständigt självklart att USA alltid försöker utöva påtryckningar på Kuba, som de också göra mot FN och världens alla möjliga offentliga eller privata institutioner. Det är ett av alla USA-regeringars utmärkande drag och något annat kan inte förväntas, men det är inte förgäves som Kuba oförtrutet försvarat sig under 54 år – och kommer att göra det i fortsättningen så länge det behövs – mot det mäktiga imperiets brottsliga ekonomiska blockad. ”
Det som får mig att fatta pennan är de mycket allvarliga händelser som står för dörren. I vår tid går det inte mer än tio eller femton år innan vår art på nytt upplever verkliga hot att utplånas. Varken Obama eller någon annan kan garantera något annat, jag är realist, för bara sanningen kan erbjuda oss ett lite bättre liv och en aning hopp. När det gäller kunskap har vi uppnått mogen ålder. Vi har ingen rätt att lura varken någon annan eller oss själva.
I den allmänna opinionen känner det stora flertalet till ganska mycket om den nya risk som rycker allt närmare.
Det handlar inte bara om kryssningsrobotar mot militära mål i Syrien, utan om att detta modiga arabiska folk, bland över en miljard muslimer vilkas kampanda är legendarisk, har förklarat att de till sista andetaget kommer att göra motstånd mot ett angrepp på deras land.
Alla vet att Bashar al Assad inte var politiker. Han studerade till läkare och tog examen 1988 som ögonspecialist. Han tog sitt politiska uppdrag när hans far Hafez al Assad dog år 2000 och efter att hans bror, som innan dess innehaft posten, omkom i en olycka.
Alla Natomedlemmar, USAs villkorslösa allierade och några av imperiets allierade oljeländer i Mellanöstern kontrollerar världens tillgång till fossila drivmedel, upplagrade över miljarder år. Och än dröjer det minst 60 år innan vi kan utnyttja vätefusionskraft. Växthusgasernas effekt fortsätter att öka i allt snabbare takt efter jättelika investeringar i teknologi och utrustning.
Å andra sidan sägs det att år 2040, om knappt 27 år, kommer många av polisens uppgifter som att utfärda böter med mera, att utföras av robotar. Ni kan ju tänka er hur svårt det skulle bli att diskutera med en robot som kan göra miljoner beräkningar i minuten! För några år sedan var det otänkbart.
För knappt några timmar sedan, den 26 augusti, ägnade sig några klassiska nyhetsbyråer, välkända för sin utsökta gärning i USAs tjänst, åt att sprida nyheten att Edward Snowden tvingats stanna i Ryssland efter att Kuba hade böjt sig för USAs påtryckningar.
Jag vet inte om någon någonstans sagt något eller inte till Snowden, det är inte min sak. Jag läser det jag kan av nyheter, omdömen och böcker som publiceras här i världen. Jag beundrar Snowdens modiga och rättrådiga uttalanden. Enligt min åsikt gjorde han världen en tjänst genom att avslöja det mäktiga imperiets avskyvärda, ohederliga politik som med sina lögner bedrar världen. Det jag inte kan överse med är att någon obehörig, oavsett vilka meriter, ger sig ut för att tala i Kubas namn.
Lögnen har sitt pris. Vem hävdar den? Den ryska dagstidningen ”Kommersant”. Vilket är förtalet? Enligt självaste Reuters skulle tidningen citera källor närstående USAs utrikesdepartement: ”motivet var att Kuba i sista stund instruerade myndigheterna att hindra Snowden från att ta Aeroflotplanet.”
”Enligt tidningen […] tillbringade Snowden några dagar på ryska konsulatet i Hong Kong där han uttalade sin avsikt att flyga till Latinamerika via Moskva.”
Om jag ville skulle jag kunna säga en del om dessa frågor som jag känner väl till.
Idag fäste jag mig särskilt vid bilderna på Nicolás Maduro, Bolivarianska Republiken Venezuelas president, när han besökte den ryska flottans flaggskepp - i venezolansk hamn efter att ha varit i Havanna och Nicaragua.
Det var några bilder från besöket på skeppet som gjorde särskilt intryck på mig. En visade de många radarantennernas räckvidd och förmåga att vägleda skeppets operationer under alla möjliga förhållanden.
Men jag tog också reda på vad legotidningen ”Kommersant” sysslar med. På sin tid var det ett av de mest perversa medierna i den kontrarevolutionära extremhögerns tjänst, den som njuter av hur Londons konservativa lakejregering skickar sina bombplan till flygbasen på Cypern, för att bomba Syriens hjältemodiga fosterländska styrkor, medan tusentals människor mördas av de som gjort en svinaktig statskupp i Egypten, kallat arabvärldens hjärta.
Det är i denna stämning som imperiets och dess allierades fartyg och flygplan förbereder sig för ett folkmord på araber.
Det är fullständigt självklart att USA alltid försöker utöva påtryckningar på Kuba, som de också göra mot FN och världens alla möjliga offentliga eller privata institutioner. Det är ett av alla USA-regeringars utmärkande drag och något annat kan inte förväntas, men det är inte förgäves som Kuba oförtrutet försvarat sig under 54 år – och kommer att göra det i fortsättningen så länge det behövs – mot det mäktiga imperiets brottsliga ekonomiska blockad.
Vårt största misstag är att vi inte förmått lära oss mycket mer på kortare tid.
Fidel Castro Ruz, 27 augusti 2013 Foto: www.adelante.cu
Översättning: Eva Björklund
Kubansk medicintillverkning i Ghana
Kuba har börjat bygga en anläggning för tillverkning bekämpningsmedel mot malaria med finansiering från Venezuela. Arbetet ingår som en del av ett trilateralt program för att bekämpa malaria i samarbete med Västafrikanska Ekonomiska Unionen, ECOWAS. När biolarvicides appliceras på ytvatten där malarimyggor förökar sig, hjälper medlet till att hindra överföring av malaria och andra infektionssjukdomar.
Anläggningen ska tillverka biolarvicede utvecklat av kubanska Laibiofam. Tidigare har liknande anläggningar byggts i Elfenbenskusten och Nigeria. En tredje anläggning har nyligen tagits i drift i Tanzania, finansierat av Sydafrika.
Cuba Central Team (USA) 130816 Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Buena Vista Social Club på turé till USA
Kubas Buena Vista Social Club ska turnera i USA i september. Några av medlemmarna är bland de ursprungliga, medan andra har avlidit. Guajiro Mirabal, Barbarito Torres, Jesus Ramos, Omara Portuondo and Eliades Ochoa utgör för närvarande kärnan i 15-mannagruppen "Orquesta Buena Vista Social Club". Lägg då märke till att inga kubanska artister, eller kubaner över huvud taget, får ta emot några arvoden i USA på grund av den kriminella blockaden.
Cuba Central Team (USA) 130816
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Dataklubbarna firar 26-årsjubileum
För att fira 26-års jubileet av ”De ungas dator- och elektronikklubbar”, som finns över hela Kuba, kommer det lördagen den 24:e augusti att genomföras en festival med dataspel i Palacio Central för datorer och elektronik i Havanna.
Chefen berättar att initiativet tagits mycket väl emot och blir en avslutning på sommarledigheten för barn- och ungdomar.
En av instruktörerna berättar ett enbart under juli och augusti har fler en 400 personer avlagt prov i sina datakunskaper på detta ställe och intresset är stort.
Att öppna dörren för Kubas farmaceutiska och medicinska industri till en marknad på 70 miljoner människor med en BNP på 636 miljarder dollar betyder förstås mycket. ALBA-länderna har nu lanserat ALBAmed, en gemensam organisation som reglerar och registrerar användningen av medicinska produkter.
Den gemensamma regionala planeringen för tillverkning av mediciner kan spara länderna (Kuba, Venezuela, Ecuador, Bolivia och Nicaragua) mellan 20 och 50 procent av utgifterna för inköp av mediciner, uppgav Ecuadors utrikesminister till spanska nyhetsbyrån efe.
Trots att Kuba kan erbjuda en lång rad produkter som tillgodoser behoven i utvecklingsländer, så har exporten haft stora svårigheter på grund av regleringen av marknaden. Detta gäller också inom ALBA.
Redan 2011 sade till exempel Ecuadors president Rafael Correa att hans land skulle köpa vacciner och mediciner för 1,5 miljarder dollar från Kuba bara under det året. I detta ingick tillexempel kubanska motsvarigheter till Aspirin och Tamiflu. Men kritiker i Ecuador kunde stoppa handeln genom att hänvisa till att de kubanska medicinerna inte vara registrerade i Ecuador. Därmed kunde de kraftigt begränsa inköpen och Correa klagade offentligt på det han kallade ”sabotage” inom det egna hälsoministeriet.
Ett regionalt godkännande av medicinska produkter och ett centralt register kommer förmodligen att minska dessa svårigheter för kubansk export. För närvarande exporterar Kuba mediciner för ca 500 miljoner dollar per år och statliga BioCubaFarma planerar att fördubbla exporten till över 1 miljard dollar om året inom de närmaste fem åren.
Det är ännu inte bestämt var ALBAmed ska finnas, men Kuba har den största kompetensen inom området och Världshälsoorganisationen WHO ger kubanska myndigheten CECMED goda omdömen.
ALBAmed finansieras av ALBA-banken och syftar till att ge tillgång till basmediciner till alla medborgare med ”kvalitet, säkerhet, effektivitet och till lägsta pris för ALBA-länderna”. ALBAmed har satt samman en lista på 489 viktiga medicinska produkter för behandling av de mest spridda sjukdomarna som AIDS, TBC och malaria.
Kuba fördömer dödandet av oskyldiga civila i Egypten
Armando Vergara Bueno, chef för Kubas Utrikesdepartements avdelning för Nordafrika och Mellanöstern säger att:
”Vi har bekymrat följt våldshändelserna i Arabrepubliken Egypten som medfört förlusten av hundratals civila mänskliga liv. Kuba upprepar sitt fördömande av dödande av oskyldiga civila, var dessa än äger rum.
Vi uttrycker vårt förtroende för förmågan hos det egyptiska folket att hitta en lösning som uppfyller dess legitima rätt till självbestämmande, utan någon som helst inblandning utifrån.”
Blockaden är ett påhitt. Det försöker Imperiet, liksom dess anhängare, att inbilla oss. Också många godtrogna tror att Kuba överdriver.
Men sanningen är att det inte går en månad utan att det kommer nyheter om nya straffåtgärder och hot mot dem som på något sätt bryter den järnhårda blockaden.
Inte ens baseball kommer undan attackerna. Styrelsen för ”De Stora Ligorna” (MLB) har förbjudit Karibiens Basebollförbund att inkludera Kuba i nästa omgång av den Karibiska serien. Att Kuba skulle vara med var något som Förbundet tillkännagav för två månader sedan. Men så blir det alltså inte. Trots att USAs FN-ambassadör påstår att ”embargot” enbart handlar om bilaterala frågor mellan USA och Kuba.
I ett direktiv från MLB sägs: ”Vad gäller ett möjligt deltagande av den kubanska serien i Karibiska Förbundet så förbjuder USAs lagar att MLB ingår något fördrag som skulle medge deltagande från något kubanskt lag i den kubanska serien, om inte USAs regering godkänner det.”
På liknande grunder nekade USAs regering inresa till en domare och en ledare för kubansk konstgymnastik, som skulle delta vid en tävling för staterna i Syd- och Nordamerika i Puerto Rico. Detta fick såväl sportsliga som ekonomiska följder.
I juni bötfällde USA den italienska banken Intesa Sanpaolo S.p.a. för att ha genomfört transkationer med Kuba mellan 2004 och 2008.
I juli straffades resebyråerna American Express Travel Related Service Company för att ha sålt biljetter till Kuba via sina dotterbolag i andra länder. Böterna var över 5 miljoner dollar.
Idrott, banker, turism; inget slipper undan den skoningslösa förföljelsen som Imperiet utövar mot Kuba. Blockaden är ständigt närvarande, allt annat är påhitt.
Nelson Mandela och Fidel Castro; en relation byggd på ömsesidig beundran
Efter att Nelson Mandela kommit ur fängelset 1990 var en av de första saker han gjorde att besöka Kuba för att uttrycka sin beundran och respekt för Kubas ledare Fidel Castro.
”Vem utbildade vårt folk, vem gav oss resurser, vem hjälpte så många av våra soldater, våra läkare?” frågade Mandela av Castro vid ett offentligt framträdande i Havanna.
Mandela sade: ”Du har inte besökt oss. När kommer du?” Fidel Castro svarade: ”Jag har inte besökt mitt hemland Sydafrika men jag älskar det som om det vore mitt fosterland.”
De två ledarna utvecklade en så nära relation att det är omöjligt att bortse från det när man talar om Mandela i Latinamerika. Den kubanska revolutionens seger 1959 inspirerade en ung Mandela. Senare i livet framhöll Mandela Kubas militära stöd till Angola på 70- och 80 talen som avgörande för att försvaga Sydafrikas regering och göra ANC lagligt 1990.
Mandela besökte Kuba 1991, bara några månader efter frigivningen från fängelset. Efter besöket på den kommunistiska ön fortsatte han till Argentina och Brasilien – början på hans förbindelser med Latinamerikanska länder som nyligen levt under diktatur.
När Mandela kom till Kuba 1991 hälsades han på Havannas gator av kubaner som kom för att möta den afrikanske ledare som tilldelades Kubas högsta utmärkelser. ”Om du frågar någon kuban om vem Mandela är, så kommer de att placera honom bland de största som någonsin levat”, sade den kubanske journalisten Maria Elena Calderin till TeleSur.
1994 blev Mandela Sydafrikas förste svarte president och Fidel Castro var hedersgäst vid ceremonin när Mandela svors in.
”Vad Fidel har gjort för oss är svårt att beskriva med ord”, sade Mandela. ”Först i kampen mot apartheid då han inte tvekade att ge oss all hjälp. Nu har vi många kubanska läkare som arbetar här.”
Till Mandelas 90-årsdag skickade Fidel följande hälsning:
”Ärad vare du, Nelson, som försvarade mänsklig värdighet under alla dina år i fängelset! Förtal och hat kunde inget göra mot ditt järnhårda motstånd. Du kunde stå emot, och utan att sträva efter det, så blev du en symbol för det ädlaste för mänskligheten. Du kommer att leva i minnet av framtida generationer och i ditt minne de kubaner som dog i försvaret av sina bröder i andra delar av världen.”
1975 började Kuba att skicka trupper till södra Afrika för att stödja frihetskampen. Fler än 300 000 soldater satte sin for på Angolansk mark, enligt statliga tidningen Granma.
Huffington Post 130627 (nedkortat)
Foto: www.cubahora.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Grattis Fidel!
Vi sällar oss till de många gratulanterna från världens alla hörn som vill hylla en av de största statsmännen i vår tid – Fidel Castro. Han fyller 87 år den 13 augusti. Till glädje för världens progressiva och till förtret för högeranhängare och reaktionärer av alla kulörer!
Foto: www.cubadebate.cu
USA slösar mångmiljonbelopp på meningslös propaganda
Det är svårt att hitta ett mer slösaktigt regeringsprojekt. Under de senaste sex åren har USAs regering lagt mer än 24 miljoner dollar för att ett flygplan cirklar nära Kuba och sänder propagandaprogram till öns invånare. Varje dag som planet flyger blockerar Kubas regering sändningarna. Få kubaner, om någon, kan se det som sänds.
Sedan 1985 har skattebetalarna i USA lagt över en halv miljard dollar på Radio och TV Marti. Sändningarna ingår i USA-regeringens ansträngningar att störta Kubas regering, eller som USAs UD uttrycker saken: ”Underminera regimens efterträdar-strategi.”
Progreso Semanal (USA) 130801, Cuba Central Team (USA) 130802
Foto: www.granma.cubaweb.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Maradona portad vägrad inresa i USA på grund av vänskap med Castro
Den världsberömda argentinska fotbollsstjärnan Diego Maradona har nekats inresa i USA på grund av sina ”vänskapsrelationer med Fidel Castro och Hugo Chávez”. Maradona hade planerat att med sin sonson besöka Disneyworld. Men det blev inget med det när USAs Home Security sagt sitt. Maradona har många gånger uttryckt sin beundran för Castro, Che och Hugo Chávez.
Kuba kritiserar USA för dess fortsatta blockad, inklusive böter mot AmEx och en italiensk bank.
I ett uttalande från Kubas Utrikesdepartement fördömdes American Express´ uppgörelse med USAs Finansdepartement i vilket AmEx betalar 5,2 miljoner dollar i böter för påstådda brott mot blockaden. ”USAs regering gör ännu en gång absurda eftergifter till dem som motsätter sig förändringar i politiken gentemot Kuba.”
AmEx uppgav att de frivilligt meddelat att man utfärdat fler än 14 000 biljetter för resor mellan Kuba och andra länder mellan 2005 och 2011. Man har vidtagit åtgärder för att det inte ska upprepas.
Enligt blockaden från 1961 får banker inte genomföra finansiella transaktioner som innefattar Kuba. Blockaden hindrar också de flesta USA-medborgare från att resa till Kuba. Men ett ökande antal reser lagligt till Kuba efter tillstånd i ett s.k. ”folk-till-folk kulturellt utbyte”. American Express är en av de största förmedlarna av dessa licensierade resor. Reser man utan tillstånd riskerar resenären böter på 250 000 dollar.
Kuba tar också upp fallet med Intesa San Paolo, som fått böta närmare 3 miljoner dollar till USA efter att Finansdepartementet kommit fram till att den italienska banken genomfört 53 finansiella transaktioner med Kuba inblandat mellan 2004 och 2008. ”Den extraterritoriella tillämpningen av sanktionerna belyser fräckheten i USAs behandling av sina europeiska partners.”
Cuba News 130730
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
”Kuba ett föredöme i kvinnofrågor”
Framgångarna för kubanska kvinnor under de senaste 50 åren belystes i Geneve vid ett sammanträde i FN:s Kommitté för Eliminering av Diskriminering av Kvinnor. Den algeriska advokaten Meriemm Belmihoub-Zerdani, medlem av Kommittén, sade till nyhetsbyrån Prensa Latina att Kuba är ett föredöme i världen vad gäller kampen för jämlikhet. ”Jag har varit på Kuba och haft möjlighet att bekräfta detta faktum personligen”, sade den tidigare frihetskämpen. Hon påminde också om att Kuba var ett av de första länderna att underteckna Konventionen mot kvinnodiskriminering.
I Kubas rapport till Kommittén framgår att kvinnor utgör 65,6 % av den utbildade arbetskraften och 62,8 % av de som utexamineras från universiteten. Kuba ligger på tredje plats i världen vad gäller kvinnorepresentation i parlamentet med 48,4 %.
Det som utmärker Kuba är framgångarna vad gäller kvinnans rätt till sin kropp, tillgång till hälsovård, utbildning, social trygghet, arbete och möjligheterna att välja och bli vald.
Dissidenten Oswaldo Payá dog i en bilolycka med spanske högerpolitikern Carromero vid ratten förra året. Hans mamma och två barn har beslutat att flytta till Miami. Payas dotter har nyligen återvänt till Kuba efter en internationell turné till USA och Europa, där hon utan bevis fortsatt att påstå att Kubas regering orsakade olyckan. Spaniens regering har bett Carromero och KDU-aren Aron Modig om indicier på att så är fallet, men de har inget att komma med. Likväl fortsätter svenska media att upprepa lögnen, senast TV4 text TV tisdagen den 18 juni.
Där sägs att familjen söker ”politisk asyl” i USA. Det behöver ingen kuban göra i USA eftersom alla kubaner får stanna, i motsats till alla andra nationaliteter. Likaså upprepar TV4 Payasläktens helt ostyrkta misstankar om att olyckan orsakats av Kubas regering. Däremot nämner man inget om de undersökningar som gjorts, och godtagits också av spanska myndigheter, om hur den notoriske trafikförbrytaren Carromero körde alldeles för fort under många timmar, när han på en vägsträcka under reparation tappade kontrollen över bilen.
Cuba Central Team (USA) 130614, TV4 130618
Översättning: Zoltan Tiroler
Bättre dissident i Kuba än arbetslös i Spanien
Allt fler av de ca 600 kubaner, som efter en överenskommelse 2010 mellan Kuba, Spanien och katolska kyrkan fick en fristad i Spanien, vill åka tillbaka till Kuba. Det handlar om ett drygt hundratal dissidenter och släktingar till dessa som tog tillfället och emigrerade.
7 maj vräkte spansk polis Martinez, 50, från huset i Alicante där han bodde med sin fru och tre barn. Martinez är en av de kubanska oppositionella. Spanska dagstidningen El Pais citerar en gråtande Martinez som bönfaller: ”Allt jag vill nu är att ni skickar tillbaka mig till Kuba.”
Efter tre år i Spanien har Martinez inte lyckat hitta något jobb utan har bara överlevt tack vare de 995 euros i månaden som han fått från Röda Korset och spanska regeringen. Det räcker knappast till en familj på fem. ”Nu får vi ingen hjälp. Om jag hade fått veta hur det är i Spanien hade jag stannat hemma i Kuba.” Idag inser Martinez och hans familj att deras status reducerats till ett nummer bland alla vräkta hyresgäster i krisens Spanien. Förra året uppgick antalet till 32 500, de flesta av dem spanska medborgare. Han sällar sig nu till den allt större grupp av besvikna kubaner som tigger om att bli hemskickade. Bland dem har förekommit självmord, de har blivit bortförda vid demonstrationer och de säger att de aldrig sett maken till sådan polismisshandel i Kuba som de upplevt i Spanien.
”De tog hit oss under falska förevändningar. Vi lever på gatan. Vi har flyttat från en plats till en annan. Sanningen är att politikerna bara tänker på sig själva.” I samband med vräkningen av Martinez fängslade polisen två män och en kvinna, samtliga kubaner. De har åtalats för missfirmelse och motstånd mot tjänsteman. De dömdes till två års skyddstillsyn.
Kuba framställs ofta som helvetet på jorden. Men tydligen är detta helvete behagligare än krisens Spanien. De pengar som USA satsar på ”mänskliga rättigheter i Kuba” skulle räcka och bli över om man ville sträcka en hjälpande hand till de nödlidande. Men dessa kubaner fyller inte längre någon roll i propagandan. Och då är det slut på rubrikerna och stödet. De 600 som fastnat i Spanien är bara ”colletaral damage”. Imperiets betalda agenter som driver detta krig av lögner och halvsanningar utnyttjar dessa människor för att sedan slänga dem på sophögen när de inte längre tjänar deras propagandistiska syften.
Zoltan Tiroler 130528
Foto: Progreso Semanal
Progreso Semanal hackad
Den progressiva digitala tidningen Progreso Semanal har utsatts för virus och hackerattacker. Progreso Semanal är något så ovanligt som en sansad (digital) tidning på spanska/engelska i Miami. Allt fler följer den balanserade nyhetsrapporteringen från tidningens journalister i Miami och i Havanna. Att rapportera utanför de ramar som högerextremisterna satt upp gör man inte ostraffat.
Det är inte första gången man utsätts för sabotage på grund av att man är en av de viktigaste alternativa nyhetskällorna i Florida. Antalet besökare ökar liksom antalet förolämpningar och hot från extremhögern som inte erkänner yttrandefriheten som de talar så mycket om. Också tidningens medarbetare får ta emot hotbrev och förolämpningar. I flera fall har hot och hackerattacker varit koordinerade.
Progreso Semanal måste göra om sin hemsida med ny teknik. Men varken förolämpningar, attacker eller andra svårigheter kommer att tysta tidningen.
President Raul Castro träffade nyligen Clarissa Etienne, chef för Pan American Health Organization (PAHO). Etienne lovordade Kubas ansträngningar inom hälsovården och kommenterade särskilt det faktum att alla medborgare har tillgång till gratis hälsovård, från primär- till specialistvård. Hon fortsatte med att berömma Kuba för landets engagemang internationellt. Vid besöket passade hon på att besöka flera hälsovårdscentraler och vetenskapliga institutioner.
Cuba Central Team (USA) 130712
Foto: Cubadebate, Cuba
Översättning: Zoltan Tiroler
Damerna i Vitt i Imperiets tjänst
Berta Soler, ledare för ”Damer i Vitt”, kräver att USAs blockad mot Kuba fortsätter. Under sin turné i USA uttalade hon sig för fortsatt blockad: ”Min uppfattning, och den som Damer i Vitt har, är att embargot inte ska lyftas.”
Sanktionerna, som främst drabbar de mest sårbara grupperna i Kuba, har varit i kraft sedan 1960. Förra året röstade 188 av de 194 nationerna i FN för att blockaden ska hävas. Soler däremot hävdar att blockaden är nödvändig för att störta regeringen. Samtidigt hävdar hon att ”embargot är en ursäkt” för landets svårigheter, som hon skyller på myndigheterna.
”Damerna” skapades 2003 efter arresterungen av 75 dissidenter som dömdes för att ha finansierats av USA. ”Damerna” var från början familjemedlemmar till de 75. 2010 hade samtliga frigivits efter en överenskommelse mellan Spanien och Kuba. Soler förnekar inte sina kontakter med USA och har också erkänt att hon får ekonomiskt stöd från USAs Intressekontor i Havanna. Likaså har hon medgett att hennes organisation bildades på uppdrag av Intressekontoret och dess dåvarande chef James Cason, som hon själv kallar ”Damerna i Vitts egen Gudfader”. Hon tackar för det ”fortsatta stödet från Intressekontoret”. ”Det viktigaste vi har är stödet från funktionärerna på Intressekontoret. De håller alltid sina dörrar öppna för oss.”
Max Lesnik, som leder en radiostation i Miami som är för en normalisering av förbindelserna mellan länderna, är inte överens med Soler; ”Hennes uppfattning sammanfaller med den kubanska extremhögerns, som är arvtagare till Batistadiktaturen. Denna höger leds av kongressledamoten Lincoln Diaz Balart, son till Batistas vice inrikesminister. De går emot det kubanska folkets intressen och återspeglar det moraliska förfallet i den kubanska oppositionen. Att propagera för blockaden, som i första hand drabbar det kubanska folket, är oacceptabelt. Ingen i Kuba är för att vidmakthålla embargot, inte ens de mest missnöjda sektorerna i samhället. Samtidigt måste man peka på en motsägelse: Å ena sidan kräver Soler att USA hjälper henne och hennes grupp, och å andra sidan kräver hon mer lidande för sitt eget folk. Hon kräver till och med en total blockad som skulle förhindra familjeresor och penningförsändelser.”
Soler kräver också ”frigivning av alla politiska fångar”. Men enligt Amnesty finns det inte en enda politisk fånge i Kuba. Spanska nyhetsbyrån EFE påminde om att ”Kuba frigivit alla fångar som Amnesty kallade samvetsfångar.” Brittiska BBC bekräftar: ”Alla fångar frigavs 2010 efter en överenskommelse med Katolska Kyrkan. Vissa av dem sökte exil i Spanien. Men Damerna i Vitt fortsätter att demonstrera för 50 andra fångar som dömts för våldsbrott.” Nyhetsbyrån AP skriver att dessa ”normalt sett inte bör betraktas som politiska fångar…en noggrann undersökning visar att det handlar om terrorism, kidnappningar och andra våldsbrott.” Åtminstone två av dem är skyldiga till mord på civila. Amnesty försäkrar att man inte kan betrakta dessa personer som ”samvetsfångar”.
Av dessa skäl är den kubanska oppositionen isolerad i Kuba och saknar helt och hållet stöd i befolkningen. En före detta chef för USAs Intressekontor skriver själv till UD, i ett brev som avslöjats av Wikileaks: Dissidenterna ”har inget inflytande i det kubanska samhället och erbjuder inget politiskt alternativ till Kubas regering.”
Liberación 130712. Artikel av Salim Lamrani. I originalet finns källhänvisningar och utförligare text. Foto: Cubadebate, Cuba
Översättning: Zoltan Tiroler
Nya arbetsmarknadslagar ute på remiss hos arbetarna
Nya regler och lagar för arbetsmarknaden ska beslutas. Dessa ska gälla antställda i offentliga såväl som i privata företag. Förslagen ska nu först diskuteras på landets arbetsplatser mellan 20 juli och 15 oktober innan processen går vidare, enligt beslut i Nationalförsamlingen.
Det nuvarande regelverket är i kraft sedan 1985 och sju av de 14 kapitlen har modifierats under tiden på grund av de ekonomiska och sociala förändringarna i landet.
Fackföreningarna har betonat vikten av att arbetarna aktivt deltar i diskussionen för att lägga fram sina synpunkter på förslagen.
Cubadebate 130715
Foto: AIN, Cuba
Översättning: Zoltan Tiroler
USA bötfäller italiensk bank
Häxjakten på banker som har förbindelser med Kuba fortsätter. Nu är det Intesa SanPaolo S.p.A, Italiens näst största bank, som tvingas betala 3 miljoner dollar till USA för ”uppenbara brott” mot USAs blockad. Mellan 2004 och 2008 har banken hanterat 53 transaktioner till en sammanlagd summa av 1,6 miljoner dollar. Utländska banker har upphört med tjänster till Kuba på grund av en konsekvent och stenhård politik från Obamaadministrationen. Det är U.S. Office of Foreign Assets Control (OFAC) som sköter övervakningen av banker och driver in pengarna utifrån USAs målsättningar i utrikespolitiken.
Cuba Central Team (USA) 130705
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
”Operation Salsa” – USAs senaste plan
Ibland får vi från vänligt sinnade personer information om de aktivieter som USA genomför mot Kuba. I detta fall gäller det detaljer om Obamaregeringens nya planer. De genomförs med hjälp av CIA, som i sin tur utnyttjar USAID, SINA (USAs Intressekontor i Havanna), USAs allierade inom EU och vissa NGO-er (icke-statliga organisationer).
Planerna går under namnet ”Operation Salsa”. Första steget var att ge instruktioner till flera dissidenter att de skulle resa utomlands. Några skulle börja sin turné i Latinamerika och andra i Europa. Men samtliga skulle åka till USA. Där analyserades hur olika aktioner under de senaste månaderna genomförts, framtida planer lades upp och regeringsmotståndarna stärktes av möten med viktiga personer i USA. I vissa fall gavs de träning i användning av IT. Det viktigaste syftet var att skapa en koordination mellan ledare för olika grupper. Att få till samverkan mellan grupperna är ett ständigt problem, eftersom det är så många som vill vara ledare för en grupp. Det ger mer stödpengar.
För att ge det hela en politisk prägel genomfördes en konferens i regi av Directorio Democratico Cubano. Det gavs en akademisk touch genom deltagande av Instituto de Estudios Cubanos y Cubaamericanos vid Miamis universitet. Kostnaden för konferensen var ca 75 000 dollar.
En lång diskussion fördes om de slagord som ska användas. Värdarna för konferensen ville byta ut det hittills använda ”Jag samarbetar inte med diktaturen”, då detta inte vunnit någon anklang hos kubanerna. Efter stor möda enades man om ”Kuba förändras om du vill – jag vill”. Vissa deltagare gillade inte denna slogan eftersom ”förändring” (change, cambio) kunde knytas till Obama. De ville något annat, men mötesledningen anförde att det nya slagordet noggrant analyserats (förmodligen av CIA) så borde det godkännas.
Grupperna fick i uppdrag att genomföra manifestationer och ställa krav. Dessa gicks igenom och innefattar krav på högre lön, fri tillgång till Internet, kamp mot diskriminering, erkännande av ”oberoende” journalister etc. Ett annat beslut var att den 24:e i varje månad svära trohet till fanan.
En annan diskussion gällde överförningen av pengar till grupperna i Kuba. Exilgrupperna i Miami vill gärna sköta penningöverföringarna själva, men då det visat sig att en stor del av pengarna stannar i Miami har USA utnyttjat europeiska ONG-er. De kubanska grupperna sade sig vara nöjda med penningdistributionen, eftersom försändelserna blivit större.
I samband med konferensen genomfördes enskilda möten med alla ”ledare” då olika aktioner konkretiserades. Som belöning skulle aktivister som utmärkt sig få utlandsresor, men det framhölls att det är viktigt att de åker tillbaka till Kuba, för att inte grupperna ska tappa slagkraft.
Det gäller alltså att lyckas med att samla krafterna hos alla organisationer för en ”demokratisering” av Kuba. Grupperna har instruerats att fördöma de ekonomiska reformer som genomförs och hävda att dessa inte kommer att lösa landets problem. Detta är alltså ”Operation Salsa”. Snart kommer vi att få se plakat med gruppernas krav. Ty utan demonstrationer och plakat blir det heller inga pengar från CIA.
Vår kära Bernie har gått bort - kämpe för Kuba och för frihet åt De Fem
Idag nåddes vi av sorgebeskedet från Irland att vår vän Bernie Dwyer har lämnat oss efter en tids svår sjukdom. Hon lämnar ett stort tomrum efter sig, men kommer för alltid att finnas i våra hjärtan. Våra tankar går med djupt deltagande till hennes familj och nära vänner.
Bernie var journalist, filmproducent och en outtröttlig kämpe för Kubas sak och för rättvisa åt de fem kubanerna, politiska fångar i USA för att de avslöjat terrorismen mot Kuba.
Bernie var under många år verksam i solidaritetsarbetet för Kuba i sitt hemland Irland. Från slutet av 90-talet bodde hon på Kuba där hon arbetade som journalist på Radio Havanna och som prisbelönad filmproducent. I sina första dokumentärfilmer anknöt hon till samband mellan de två öarna Kuba och Irland, t.ex. i filmen om Che Guevara och hans irländska bakgrund, Che: The Irish Legacy . Che Guevaras farmors familj utvandrade från Irland till Argentina under hungersnöden på Irland vid mitten av1800-talet.
Bernie engagerade sig tidigt i fallet med de fem kubanerna och har alltsedan deras fängslande 1998 kämpat för att bakgrunden till deras gärning ska bli känd i vida kretsar. De fem kubanerna agerade för att stoppa terrorn mot Kuba genom att infiltrera högerextremistiska exilkubanska grupper i Miami och rapportera till Kuba om deras verksamhet. Bernie säger i en intervju 2012: ”USA:s regering gjorde ytterst lite åt de terroraktioner som planerades och i vissa fall finansierades och tränades terroristerna av CIA. De Fem infiltrerade dem för att rapportera om deras aktiviteter.” De Fem hade alltså ett uppdrag mot terror, och detta blev också namnet på den film Mission Against Terror som Bernie och hennes medarbetare Roberto Ruiz Rebo producerade 2004.
Mission Against Terror: The Case of the Cuban 5 vann flera pris och särskilda hedersomnämnanden. Bernie reste ut på turnéer i Nordamerika och Europa för att presentera filmen och tala för frigivandet av de fem kubanerna. Många av De Fems anhöriga medverkar i filmen och Bernie utvecklade nära vänskapsband till dem. Den mänskliga aspekten är ett mycket viktigt drag i filmen. Den kände f.d. CIA-agenten Philip Agee, som gick bort 2008, medverkar också i denna film och vittnar om USA:s terror mot Kuba.
2008 fick Bernie ta emot Kubas Vänskapsmedalj för sitt mångåriga engagemang för Kuba och arbete för rättvisa för de fem kubanerna.
2010 kom Bernies nästa film som visade hur USA:s ”diplomati” arbetar på Kuba. The Day Diplomacy Died handlar om hur USA genom sina diplomater på intressekontoret i Havanna betalade och dirigerade ett flertal personer på Kuba som utgav sig för att vara oberoende journalister. I flera intervjuer avslöjade hon hela denna oblyga verksamhet, vars syfte var att underminera det sociala samhällssystem Kuba byggt upp sedan revolutionen 1959. Hon visade också på det enastående arbete som agenter i Kubas säkerhetstjänst uträttat när de infiltrerade och avslöjade de s.k. dissidenterna och också avstyrde attentat och våldsaktioner.
Bernie Dwyer har många vänner här i Sverige och också i många andra länder.
Bernie vi hedrar dig och din gärning, vi vill fortsätta i dina fotspår och fortsätta den kamp som du drev så länge du levde.
Onsdag 10 juli 2013
Svensk-Kubanska Föreningen Kommittén Frige De Fem
Martin Österlin Vania Ramírez
USAs regering mörkar undergrävande verksamhet
På senare år har den undersökande journalisten Tracey Eaton begärt ut dokument fler än 100 gånger refererande till Freedom of Information Act. Svarsfrekvensen har varit ca 50. Av dessa har ingen varit ocensurerad. Nästan alla har stora partier borttagna och flera dokument har helt enkelt inte lämnats ut. Alla dokument som lämnats ut har dröjt mycket länge.
Begäran att se förslagen 2008 från Freedom House, om hur USA ska påverka missnöjda kubanska ungdomar, till USAs UD var inget undantag. Han fick vänta i närmare två år för att få ut dokumenten.
Av den text som återstår efter censuren framgår att Freedom House begärde 576 976 dollar i ett program riktat till kubanska ungdomar, där man skulle försäkra dem om att det var säkert att ansluta sig till den politiska oppositionen. Det som inte lämnades ut är hur pengarna, som skulle spenderas på mindre än ett år, skulle uppnå målet.
Likaså lämnades inte de två opinionsundersökningar, som citeras i ansökan, ut. Inte heller opinionsundersökningar från 2005 och 2007 lämnas ut.
Motivering för programmet har getts av Commission for Assistance to a Free Cuba i en rapport till presidenten. I en mer än 500-sidig rapport från 2004, identifieras ”ungdomar, kvinnor och Afrokubaner som nyckelgrupper.”
Tack vare Mr Eaton känner vi till att USAs regering anser dessa grupper vara lätta att värva. Eaton har tidigare rapporterat att 6 av 21 miljoner dollar från USAs regering för att ”öka användningen av sociala medier”, öronmärktes för barn så unga som 12 år. www.alongthemalecon.blogspot.com/2013/06/targeting-disenchanted-cuban-youth.html
Along the Malecon 130613
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
UNESCO hyllar arvet efter Che
En samling dokument om den Kubansk-Argentinske gerillakämpen Ernesto Che Guevaras liv och verk har nu inkluderats i ”the International Memory of the World Register”. Kubas Nationella UNESCO Kommission säger att initiativet är ett erkännande till Che Guevaras bidrag till revolutionärt tänkande i Latinamerika och i hela världen. Hans idéer och tänkande har gjort honom till en symbol för befrielse och internationalism.
Dokumentsamlingen, som ställts samman av Kuba och Bolivia, omfattar 1 007 dokument. Av dessa är 431 Ches egna manuskript från åren mellan 1928 och 1967 (då han mördades på order av USA). Det betyder att här finns både hans barndom, ungdom och hans tid som gerillakämpe i Bolivia.
The Memory of the World Program skapades av UNESCO 1992 för att bevara och sprida och bevara viktiga dokument inom politik, filosofi, litteratur och musik för eftervärlden.
2013 års första tropiska storm, Andrea, har skadat 1 900 bostäder och åstadkommit avsevärda förluster för skörden i provinsen Pinar del Rio. 2 600 personer evakuerades på grund av översvämningar och hundratals hem står under vatten.
Myndigheterna försöker minimera de långsiktiga skadorna på provinsens odlingar av majs, sötpotatis, kassava, meloner och grönsaker. Tobaksodlingarna, de viktigaste i landet, visar skador på grund av ”för hög fuktighet”, vilket kan medföra att mer än 13 000 ton tobaksblad förstörs i efterverkningarna av stormen. Nederbörden i samband med stormen överskred medelnederbörden i juni med 188 %.
Cuba Central Team (USA) 130614
Foto: www.cubadebate.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
USA fryser kubanska tillgångar
Förra året frös USA kubanska tillgångar i fonder och egendom för 245 miljoner dollar, enligt uppgift från USAs Finansdepartement och dess rapport om ”Terroristtillgångar”. Året innan, 2011, var siffran 241 miljoner dollar.
Cuba Central Team (USA) 130607
Foto: www.radioguantanamo.icrt.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Parad mot homofobi
För sjätte gången hölls en årlig parad i Havanna mot homofobi. I paraden deltog ca 500 medlemmar och supportrar till Kubas HBTQ-rörelse. Mariela Castro, chef för CENESEX, inledde marschen och manade till dialog i Kuba för att eliminera fördomar i familjer som hon anser vara ett av de mest känsliga områdena när det gäller rättigheter för de som tillhör HBTQ. BBC rapporterade stort från paraden.
Cuba Central Team (USA) 130517
Foto: Granma Internacional
Översättning: Zoltan Tiroler
Det som USA-presidenter säger till studenterna
Nu när det är examenstider påminner vi om de känslosamma tal som Bush höll i Florida 2007 vid en examenshögtid i Miami Dade College: ”I Havanna och andra kubanska städer finns det människor som ni som går i skola och drömmer om ett bättre liv. Tyvärr kvävs deras drömmar av en grym diktatur som nekar dem all frihet i namnet av en mörk och diskrediterad ideologi.”
Som jag önskar att jag hade varit i publiken! Jag skulle ha rest mig upp och skrikit: ”I Kuba är all undervisning helt gratis. Medan de flesta av de ungdomar som sitter här är fångna i en enorm skuld som de får betala av under större delen av återstoden av sina liv!”
Och när säkerhetsvakterna skulle kommit för att släpa ut mig hade jag ropat: ”Och ingen i Kuba är tvungen att låta sig värvas av krigsmakten för att få möjlighet till ekonomiskt stöd för att kunna studera, såsom Bradley Manning var tvungen att göra!”
Och medan de släpade ut mig skulle jag försökt tillägga: ”Och Kongressen har beslutat om en lag som gör det omöjligt för studenter att förklara sig vara i konkurs för att bli fria från sina skulder.”
Medan de håller mig fast med en arm pressad runt min hals, skulle jag sluta med protesten: ”Vet ni att människor i det här landet som är över 60 år har studieskulder på mer än 36 miljarder dollar? Och att studenter har begått självmord för att de inte kan betala skulderna?”
Jag vet inte om professor Bush med sitt intellekt skulle kommit på något att svara, men det sista jag skulle hört från studenterna medan man satte handklovar på mig skulle vara: ”Om du inte gillar USA, varför flyttar du inte till Kuba?”
Det är synd att de måste betala så höga terminsavgifter, men de lyckas i alla fall bli hjärntvättade.
Låt oss återvända till vår nuvarande president. Vid examen i Morehouse College, Atlanta, Martin Luther Kings universitet, sade han 19 maj: ”Jag vet att när jag ligger på min dödsbädd kommer jag inte att tänka på någon särskild lag som jag genomdrivit, inte heller på den politik jag stått för, jag kommer inte att tänka på de tal jag hållit, inte heller på Nobels Fredspris som jag fått. Jag kommer att tänka på en fridfull eftermiddag med min hustru. När vi sitter vid middagsbordet och ser familjen lycklig, frisk och med vetskapen att de är lyckliga, friska och vet att de är älskade. Jag kommer att tänka ifall jag gjort mitt bästa för dem.”
Och jag som skulle dyka upp vid denna examen som Zelig i Woody Allens film skulle ha ropat: ”Och vad säger du om den lyckliga familjen som sitter runt middagsbordet i Pakistan eller Afghanistan och en missil, din missil, kommer genom taket och förvandlar denna lyckliga familj till ben, blod och damm? Vad säger du om de lyckliga familjer i Jemen, Irak, Somalia, Pakistan och Libyen som du attackerat med drönare och missiler? Varför har du inte lämnat tillbaka Nobels Fredspris? Ifall du glömt det så var det ett Fredspris!!
Oh, vad snutens elbatonger gör ont! Var snäll och bidra så att jag kan betala borgen.
(William Blum är författare till Killing Hope: U.S. Military and CIA Interventions Since World War II, Rogue State: a guide to the World’s Only Super Power . Hans senaste bok är America’s Deadliest Export: Democracy.
Cubadebate 130607 från William Blum i Counterpunch BBlum6@aol.com Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
USA hindrar världsstjärnor att tävla
Trots Obamas uppmjukningar av utbyte av delegationer mellan USA och Kuba så är det mängder med kubaner som nekas inresa, antingen det är till akademiska konferenser eller, som i ett aktuellt fall, idrottsstjärnor.
Yipsi Moreno, som tre gånger vunnit världsmästerskapen i slägga, och Yargelis Savigne, som vunnit VM-titeln i tresteg, har båda nekats att resa till USA för att delta i Eugene Diamond League. En tredje kuban, Orlando Ortega, har däremot fått visum och blir därmed den ende kuban som kan delta i tävlingarna i USA, som börjat med deltävlingar i Doha, Shanghai och New York
Cuba Central Team (USA) 130531
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
Kubas vicepresident träffar representant för Syrien
Kubas förste vicepresident, Diaz-Canel Bermudez, tog i onsdags emot Dr Moshen Bilal, representant för Syriens regering. De två ledarna diskuterade konflikten i Syrien. Bilal hälsade från president Assad till Fidel och Raul Castro. Diaz-Canel upprepade Kubas uppfattning att det syriska folket har rätt till självbestämmande och oberoende, utan intervention eller inblandning från främmande makter. På mötet deltog också Kubas vice utrikesminiser Sierra Diaz.
Förra året växte Kubas ekonomi med 3 % enligt Kubanska Statistikbyrån. Tillväxten hämmades till av skador från orkanen Sandy.
Tillverkningsindustrin växte med 2,3 %, transporter och kommunikation med 2,8 %. Jordbruket, som drabbades hårt av Sandy, backade med 1,2 %.
Cuba Central Team (USA) 130607
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
Det måste ha blivit bättre i helvetet
”Om de sagt mig i Kuba om hur det är i det här landet [Spanien] så skulle jag stannat i Kuba”, säger en spansk dissident som nu lever i Spanien. Det måste ha blivit bättre i helvetet. Jag vet till och med platser som har AC där.
Jag försöker inte bagatellisera situationen som fler än 100 kubanska dissidenter och deras familjer möter. De flyttade 2010 till Spanien efter att det landet förhandlat fram deras frigivning. Men det finns en poäng här. Speciellt när man tänker på att det är så många som dagligen propagerar att Kuba är ett helvete på jorden.
Nu visar det sig att det karibiska Hades är bättre att leva i än Spanien, ett land så djupt nere i ekonomisk kris att det får Dantes Inferno att verka vara bättre. Särskilt om du inte hör till den 1 procent som gjordes berömt av Wall Street protesterna.
Jag hoppas på en lösning. Jag hatar att se folk lida i onödan. Särskilt när det finns barn med i bilden. Och när det gäller dissidenterna i Spanien är det många barn och andra familjemedlemmar som lider stor nöd. Många av dem utan pengar, mat eller tak över huvudet. Och nu ber en del om att få åka tillbaka till Kuba, vilket enligt mina landsmän här i Miami är samma sak som helvetet.
Man kan ju undra. Och jag kommer att tänka på några frågor:
Om det verkligen handlar om mänskliga rättigheter varför hjälper de som skriker om att de saknas i Kuba inte de ca 700 kubanerna i Spanien?
Skulle detta inte vara den idealiska situationen för de många grupper och individer som finansieras av USAs regering för ”deras arbete i Kuba” att använda de miljontals dollar de får till att hjälpa sina landsmän som fastnad i en svår nödsituation i Spanien?
Istället för att slösa miljoner och åter miljoner på propagandasändarna Radio och TV Marti, som bara duger till att skapa jobb och politiska medhjälpare i Miami för att behaga sådana som [högerextremisterna i USAs Kongress] Diaz-Balart och Ros-Lehtinen. Har någon tänkt tanken att använda dessa pengar för att hjälpa dessa kubaner i Spanien. (50 miljoner dollar på fem år skulle räcka till 1 200 dollar var till de 700 kubanerna).
Var är nu det lilla antal dissidenter som är så duktiga på att manipulera media och som nu turnerar runt hela världen och får saftiga checkar till sina människorättskampanjer? Varför visar de så lite eller inget intresse för sina bröder och systrar som sitter i klistret i Spanien?
Jag är säker på att du som läser detta kan komma på ytterligare frågor.
Faktum är att Kuba har sina problem. Många. Men det är inte det helvete som några försöker att få dig att tro. Och uppbackade av i huvudsak US-dollar (våra skattepengar!) så pågår en mer än 50 årig kampanj för att demonisera allt som har med Kuba och dess system att göra. Den traditionella pressen har hjälpt till med detta.
Och de 700 människorna som fastnat i Spanien och inte har någonstans att ta vägen är bara ”colletaral damage”. Imperiets betalda agenter som driver detta krig av lögner och halvsanningar. De känner sig tvungna att utnyttja dessa människor och sedan slänga dem på sophögen när de inte längre tjänar deras propagandistiska syften.
Så för att svara på min egen fråga: Orsaken till att så lite intresse visas för de kubanska dissidenterna i Spanien är för att de inte längre fyller någon nytta. De uppfyllde sitt uppdrag för några år sedan. Nu, vad gäller många inblandade, ju mindre vi får höra om dem, desto bättre.
Som väntat tillkännagav USAs UD att Kuba kommer att finnas kvar på listan över länder som stöder terrorism. USA har haft Kuba på denna lista sedan 1982. Denna lista består enligt UD över länder som ”upprepade gånger givit stöd till internationell terrorism.” För närvarande finns Kuba, Iran, Sudan och Syrien på listan. Jag vet inget vad gäller de övriga, men Kuba har inget på denna lista att göra.
Det har visat sig att om USA stöder en terrorist så kallas denne istället för frihetskämpe. Jag bor i en stad som givit och ger en säker tillflyktsort åt terrorister. Människor som officiellt hyllats av våra Kongressledamöter. Typer som Orlando Bosh, Luis Posada Carriles, Guillermo Novo Sampol, Pedro Remon osv. Helvete! Orlando Bosch fick hjälp på vägen av familjen Bush, Ileana Ros-Lehtinen och till och med Raoul Cantero som sedan blev domare i Floridas Högsta Domstol, utsedd av – ja du gissade rätt – dåvarande guvernör Jeb Bush.
Men det här handlar om långt mer än Miami…ska vi säga Guantanmo gulag, där USA gör som man vill med fångarna, inklusive användning av tortyr?
I årtionden har USA tagit sig an världen på unika och farliga sätt. Här är bara några exempel:
Det är det enda landet som släppt atombomber. Förött två städer och deras omgivningar, dödat och förstört livet för flera miljoner människor.
Som bistod i störtandet av en demokratiskt vald regering i Iran 1953. Allt för den allsmäktiga oljan. Denna katastrof ledde till en ännu större; revolutionen 1979 och etablerandet av en islamisk republik under Ayatollah Khomeini.
USA anföll små länder i Sydostasien, där vi inte hade någonting att skaffa. Våra beslutsfattare hade bestämt att utbredningen av kommunism i världen måste hindras. Eller har vi glömt Vietnam och president Eisenhowers dominoteori?
Agent Orange, ett kemiskt vapen som användes i Vietnam som en del i USAs krigföring som förstörde miljön och dödade hundratusentals människor. Och senare är vi upprörda över andra som använder kemiska vapen.
I mer än ett halvt sekel har USA finansierat och tränat de ansvariga för hundratals, om inte tusentals, terroristattacker på en ö-nation i Karibien i hoppet om att destabilisera och störta Kubas regering.
President Nixon och Henry Kissinger har blod på sina händer för störtandet av Salvador Allende, en demokratiskt vald president i Chile 1973.
Har vi glömt att USA utbildade och finansierade Osama bin Laden när han gick med mujahiden i Pakistan mot Sovjet i Afghanistan, för att skapa världens mest eftersökte terrorist. Och 9/11.
Sedan har vi Bush som ljög för att attackera Irak och motivera det med att de hade massförstörelsevapen. Detta ledde till dödandet av hundratusentals och bidrog till att skapa instabilitet i denna del av världen.
Jag har inte tagit med hundratals, om inte tusentals, andra av USAs aktioner runtom i världen som försökt påtvinga USAs frihet till andra. Sedan har vi lilla Kuba, bara 150 km från Key West. En ö som i hundratals år vägrat att böja sig för jätten i norr. Och för det döms de som terrorister. Som jag skrev i början; jag kallar USA hycklare.
Låt mig upprepa det: USA borde se sig själv i spegeln nästa gång det beslutar om att sätta ihop en lista med terroristländer.
60 kuba-amerikaner från olika delar av USA har skickat ett öppet brev till Obama där de protesterar mot tre kuba-amerikanska kongressmän från Florida som arbetat för att behålla Kuba på listan över länder som enligt USA ”stöder terrorism”. Brevskrivarna slår fast att kongressledamöterna varken representerar dem eller majoriteten av kuba-amerikaner. ”Att plocka bort Kuba från denna lista, som har allvarliga konsekvenser i USAs politik mot de länder som nämns, borde ha gjorts för länge sedan.”
För några dagar sedan hölls ett event, Twitthab, som samlade bloggare och aktivister på sociala medier. Där dök ingen mindre än vicechefen på USAs Intressekontor i Havanna, Conrad Tribble upp. Helt fräckt deklarerade han att han ville prata öga mot öga med deltagarna och diskutera utbyte om ”kubansk kultur” på de sociala medierna. Ingen slängde ut honom. Hövligt lät man honom delta på träffen. Men flera deltagare bloggade ironiskt om träffen efteråt. Carlos Alberto, med bloggen Chiringa de Cuba, skämtade om att diplomaten tog dem för idioter och försökte inbilla deltagarna att ”kubaner, det är dags att vi blir vänner.”
Och man måste nog vara ganska fräck för att föreslå ett utbyte när man representerar en regering som försöker strypa Kuba ekonomiskt, inte minst inom just IT. Ett land som skyddar terrorister som mördat kubaner och håller kubanska terroristbekämpare fängslade. Ett land som förbjuder sina egna medborgare att resa till ön. Ett land som finansierar grupper som försöker störta landets lagliga regering.
Flera av deltagarna påminde Tribble om att det han gjorde var att arbeta enligt Obamaadministrationens ”Soft Power”. Det vill säga en strategi som dels vidmakthåller ett strukturellt våld med bland annat blockaden, och dels föreslår dialog ”folk till folk”.
Diplomatens försök att närma sig bloggarna visar fiaskot med den lilla grupp bloggare som USA står bakom, dirigerar och betalar.
Harald Edelstam hyllades i Stockholm
– 25 000 kr insamlat
Mat, musik och minnesmärke för ett hundra kronor. Vilket fynd! Det var Juventud Latina (Latinamerikanska ungdomsföreningen) som tillsammans med Grupo de solidaredad con Cuba hade ordnat en hyllningsfest i Stockholm för att samla pengar till projektet ”11 september Chile” (Se Liberación 6 juni 2013). Det går ut på att skapa ett monument i Havanna till fyrtioårsminnet av Pinochets statskupp och ambassadör Harald Edelstams hjältemodiga insatser för att rädda Allendes medarbetare och andra progressiva i Santiago.
Det kallades ”multikulturell hyllning” men var det var Latinamerika, Chile och Kuba som märktes förutom ett mindre svenskt inslag. Johnny Vergara höll i många av aktiviteterna tillsammans med Beatriz Piñera, ordföranden i Juventud. Ulf Hultberg, och Gábor Tiroler, som är initiativtagare till projektet var där, liksom ordföranden i Harald Edelstamstiftelsen, Henrik Janbell, som själv hade räddats från Nationalstadium av Edelstam. Han höll ett kort tal och lovordade projektet. Eva Björklund från Svensk-Kubanska föreningen gav en tillbakablick på de historiska händelserna 1973.
Barn framförde chilenska danser och i sin tur fick de glädjas åt såväl en clown som en trollkarl. Sedan var det trubadurer och skickliga cuecadansare. Mats Fors som skrivit ”Svarta nejlikan” hade donerat böcker att sälja och allt som allt inbringade arrangemanget inte mindre än tjugofemtusen kronor. Summan överlämnades till Ulf Hultberg för vidare befordran till Konsthögskolan i Havanna.
Men insamlingen fortsätter! Målet är ju ett hundra tusen kronor. Latinamerikagruppernas plusgiro 136046-0, skriv "11 september Chile". Kolla på http://latinamerikagrupperna.se/edelstamprojektet
Text och foto: Gábor Tiroler
Försäkringsbolag bötfälls för brott mot blockaden
USAs Finansdepartement har dömt American Steamship Owners Mutual Protection and Indemnity Association (också känt som the American Club) till att betala 348 000 dollar för brott mot USAs sanktionslagar.
Cuba Central Team (USA) 130517
Översättning: Zoltan Tiroler
Besvikna dissidenter i Spanien
Om någon hade berättat för den kubanske dissidenten Gilberto Martinez vad som skulle hända honom i Spanien, hade han inte trott på det. Han skulle förmodligen ansett att det hade varit Castropropaganda.
7 maj vräkte spansk polis Martinez, 50, från huset i Alicante där han bodde med sin fru och tre barn. Martinez är en av 115 kubanska oppositionella som frigavs från Kuba och bosatte sig i Spanien med början i juli 2010. Till dessa kommer fler än 600 släktingar, som lämnat landet efter överenskommelse mellan regeringarna i Spanien och Kuba, under medverkan av Katolska Kyrkan.
Spanska dagstidningen El Pais citerade en gråtande Martinez som bönföll: ”Allt jag vill nu är att ni skickar tillbaka mig till Kuba.”
Efter tre år i Spanien har Martinez inte lyckat hitta något jobb utan har bara överlevt tack vare de 995 euros i månaden som han fått från Röda Korset och spanska regeringen. Det räcker knappast till en familj på fem.
”Nu får vi ingen hjälp. Om jag hade fått veta hur det är i Spanien hade jag stannat hemma i Kuba.” Andra släppta fångar har stannat i Kuba och återupptagit sina politiska aktiviteter. Alla åkte till Spanien frivilligt, vilket dubbelkollades av Katolska Kyrkan och spanska regeringen. Till och med på Havannas flygplats hade de chans att vända. Det finns inget som tyder på att det fanns några villkor.
Idag inser Martinez och hans familj att deras status bara reducerats till bara ett nummer bland många vräkta hyresgäster. Förra året uppgick antalet till 32 500, de flesta av dem spanska medborgare.
”De tog hit oss under falska förevändningar. Vi lever på gatan. Vi har flyttat från en plats till en annan. Sanningen är att politikerna tänker på sig själva och inte ordnar något för någon annan. Han anklagade regeringsskiftet [det högerinriktade PP innehar nu regeringsmakten i Spanien] för att bidragen till dem upphört.
I samband med vräkningen av Martinez fängslade polisen två män och en kvinna, samtliga kubaner. De har åtalats för missfirmelse och motstånd mot tjänsteman. De dömdes till två års skyddstillsyn.
En lärorik upplevelse av det Spanien som de drömde om i Kuba!
Aleida Guevara hävdar att nyliberalismen ”gör slut på Europa”
”Den nyliberala politiken gör slut på det väsentliga i de europeiska länderna”, anser Aleida Guevara, dotter till Ernesto Che Guevara.
I de åtstramningar som genomförs i Europa för att möta krisen ”så privatiserar man utbildning och allmän hälsovård. Sociala erövringar som arbetarna gjort genom historien förloras genom den nyliberala politiken”, deklarerade Guevara vid den ”Subversiva Festival” som hålls i Kroatiens huvudstad Zagreb.
”Det gamla Europa måste inse att tiderna förändras”, och uppmanade vänsterkrafterna i regionen att enas. ”Vänstern har upplösts i fragment. Det går inte!” Hon ansåg också att vi ”måste visa solidaritet med tredje världen”, och göra slut på överlägsenhetskomplex.
Guevara hänvisade till nationaliseringen av spanska Repsol i Argentina. ”Det har funnits spanjorer som har frågat mig om det var rätt. Att fråga det, efter att under 400 år ha stulit Latinamerikas liv och naturresurser!”, sade hon på festivalen där bland annat också regissören Oliver Stone deltog.
Brittiska vänskapsföreningen offer för USAs blockad
Brittiska motsvarigheten till Svensk-Kubanska, Cuba Solidarity Campaign, hotas av böter eller konfiskation av USAs Finansdepartement som konsekvens av blockaden.
I april skulle CSC överföra medel till medieföretaget Monthly Review Foundation i USA som betalning för 100 exemplar av boken ”The Economic War on Cuba”, skriven av den franske akademikern och journalisten Salim Lamrani. Överföringen skulle ske via Monthly Reviews bank, Chase Bank i New York. Men betalningen gjordes aldrig. Istället fick CSC ett brev från banken om att ”denna betalning har inte fullföljts på grund av att det skulle gå till en enhet som har att göra med sanktionerna som påbjudits av USA. De kräver mer information vad gäller Kuba.”
CSC kan nu antingen betala bankavgifter för att försöka återfå sina pengar, eller ge USAs Finansdepartement detaljer som sedan kan besluta att beslagta CSC:s pengar eller inte.
Bokens författare, Salim Lamrani, som just nu befinner sig i Storbritannien för att prata om boken, säger: ”Det är ironiskt att en brittisk organisation som arbetar mot USAs blockad av Kuba nu bötfälls som en direkt följd av blockadlagstiftningen. Bortsett från det mänskliga lidande som blockaden åstadkommer genom att begränsa tillgången till mediciner och medicinsk utrustning, så bryter dessa extraterritoriella åtgärder lagar i tredje land.
CSC:s ordförande Rob Miller säager. ”Det är farsartat att blockadens extraterritoriella delar används för att förhindra försäljningen av en bok som just avslöjar vidden av blockaden mot Kuba. Kanske har USA speciella invändningar mot boken. Mer troligt är att de motsätter sig betalning från en brittisk organisation som har ordet ”Kuba” i sitt namn. Än en gång visas det skrattretande av USAs blockad i detta fall när man försöker hindra läsare i Storbritannien att läsa en utmärkt bok publicerad i USA.”
Detta är inte första gången som CSC utsatts för USAs extraterritoriella lagstiftning. Tidigare har Dell vägrat att sälja laptops till CSC. Banköverföringar till olika projekt i Kuba har nekats flera gånger.
Kuba ska i dagarna ta emot det sjunde handelsfartyget i en order på ett tiotal som tillverkas vid varv i Shanghai. Kubas regering arbetar för att återuppbygga flyg- och handelsflottan, liksom järnvägsnätet. Handels- och fiskeflottan förföll efter Sovjetunionens fall och nu pågår ansträngningar att återskapa också denna.
Successivt ökar tillgången till Internet i Kuba, allt eftersom nätet byggs ut. Från månadsskiftet finns 118 nya lokaler i hela landet redo med tillgång till Internet. Utbyggnaden fortsätter. Man kan välja mellan enbart e-mail, det nationella nätet eller hela Internet inklusive mail. Priset varierar mellan 3,50 kr i timmen till ca 30 kr i timmen. De 118 nya lokalerna läggs till de befintliga drygt 200, liksom den service som Postverket redan ger. Till mailen disponerar man 50 MB och kan ta emot bilagor på 25 MB.
Den ökade servicen ligger i linje med den strategi Kuba antagit för att underlätta tillgången till IT. Betoningen ligger fortsatt på att gynna ”social användning”. [Dvs. skolor, arbetsplatser, medier, vårdcentraler och liknande prioriteras före privat användning.] Kabeln som är lagd mellan Kuba och Venezuela gör det möjligt att öka tillgängligheten, hastigheten, stabiliteten och kvaliteten på förbindelserna. Kubas tillgång till Internet försvåras av USAs blockad, som omfattar hela IT-sektorn.
Fortfarande krävs stora investeringar i det nationella nätet, som liksom i övriga Latinamerika huvudsakligen består av kopparkablar, för att öka tillgängligheten fram till slutanvändaren. Utbyggnaden fortsätter och priserna kommer successivt att minska. Det är tillåtet att ta med sig datorer och IT-utrustning för privat bruk utan att behöva betala tull. Datorer finns också till försäljning i Kuba.
Efter ett besök till Kuba förra veckan så gratulerades Fidel Castro av Generalsekreteraren för FAO, José Graziano för att Kuba redan uppnått FAO:s mål.
Vid World Food Summit 1998 sattes mål upp för att halvera antalet undernärda människor i världen fram till 2015. Kuba och flera andra latinamerikanska länder har redan uppnått målet.
Cuba Central Team (USA) 130510
Foto: Wikipedia
Översättning: Zoltan Tiroler
Diaz-Canel kritiserar mediekontroll i Kuba
Miguel Díaz-Canel, Kubas förste vice president deklarerade i måndags att försök att kontrollera nyheter är ”en omöjlig illusion”, rapporterar nyhetsbyrån EFE. I ett TV-sänt tal vid ett möte med lärare slog han fast:
”Idag kommer nyheter från alla håll, bra och dåliga, sanna eller manipulerade, de cirkulerar på nätet, de når alla, folk tar del av det. Så vad är värsta alternativet? Tystnad.”
Diaz-Canel uppmanade dem som deltog på seminariet att hålla debatter och diskussioner i klassrummen. Tidigare i år har han sagt att medierna behöver förbättras.
Cuba Central Team (USA) 130510
Översättning: Zoltan Tiroler
Dissidenten Fariñas i Miami
Kubanen Guillermo Fariñas befinner sig dessa dagar i Miami på väg till Europa för att ta emot Sacharovpriset för mänskliga rättigheter. Förutom att vara oppositionell har han egenskapen av att ha genomfört närmare 100 hungerstrejker, vilket gör honom till en världsmästare inom området.
Chefen för Amerikaavdelningen inom EU, Christian Leffter, säger att hans vistelse på Kuba varit produktiv för att få igång en dialog mellan parterna.
Syftet med besöket till Kuba var att främja dialog för ett avtal som skulle vara basen för ökat utbyte, sade Leffler vid en presskonferens i Havanna. Han uttalade sig för att utöka nuvarande förbindelser och förutspådde att EU skulle vara en viktig handelspartner för ön.
Det finns ömsesidiga intressen även om det också finns skiljaktigheter. EU anser det vara lämpligt att diskutera och påbörja förhandlingar i slutet av året. ”I ekonomiskt hänseende är målet att bygga en stabil bas för att bredda relationerna mellan Kuba och EU.” Han påpekade att Kuba är enda landet i Latinamerika och Karibien som EU inte har något handelsavtal med, och detta är ett förhållande som inte bör fortsätta.
Leffter fördömde de ensidiga åtgärder som vissa länder tillämpar mot Kuba och upprepade EU:s kritik mot USAs blockad. Han sade att Kuba är en uppskattad partner på andra sidan Atlanten och att ett avtal skulle gynna bägge parter. Han sade också att trots att euro-zonen genomlever en svår kris så kommer EU att fortsätta sina samarbetsprojekt och utbyte med omvärlden. Enligt honom är det ingen lösning på krisen att europeiska länder minskar samarbetet, investeringarna eller utbytet med omvärlden.
Han såg också positivt på integrationsarbetet i regionen och organisationer som Celac, som Kuba för närvarande leder i ett roterande ordförandeskap.
Antonio de Aguiar Patriota, Brasiliens utrikesminister, tillkännagav att Brasilien ska hyra in ca 6 000 kubanska läkare som ska skickas till avlägsna områden i landet, rapporterar BBC. Även om detaljerna inte är klara så visar detta på ett ökande samarbete mellan Brasilien och Kuba. Här ingår också utvecklingen av hamnen i Mariel som ett speciellt utvecklingsområde, produktion av biobränslen och livsmedelssäkerhetsprogram, liksom samarbete i tillverkning av mediciner för försäljning i Brasilien och andra länder.
De båda länderna undertecknade ett kontrakt på 176 miljoner dollar för att modernisera fem av Kubas flygplatser. Non-stopflygningar mellan Kuba och Brasilien ska börja 10 juni. Då börjar Cubana flyga mellan Sao Paulo och Havanna en gång i veckan.
Cuba Central Team (USA) 130510
Foto: Grama Internacional, Cuba
Översättning: Zoltan Tiroler
Brasilien anställer kubanska läkare
Brasilien planerar att hyra in 6 000 kubanska läkare som ska tjänstgöra i de avlägsna delar av landet där sjukvården är i stort sett obefintlig. Förhandlingar pågår med den Washingtonbaserade panamerikanska sjukvårdsorganisationen PAHO om att kubanerna ska få arbeta i Brasilien.
Men brasilianska läkarförbundet protesterar och hävdar att den kubanska läkarutbildningen är sämre än den brasilianska. Under de senaste tio åren har Kuba skickat 30 000 läkare till Venezuela
Eskilstunakuriren 130508
Foto: Juventud Rebelde, Cuba
Maj mot homofobi
I maj firar Kuba VI dagen mot Homofobi, som del av ansträngningarna för att främja tolerans och utrota alla former av diskrimination. Fram till den 25:e genomförs work-shops, folkliga fester och artisuppträdanden i Havanna och Ciego de Avila. Chefen för CENESEX (Kubas RFSU), Mariela Castro, förklarade att detta är det mest synliga av ett långsiktigt pågående arbete för att skapa medvetenhet om vikten av full integration i samhället av alla, oavsett sexuell läggning.
Hon framhöll att dagen innefattar en rad olika aktiviteter, kulturella, idrottsliga, utbildningsmässiga och rekreation som vänder sig till alla kubaner, inte bara de som inte är heterosexuella. Det räcker inte med att legalisera sexuella rättigheter utan det handlar om utbildning och att ändra mentaliteten.
Castro Espin betonade att Riksidrottsförbundet deltog i aktiviteterna och också i en manifestation av Idrott mot homofobi.
ACN 130507
Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
USAs ekonomiska sanktioner under Obamaadministrationen
När Obama kom till makten i USA 2008 markerade det början på en ny stil gentemot Kuba jämfört med Bushadministrationen. Men, med undantag för avskaffande av några av alla restriktioner som gäller resor till Kuba, så fortsätter de ekonomiska sanktionerna. Det innefattar också dem som drabbar tredje land. Den franske forskaren Salim Lamrani ger några exempel.
Under valkampanjen 2007 gjorde kandidaten Obama några klarsynta kommentarer om USAs förlegade politik mot Kuba och när han var vald deklarerade han sin vilja att göra en nystart med Kuba. ”Jag tror vi kan föra relationen mellan USA och Kuba i en ny riktning och börja ett nytt kapitel av utbyte under min mandatperiod.”
Obama hade förkastat sina föregångares Kubapolitik, som starkt begränsat USA-kubanernas möjlighet att besöka ön. ”Detta är både en strategisk och humanitär fråga. Det hade en djup negativ inverkan på välbefinnandet hos kubanerna. Jag kommer att ge Kubaamerikaner obegränsad rätt att besöka familj och skicka pengar till ön”, lovade han.
Obama höll sitt löfte. I april 2009 lyfte han några av begränsningarna för Kubaamerikaner som hade släktingar i Kuba. Beslutet började gälla 3 september 2009.
Men Washington har inte tvekat att fortsätta de ekonomiska sanktionerna, inklusive de som drabbar tredje land. Därmed bryter man grovt mot internationell rätt. Exempelvis gäller inte brasiliansk lag i Argentina eller venezolansk i Colombia. Men USAs blockadlagar mot Kuba tvingas på alla länder i världen. Den extraterritoriella blockadlagen föreskriver att nationell lag kan tillämpas på andra länder.
I juni 2012 bötfälldes holländska banken ING med den största summan som någonsin utfärdats sedan den ekonomiska blockaden började 1960. Finansdepartementets byrå OFAC dömde ING att böta 619 miljoner dollar för att banken förmedlat ekonomiska transaktioner med Kuba under åren 2002 till 2007. ING tvingades också avbryta sina relationer med Kuba och deklarerade att ”ING har försäkrat OFAC att det avslutat transaktioner av det slag som föranlett dagens beslut.” Alltså, Washington hindrade en europeisk bank från att ha kommersiella förbindelser med Kuba.
Kuba fördömde denna nya extraterritoriella tillämpning av ekonomiska sanktioner, som förutom att hindra all handel med USA (med undantag för ett begränsat urval livsmedel) också utgör det största hindret för att utveckla handeln mellan Kuba och resten av världen.
”USAs regering har ensidigt bötfällt ING för att ha, i samarbete med sina dotterbolag i Frankrike, Belgien, Nederländerna och Curacao, finansiella och kommersiella transaktioner med kubanska företag, något som förbjuds av den kriminella blockadpolitiken mot Kuba”.
Szunin Adam, chef för OFAC, utnyttjade tillfället att varna utländska företag för att handla med Kuba. Straffet av ING skulle ”tjäna som en klar varning till alla som övervägar att undvika USAs sanktioner”, och försäkrade att Washington skulle fortsätta att tillämpa åtgärder mot andra länder.
Andra utländska företag straffas också för handelsförbindelser med Kuba. Exempelvis svenska Ericsson, som tvingades att betala 1,75 miljoner dollar för att, genom ett dotterbolag i Panama, ha reparerat kubansk utrustning med ett värde av 320 000 dollar. Tre anställda avskedades som följd av fallet.
10 juli 2012 bötfällde Finansdepartementet USA-företaget Great Western Malting Co för att ha sålt korn via sina utländska dotterbolag till Kuba. Man ska då komma ihåg att enligt internationell humanitär lag är det förbjudet med blockad av livsmedel och mediciner, till och med vid krig. Officiellt har Kuba och USA aldrig varit i krig.
I Frankrike avskedades Mano Giardini och Valerie Adilly, två chefer på USA-ägda resebyrån Carlson Wagonlit Travel, för att de sålt charterresor till Kuba. Företaget riskerar böter på 38 000 dollar för varje resa. Detta har retat upp flera anställda; ”Varför plockades inte möjligheten att boka Kubaresor bort från reservationssystemet om vi inte hade rätt att sälja dem?”. Direktören sade om fallet: ”Under dessa omständigheter måste vi tillämpa USA-lagar som förbjuder resor till Kuba också om de utfärdas av dotterbolag.” Alltså, en filial i Frankrike är ålagd att lyda USA-lagar när det gäller ekonomiska sanktioner mot Kuba och gör därmed narr av den inhemska lagstiftningen.
Mer ovanliga ekonomiska sanktioner förbjuder kubaner från att använda flera av Googles sökfunktioner, exempelvis Google Analytics, Google Earth, Google Desktop Search, Google Toolbar, Google Code Search, Google AdSense och Google AdWords. Därmed hindrar man Kuba att använda denna teknologi och massvis med nedladdningsbara produkter. Googles representant Christine Chen: ”Det står i våra regler att Google Analytics inte får användas i länder utsatta för embargon.”
Samtidigt som Washington begränsar användningen av Google och förbjuder Havanna från att koppla upp sig på den fiberoptiska kabeln för Internet, så tillkännagav USAs Utrikesdepartement att de, via USAID, skulle satsa 20 miljoner dollar för stöd till ”människorättsaktivister, oberoende journalister och oberoende bibliotek” för att sprida ”digital demokrati”.
Långt ifrån en ”nystart med Kuba” så fortsätter Obamaadministrationen att tillämpa ekonomiska sanktioner som drabbar alla, och främst de mest sårbara som kvinnor, barn och gamla. Den tvekar inte att straffa utländska företag och därmed bryter USA mot internationell rätt genom att tillämpa extraterritoriella regler. USA vägrar också att lyssna till det enhälliga kravet från det internationella samfundet som 2013 för 21:a året i rad fördömde tillämpningen av en otidsenlig och grym belägring som är det största hindret för Kubas utveckling.
CSC 130514 Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Ny korruptionsskandal skakar ”Damer i Vitt”
Sju medlemmar av dissidentgruppen ”Damer i Vitt” anklagar ordföranden Berta Soler för att lägga beslag på pengarna som gruppen förses med utifrån. Hon har också sänkt ersättningen för deltagande i den varje söndag återkommande demonstrationen i Havanna från 30 till 15 dollar. Skandalen avslöjas samtidigt som Berta Soler är i Bryssel för att ta emot mer pengar från EU.
Inledningen på utrikesminister Bruno Rodriguez i FN
I samband med den återkommande revisionen av hur länder uppfyller de mänskliga rättigheterna i FN:s Människorättsråd, inledde Kubas utrikesminister anförandet med följande:
”Vi kommer inte att presentera en avslutad uppgift, inte heller vill vi pracka på den kubanska socialistiska modellen på någon. Vi accepterar inte att det bara finns en väg och en modell som gäller universellt för demokrati. Än mindre accepterar vi de krisande industrialiserade ländernas påtvingande av sin politiska modell på andra länder. Vi fördömer politisk manipulation, hyckleri och dubbelmoral som är så vanligt när mänskliga rättigheter diskuteras.”
Cubadebate 130501 Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Kubas mest förföljda kvinna?
Våldsamt förföljd av Castrismen och fråntagen alla sina friheter genomför nu kubanskan Yoani Sanchez en turné i världen för att fördöma den hemska situationen som hon lever under Fidels och Rauls ok. Hon säger att kubanerna inte har någon frihet, inga ekonomiska resurser och att de lever instängda innanför landets gränser. Turnén återger henne inte friheten men mildrar den rejält.
Trots att hon inte har någon frihet har hon spritt misstankar om den påstådda Castristiska komplotten som mördade opponenten Oswaldo Paya när hans bil krockade med ett träd, känt i hela världen för sitt revolutionära glöd. Hennes misstankar om brott verkar ha bekräftats när den kubanska totalitära regimen vägrade att låta trädet vara med vid rättegången mot den kraschade bilens chaufför spanjoren Carromero, ledare i spanska Partido Popular. ….
När hennes turné är slut ska den modiga Yoani återvända till Kuba för att fortsätta att vara förföljd av sina kidnappare som gett henne pass. Hemma ska hon åter skicka hundratals Twittermeddelanden i månaden och fördöma Raul och Fidel för att det inte finns någon yttrandefrihet i Kuba…
Som så många andra fördömda vänstermänniskor har jag varit besviken på Castrismen sedan länge. Men det händer mig något vansinnigt: Varje gång jag hör en anti-castrist ikläder jag mig rollen av Che Guevara, tänder en kubansk cigarr och sjunger revolutionära sånger.
Antalet hungerstrejkande fångar på den av USA olagligt ockuperade basen Guantanamo i Kuba har stigit till 100 av de 166 fångarna. Siffran 100 uppges av USA-myndigheterna medan fångarnas advokater anger antalet till fler än 130.
Enligt överste Samuel Casa tvångsmatas 19 av fångarna med sonder genom näsan. Fem är intagna på sjukhus. Advokaterna anklagar USA-myndigheterna för att förringa hungerstrejken.
Cubadebate 130427 Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Kuba har uppfyllt millenniemålen
1 maj, samma dag som miljoner kubaner demonstrerar för att fira den Internationella Arbetardagen, sker utfrågningen i FN:s Människorättsråd av Kubas uppfyllande av de mänskliga rättigheterna.
Det handlar om en återkommande granskning i form av en dialog som alla FN:s 193 medlemsstater genomgår. 2009 gick Kuba första gången igenom denna process. Nu gäller det perioden 2009 – 2012 och riktar in sig på de rekommendationer som Kuba accepterade från första utfrågningen.
Kubas rapport lades fram för internationell press av vice utrikesminister Abelardo Moreno. Undantaget från rapporten är den av USA ockuperade bukten i Guantanmo, där kubansk lag inte kan tillämpas. På detta område har USA en militärbas med ett fångläger i sitt påstådda krig mot terrorismen och här pågår, enligt internationella organisationer, tortyr och kränkningar mot de intagna.
Bortsett från detta område arbetar Kuba för att nå alla fri- och rättigheter, enligt den text som läggs fram för Människorättsrådet 1 maj. På presskonferensen deltog en mängd statliga organisationer och sociala rörelser. Fler än 400 NGO-er gav sina synpunkter och rekommendationer. Majoriteten av dem erkänner Kubas framgångar inom området.
Viceministern framhöll att Kubas revolution genomfördes för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna på ön, trots de ”kolossala svårigheter som blockad, aggression och terroristaktioner” betytt.
Enligt rapporten så var den sammanlagda ekonomiska skadan som direkt orsakats av USAs blockad mer en tusen miljarder sextiosex miljoner dollar. Vidare har 681 terroristattacker och en invasion kostat 3 478 personer män, kvinnor och barn livet och ytterligare 2 099 har blivit invalidiserade.
Trots det är Kuba ett av de få länder som i huvudsak uppfyllt FN:s Millenniemål. Bland de uppnådda målen finns att extrem fattigdom och hunger utrotats. Alla har rätt till utbildning, jämlikheten mellan könen främjas liksom kvinnans ställning. Barnadödligheten är låg.
Enligt dokumentet uppgår de direkta ekonomiska skadorna av USAs blockad fram till december 2011 till mer än billón 66 mil millones dollar.
Kuba har nått hög mänsklig utveckling och finns på plats 51 av 187 länder. Om man tittar på Human Development Index utan ekonomi, hamnar Kuba på 17:e plats, vilket är den högsta placeringen bland alla utvecklingsländer.
Rapporten framhåller helheten och sambandet mellan alla mänskliga rättigheter; politiska, sociala och ekonomiska. Efter revolutionen har inga utomrättsliga avrättningar, ”försvinnanden” eller tortyr förekommit.
Ministern kritiserade de mediekampanjer i de stora medierna som förvränger den kubanska verkligheten där man ”tystar ner våra framgångar medan man förstorar och manipulerar våra svårigheter.”
I rapporten finns sammanställningar på framsteg inom utbildning, hälsa, kultur, idrott, livsmedelsförsörjning, social trygghet, religionsfrihet, behandling av kriminella i fängelse, jämlikhet mellan könen med mera. Kuba är, som resultat av socialpolitiken, ett av de länder med högst andel medborgare över 60 år. Medellivslängden är nu 78 år.
Tillgången till gratis hälsovård resulterade 2012 i att barnadödligheten sjönk ytterligare till 4,6 promille, den lägsta siffran i Karibien och Latinamerika. Landets vaccinationsprogram är ett av de mest omfattande i världen med vaccinationer mot 13 sjukdomar.
Kvinnorna intar en alltmer framskjuten position. Landet har två kvinnliga vicepresidenter och en vice talman i Nationalförsamlingen. I denna utgör kvinnorna 49 % av ledamöterna, det tredje högsta i världen. Majoriteten av den högutbildade arbetskraften är numera kvinnor och de är också i majoritet vad gäller examinerade från universiteten med 63 %.
Cubadebate 130428
Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Romprovning och litterär kväll i Jönköping
Ett 50-tal personer njöt av kubansk rom, gott käk, trevlig samvaro och René Vázquez Díaz underhållande och lärorika föreläsning på Svensk-Kubanska Föreningens succéarrangemang på ABF i Jönköping.
Zoltan Tiroler
USA:s blockad stoppar sista schweiziska banken
Zürichs kantonbank stoppar alla transaktioner med Kuba från nästa månad för att undvika att bötfällas av USA.
”Med början 1 maj avbryter Züricher Kantonalbank alla affärsförbindelser med Kuba”, sa banken till AFP. Vidare: ”Banken är del i ett internationellt nätverk och måste respektera internationella embargon och restriktioner.” Bankens talesman sade till AFP att nya regler innebär att ZKB måste försäkra sina bankpartners i USA att dess aktiviteter överensstämmer med de regler USA satt upp via OFAC, Office of Foreign Asset Control.
”Om vi inte gör det kan USA vidta åtgärder som att frysa våra tillgångar.”
Flera internationella banker har bötfällts med mångmiljonbelopp i dollar det senaste året för att inte ha följt USAs sanktioner mot Kuba och andra länder. Banken uppgav att 12 kunder skulle drabbas, men ville inte gå in på detaljer.
Chefen för Schweizisk-Kubanska Affärskammaren sade att åtgärden särskilt skulle drabba små och medelstora schweiziska företag och NGO-er som hade förbindelser med Kuba. Han kritiserade ZKB hårt och beklagade att banken med detta avskaffade den enda kanalen för utbyte med schweizerfranc, CHF.
”Nu måste transaktionerna gå genom europeiska banker som opererar med euros”. Det innebär merkostnader. Han ifrågasatte också att ZKB skar av förbindelserna då det inte rör sig om en USA-bank.
Washington har kritiserats internationellt sedan landet införde sitt embargo mot Kuba för mer än 50 år sedan. AFP 130416 Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
Hamnen i Mariel snart i drift
Den speciella utvecklingszonen som för närvarande byggs i Hamnen i Mariel ska tas i bruk inom de närmaste veckorna. Hamnen har byggts för att ta över skeppsfarten från Havannabukten. Zonen kommer att vara skattefri för export av varor tillverkade i zonen och exportavgifter återbetalas till företag som gynnar Kubas ekonomiska utveckling.
Det är brasilianska multinationella företaget Odebrecht som hanterar projektets infrastruktur. Samtidigt bidrar Brasiliens regering med 640 miljoner dollar av det totalt 900 miljoner dollar som krävs. Verksamhet i full skala beräknas påbörjas inom två år och dra till sig utländskt kapital.
Cuba Central Team (USA) 130412 Foto: Trabajadores.cu
Översättning: Zoltan Tiroler
Utländska journalister besöker kubanska fängelser
Medan en långvarig hungerstrejk pågår på USA:s tortyrcenter i Guantanamobasen så besökte journalister kubanska fängelser. De kom från AP och andra nyhetsmedia och åkte till fyra av landets fängelser. Besöken, de första på närmare tio år, gjordes inför FN:s Människorättsråds periodiska översyn av fängelser och är obligatoriskt för medlemsstater, rapporterar Havana Times. Besöket innefattade Kubas högsäkerhetsfängelse Combinado del Este. Journalisterna rapporterar om verkstäder där fångar arbetade med bland annat demontering av fordon, motorreparationer och skotillverkning, enligt AP. 27 % av fångarna i säkerhetsfängelset arbetar frivilligt och får lön medan 37 % av dem studerar i fängelset. Kubas 200 fängelser har totalt ca 56 000 intagna.
Cuba Central Team (USA) 130412 Foto: Havanatimes
Översättning: Zoltan Tiroler
Kuba fördubblar exporten av farmaceutika
Kuba planerrar att fördubbla exporten av mediciner och bioteknologi under de närmaste fem åren. Det är den statliga industrin BioCubaFarma som siktar på en export värd drygt 5 miljarder dollar. Under de senaste fem åren har exporten resulterat i inkomster på ca 2,8 miljarder dollar. BioCubaFarma består av 38 produktionsenheter med över 20 000 anställda och tillverkar ett brett utbud av mediciner, vaccin och medicinsk utrustning.
De kubanska framgångarna inom området erkänns i allt större utsträckning internationellt. Idag kommersialiseras ca 50 produkter i fler än 50 länder. I Kuba finns ett basutbud av 881 mediciner av vilka 583 tillverkas nationellt.
Du är förbjuden att resa dit
Du är förbjuden att köpa saker där
Du är förbjuden att äta där
Du är förbjuden att köpa mat där
Du är förbjuden att...
Du är förbjuden att...
Därför att det landet inte har "frihet" som vi har här!!!
FN kritiserar USA:s fångläger i Guantanamo marinbas
FN kritiserar USAs regering för att man upprätthåller fånglägret i det olagligt ockuperade Guantanmo marinbas trots försäkringar om att den ska stängas.
Dessutom uppmanar FN att USA tillåter FN:s Människorättskommission att besöka fängelset och få fritt tillträde samt möjligheter att enskilt få samtala med fångarna.
Dessa frågor restes i Geneve den 5 april av Navi Pillay, FNs Hög kommissionär för mänskliga rättigheter, som fördömde inspärrningen på obestämd tid av många av fångarna. Hon slog fast att det handlade om godtyckliga fängslanden. Hon satte fokus på fångar som fängslats på obestämd tid varav flera suttit i mer än tio år. Detta motsäger USAs hållning som påstådd företrädare för mänskliga rättigheter och försvagar dess position vad gäller brott mot mänskliga rättigheter på andra platser, tillade hon. Pillay refererade också till de fångar som genomför en hungerstrejk och hävdar att de är offer för godtycklighet och förtvivlan orsakad av lång tid av fångenskap. Hon åberopade också de löften Obama gjorde för fyra år sedan om att fånglägret skulle stängas. Trots hans löften fortsäter de systematiska brotten mot mänskliga rättigheter till de intagna och fortsätter år efter år.
Prensa Latina 130415 Foto: Prensa Latina
Översättning: Zoltan Tiroler
Kina bistår Kuba med övergång till digital-TV
Kubas Kommunikationsministerium har meddelat att Kina ska hjälpa till i övergången från analog till digital TV och därmed uppfylla ett avtal från 2011. Kubas Telekommunikationsinstitut, Lacetel, och dess kinesiska motsvarighet ska visa det digitala TV-systemet vid ett forum i Havanna.
Cuba Central Team (USA) 130322
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
”Damerna i Vitt” vill införa Spaniens 1 % - demokrati
Representanten för Damer i Vitt, Berta Soler, träffade i Madrid Spaniens utrikesminister. Hos denne bad hon om mer hjälp för att Kuba ska få en demokrati ”som i Spanien.” Det vill säga en demokrati med fem miljoner arbetslösa, en demokrati som privatiserar den offentliga hälsovården och lämnar över den till företagare i regeringspartiet, som skär ner och privatiserar den offentliga utbildningen så att tillgång till högre utbildning är omöjligt för många unga, demokratin som vräker tusentals familjer som inte har råd att betala hyran.
Det verkar inte som att någon tog med sig Berta Soler för att prata med de före detta kubanska fångarna som Spaniens regering tog hand om. Sedan har de lämnats åt sitt öde och i dag har de slagit läger på Madrids gator krävande det som lovades dem. Det verkar inte heller som Soler fick se de tusentals tiggare som sover utomhus på gatorna.
Företrädaren för Damer i Vitt krävde dessutom mer sanktioner mot sitt land från EU och mer blockad från USA. Det är Damernas och deras beskyddares uppfattning av demokrati: ett politiskt system skapad för 1 % av samhället, för varje dag mer avskytt av de övriga 99. Det är inte svårt att föreställa sig hur ett sådant system skulle bli i Kuba, vi vet vilka som skulle utgöra den privilegierade 1 procenten.
Skapandet av en ny anti-korruptionsbyrå, CEC, tillkännagavs av Kubas Riksrevisionsverk 14 mars. CECs huvuduppgift är att undersöka rapporter om korruption inom regeringsorgan och förstå orsakerna för att undvika vidare korruption. Gladys Bejerano, Riksrevisor och en av Kubas fem vice-presidenter, ska leda byrån.
Cuba Central Team (USA) 130329 Översättning: Zoltan Tiroler
Prioriteringar av den interna handeln
Vicepresident Marino Murillo uppmanade till breddning av servicesektorn och förbättringar vad gäller handeln. Ministern ansåg att trots det arbete som uträttats finns mycket att förbättra för att uppnå högre effektivitet och produktivitet i den kubanska ekonomin.
Murillo vill stärka programmet för försäljning av konstruktionsmaterial och bredda möjligheterna till underhåll genom att skapa fler kooperativ och förbättra systemet för distribution i grossistledet. Andra prioriteringar gäller energibesparing och försäljning av gas för matlagning. Det handlar också om att snabba på de nya ekonomiska aktiviteterna inom restaurangnäringen och andra tjänster.
Kuba strävar efter att förstärka produktivkrafterna utan att överge sin socialistiska modell och de framgångar som man uppnått inom det sociala området de senaste årtiondena. I dag sysselsätts ca 400 000 personer inom aktiviteter som försäljning av mat och transporter av människor och gods.
”När man promenerar längs gatorna med de nyupprustade gamla kolonialpalatsen kan det kännas som i någon uppgraderad europeisk stadsdel där de rika tagit över, om det inte vore för den färgrika tvätten som hänger på tork på balkongerna och ungarna i alla hudfärger som leker på torget. Detta är Gamla Havanna, där ett 20 år gammalt experiment i stadsförnyelse har gjutit nytt liv i en förfallen stadsdel utan att också byta ut invånarna till en högre klass. Frågan är om det kan hålla stånd mot de nya marknadsinslagen och risken för en så kallad gentrifieringsprocess, där de rika tar över.” Så skriver Emily Achtenberg, stadsplanerare och ansvarig för NACLAs blogg Rebel Currents. ”Gentrifiering, social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter.”
Upprustningen av Gamla Havanna, en egen kommun i Havanna med 3 370 byggnader och 66 750 invånare, genomförs med hjälp av en unik modell för självfinansiering och sociokulturell hållbarhet. Stadsdelen utsågs av Unesco till världsarv 1982 och upprustningen har tilldragit sig internationellt erkännande. Sedan 1993 har stadsantikvariekontoret OHC (Oficina del Historiador de la Ciudad) i samråd med kommunledningen haft kontroll över planering, markanvändning, utveckling och investeringar i den historiska stadsdelen och genom beskattning av andra verksamheter inom den historiska stadskärnan kunnat finansiera upprustning av byggnader, bostäder och samhällsservice för invånarna.
Turismen, en lösning och ett problem?
Detta angreppssätt är kopplat till öppningen för turism i början av 90-talet när Sovjetunionens kollaps ledde till detsamma för Kubas ekonomi. Det innebar att den upprustning med statliga medel som påbörjats på 80-talet stod utan finansiering. Underhållet av Gamla Havanna hade varit eftersatt redan från tiden efter andra världskriget. Då lanserades storstilade projekt för att riva hela Gamla Havanna och bjuda ut marken för fastighetsspekulation.
Rivningen stoppades av revolutionens seger 1959. Men i revolutionens program prioriterades investeringar på den fattiga landsbygden och städerna utanför Havanna, efter en kort period av omfattande bostadsbyggande för att ersätta slumbostäder i Havanna. I Gamla Havanna fortsatte förfallet fram till början av 80-talet då stadsantikvarien Eusebio Leal påbörjade ett ambitiöst upprustningsarbete. Men i början på 90-talet blev det tvärstopp: Sovjetunionens kollaps ledde till akut ekonomisk kris för Kuba som började satsa på internationell turism för att få in hårdvaluta. Leal, som också var ledamot i nationalförsamlingen, insåg Gamla Havannas värde som turistmål, men det måste rustas upp, och det skulle kunna ske med turistintäkterna.
Resultaten hittills är oerhört imponerande. De började med att rusta upp Gamla Havannas fyra historiska torg och huvudstråken mellan dem. Hittills har 30 procent av byggnaderna restaurerats med sin traditionella placering av lokaler i bottenvåningen och bostäder ovanpå. OHC driver 300 inrättningar, varav 18 hotell, en turistbyrå, restauranger, konstgallerier, museer och en radiostation. Det har ett eget byggnadsföretag och har dragit in över 400 miljoner US$ förutom skatteintäkter från privata företag inom stadsdelen. Den årliga vinsten ligger nu på 40 miljoner US$. Omkring 40 % investeras i turistverksamheten, 20 % går in i statsbudgeten och 35 % används för upprustning av bostäder, samhällsinrättningar och för sociala program. Där ingår bland annat en skola för barn med särskilda behov, en mödravårdscentral för högriskhavandeskap, en vårdcentral, och vårdbostäder för gamla och utbildningsprogram för skolbarn i alla muséer med mera. OHC driver också en verkstadsskola för att utbildning av ungdomar i traditionella byggnadshantverk. Upprustningen och de sociala programmen har skapat 13 500 jobb, varav 42 % för kvinnor och 20 % för ungdomar under 25 år.
Vilka kan bo kvar?
För det mesta har upprustningen av Gamla Havanna kunnat genomföras utan tvångsförflyttning av invånare, även om alla som berörts inte har kunnat flytta tillbaka och processen inte har skett utan problem. Många av de byggnader som rustas upp var allvarligt överbefolkade. Det gäller framför allt de gamla palatsen som under första hälften av 1900-talet delats upp i enrumsbostäder med gemensamma kök och toaletter. Vid upprustning och ombyggnad till acceptabel bostadsstandard finns inte rum för alla.
En ombyggnad föregås av samråd med de boende. OHC:s socialarbetare och arkitekter arbetar i grupp i nära kontakt med de boende för att hjälpa dem att precisera sina behov och överväga sina valmöjligheter. En del väljer att flytta till de nybyggda, rymliga och modernt utrustade bostäder utanför Gamla Havanna som OHC kan erbjuda. En del gamla flyttar gärna till de kostnadsfria vårdbostäder som har byggts i stadsdelen. Andra väljer att vänta ut upprustningen i provisoriska bostäder för att kunna flytta tillbaka.
När det gäller vilka som flyttar tillbaka finns olika versioner. En arkitekt talade om att de boende som har laglig nyttjanderätt och de som bott där längst prioriteras men även de som arbetar i stadsdelen, medan andrahands- och inneboende sällan kommer ifråga. Men frågan har kommit upp om inte upprustningen kan bidra till ökade klyftor. Och det är uppenbart att de flesta kubaner inte har råd att shoppa i Gamla Havannas lyxbutiker. Men som antikvarien Felix Alfonso säger: ”Det som gör denna upprustning så enastående är att den inte innebär gentrifiering, där de rika kan köpa upp och restaurera bostäder och köra ut de fattiga. Vår historiska stadsdel förblir en plats där vanligt folk kan bo och arbeta.”
Frågan är om den nya lagstiftningen, som tillåter att bostäder köps och säljs, släpper lös spekulationsprocesser som undergräver denna målsättning - möjligheten för de boende att flytta tillbaka till de upprustade bostäderna. Marknadsöppningen skulle kunna innebära att ägare till oupprustade bostäder i Gamla Havanna (fortfarande de flesta i stadsdelen) skulle kunna tjäna pengar på samhällets investeringar i upprustning av grannskapet genom att sälja sina bostäder till högt pris. Möjliga köpare innefattar kubaner med tillgång till pengar från släktingar utomlands, egenföretagare som tjänar bra på turistindustrin eller andra både lagliga och olagliga inkomstkällor. Uppenbart är att allt fler utlandsboende kubaner är intresserade av att köpa bostäder (vilket måste ske genom bulvaner eftersom rätten att köpa bostäder är begränsad till de som bor på Kuba). Spekulationsmöjligheterna begränsas dock av att rätten att äga sin bostad bara gäller en permanent bostad och ett fritidshus.
Framtiden får utvisa
Den stora kostnad som är förknippad med upprustning av de flesta bostäder i Gamla Havanna – byggnadernas karaktär får inte förvanskas - kan antas begränsa såväl efterfrågan som priser. Dessutom är det inte möjligt att inteckna fastigheter som säkerhet för lån. OHC uppger att de som får sina bostäder upprustade av OCH inte har rätt att sälja dem. Och det logiska är ju att de upprustade bostäderna förblir värn mot gentrifiering. Det är något att hålla ögonen på i framtiden!
En koll på marknadsläget på Cubisima, Kubas nya marknadsportal, visar att bara 300 bostäder erbjuds i Gamla Havanna av totalt 12 000 i hela Havanna. Andra populära grannskap närmare centrum, med bättre bostäder och service kan vara mer sårbara för gentrifieringstryck. Men det skulle verkligen vara synd om den turism som bidragit till att rädda Gamla Havanna skulle bli ansvarig för sociokulturell förstörelse. Ett större hot utgörs kanske ändå av den pågående nedbrytningen av de ännu oupprustade byggnaderna. Att rädda Gamla Havanna från förstörelse av ena eller andra slaget kan vara en kamp mot tiden.
Foto: Ahmed Radwan
Text: Eva Björklund
Kuba börjar tillverka miljövänlig cement
Kuba ska börja tillverka ”grön” cement med början denna månad, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Sammansättningen släpper ut 32 % mindre koldioxid och tillverkningen använder 29 % mindre energi än konventionella metoder. Projektet är ett resultat av samarbete mellan Lausanne Polytechnic University och Universidad Central Marta Abreu i Villa Clara.
Cuba Central Team (USA) 130329
Foto: Cubadebate
Översättning: Zoltan Tiroler
Uruguay närmar sig ALBA
Uruguay har begärt att gå med i den regionala valutan SUCRE, ett steg som kommer att föra landet till närmare samarbete med vänsteralliansen ALBA. SUCRE är den regionala valutan som ALBA delvis använder för att möjliggöra transaktioner mellan medlemsländer utan att behöva använda USdollar.
Skapad 2010 så genomförs transaktioner med den virtuella valutan mellan centralbankerna i länderna, medan exportör och importör betalas i den lokala valutan. Systemet används av Bolivia, Kuba, Ecuador, Nicaragua och Venezuela.
Trots att Uruguay inte är medlem i ALBA så har landet skickat en formell begäran om att gå med i SUCRE i samband med ett utrikesministerbesök i Venezuela. En rad avtal skrevs under mellan de båda länderna.
Naturmedicin (Medicina Natural y Tradicional, MNT) med tio grenar som erkänns av Hälsomininsteriet har ökat för diagnoser, förebyggande vård, rehabilitering och behandling av sjukdomar. Detta rapporterades på den IV kongress som hölls av det kubanska Sällskapet för bioenergetisk och naturmedicin. Effekten på kroniska, icke smittsamma sjukdomar framhölls särskilt.
Inför deltagare från hela landet och inbjudna gäster från utlandet förklarade dr Marta Pérez Viñas, som leder avdelningen för MNT på Hälsoministeriet. Hon fortsatte med att MNT utövas av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra tekniker. I en efterföljande intervju berättade hon om tre tillstånd som man just nu studerar nämligen högt blodtryck, substansberoende och andningsorganens sjukdomar.
Även om dessa metoder användes av ursprungsbefolkningen är det sedan 1966 som växtmediciner, produkter från bin, akupunktur, hydro- och lerbehandlingar, mineraltillskott, homeopati, blomterapi och ozonbehandlingar erkänns.
Företaget Labiofam, Finlayinstitutet och Centret för forskning och utveckling av mediciner ägnar sig åt studier av antikatarrmediciner, mediciner mot högt blodtryck och mot matsmältningsbesvär.
Under 2011 kom MNT till användning för trettio procent av sjukbesöken och tjugofem procent av inlagda patienter fick behandling av detta slag.
Julian Pérez Peña, nationell direktör för mediciner och hälsoteknologi vid Hälsoministeriet betonade den utmaning som det innebär att visa att Moder Jords frukter liksom traditionerna och kunnandet hos tusentals människor är lika omfattande och viktiga som de biomedicinska vetenskapernas formidabla utveckling under de senaste sjuttio åren.
Cubainformación, Iris de Armas Padrino, 120606
Foto: Agencia Cubana de noticias
Översättning: Gabor Tiroler
Fidel stöder Bolivias krav på kust
Fidel Castro har skickat ett brev till Bolivias president Evo Morales med anledning av att ”Havets Dag” uppmärksammas i landet. I brevet upprepar Fidel sitt stöd till Bolivias krav på tillgång till Stilla Havet, som man förlorade till Chile 1879.
Själva kriget mellan två stater med liknande historia och kultur gav skändliga konsekvenser för de två folken. De av Bolivia berövade territoriet följde gränser som kolonialmakter dragit upp och berövades på enorma resurser. På dessa områden, som rövats från Bolivia, utvinner imperialismen och kapitalisterna årligen tiotals miljarder dollar.
Fidel uppmanade det Bolivianska folket att inte ska tappa modet innan han försäkrade att det finns mycket att kämpa för i ditt, Evos, fantastiska land; mycket quinua att så, mycket livsmedel att producera, många arbeten att skapa och internationella konferenser där Bolivias rätt till en passage till havet för sina produkter proklameras. Med våld togs 400 km kust och en areal på 120 000 kvadratkilometer ifrån Bolivia, skrev Fidel.
Fidel avslutar sitt brev. ”Simon Bolivar skull aldrig ha accepterat att man skulle ta ifrån quechas, aymaras och Bolivias övriga invånare de rättigheter som Sydamerikas Befriare (Bolivar) tilldelat dem. ”Hugo Chávez, hans mest briljante efterföljare, som djupt älskade ditt land, skulle aldrig ge upp inför ett sådant vanhedrande öde”, skrev Fidel i brevet som fått bred internationell uppmärksamhet.
Cubadebate
130323
Översättning: Zoltan Tiroler
Konflikterna i Mellanöstern - Kuba försvarar folkrätten
Att motsätta sig stormakters militära ingripanden för att störta regeringar är inte detsamma som att sympatisera med den angripna regeringen. Det är ett försvar för internationell lag och rätt utan vilken enbart den starkares rätt skulle råda.
Att en opposition mot auktoritära och förtryckande regimer kan lockas att ta emot stöd och samarbeta med de imperialistiska krafterna kanske är förståeligt. Men all erfarenhet visar att det i längden gör ont flerfalt värre och leder till oöverskådliga konsekvenser.
Anfallet mot Libyen
I februari 2011 fick Aftonbladets Åsa Linderborg upprörd kritik för att hon hävdade att Fidel Castro inte - som det påstods i massmedia – uttalat stöd för Kadaffis regim i Libyen. Castro hade varnat för att Nato skulle anfalla och de förödande konsekvenser det skulle få.
De folkliga upproren i Egypten och Tunisien hade fått USA och EU att inse att de måste offra sina långvariga allierade Mubarak och Ben Ali för att kunna behålla kontrollen. I Libyen hade ett uppror startat i Benghazi men till skillnad från de fredliga protesterna i grannländerna hade de libyska beväpnats och inbördeskrig brutit ut.
Den 23 februari skrev Fidel Castro en artikel - Cynismens makabra dans - som Åsa Linderborg hänvisade till. Där skrev han bland annat
”Nu har anden sluppit ur flaskan och Nato vet inte hur den ska kunna kontrolleras igen. Nato kommer att försöka få ut så mycket de kan av den förfärliga händelseutvecklingen i Libyen. Ingen kan för ögonblicket veta vad som händer där. Alla möjliga siffror och versioner, till och med de mest otänkbara, har lanserats av imperiets massmedier och skapat kaos och vilsenhet. Det är dock uppenbart att ett inbördeskrig pågår i Libyen. (…)
Imperiets massmedier har förberett terrängen för handling. Ett militärt ingripande i Libyen är inget att förvåna sig över. Med ett sådant skulle Europa säkra tillgången till nästan två miljoner fat lätt olja (…)
Skulle ett NATO-ingripande i Libyen kunna stoppa den revolutionära vågen i Egypten?”
För några dagar sedan tog jag upp de stora utmaningar mänskligheten står inför i dag. Det intelligenta livet på vårt jordklot uppstod för omkring 200 000 år sedan, om inte nya upptäckter tyder på annat.
Vi ska inte förväxla intelligent liv med liv som sådant, som i sina mest elementära former uppstod i vårt solsystem för miljoner år sedan.
Det finns praktiskt taget oändligt många livsformer. Och i det högst förfinade arbete världens mest framstående forskare utför har tanken redan uppstått att återskapa de ljud som följde på Big Bang, den väldiga explosion som ägde rum för mer än 13,7 miljarder år sedan.
Denna inledning vore tilltagen i överkant om det inte vore för att förklara allvaret i en så otänkbar och orimlig situation som den som skapats på koreanska halvön, i en del av världen där mer än 5 av jordens för närvarande 7 miljarder människor lever sina liv.
Det handlar om den allvarligaste risken för kärnvapenkrig sedan oktoberkrisen kring Kuba 1962, för 50 år sedan.
I Korea uppstod år 1950 ett krig som tog miljoner liv. Det hade knappt gått 5 år sedan två atombomber sprängts över de försvarslösa städerna Hiroshima och Nagasaki, och på några minuter dödat och strålskadat hundratusentals människor.
General Douglas MacArthur ville använda atomvapen mot Folkrepubliken Korea. Inte ens USAs president Harry Truman ville tillåta något sådant.
Enligt bekräftade uppgifter förlorade Folkrepubliken Kina en miljon modiga soldater för att förhindra att en fiendearmé skulle få fäste på gränsen till deras fosterland. Sovjetunionen försåg dem med vapen, flygunderstöd, tekniskt och ekonomiskt bistånd.
Jag hade äran att lära känna Kim Il Sung, en historisk gestalt, uppenbart modig och revolutionär.
Om ett krig skulle bryta ut, skulle folken på båda delarna av halvön offras på det mest fruktansvärda sätt, utan att någondera skulle tjäna på det. Folkrepubliken Korea har alltid varit vänligt inställd till Kuba, liksom Kuba alltid har varit och kommer att förbli det tillbaka.
Nu, när de ha visat sina tekniska och vetenskapliga framsteg, så vill vi påminna dem om deras skyldigheter mot de länder som varit deras stora vänner. Det vore inte rätt att bortse från att ett sådant krig på ett alldeles särskilt sätt skulle drabba över 70 procent av jordens befolkning.
Om där skulle utbryta en konflikt av detta slag, skulle Barack Obamas regering, under sin andra mandatperiod översvämmas av bilder där han framställdes som den mest olycksbringande personen i USAs historia. Att undvika detta är också hans skyldighet och en skyldighet för USAs folk.
Fidel Castro Ruz
4 april 2013
översättning Eva Björklund
Correa: Blockaden mot Kuba strider mot all internationell rätt
Den mer än halvsekellånga blockaden mot Kuba är det största brottet mot OAS, de Amerikanska Staternas Organisations, stadgar och mot människornas rättigheter i vårt Amerika, sade Ecuadors president Rafael Correa.
Vi kan inte tillåta att OAS tittar åt andra hållet inför det största brottet mor dess egna stadgar, betonade Correa och tillade att blockaden bryter mot all interamerikansk rätt och kränker alla mänskliga rättigheter.
Correa uppmanade till att läsa rapporten från Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter, CIDH, så ser ni att de inte någonstans fördömer USAs blockad. De säger ingenting, de nämner den inte ens! Att döma en skojare till journalist ses som ett attentat mot mänskliga rättigheter, men blockaden mot Kuba säger de inget om. När de tar med ett avsnitt om Kuba är det för att kritisera det, men aldrig för att fördöma USA. Ännu mindre behandlar man i ett speciellt avsnitt blockaden som är ett brott, fördömt 21 gånger varje år i FN:s Generalförsamling sedan 1992.
Om man inte får säga dessa saker, nu när vi är i Påskveckan, så är det som Evangeliet säger; till och med stenarna vill gråta. Motsägelserna är alltför stora, fördömde Correa. CIDH kan inte ha sitt högkvarter i ett land som inte följer några av de interamerikanska avtalen om mänskliga rättigheter. Det är bara för mycket, det är absurt.
Enligt Correa kan makten för ögonblicket undvika att ändra sig. Men framtida generationer kommer att ha bevis för att det fanns folk som med kraft fördömde detta. Till historien blir de kvar som försvarade sanningen, värdigheten och de mänskliga rättigheterna. Och så finns det som alltid de som med glädje går i koppel och skäller med herrarna.
Ecuador och Vårt Amerika i det 21:a århundradet ska inte ha fler herrar, vi kommer inte att vara bakgården för någon. Correa uppmanade till att fördöma dessa motsägelser, lögnerna och barbariet.
Kubanska programmerare har utvecklat ett spel som gör det möjligt för spelarna att virtuellt kämpa i den kubanska revolutionen, rapporterar The Guardian. Med början från ombordstigandet på båten Granma i Mexiko och via olika strider i Sieraa Maestra kan deltagarna spela olika roller med egenskaper från revolutionshjältar som Che Guevara och Camilo Cienfuegos. Utvecklarna säger att de hoppas att spelarna identifierar sig med Kubas historia och en rörelse i vilken många av deras far- och morföräldrar spelade en roll.
Cuba Central Team (USA) 130329 Översättning: Zoltan Tiroler
7:e Internationella Spiritistkongressen avslutad
1 000 deltagare från 24 länder deltog i den 7:e Världskongressen för spiritister i Kuba, det Latinamerikanska land som har flest spiritistförsamlingar. Ämnen som spiritistisk utbildning, barmhärtighet för att bygga en fredlig värld, mental hälsa och spiritism, neurofysiologi och spiritistisk filosofi behandlades. Kongressen ägde rum på Lazaro Peña teatern i Havanna, där normalt kubanska Landsorganisationen CTC håller till.
Kongressen hyllade Venezuelas avlidne president Hugo Chavez med långa applåder och ett uttalande om att hans ”ande följer oss”. Kongressen krävde också att de fem kubanska antiterroristerna, som orättvist dömts till långa och rättsvidriga straff i USA, släpps.
Olga Salanueva, hustru till den fängslade René Gonzalez, bad om solidaritet från den internationella spiritiströrelsen för att pressa de nordamerikanska myndigheterna att låta de fem återvända till sitt land och sina familjer.
César Perri, nyligen vald till ordförande för Brasiliens Spiritistfederation, den största i världen, sade att befrielsen av de fem kubanska antiterroristerna är något som han tar upp i sina böner. Han sade också: ”Vi är bekymrade över blockaden mot Kuba, ett land som vi känner och älskar. Ett land där full religionsfrihet råder, vilket är ett av skälen till att vi håller denna kongress i Havanna. Det är ett land vars regering ser positivt på det sociala arbete som spiritiströrelsen utövar.” Perri informerade om att Kuba har 574 spiritistcenter och fler är på gång. ”Vi bör framhålla det stöd som Kubas regering och Kommunistparti givit för att vi har kunnat genomföra denna kongress.”
Cuito Cuanavale: slaget som gjorde slut på apartheid
I dagarna är det 25 år sedan slaget vid Cuito Cuanavale. Denna artikel skrevs i samband med 20-års jubileet.
Slaget ägde rum i sydöstra Angola och stod mellan Sydafrikas apartheidarmé mot Kubas armé och angolanska styrkor. Den sydafrikanska attacken ”bromsades abrupt och slutgiltigt” av de revolutionära styrkorna. Nelson Mandela sade: ” Cuito Cuanavale var vändningen i befrielsekampen på min kontinent och mitt folks kamp mot apartheids gissel.”
Debatten om slagets betydelse har varit het, delvis för att de sydafrikanska dokumenten är hemligstämplade. Jag har haft möjlighet att studera de kubanska arkiven och också många dokument i USA. Trots de ideologiska klyftorna mellan Havanna och Washington berättar dessa dokument en slående likartad historia.
Låt oss analysera händelserna. I juli 1987 hade den angolanska armén FAPLA dragit igång en stor offensiv i sydöstra Angola mot Jonas Savimbis styrkor. När Sydafrika såg att offensiven verkade bli framgångsrik, intervenerade de. Sydafrika kontrollerade vid denna tid södra Angola. I början på november hade de sydafrikanska trupperna ringat in de angolanska enheterna vid samhället Cuito Cuanavale och gjorde sig redo att förinta dem.
FN:s Säkerhetsråd krävde att Sydafrikas trupper, SADF, skulle dra sig tillbaka villkorslöst från Angola. Men Reaganadministrationen försäkrade dem att resolutionen kunde ignoreras. USAs talesman i ärenden om Afrika, Chester Crocker, sade till Sydafrikas ambassadör i USA: ”Resolutionen säger inget om sanktioner och inte heller något om hjälp till Angola. Det är ingen tillfällighet, utan resultatet av våra ansträngningar att hålla resolutionen inom vissa ramar.” Under tiden skulle SADF förgöra FAPLAs elitenheter.
I början på 1988 ansåg sydafrikanska militära källor och västerländska diplomater att Cuito Cuanavales fall var omedelbart förestående. Detta skulle varit ett förkrossande slag mot Angolas regering. Men 15 november 1987 hade Fidel Castro beslutat att skicka mer trupper och vapen till Angola tillsammans med landets bästa flygplan och piloter, de bästa luftbekämpningsvapnen och de mest moderna stridsvagnarna. Syftet var inte bara att försvara Cuito Cuanavale utan att jaga ut SADF från Angola en gång för alla. Vid ett senare tillfälle förklarade Castro strategin för Sydafrikas Kommunistpartis ledare, Joe Slovo: Kuba skulle stoppa SADF och sedan anfalla från ett annat håll som ”en boxare som med vänstern upprätthåller motståndaren för att sedan klippa till med högern.”
Bloggaren Yoani Sánchez träffar Che Guevaras mördare
Yoani Sánchez, den västbetalda bloggaren från Kuba är på världsturné. Hon har utsetts av spanska dagstidningen El País till tidningens korrespondent i Havanna och har levererat flera lögner som tidningen måst dementera.
Först i tur att träffa den i väst upphöjda bloggaren i Miami, är veteraner från den misslyckade invasionen i Grisbukten 1961. Dessa välutrustade och vältränade deltagare i Brigad 2506 besegrades i grunden av kubanska milisen som bestod av ungdomar mellan 15 och 18 år. Inkräktarna kom aldrig längre än Grisbuktens sandstränder, trots sina planer på att inta Havanna.
Det är möjligt att också den ökände terroristen Luis Posada Carriles, eftersökt av flera länder för mord, men skyddad i USA, också ska delta på mötet med agenten Sánchez. Posada Carriles har skrutit om att han låg bakom sprängningen av ett civilt kubanska flygplan som kostade 76 personer livet. Han har planerat en lång rad attentat mot kubanska intressen, men också mot progressiva regeringar i Centralamerika. Kuba, Venezuela och Panama kräver sedan många år att få Carriles utlämnad. Den som organiserar träffen är ingen mindre än den CIA-agent som gav order om att avrätta den sårade och tillfångatagne Che Guevara i Bolivia 1967.
Diario Octobre 130328
Översättning: Zoltan Tiroler
Svenska Swedish Match i varumärkesstöld
Federala myndigheter i USA fortsätter att tillåta stölder av kubanska varumärken. Mest känt är terroristorganisationen Bacardis stöld av prestigemärket ”Havana Club”, så att Bacardi säljer rom med namnet Havana Club i USA. Myndigheterna gömmer sig bakom USAs blockad för att motivera de fräcka stölderna.
Denna vecka dömde en federal domstol att General Cigarr Co. Inc. kan fortsätta att använda märket Cohiba på sina cigarrer i USA. Det är det senaste fallet i en juridisk strid som pågått i 16 år med det kubanska cigarrföretaget som tillverkar de riktiga Cohiba.
General Cigar, med säte i Richmond, Virginia, är ett dotterbolag till svenska Swedish Match, meddelar att kravet från Cubatobaco att de inte skulle få använda namnet Cohiba, tillbakavisats. Domstolen menar att eftersom Kuba inte får sälja cigarrer i USA, är Cubatobaco ingen juridisk person som kan processa i USA.
Kubanska Cohiba är cigarrmärket med högts prestige i världen. Det skapades 1966 och fick snabb berömmelse. Märket registrerades 1969. Namnet är mycket gammalt. Urinvånarna på Kuba använde tobak och kallade rullen de rökte för Cohiba. De tobaksblad som används vid tillverkningen är ”utvalda bland de utvalda” från de fem bästa tobaksodlingarna i området San Juan y Martínez i regionen Vuelta Abajo.
Stölden av namnet Cohiba, är liksom motsvarande stöld av namnet Havana Club, är ett flagrant brott mot internationella regler om varumärken, patent och intellektuell egendom.
Cubadebate 130331 Foto: Cubadebate Översättning: Zoltan Tiroler
En vald transperson visar utvecklingen i Kuba
Adela Hernandez är den förste transsexuelle person som valts till offentligt ämbete i Kuba. Enligt New York Times reflekterar valet av henne den nya inställningen i landet som fått stöd av förespråkare för HBT-personers rättigheter, som exempelvis Mariela Castro. Hernandez ser på valet av henne som en möjlighet för andra HBT-personer.
Cuba Central Team (USA) 130322 Översättning: Zoltan Tiroler
USAs propagandasändningar mot Kuba kostar mångmiljonbelopp
Budgeten för USA-regeringens radio- och TV-sändningar via kanalen Martí uppgår till ca 30 miljoner dollar årligen. Dygnet runt sänder man propaganda riktad mot Kuba. Det trots att det enligt USAs egna uppskattningar bara når 2 % av kubanerna. Kanalen började sända 1985 men redan 1959 började USA att sprida lögner via CIAs Radio Swan.
USAs blockad orsakar Kuba mångmiljardförluster. Men medieprogram strömmar in över ön. . 2 000 sändningstimmar i veckan, vilket visar att kriget om radiovågorna fortsätter.
Kubanska ”cyberdissidenten” Yoani Sanchez, som genomför en internationell turné, togs emot av höga dignitärer från Vita Huset. Hennes turné betalas av NED, National Endowment for Democracy och andra institutioner som arbetar för USA. Hon togs emot i residenset hos Ricardo Zuniga, rådgivare till Obama i Latinamerikafrågor. Talesmannen för Vita Husets säkerhetsråd tillkännagav att USA ska fortsätta ”stödja politik som stärker det fria flödet av information till och från, samt inom Kuba.”
USA avsätter årligen ca 20 miljoner dollar i sin undergrävande verksamhet mot Kuba öppet genom UD och USAID. Prioriterat är finansiering av utvalda aktörer på Internet och användning ny teknologi. Ytterligare miljontals dollar används för liknande syften av andra USA-agenturer.
Den välbetalda bloggaren träffade också extremhögern i Kongressen som Ileana Ross Lethinen, Mario Díaz Balart, Marcos Rubio och Bob Menéndez, liksom demokraten Joe García, med nära band till presidenten. Härnäst fortsätter bloggaren till terroristmaffian i Miami.
Cubadebate130321 Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Investeringar
I en längre artikel redogör Cubadebate för det senaste regeringsmötet. Vi saxar ett avsnitt om de investeringar som prioriteras:
Bland de investeringar som prioriteras framhölls de som har anknytning till turism, bioteknologi, förnybara energikällor, livsmedelsproduktion, biologiska bekämpningsmedel och gödsel, tillgång till vatten och sanitära anläggningar, bevattningssystem, kraftverkens hållbarhet och telekommunikationer. Vidare byggandet av bostäder i städerna Havanna och Santiago de Cuba, Holguin och Guantánamo. De senare drabbades av orkanen Sandy. Likaså återuppbyggnad av de områden på landsbygden som drabbats av orkaner.
Cubadebate 130318 Foto: Cubadebate Zoltan Tiroler
Kuba visar hur IT används mot landet
Aixa Hevia, viceordförande för kubanska Journalistförbundet UPEC, redogjorde för hur Internet och IT används i mediekampanjer med syfte att förvränga sanningen om landet. Kuba framförde sina uppfattningar i debatten på mötet i Ecuador som hålls av Interparlamentariska Unionen UIP där 200 parlamentariker från 168 länder deltar.
Kuba fördömde finansieringen av agenter som arbetar för att undergräva landets styre med hjälp av IT. Hevia deltog i Tredje Permanenta Kommissionen för Demokrati och Mänskliga Rättigheter som behandlar användningen av olika kommunikationsmedel för att öka medborgardeltagandet och öka demokratin.
Stärk marxismen för att möta de globala utmaningarna
Fernando Martínez Heredia, en av de största kubanska auktoriteterna i dag, uppmanar till ett stärkande av marxismen för att framgångsrikt kunna möta de globala utmaningarna. I samband med ett seminarium tillägnat den nyligen avlidne brittiske marxistiske historikern Eric Hosbawn ville Martínez uppmärksamma den okunnighet som finns om marxismen hos ungdomar i Latinamerika.
”Vi behöver smida ett socialt tänkande som effektivt kan delta i striden mellan socialismen och kapitalismen och för det ändamålet kan vi räkna med det stora arvet från Hobsbawn.”
Martínez framhöll att marxismen kan vara en avgörande faktor för Latinamerika om den utvecklas tillräckligt. Bevis på dess potential är de sociala förändringar som få förutsåg i regionen. Faktum är att Hobsbawn redan 2010, två år innan han dog, framhöll att i Latinamerika så ”pratar och styr folk politiken med begreppen från 18- och 1900-talet när det handlar om socialism, kommunism och marxism.” Exemplet från Hobsbawn är giltigt och användbart och visar att uthållighet kan vinna över det allmänt vedertagna.
”Vi som är bekymrade över de budskap som våra ungdomar matas med förstår nödvändigheten av marxismen för att bryta klyftan mellan eliterna och massorna”, tillade Martinez. Han sade vidare att Hobsbawn lärde oss att världen aldrig kommer att ändra sig om ingen gör något för att ändra den. Hans verk är en skola för att förstå de fattiga genom historien.
Den ryktbara engelske historikern dog för knappt sex månader sedan vid 95 års ålder och det kubanska kulturinstitutet Juan Marinello hedrade honom med ett seminarium om hans betydelse och verk. Bland hans stora förtjänster framhölls att han skrivit historien om de evigt marginaliserade och förtryckta.
Mellan 1996 och 2011 avsatte USAs regering 205 miljoner dollar i olika hemliga program med syftet att störta Kubas regering. Det är USAs egna siffror, publicerade av USA-regeringens revisionsorgan GAO, som analyserat resultaten.
Det är främst USAs UD och dess ”biståndsorganisation” USAID som genomfört programmen. I siffran på 205 miljoner dollar ingår inte 30 miljoner dollar om året till Washingtons illegala radio- och TV-sändningar riktade mot Kuba på frekvenser som är Kubas egna. Inte heller ingår de summor från USAs budget som används i ren spionverksamhet och extra fonder som Vita Huset har mandat att i hemlighet anslå.
Kubas UD kommenterar: ”Den sammanlagda summan visar den stora ansträngning som USAs regering gör för att driva en misslyckad politik, med skattebetalarnas pengar.”
Enligt GAO har ansträngningarna sedan 2008, i huvudsak under Obamas administration, koncentrerat sig på en rad hemliga program riktade mot Kuba genom stöd till organisationer med närvaro i ett stort antal länder. Fokus ligger på att nå de mål man satt upp, dvs ”regimförändring”. Kubas UD kommenterar: ”Syftet är att undvika den korruption som under många år karaktäriserat programmen då de kanaliserats via kontrarevolutionära organisationer i Miami. Pengarna har fyllt fickorna på de mest högerextrema grupperna.”
De kubanska myndigheterna noterar också att GAO noggrant undviker att identifiera personer eller organisationer som genomför programmen i Kuba, vilket bekräftar att det rör sig om hemliga och illegala aktioner. Istället framhålls åtgärder för att skydda och maskera aktiviteterna. Ett annat kännetecken på aktiviteterna de senaste åren är att de lägger stor vikt vid IT för att skapa bloggar och utnyttja sociala nätverk via Internet.
Vissa sektorer tilldrar sig speciellt USAs uppmärksamhet för att man vill utöva inflytande genom den, såsom afrokubaner, homosexuella, akademiker, intellektuella och konstnärer.
USAs Intressekontor i Havanna fortsätter att ge utbildning och träning till av dem utvalda individer, något som man kallar stöd till ”civilsamhället”. Dokumentet visar beslutsamheten hos Obamaadministrationen att förbättra sitt undergrävande arbete, dölja det, ge det starkt ökade resurser, försvåra upptäckt och neutralisera kubanska institutioner.
Kubas UD ifrågasätter hur långt USAs regering är beredd att gå och fortsätta att slösa skattebetalarnas pengar. Istället skulle USA kunna tillmötesgå förväntningarna hos sina väljare och bygga en konstruktiv och respektfull relation mellan länderna.
Kuba främjar användning av gratis mjukvara för teknologisk suveränitet
Fri mjukvara ska leda klasskampen i den digitala sfären för att garantera Latinamerikas teknologiska självständighet, sade akademikern Orlando Cárdenas i samband med XV:e Internationella Kongressen Informatica 2013 i Havanna.
Chefen för avdelningen Sociala Vetenskaper vid Universitetet för IT, UCI, förklarade att öppen mjukvara har sociala återverkningar som går utöver kapitalistisk egendom och direkt påverkar de fattiga länderna. Sådana system underlättar integrationen i Latinamerika likväl som massiv spridning av innovationer och utbildning.
Experten underströk vikten av att många samhällen får tillgång till fri källkod och får möjlighet att utveckla mjukvaran. Han framhöll fördelarna med en övergång till gratis mjukvara jämfört med exempelvis Microsoft. Kongressen samlar specialister från en rad länder i Kubas huvudstad vart annat år. I samband med kongressen presenterade Kuba ett operativsystem baserat på Linux-plattform som en del i landets ansträngningar att garantera teknologiskt oberoende.
Man är optimistisk tack vare operativsystemet Nova, som är anpassat för datorer med låg prestanda. Systemet är mycket stabilt och fungerar med bara 1 GB RAM-minne. Det är pedagogiskt och mycket visuellt, vilket underlättar användning.
Venezuela avbryter oljeleveranserna till Kuba om oppositionen vinner
Venezuelas oppositionskandidat Henrique Capriles tillkännagav att han ska avbryta oljeleveranserna till Kuba om han vinner de kommande valen. Han hävdar att programmet, som ger Venezuela tillgång till läkare och andra professionella i utbyte mot olja, inte gynnar Venezuela. Ett slut för dessa program skulle frigöra resurser som skulle öka arbetarlönerna och minska inflationen, enligt Capriles.
För närvarande ligger Capriles 14 % efter Nicolas Maduro i opinionsundersökningar, som sagt att han ska fortsätta programmet om han väljs.
Zoltan Tiroler
Kubas ”Human Development” är hög säger FN-organet UNDP
FN-organet UNDP karaktäriserar i sin rapport över 2012 Kuba som ett högt utvecklat land vad gäller mänsklig utveckling (”High Human Development”) och Kuba klassas i nivå med de länder i den rika världen som ligger högst i denna mätning. Detta framfördes av United Nations Development Program, UNDP i torsdags.
Rapporten om mänsklig utveckling 2013: ”Tillväxten i Syd av Mänskliga Framsteg i en Skiftande Värld”, lades fram i Mexiko City av UNDP-tjänstemannen Helen Clark och Mexikos president Enrique Peña Nieto. Texten framhåller det höga index på 0,780 som Kuba uppvisar i Human Development Index, HDI, är tack vare de stora sociala investeringar som gjorts genom åren, speciellet inom hälsovård och utbildning.(Skalan går från 0 till 1)
Kuba leder också listan på de fem länder som visar de största ökningarna av HDI under förra året. Listan består av Kuba, Algeriet, Kazakstan, Iran och Venezuela. Enligt rapporten har Kuba det nästa högsta HDI-indexet i Latinamerika och Karibien.
Cuba News 130315 Översättning: Zoltan Tiroler
Bloggaren Yoani Sanchez om de 5 kubanerna
Den i Väst upphöjde bloggaren Yoani Sanchez har förklarat att det var ett missförstånd att tolka hennes Twitterinlägg som stöd för de 5 kubaner som sitter i USAs fängelser sedan 1998 dömda för att ha infiltrerat våldsamma exilkubanska grupper i Miami.
Hon hade gjort en ironisk kommentar om den kubanska regeringens slöseri med pengar, tid och resurser i den internationella kampanjen för frigivning av de fem. Några timmar senare klargjorde Sanchez sin position att ”hon aldrig bett att de fem medarbetarna vid Kubas Inrikesministerium skulle friges. Jag använde min ironi för att uttrycka min uppfattning att om de friges nu skulle regeringen spara miljontals dollar av vad som nu används för att betala denna kampanj som pågått i 15 år.”
Sanchez är ute på en 80-dagars turné runt om i Västvärlden av vilka hon tilldelats priser för miljontals dollar och som sköter hennes blogg som översätts till 18 språk. Under sin turné ska hon i Miami tilldelas en medalj för sitt arbete för ”mänskliga rättigheter”.
Genom sitt avståndstagande från de 5 kubanerna har hon också definitivt lyckats avskärma sig från den överväldigande delen av den kubanska befolkningen som, oavsett uppfattningar i övrigt, i stort sett enhälligt kräver de fem hjältarnas frigivning. Å andra sidan är det inte kubanerna som är hennes målgrupp och finansiärer.
Miami Herald 130220 och andra källor
Zoltan Tiroler
Teori och praktik i sockerrörsfälten
Traditionen hålls vid liv och ett 30-tal ungdomar från jordbrukshögskolan i San Nicolas byter miljö från skolbänkarna till jordbruksmaskiner och den röda kubanska jorden för att bärga traktens skörd av sockerrör.
Studenterna har olika specialiteter i sina program, som jordbrukets mekanisering och de olika maskinerna som ingår i förädlingen av sockerproduktionen, och genom att delta i skördearbetet så kombinerar de studier med praktiskt arbete. De både lär sig själva och utvecklar arbetet på fältet genom att dela med sig av sina kunskaper till de ordinarie jordbruksarbetarna.
De är med i hela kedjan av förekommande arbetsuppgifter, från att skära sockerrören, förflytta rören och transportera det till sockerbruket för att förädlas. De kan följa hur de olika maskinerna fungerar i detalj, från service och underhåll till det praktiska arbetet med maskinerna, som de stora sockerskärningsmaskinerna och alla traktor som behövs för transporterna.
Råmaterialet transporteras till sockerrörsfabriken Riaño Hector Molina som är en av de större i västra och mellersta Kuba, och väl där finns andra grupper av studenter som studerar själva förädlingen till socker och andra produkter som görs av sockerrören. I mer än 30 år har jordbruksskolan samverkat med sockerbruket och hjälpt till att utveckla 100-tals jordbrukstekniker och ingenjörer, och som samtidigt utvecklat det praktiska arbetet med sockerproduktionen.
Achim Rödner
2013-03-17
Källa: bl.a. web@radiorebelde.icrt.cu
Foto:Elvis Gil Domínguez, Cuba
Några pärlor från Chávez tal
Jag anklagar härmed det nordamerikanska imperiet för att vara det största hotet mot jordklotet
Vänstern är tillbaka, och det är den enda vägen ut ur det bottenlösa träsk som högern fört in oss i. Socialismen bygger upp, kapitalismen ödelägger.
Liksom Allende är vi pacifister och demokrater. Men i motsats till Allende är vi beväpnade.
Det vi upplever på denna planet är en imperialistisk diktatur. Från denna plats fördömer vi det. Ned med denna imperialistiska diktatur! Länge leve demokratin och jämställdheten på denna planet.
Ur tal vid FN:s klimatmöte COP15 i Köpenhamn, 2009
När imperialismen är svag använder den maktmedel. Angreppen på Venezuela är tecken på svaghet, ideologisk svaghet.
Herr ordförande, mina damer och herrar, vi har förmågan att göra så att denna planet inte blir en grav för mänskligheten. Låt oss göra denna jord till ett himmelrike, ett himmelrike av liv, av fred av förbrödring för hela mänskligheten, för den mänskliga arten.
Ur tal vid FN:s klimatmöte COP15 i Köpenhamn, 2009
Härifrån ger jag mitt erkännande till alla dem som röstade emot oss, ett erkännande av deras demokratiska rättigheter.
Efter valsegern 2012
Fascister är inte människor. En orm är mer mänsklig.
Igår stod djävulen här. Precis här. Och här luktar fortfarande svavel. September 2006 i FN där Bush hade talat dagen innan
Låt imperiets hundar skälla, det är deras jobb: vårt er att kämpa för att uppnå våra folks verkliga befrielse. I ett svar till USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld
Arbetaren (Danmark) 130310
Zoltan Tiroler
2013-03-12
Riksrevisorn fortsätter att prioritera befolkningen
Riksrevisorn fortsätter att prioritera befolkningen och besvara deras klagomål och anmälningar mot företagsledare och andra ansvariga. Detta intygades av Gladys Bejerano, Kubas riksrevisor.
Hon sade att det handlar om att agera som sig bör vad gäller resursslöseri och felaktig användning av budget, dåliga metoder och ledning som medför korruption och brott.
Viceministern avgav en årlig rapport där det visar sig att de flesta uppklarade korruptionsfallen har skett genom klagomål och anmälningar. För att visa hur viktigt det är att lyssna till gräsrötterna och få förtroende tillade hon att när Riksrevisionen började sitt arbete så var 99 % av anmälningarna anonyma. Idag är det 24 procent. Hon betonade också vikten av att förbättra kvaliteten på kontrollerna, uppföljning av dem och utbildningen av personal med ansvar. Vi är inte ute efter att sätta dit någon, vi vill undvika att värdefulla kamrater gör beklagliga misstag. Vi vill att man uppfyller det som fastställs.
Hon framförde sitt erkännande och tackade de anställda för deras effektiva arbete och hushållande med resurserna.
Cubadebate 130302
Översättning: Zoltan Tiroler
Foto: Cubadebate, Cuba
Kajsa Ekis Ekman: Den svenska högern var livrädd för Chávez
Hugo Chávez är död. Jag sörjer. Han har knappt hunnit begravas och den svenska högern pissar redan på hans grav.
De har inte mycket att gå på. Det ärnågon rasad bro någonstans, inflation och ett handslag med Ahmadinejad. Möjligen kan de sträcka sig till att erkänna att Chávez minskade fattigdomen, ”lite” enligt DN:s ledarsida, men det var ”lätt”, enligt Johan Norberg.
Så lätt, och ändå hade ingen gjort det förut! Hur kommer det sig, ni borgare som nu snörper på munnen?
För er var det likgiltigt att mer än hälften av venezolanerna levde i fattigdom fram till 1998. Få av er hade ens uppmärksammat att landet existerade.
Efter Simón Bolívars död hade Venezuela ingen röst. Hur skulle venezolanerna ha kunnat tala om för er att sedan kolonialismens tid hade mycket lite förändrats i landet? Att en korrupt elit regerade och berikade sig själva medan många områden varken hade tillgång till skola eller läkare?
Och när situationen blivit så desperat i slutet av 80-talet att folket tog till gatorna för att kräva mat, och över tusen personer dödades av armén i Caracazo-massakern, då hade ni blickarna på annat håll.
Sedan kom Chávez. En man av folket som valdes med över hälften av rösterna. Som kombinerade en glödande passion för socialismen med en djup, religiös tro, en militär bakgrund med ett okonventionellt tilltal. Han sade: Det här landet är vårt, och det är vi venezolaner som ska njuta frukterna av det. I Chávez hade Venezuelas fattiga fått en röst.
Då med ens blev ni intresserade. Ni vevade i gång en kampanj mot Chávez med alla epitet ni kunde hitta: diktator, halvdiktator, despot, galen. Ni låtsades plötsligt ha skaffat er empati för Venezuelas folk, men ni lyssnade bara på överklassen. I själva verket var ni livrädda.
För samtidigt som Europa valde nyliberalismen och vår vänster parkerat sig framför klagomuren, slog Latinamerika in på en annan väg. Chávez var den förste, sedan följde Lula i Brasilien, Morales i Bolivia, Correa i Ecuador, Mujica i Uruguay.
Förblindade som ni var av kalla krigets dikotomi kunde ni inte se att detta inte var kommunism, utan en demokratisk, mycket moderat form av socialism. Som genomförde fler val och folkomröstningar än någonsin. Som bars fram av en heterogen folkrörelse – ursprungsbefolkningar, fackföreningar, kvinnorörelse och hbt-aktivister. Som inte alls handlade om att ta kontroll över medierna – hur skulle ni annars kunna citera överklassens klagomål, om de var så tystade som de påstod? – utan om fördelning. Jorden, som ägts av 500 familjer, fördelades genom reformer.
Genom ”misiones”-programmen skickades läkare, lärare, bostadsbyggare ut över landet. Genom en ny författning fick Venezuelas ursprungsbefolkning de mest utvidgade rättigheterna på hela kontinenten. Fattigdomen i landet halverades.
Spädbarnsdödligheten likaså. Arbetslösheten i Venezuela är i dag lägre än i EU – 8,2 procent mot 10,7 procent – till och med lägre än i Sverige. Betyder det ingenting för er?
Ni talar upprört om personkulten runt Chávez. Jag håller med. Men om det är någon som verkligen odlat en personkult runt Chávez är det ni. Det jättearbete som utförts av folkrörelserna: FNCEZ, CONIVE, Primeros Pasos de Mujer, har ni inte velat se. Som aktivisten Iraida Morocoima uttryckt det i boken ”Venezuela speaks”: Chávez öppnade bara dörren.
Med anledning av 8 mars har USA-baserade Cuba Central Team en längre artikel om kvinnor i Kuba. Ett utdrag:
Historien är väldigt intressant och komplex. I mitten på 50-talet blev jämlikhetsfrågor en viktig del av det revolutionära projektet. Efter att ha kommit till makten agerade Kubas regering i enlighet med vad man sagt och tog sig an många av de faktorer som höll kvinnor och andra tillbaka.
Om man ser till siffrorna är framgångarna utomordentliga. Enligt Rädda Barnen är Kuba nr 1 bland utvecklingsländerna vad gäller mödradödlighet, förlossningar i närvaro av medicinsk personal, barnadödlighet och andra faktorer. Antalet kvinnor som arbetar har tredubblats. Landet har uppfyllt FN:s Millenniemål vad gäller utbildning, jämlikhet mellan könen och minskning av barnadödlighet. Cuba Central Team (USA) 130308
I slutet på januari 2012 intervjuade José Vicente Rangel president Chávez. Frågorna handlade om det nyligen hållna presidentvalet. Presidenten sa: ”Jag är klar över vad jag erbjuder landet. Under dessa år har vi åstadkommit en räcka förhållanden…vi ska fortsätta att konsolidera och det är en process som fortsätter. För att bara ta en siffra om ekonomin: Ökningen av BNP, dvs den verkliga ekonomin, är 333 procent. Från 90 miljarder dollar när vi tog över, till 300 miljarder dollar.”
Vad gäller det sociala har fattigdomen minskat med 50 % och den extrema fattigdomen med 70 %. Det innebär nästan 10 miljoner människor som kommit ur fattigdomen och inte fallit ner i den igen. Det hade de gjort om inte tillväxten i ekonomin varit som den är. Det gäller det sociala, det ekonomiska och den politiska stabiliteten.”
”Vad erbjuder jag? Fortsatt stabilitet och förstärka stabiliteten för att fortsätta den ekonomiska och social utvecklingen. Det genom den demokratiska revolutionen. Vad jag erbjuder? Mer revolution, mer demokrati, mer socialism. Vi ska bli bättre på den väg vi går.”
Man behöver inte ljuga eller överdriva när man uträttat något. Ekonomen Arturo Jauretche, på Nationella Ekonomiinstitutet säger det så här: ”Genom exproprieringar, budgetar med deltagarinflytande, nya kooperativ, stora infrastrukturprojekt och internationella avtal stärks den latinamerikanska enheten och utmanar imperialismen. Det venezolanska samhället har förändrats i grunden. I samband med återställandet av oljebolaget PDVSA genomfördes en lock-out av eliten som ledde till en drastisk minskning av BNP 2002 – 2003. Därefter fick vi en genomsnittlig tillväxt på 15 % mellan 2004 och 2007, fram till den internationella ekonomiska krisen, under vilken Venezuelas ekonomi olika etapper. Tendensen har varit viktiga strukturella reformer som gör det möjligt att gå vidare från en ekonomi som är beroende av oljeexporten, och där tillgångarna tillfallit en liten minoritet, till att låta inkomsterna gynna befolkningen.
Den ekonomiska tillväxten på 47 % mellan 1999 och 2011 beror inte på oljan utan på tillverkning, byggnation och kommunikationer. Produktion och konsumtion ökade importen. Mellan 1999 och 2011 lyckades regeringen fördubbla valutareserven och betala utlandsskulden. Av försiktighetsskäl förde man hem 14 ton guld (70 miljoner dollar) från andra länder till Venezuela.
Under de senaste 13 åren har det skapats 4 miljoner arbetstillfällen som tillsammans med andra åtgärder fick 70 % av de fattiga ur detta tillstånd. 1999 tjänade de 20 % rikaste 14 gånger mer än de 20 % fattigaste. 2011 hade denna oacceptabla skillnad minskat till 8 gånger.
Idag har 95 % av hushållen tillgång till dricksvatten. 20 000 små barn har återgått till lågstadiet. Hälsovård till de fattigaste sker genom 6 700 mottagningar och 550 hälsovårdscentraler, 578 rehabiliteringscenter och 33 kliniker med avancerad teknologi. Det har resulterat att barnadödligheten för barn under 5 år har minskat från 21 till 16 promille. Medellivslängden har ökat med två år. 2012 fick regeringen erkännande från FAO för att ha utrotat felnäring och hunger. För tio år sedan var det över 80 % av befolkningen som inte hade tillgång till bra livsmedel.
Ett nät med folkmarknader med stabila och låga priser och en strategi för utveckling av jordbruket syftar till att uppnå nationellt oberoende för livsmedelsförsörjningen. Åtgärder för förbättringar av livet innefattar program för alfabetisering och skolor på olika nivåer på platser där det tidigare inte fanns några. Programmet Gran Vivienda Venezuela byggde under sina två första år 300 000 nya hus.
Om Hugo Chávez har haft en avgörande betydelse för att förbättra villkoren för medborgarna har han inte varit mindre viktig i arbetet för ett Latinamerika som söker en utväg ur krisen som nyliberalismen skapat. Integrationen, komplimenteringen av olika tillgångar i olika länder, stöd till likasinnade allt är en del av det bästa i hans testamente.
I motsats till recepten från IMF och Världsbanken, som fördjupar och inte minskar problemen; genom att fjärma sig frän Washingtonöverenskommelsen, genom att inte falla i fällor som det av USA initierade frihandelsavtalet ALCA som syftade till att bibehålla de ojämlika förbindelserna med USA; närmade sig Venezuela istället Kuba och Fidel, Brasilien och Lula, Argentina och Kirchener, Ecuador och Correa, Bolvia och Evo, Nicaragua och Daniel; han öppnade nya horisonter i Karibien och Latinamerika och hjälpte till att skapa ALBA, PETROCARIBE, UNASUR, CELAC, han anslöt Venezuela till MERCOSUR och underlättade mellanstatliga förbindelser i Latinamerika för att försöka skapa fred mellan bröder i konflikt.
Allt hans arbete utfördes under starka påtryckningar utifrån. Han respekterade mångfalden bland medierna och i val kunde man inte ifrågasätta honom. Tvärtom, valsystemet och rösträkningen räknas som de säkraste i världen. Den frid som kommer med tiden kommer att visa den avlidne statschefen i hela hans storhet och betydelse, för sitt land och för sin region.
Aldrig någonsin i Latinamerikas historia har någon ledare haft samma demokratiska legitimitet som Chavez. Från det att han vann valet 1998 var han med i 16 val. Han vann 15 av dem, det senaste i oktober 2012. Han besegrade alltid sina motståndare med mellan 10 och 20 procent av rösterna.
Alla internationella institutioner, från EU till OAS, via UNASUR och Cartercentret, intygade att valen var rätt och demokratiskt genomförda.
Carter, tidigare president i USA, har till och med sagt att Venezuelas valsystem är ”det bästa i världen”.
Den allmänna tillgången till utbildning har nått exceptionella resultat. 1,5 miljoner venezolaner lärde sig att läsa och skriva tack vare det som kallades Mision Robinson I.
I december 2004 deklarerade UNESCO att analfabetismen var utrotad i Venezuela.
Antalet barn i skola gick från 6 miljoner 1998 till 13 miljoner 2011 och antalet barn i skola uppgår nu till över 92 %.
Projektet Robinson II lanserades för att höja befolkningens utbildning till gymnasienivå. Andelen i gymnasier ökade från 53,6 % 2000 till 73,3 år 2011.
Projekten Ribas och Sucre gjorde det möjligt för tiotusentals ungdomar att studera på universitet. Antalet studenter gick från 895 000 år 2000 till 2,3 miljoner 2011.
Vad gäller hälsovården skapades ett nationellt Hälsovårdssystem som garanterade gratis tillgång till medicinsk vård för alla. Mellan 2005 och 2012 skapades 7 873 hälsovårdscentraler.
Antalet läkare gick från 20 per 100 000 invånare 1999 till 80 per 100 000 invånare 2010, en ökning med 400 %.
Projektet Barrio Adentro I gjorde det möjligt att genomföra 534 miljoner medicinska konsultationer. 17 miljoner personer kunde få vård, medan 1998 hade färre en 3 miljoner tillgång till hälsovård. 1,7 miljoner liv räddades mellan 2003 och 2011.
Barnadödligheten gick från 19,1 promille per 1 000 1999 till 10,0 promille, dvs en reducering med 49 %.
Medellivslängden gick från 72,2 år 1999 till 74,3 år 2011.
Tack vare projektet Operation Mirakel, som startades 2004, har 1,5 miljoner venezolaner som lidit av starr och andra ögonsjukdomar, återfått synen.
Mellan 1999 och 2011 gick fattigdomen från 42,8 % till 26,5 %. Den extrema fattigdomen minskade från 16,6 % till 7,0 % under samma tid.
När det gäller HDI (Human Development Index) gick Venezuela från plats 83 år 2000 med 0,656 till plats 73 år 2011, med 0,735. Därmed hamnade man i gruppen av nationer med hög HDI. (I topp finns Island).
GINI-index, som är ett mått på ojämlikheten i ett land, gick från 0,46 1999 till 0,39 år 2011. Enligt FN är detta den lägsta ojämlikheten i Latinamerika.
Undernäring bland barn har minskat med 40 %.
1999 hade 82 % av befolkningen tillgång till dricksvatten. Nu är det 95 %.
Under Chávez steg de sociala utgifterna med 60,6 %.
Innan 1999 var det bara 387 000 gamla som fick pension. Nu är de 2,1 miljoner.
Sedan 1999 har man byggt 700 000 bostäder.
Sedan 1999 har regeringen överlämnat mer än en miljon hektar jord till landets ursprungsbefolkning.
Jordbruksreformen har gjort det möjligt för tiotusentals jordbrukare att bli herrar över sin jord. Sammanlagt har mer än 3 miljoner hektar land fördelats.
1999 producerade landet 51 % av livsmedlen som konsumerades. 2012 var det 71 %, samtidigt som livsmedelskonsumtionen ökade med 81 %. Om konsumtionen hade varit oförändrad hade Venezuela producerat 140 % av det som konsumeras i landet.
Sedan 1999 har kaloriintaget ökat med 50 % tack vare projektet Livsmedel, som skapade en distributionskedja med 22 000 lager för livsmedel, där dessa subventioneras med upp till 30 %. Konsumtionen av kött har ökat med 75 % sedan 1999.
Fem miljoner barn får mat gratis genom skolan. 1999 var det 250 000.
Livsmedelsbrist har gått från 21 % 1998 till mindre än 3 % 2012.
Enligt FAO är Venezuela det land i Latinamerika som gjort mest för att utrota hunger
Förstatligandet av oljebolaget PDVSA 2003 gjorde det möjligt att få självständighet vad gäller energi.
Förstatligandet av el och telekommunikationer gjorde det möjligt att göra tillgången till dessa tjänster allmän.
Sedan 1999 har fler än 50 000 kooperativ inom alla ekonomiska sektorer skapats.
Arbetslösheten har gått från 15,2 % 1998 till 6,4 % 2012. Fler än 4 miljoner nya jobb har skapats.
Minimilönerna har gått från 16 dollar 1998 till 330 dollar 2012, dvs en ökning med drygt 2 000 %. Det är den högsta minimilönen i Latinamerika.
1999 hade 65 % av befolkningen minimilön. 2012 var det bara 21 % som inte hade mer än minimilön.
Vuxna som aldrig arbetat är garanterade en inkomst på 60 % av minimilönen.
Ensamstående kvinnor och människor med funktionshinder får 80 % av minimilönen.
Arbetstiden har minskats till sex timmar om dagen och 36 timmar i veckan med bibehållen lön.
Statsskulden var över 45 % av BNP 1998 och 20 % 2011. Venezuela drog sig ur Internationella Valutafonden och Världsbanken och betalade av sina skulder i förtid.
2012 var tillväxttakten i Venezuela 5,5 %, en av de högsta i världen.
BNP per invånare var 4 100 dollar 1999 och 10 810 dollar 2011.
Enligt den årliga rapporten World Happy Index 2012 är Venezuela det näst lyckligaste landet i Latinamerika och på plats 19 i världen.
Venezuela ger mer hjälp till den amerikanska kontinenten än USA. 2007 avsatt landet mer än 8,8 miljarder dollar till donationer och finansiering av energiprojekt jämfört med bara 3 miljarder från USA.
För första gången i historien disponerar Venezuela över egna satelliter och är oberoende vad gäller rymdteknologi. Internet och telekommunikationer finns i hela landet.
Skapandet av Petrocaribe 2005 gör det möjligt för 18 länder i Latinamerika och Karibien, dvs 90 miljoner människor, att få tillgång till subventionerad olja, med mellan 40 och 60 %.
Venezuela ger också fattiga områden i USA tillgång till subventionerad olja.
Bildandet av ALBA 2004, som Venezuela och Kuba tog initiativet till, satte grunden för en allians för integration grundad på samarbete och ömsesidighet. Åtta länder ingår och ALBA sätter människan i centrum för sina projekt för att kämpa mot fattigdom och socialt utanförskap.
Chávez är ursprunget till bildandet 2011 av CELAC som för första gången omfattar alla 33 länder i regionen och som därmed frigjort sig från förmyndarskapet från USA och Kanada.
Chávez har spelat en nyckelroll för fredsprocessen i Colombia. Enligt det landets president så: ”om vi går framåt i ett solitt projekt för fred, med klara och konkreta framsteg, framsteg som vi aldrig tidigare nått med FARC, så är det också tack vare hängivenheten från Chávez och Venezuelas regering.
Cubadebate 130308
Översättning: Zoltan Tiroler
Spaniens regering uppmanar Carromero att komma med bevis
Den spanske högerpolitiker Carromero, som körde bilen i vilken två kubanska dissidenter omkom förra sommaren, har nu tänkt om. Efter att ha dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död fick han enligt ett utlämningsavtal mellan Kuba och Spanien avtjäna sitt straff i Spanien. Fram till nu har hans version inte skiljt sig från den kubanska. Men nu är tydligen tiden inne att börja berätta sagor, vilket han gjort i Washington Post, som välvilligt vidarebefordrar historien. Det gör också svenska medier. Utan något enda litet bevis dukar man upp en historia som passar in i bilden av Kuba som man presenterat i många år. Spaniens regering vill faktiskt ha lite mer från Carromero:
Spaniens utrikesminister Joseé Manuel Garcia Margallo uppmanar ledaren för Partido Populars ungdomsrörelse Angel Carromero, att ifall han har några som helst indikationer på nya förhållanden i samband med olyckan då dissidenten Oswaldo Payá dog, vända sig till domstolen.
Hittills har Carromero bekräftat den officiella kubanska versionen om olyckan, och har förnekat uppgifter om att hans bil skulle varit förföljd, ger han nu en ny version om händelsen till Washington Post. Nu säger han att en bil bakifrån körde på honom. I bilen satt också kubanen Harold Cepero och svenske KDU-aren och Tea Party-anhängaren Aron Modig.
Spanske utrikesministern: ”Regeringen har arbetat med telegrammen som kom till ambassaden och med det gemensamt accepterade memorandum som hr. Carromero skrev på.” Under rättegången ifrågasatte varken Carromero eller hans spanska advokater de uppgifter som kubanska myndigheter presenterade om olyckan.
Ministern säger vidare att spanska regeringen ”har inte några som helst bevis på att händelserna inte hände som hr Carromero sade under rättegången och som han medgav i ett memorandum som skrevs på av spanska och kubanska myndigheter för att han skulle överföras till Spanien. Om han har några indikationer på att detta inte stämmer bör han gå till domstol.”
"Om ni vill veta vem Hugo Chavez var, titta på vilka som sörjer honom och vilka som nu firar..." Fidel Castro
En bild av Kubas miljöpolitik Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten
Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten. Där finns åter fisk att äta sedan syrehalten i bukten har stigit. Totalt har föroreningarna i bukten minskat med 58 procent. Men det finns fortfarande mycket att göra.
Det är en bild av Kubas miljöpolitik. Stadsjordbruk och lokala byggmaterialfabriker, men också konstgödning och oljeborrning är andra bilder som jag mött på en rundresa med hållbarhetstema.
Vattnet i Havannabukten har varit extremt smutsigt. Längst in i bukten ligger ett oljeraffinaderi. Tre floder som mynnar i bukten har fått ta emot industriutsläpp och avloppsvatten från hushåll. Det har länge varit en dålig vana att dumpa allehanda sopor och skräp i bukten.
Arbetet med att rena Havannabukten började med ett karibiskt projekt för vattenrening 1998. I Havannabukten bildades en specialgrupp med ett brett uppdrag, som omfattar ett stort område kring bukten. Gruppen är statlig och sysselsätter 65 specialister, och den har ett omfattande samarbete med kommunerna och kommundelsråden i området. 103 föroreningskällor har identifierats och bearbetats. Detta har alltså lett till att de totala föroreningarna har minskat med 58 procent.
Några exempel på åtgärder som har genomförts inom ramen för projektet:
• Gruppen har samarbetat med industrierna i området för att få dem att minska sina utsläpp.
• Avloppsvattnet från toaletter leds nu långt ut till havs, något som man anser vara en form av biologisk rening.
• Skog har återplanterats i området, framför att längs floderna.
• En omfattande folkbildning har genomförts i skolor och kommundelsnämnder för att få alla förstå vikten av att inte slänga skräp i bukten.
• Fartygens dumpning av skräp i bukten har stoppats. De inspekteras när de kommer och innan de släpps ut ur bukten.
Samtidigt håller hamnen på att flytta utanför staden, i Mariel väster om Havanna.
Fortfarande luktar det illa från bukten. Vattnet ser oljigt ut, även om oljehalten har minskat från 1,5 till 0,12 procent. Raffinaderiets eviga låga ser inte direkt hälsosam ut. På sikt ska raffinaderiet flyttas.
Det finns fortfarande skräp att hämta upp från botten. Ett annat problem är att klimatförändringarna kan leda till att vattennivån har höjts. Orkanerna blir våldsammare och tätare. Planeringen pågår för att rädda människoliv och byggnader från klimatförändringarnas konsekvenser. De som arbetar i projektet ser inget slut på sitt arbete. Reningen av Havannabukten kommer att fortsätta inom överskådlig tid.
Bara ett stenkast från Havannabukten arbetar ett gäng damer bland annat med att förvandla lump till papper och prydnadssaker.
Det är ett av de grannskapsprojekt som drivs för att få med allmänheten i reningen av bukten. Det här projektet i Gamla Havanna påbörjades 2004 och engagerar många invånare. Ambitionen är att bedriva folkbildning för att visa alla vad de själva kan göra för att rena bukten.
Skräp återvinns och blir till mer eller mindre vackra handarbeten. De säljs i en lokal som har lånats av Havannas bokinstitut. En sopstation har blivit till en stadsodling. Deltagarna är nöjda med sitt projekt. Det har delvis drivits med hjälp av biståndspengar, men de tycker inte att de har styrts av det. Deltagarna gör listor på vad de anser viktigt för bukten och sedan söker de pengar för att genomföra det.
Ur tidskriften Kuba nr 1 2013
Text och bild: Lars Edqvist
Kuba kommer
för evigt att troget försvara minnet och
arvet efter Comandante President Chávez
Uttalande från Kubas regering:
HASTA SIEMPRE, COMANDANTE
I djup och plågsam smärta har vårt folk och den Revolutionära Regeringen fått besked om President Hugo Rafael Chávez Frías bortgång och gör sig redo att ge en patriotisk hyllning när han går till historien som en av Vårt Amerikas Frihetshjältar.
Vi uttrycker vårt djupa deltagande med hans föräldrar, syskon och barn, liksom alla hans släktingar som också är våra, då Chávez också var en Kubas son, en son till Latinamerika, Karibien och världen.
I detta djupt sorgliga ögonblick delar vi de mest innerliga känslor av solidaritet med det venezolanska broderfolket som vi kommer att följa under alla omständigheter.
Den Bolivarianska Revolutionen har vårt bestämda och obegränsade stöd i dessa svåra tider.
Till våra kamrater i ledande positioner och Venezuelas regering upprepar vi vårt stöd, uppmuntran och tron på seger.
President Chávez har fört en enastående kamp under sitt unga och fruktbara liv. Vi kommer alltid att minnas honom som en patriotisk militär i Venezuelas och Vårt Amerikas tjänst; som en ärlig, lysande, djärv och modig revolutionär kämpe; som ledare, högste chef som förkroppsligande Bolivar för att göra något som denne inte kunde avsluta; grundare av ALBA och CELAC.
Hans heroiska och outtröttliga kamp mot döden är ett oöverträffat exempel på beslutsamhet.
Presidentens återvändande till det venezolanska fosterlandet, som han längtade efter, förändrade historien. ”Vi har ett fosterland”, utropade Chávez känslosamt 8 december och återvände hem för att möta sjukdomens överhängande risker. Inget och ingen kan rycka ifrån det venezolanska folket det räddade fosterlandet.
För oss är Chávez´ hela verk obesegrat. Det revolutionära folkets erövringar, som räddade landet vid kuppen i april 2002, har fortsatt utan tvekan. De är oåterkalleliga.
Det kubanska folket känner honom som om en av sina mest framstående söner och har beundrat honom, följt honom och älskat honom som en av sina egna. Chávez är också kuban! Han kände in på bara kroppen våra problem och svårigheter. Han gjorde vad han kunde med fantastisk generositet, särskilt under de hårda åren under Specialperioden. Han var med Fidel som en son och hans vänskap med Raúl var innerlig.
Han lyste internationellt i kampen mot imperialismen, alltid försvarande de fattiga, arbetarna, våra folk. Inflammerat, övertalande, vältaligt, genialiskt och känslosamt talade han från folkens hjärtan och deklarerade våra sanningar passionerat och med evig optimism.
De tiotusentals kubaner som arbetar i Venezuela ger honom den hyllning som består i att hängivet och osjälviskt uppfylla vår internationalistiska plikt. De kommer att fortsätta att vara med, och hedra det bolivarianska folket i dess episka kamp.
Kuba bevarar för evigt trohet till minnet och arvet efter Kommendant President Chávez och kommer att hålla fast vid hans ideal av enighet bland de revolutionära krafterna och Vårt Amerikas integration och oberoende.
Hans exempel kommer att leda oss i kommande strider.
¡Hasta la victoria siempre! Framåt mot den slutgiltiga segern!
Cubadebate 130305
Översättning: Zoltan Tiroler
Eduardo Galeano om Hugo Chávez:
Húgo Chávez är en demon. Varför? För att han alfabetiserat två miljoner venezolaner som inte kunde läsa och skriva, trots att de levde i ett land som har den viktigaste naturtillgången i världen, olja. Jag har levt i detta land i några år och kände väl till hur det var. Det kallades ”Saudi – Venezuela” på grund av oljan.
Det fanns två miljoner barn som inte fick gå i skolan för att de inte hade rätt dokument. Här tillträdde en regering, denna fördömda regering, som genomförde elementära åtgärder som att säga:
”Barnen ska tas emot i skolorna med eller utan dokument.” Och då rasade världen samman: genom detta bevisade Chávez att han var ond och representerade ondskan. Då man har denna rikedom, och att oljan tack vare Irakkriget är väldigt dyr, ville han använda rikedomarna för det gemensammas bästa.
Han ville hjälpa de sydamerikanska nationerna och främst Kuba. Kuba skickade läkare och han betalade med olja. Men också dessa läkare gav upphov till skandaler. Det var de venezolanska läkarna som var källan. De venezolanska läkarna var ursinniga för närvaron av dessa inkräktare som arbetade i fattigområdena. På den tiden jag bodde där som korrespondent för Prensa Latina såg jag aldrig en läkare.
Nu finns det läkare. Närvaron av kubanska läkare är ytterligare ett bevis på att Chávez var på denna jord enbart på besök, för han hör hemma i helvetet. Så när man läser nyheterna bör allt förstås. Demoniseringen har detta ursprung att rättfärdiga den djävulska dödsmaskinen.
Cubadebate 130305
Översättning: Zoltan Tiroler
Venezuela utvisar diplomat från USA
Venezuelas regering tillkännagav i dag utvisningen av en militär på USAs ambassad, David del Monaco för ”främja undergrävande projekt” riktat mot personer i försvarsmakten.
USA-militären har 24 timmar på sig att lämna landet, sade Venezuelas vicepresident Nicolas Maduro i TV. ”Vi har fått kännedom om illegala aktiviteter som kränker internationella avtal och som utförts av denne funktionär på USAs ambassad”. ”Han får 24 timmar på sig att packa sina väskor och försvinna från Venezuela.” Maduro informerade om att ”han har ägnat sig åt att söka upp folk i Försvarsmakten, dels för att undersöka hur förhållandena är inom denna, och dels för att föreslå undergrävande projekt och knyta dem till sådana.”
Detta är ett angrepp mot ”den militära och politiska stabiliteten”. ”Mot Venezuela visar man respekt, mot vår Försvarsmakt visar man respekt”, tillade Maduro och sade att man också är ”andra element på spåren” som försöker skapa en giftig miljö och oroligheter, sprida rykten, åstadkomma ekonomisk skada och framkalla ett klimat för att göra en kupp.
Cubadebate 130305
Översättning: Zoltan Tiroler
Vi sörjer Hugo Chávez
Det var med stor sorg som som vi nåddes av nyheten att Venezuelas president Hugo Chávez avlidit 5 mars efter en lång kamp mot cancersjukdomen.
Vi vill förmedla våra varmaste kondoleanser till hans familj, vänner, kamrater och det venezolanska folket, och till alla latinamerikaner som genom Hugo Chávez bortgång förlorat en ledare som gjorde verklighet av drömmen om latinamerikansk solidarisk gemenskap.
Under Hugo Chávez ledning har genomgripande arbete för social rättvisa, gräsrotsdemokrati och enhet inspirerat långt utanför Venezuelas gränser. Det var Hugo Chávez som tillsammans med Fidel Castro tog initiativ till att bilda ALBA, det solidariska samarbetet latinamerikanska och karibiska länder emellan. I samarbete med Kuba utvecklade Venezuela Barrio Adentro i vilken tusentals kubanska läkare medverkat för att ge hälsovård till de fattiga. Venezolaner utbildades till läkare, och genom Operation Mirakel har mer än en miljon på kontinenten fått sin syn åter. Hugo Chávez kommer att vara ständigt levande och fortsätta inspirera i kampen för sociala framsteg, rättvisa och folklig makt i Venezuela, Latinamerika och i hela världen.
Vår solidaritet behövs, inte minst i denna stund, då reaktionära inhemska och imperialistiska krafter försöker utnyttja situationen.
Leve Hugo Chávez! Leve den folkliga revolutionen i Venezuela!
Leve kampen för sociala framsteg och enhet i Latinamerika!
6 mars 2013
Svensk-Kubanska Föreningen
För att smutskasta Kuba Vilken tragedi som helst duger
”Sedan 22 juli har 900 nyhetsartiklar publicerats och 120 000 budskap på Internet om den sorliga trafikolyckan som ägde rum samma eftermiddag och dödade två kubanska medborgare och skadade en spanjor och en svensk.” Så skrev den kubanska dagstidningen Granma 31 juli.”
Men Kuba anklagades omedelbart för att har begått två politiska mord. Den republikanske presidentkandidaten i USA, USAs utrikesdepartement och president Obamas talesperson tillhörde det gäng som krävde en ”en öppen utredning”. Chiles regering instämde, och fler i samma kretsar.
Den fullständiga utredning som polisen publicerade den 27 juli, fick de mer sansade att sänka tonläget, även om en del – som Sveriges Radios nyhetsmorgon – verkade vilja antyda att den spanska förarens oreserverade erkännandet skulle vara frampressat.
Granma fortsätter: ”Det är inte Kuba utan USA som har världsrekord i politiska mord och utomrättsliga avrättningar, innefattande de senaste årens mord med förarlösa flygplan.” Det var USA som gjorde kidnappningar, bortföranden och tortyr till vardagsmat.
”Men de förhärskande internationella medierna, i finansvärldens ägo, utnyttjade tillfället för att hylla ”frihetskämparna” utan någon respekt för de tragiska dödsfallen. Några av dem utnyttjade det internationella strålkastarljuset för att ställa till ett makabert skådespel som hejdade en av de avlidnas begravningsfölje mitt i gatan. Slagsmål uppstod och polis måste ingripa för att öppna vägen för de sörjande.”
”Men”, fortsätter Granma, ” det kanske mest intressanta med den helt oproportioneliga mediebevakningen var att ingen frågade sig vad de två skadade europeiska politikerna hade för ärende på Kuba.”
Föraren i hyrbilen, Angel Carromero, representant för spanska högerpartiets - Partido Popular med Francorötter- ungdomsgrupp Nya Generationer har erkänt att han körde för fort, att han inte uppmärksammade hastighetsgränserna som satte låg fart och varnade för farlig väg. I hög hastighet körde han in på ett grusat parti, förlorade kontrollen över bilen och rammade ett träd i hög fart. Carromero och hans kollega från Sverige, representant för KD, klarade sig undan med lindrigare skador
Kollegan Jens Aron Modig, med ledande ställning i det svenska kristdemokratiska partiet, har utmärkt sig för att ha hyllat USAs Teapartyrörelse. Han har också band till republikanernas internationella institut, IRI, som får stora anslag av USAID inte bara för att bidra till att återfå kontrollen över Kuba utan också för att undergräva alla progressiva regeringar i Latinamerika, och inte bara där.
De kom till Kuba på turistvisum, på uppdrag av Anikka Rigö, kubahandläggare på Kristdemokratiskt internationellt center, KIC, finansierad av skattemedel, för en operation som samordnats mellan Sverige, Spanien och Miami. Med sig hade de pengar och instruktioner för att försöka bygga upp en ungdomsrörelse för regimskifte i samarbete med de två som dödades av Carromeros vårdslösa framfart 120 km i timmen på en väg skyltad för högst 60. Han förlorade kontrollen och rammade ett träd och dödade de två kubanerna. En tragedi. Men som sådan snabbt utnyttjad för att över hela världen smutskasta Kuba som en simpel mördarregim. När sanningen en vecka senare inte längre kunde döljas, återstod ändå den politiska vinsten.
Beklämmande inslag med Aron Modig och Rosa Payá i Studio Ett
Bilen de färdades i fick sladd och åkte rakt in i ett träd, se bakre delen av bilen.
Det finns grundliga utredningar om hela olyckan, men dessa intresserar inte SR. Vad är det för journalistik där man inte låter en avvikande uppfattning komma till tals eller nämner grundläggande fakta:
Chauffören, den spanske ungdomspolitikern Carromeros körkort skulle dras in i Spanien på grund av ett 40tal (!) trafikförseelser, bland annat just fortkörning.
Varför nämner inte SR att Carromero på ca 8 timmar kört 800 km på de kubanska vägarna när olyckan inträffade på en vägsträcka under reparation?
På Kuba mördas inte oppositionella. Punkt slut. Man kanske kan tro motsatsen om man lyssnar på SR, men faktum kvarstår.
Varför låter man Modig komma undan med lögnen att han inte hade med pengar till familjen Paya? Modig har själv sagt: ”Jag kom till Kuba med instruktioner från mitt parti, i första hand om att träffa Oswaldo Payá och att överlämna pengar"
När nu Modig berättar hur illa han behandlades, varför inte fråga honom varför han tidigare sagt: ”Min ursäkt är ärlig. Alla kubaner har behandlat mig väl.”
Två timmar efter olyckan hade exilmaffian i Miami och Payas familj, hundratals kilometer från platsen, redan lanserat versionen om att Kubas regering stod bakom olyckan. En grundlig utredning gjordes och offentliggjordes av Kubanska myndigheter. Den godtogs av såväl spanska myndigheter som Carromero. Denne dömdes för vållande till annans död då han i mycket hög hastighet tappade kontrollen över bilen och rammade ett träd.
Varför inte ifrågasätta Modigs och Payas agenda? Har de motiv för sina påståenden? Ganska grundläggande fråga, kan man tycka. Men när det gäller Kuba finns inga hämningar.
Foto: Radio Angulo, Cuba
Zoltan Tiroler, med brev skickat till Studio Ett
Yoani Sanchez på dollarturné
-
möts av protester
En europeisk reporter som kom till Kuba för att göra de vanliga intervjuerna med oppositionella fick problem; de flesta av dem är på långa rundresor i utlandet. En är i Sverige, en är i Schweiz, ordföranden för ”Damer i vitt” är på väg till Panama, inbjuden och betald av tyska extremhögern. Yoani Sanchez är i Brasilien, första stoppet i en tre månader lång rundtur i världen, inbjuden av ultrahögern.
Allt blev inte som Yoani och hennes beskyddare tänkt sig. När hon landade i brasilianska Recife fick hon blommor och presenter av sina värdar, men den stora överraskningen var att trots att klockan bara var lite över midnatt var en grupp protesterande på plats med skyltar där man kunde läsa: ”Yoani är spion för CIA”, ”Leve Kuba” och ”Yoani internationell lögnare i skydd av CIA”.
Från Recife tog hon ett plan till Salvador där hon också möttes av demonstranter som fördömde hennes besök. På plakaten kallades hon agent och slagorden skallade: ”Cuba si, yanquis no”. Nästa anhalt var Feria de Santana, där en dokumentärfilm mot den kubanska revolutionen och med Sanchez som huvudperson skulle visas. Filmen skulle börja kl 19, men sköts upp i fyra timmar på grund av protester. Enligt pressen skyddades Sanchez av fem poliser. När filmen visades med Sanchez´ lögner började delar av publiken ropa ”Leve den kubanska revolutionen” och ”Cuba si, yanquis no”. Bland slagorden fanns: ”Agent för CIA”, ”antikubansk agent”, ”betalad av Washington”, ”tjänare åt terroristmaffian i Miami” och ”fiende till de latinamerikanska folken.” Foton på Che och Fidel visades.
Sanchez vägrade svara på frågor om Guantanamobasen, som olagligt ockuperas av USA och används som tortyrcenter, borde återlämnas till Kuba. Inte heller ville hon prata om de fem kubaner som rättsvidrigt dömts till långa fängelsestraff i USA.
Enligt en fotograf från spanska EFE förekom inget fysiskt våld, utan bara verbala attacker. Sanchez kritiserade protesterna och krävde förstärkt skydd. Hon anklagade demonstranterna var ”organiserade av terrorister”. Hon påstod också att de ville lyncha henne. Filmvisningen fick ställas in. Demonstranterna ropade ”förrädare” och ville ha en debatt med Sanchez. Utanför byggnaden visades ett plakat som fördömde CIA och ultrahögern i USA, Tyskland och Spanien som betalar Sanchez´ långa världsrundtur.
Enligt planerna ska hon fortsätta till Santiago i Chile inbjuden av grupper som stödde och fortfarande försvarar diktaturen under Augusto Pinochet. Därefter ska hon till en konferens i Mexiko som arrangeras av tidningsägarnas organisation SIP. Sedan väntar Washington, New York och Miami. I New York kommer hon att besöka New York Times och Miami ska hon ta emot en medalj 1 april från Miami Dade College och ge ett direktsänt tal. Medaljen har tidigare tilldelats bland andra Lech Walesa, Bill Clinton, Madeleine Albright, Jose Maria Aznar och Alvaro Uribe.
Sedan väntar Argentina, Kanada, Peru, Spanien, Italien, Polen, Tyskland, Tjeckien, Holland och Schweiz.
I Argentina höjs redan protester, bland annat från chefen för Che Guevara museet, Eladio Gonzalez som sagt att hon inte är välkommen. Han har också formulerat 40 frågor som cirkulerar på Internet. Gonzalez uppmanar henne att använda sin blogg för att svara sina läsare. Här är några av frågorna:
1. Vem organiserar och betalar din resa?
2. Hur kunde du lämna Kuba och gifta dig med den tyske medborgaren Karl G 2002 när du redan var gift med din nuvarande man Reinaldo Escobar?
15. Vem gömmer sig bakom din Internetsajt desdecuba.net vars servrar finns i Tyskland hos företaget Cronos AG Regensburg, registrerat på namnet Josef Biechele, som också hyser Internetsajter för extremhögern?
16. Hur har du kunnat registrera din sajt på USA-företaget GoDady vilket är förbjudet enligt USAs blockad mot Kuba?
17. Din blogg finns på inte mindre än 18 språk. Inte ens internationella organ som FN, Världsbanken, Internationella Valutafonden eller USAs Utrikesdepartement har tillgång till så många översättningar. Vem finansierar det?
27. Hur kommer det sig, som skriver om så mycket på din blogg, hemlighåller dina träffar med USA-diplomater i Havanna?
28. Mellan 16 och 22 september 2010 träffade du i hemlighet USA-diplomaten Bisa Williams i dennes lägenhet enligt vad dokument från Wikileaks avslöjat. Varför har du varit tyst om dessa möten? Vad diskuterade ni?
29. Michael Parmly, tidigare chef för USAs Intressekontor i Havanna har medgett att ni träffades regelbundet i hans residens, vilket framgår av konfidentiella dokument avslöjade av Wikileaks. Efter avslöjandet skriver han: ”Det bekymrar mig mycket att de många samtal jag haft med Yoani Sanchez har publicerats. Hon kan få betala konsekvenserna hela livet.” Frågan som omedelbart inställer sig är vilka är anledningarna till att du skulle få problem med den kubanska rättvisan som du, som du påstår, håller dig innanför lagen?
38. Tycker du att det är normalt att USA finansierar en intern opposition på Kuba för att få till stånd ”en regimförändring”?
40. Vilka intressen gömmer sig bakom din person?
Cubarte 130220 Översättning: Zoltan Tiroler
Generationsväxling, Ny andreman i statsledningen
"Kolla han där är partisekreterare här i länet" sa en vän till Fernando Ravsberg, korrespondent för spanska BBC sedan många år, "och pekade på en 35-åring som köade för pizza i Santa Clara." Det var 1995, i slutfasen av den ekonomiska krisens värsta år. Mannen i fråga tog sig fram på cykel och klädde sig inte som folk förväntade sig av en partisekreterare på länsnivå. Det är han, Miguel Díaz Canel, som den nya nationalförsamlingen valde till förste vice ordförande i statsrådet, därmed Kuba förste vice president .
Ravsberg var i Santa Clara 1995 för att skriva om första transvestitfestivalen som ägde rum i Mejunje, ett kulturhus i en gammal ruin med vidsynt kulturutbud för olika grupper även sådana som många då såg snett på som hårdrockare och homosexuella. Jag var där för 12 år sedan, men också nu i januari, på transvestitshower båda gångerna.
Nu är inget av detta kontroversiellt, men 1995 stack denne partisekreterare ut genom att stödja saken. Silveiro, som grundade och leder kulturhuset Mejunje förklarade för Ravsberg att Miguel Díaz Canels beslutsamma stöd var viktigt för Mejunjes överlevnad då, när "män i kvinnokläder" på andra håll betraktades som störande av allmänna ordningen, kunde de röra sig obehindrat i Santa Clara. Hårdrockare och tatuerare valde också Santa Clara för sina årliga festivaler.
Díaz Canels framgångsrika arbete i Villa Clara innebar att partiledningen centralt bad honom ta sig an Holguin, där det fanns problem med bland annat korruption. Nästa steg i karriären "för denna för internationella medier till synes helt okände man“ var utnämningen till minister för högre utbildning, men uppdrag att göra en ganska abstrakt verksamhet mer verklighetsanknuten.
En lärare berättade då för Ravsberg att Díaz Canels första steg ledde till Havannas universitet för att lyssna på de gamla professorerna, som klagade över att de i åratal, utifrån sin forskning, lagt fram många förslag till reformer men att ingen läste dem. Den nya ministern bad dem att upplysa honom, och sedan kom han dit varje afton vid 18-tiden som vilken elev som helst.
Ravsberg varnar dock för att den nya ministern inte blir någon lätt sak för journalisterna, och att han inte skickar några pressmeddelanden. Han håller låg profil vilket ger honom större rörelsefrihet. Å… andra sidan har han nu fått ett helt annat ansvar som landets första vice president.
Eva Björklund 130303
Kampanjen för De5 fokuserar på Washington
I och utanför USA trappar nu rörelsen för frisläppande av de fem kubanska terroristbekämparna upp ansträngningarna för att sätta press på Obama och makthavarna i Washington. Det handlar om uppmaningar att göra slut på justitiemordet, riktade till dem som har makten att gå kravet på rättvisa till mötes. Det handlar också om kontakter med till exempel medlemmar av USA:s kongress som uttryckt kritik av behandlingen av de fem kubanerna och som förordat en förändring av USA:s politik mot Kuba.
Antonio Guerrero, Fernando González, Gerardo Hernández och Ramón Labañino, dömda till mellan 17 år och livstid, sitter fängslade sedan 1998. Ett överklagande baserat på allvarliga juridiska oegentligheter är sedan många månader inlämnat till domstolen i Miami. I dagsläget har domstoles ordförande, Joan Lenard, inte annonserat om hon ens tänker beakta det. Överklagandet baserar sig bland annat på att USA:s regering genom sitt utrikesdepartements förgreningar i samband med rättegång mot De5 olagligt betalade ut stora summar till ett stort antal journalister som i medier i Miami angrep de åtalade och Kuba i allmänhet.
Den femte av de dömda 2001 kubanerna, René González, sitter inte längre i fängelse, med är tvingad att under tre år stanna i Florida under övervakning. Situationen innebär, med tanke på högerextremisternas hatfulla inställning och våldsbenägenhet, en överhängande fara för René González.
I Europa har på senare tid parlamentet i Skottland uppmärksammat fallet och ett stort antal parlamentariker i Tyskland och Storbritannien har vänt sig till USA:s president och till justitieministern Eric Holder, med uppmaningar till åtgärder för att skapa rättvis för De5.
Ett stort antal organisationer I Europa som arbetar för solidaritet med Kuba bildade i november vid ett möte i Berlin en samordningsgrupp för arbetet för rättvisa för De5. Närmast på dagordningen står en gemensam aktion i form av initiativ från parlamentariker runt om i Europa. Det handlar om ett brev till USA:s nya utrikesminister John Kerry. Initiativ till direkta kontakter med kongressledamöter i Washington skall också tas.
Den kanadensiska professorn i journalistik vid universitetet i Halifax – Stephen Kimber – har i ett mycket utförligt öppet brev vänt sig direkt till USA:s president Barack Obama; i vilket han uppmanar Obama att ta sig an fallet med De5, och att se till att de fem kubanerna friges. (Brevet i sin helhet finns tillgängligt på www.freethefive.org ) Stephen Kimber har ägnat de senaste tre åren åt forskning kring fallet med De5, och under 2013 kommer resultatet i form av en bok, What Lies Across the Water: The Real Story of the Cuban Five, att publiceras.
Den Internationella Kommittén för Frihet för De5 Kubanerna, med söte i Oakland, Kalifornien, kommer att, tillsammans med organisationen i USA, National Committee to free the Cuban Five, under året organisera en stor manifestation för De5. Aktionen, Fem dagar för De5, skall gå av stapeln i Washington den 30 maj till 5 juni. Tanken är att parlamentariker och andra engagerade från hela världen skall delta.
Redan den 24 februari organiseras en manifestation utanför Vita Huset. Det stora internationella solidaritetsmötet för De5, som nyligen hölls i Holgúin på Kuba, uppmanade deltagarna att på olika sätt bidra till manifestationerna i Washington.
Allt handlar om att klargöra för beslutsfattarna i USA att världen är medveten om det absurda fallet och justitiemordet som drabbat de fem kubanerna. Och att på så sätt uppväga den politiskapressen från den hatfulla och mäktiga högerextremistiska lobbyn i Miami; och deras uppbackare.
Tomas Widén
Har Obama glömt sin ”nystart med Latinamerika”?
President Obama slog an triumfatoriska toner i sitt tal till nationen. Han nämnde inte sitt misslyckande vad gäller politik som inte fungerar. En fråga som man bör undersöka är Kuba, där dimma har lagt sig kring USAs politik under mer än ett halvt sekel. Det verkar som om få i de styrande kretsarna insett att försöken att undergräva Kubas regering inte har fungerat. Se på den misslyckade invasionen i Grisbukten i april 1961 som följdes av Kubakrisen. Det i sin tur var ett resultat av att Kuba accepterade sovjetiska kärnvapen för att förhindra en ny invasion från USA. Se på den misslyckade blockaden liksom de misslyckade försöken att isolera Kuba diplomatiskt.
Varje år har Kongressen anslagit pengar för att framkalla skada hos vår granne, bland annat genom att stödja ”dissidenter” och distribuera satellittelefoner till olika grupper. Som om det på något sätt skulle göra att de olyckliga kubanska massorna skulle gå ut på gatorna för att störta regeringen.
Denna politik har 54 år på nacken. ”Ge det tid”, ropar anhängarna av den hårda linjen som senatorerna Marco Rubio, Bob Menendez och Ileana Ros-Lehtinen. Dessa fanatiska anti-castrister och deras gäng har lurat landet länge nog. Det är dags för Obama och utrikesminister John Kerry och de blir realister och gör slut den monumentala dumhet som har omsvept Washingtons politiska hjärna.
Tänk dig livet på Kuba som i USA: kubanerna går till jobbet och till skolan på morgonen, de stiger på bussar, de äter lunch, de återvänder hem. Men de behöver inte vara rädda för att bli vräkta eller besök av kronofogden. Över 90 procent av dem röstade för regeringen i parlamentsvalen för två veckor sedan.
En regering som har styrt i 54 år, som gjort stora investeringar i hälsovård och utbildning av sitt folk och som fungerar lika rutinartat som vilken regering som helst. Varför fortsätter politikerna i Washington att bygga på illusioner som grund för sin strategi och tro att en ständig konspiration kan störta en regering som förser sitt folk med gratis hälsovård, subventionerade livsmedel, gratis utbildning och många andra sociala förmåner?
På Kuba ser man inte bostadslösa eller barfotabarn som inte går i skolan. Varför fortsätter politikerna att agera som de skulle kunna störta en regering som förser sitt folk med förmåner som inte medborgarna i USA har? När det gäller Kuba har det inte funnits någon realism i politiken sedan 1959.
Under årtionden har latinamerikanska stater, som pressade av Washington bröt de diplomatiska förbindelserna med Kuba på 60-talet, återupprättat normala relationer. Den Latinamerikanska och Karibiska Gemenskapen (CELAC) har nyss valt Raul Castro att leda denna regionala organisation. Bildad i Caracas 2011 har CELAC vuxit fram som ett alternativ till OAS som domineras av USA. Varken Kanada eller USA tillhör CELAC. En rad latinamerikanska statschefer hyllar Castro och stöder ekonomiskt Kubas oberoende av Washington. Presidenterna i Brasilien, Ecuador, Venezuela, Bolivia, Argentina och Nicaragua träffar regelbundet sin kubanske kollega.
Vid mötet i Trinidad 2009 där Obama träffade statschefer i regionen och där han pratade som sin ärlighet och lovade ”en nystart” med Latinamerika väcker nu föraktfulla kommentarer från de som deltog. Obama fick utstå hård kritik från latinamerikanerna för USAs tidigare agerande som handlade om den våldsamma ekonomiska exploateringen och stödet till militärdiktaturerna på 70- och 80-talen. Obamas ”nystart” med Latinamerika har hittills inte innehållit något som kan kallas nytt, speciellt när det gäller hans Kubapolitik. I praktiken finansierar USAID undergrävande verksamhet mot Kuba, något som ledde till gripandet av Alan Gross som arbetade för ett bolag som hade kontrakt med USAID för att organisera ”dissidenter”. Det skedde med förevändningen att det handlade om Internetuppkoppling för den judiska församlingen. Gross greps med dyrbar och sofistikerad utrustning och hans dator innehöll dokument som i detalj avslöjade hans subversiva uppdrag. Den kubanska Säkerhetstjänsten hade infiltrerat olika dissidentgrupper och en kubansk domstol dömde Gross för brott mot den kubanska staten för vilket han dömdes till 15 års fängelse.
Obama skulle enkelt kunna se till att Gross blir släppt genom att ge amnesti till de fem kubaner från Kubas säkerhetstjänst, som hade infiltrerat våldsamma exilkubanska organisationer i Miami och som hade placerat ut bomber i Havanna. De arresterades av FBI och förklarades skyldiga för ”konspiration i syfte att begå spionage”.
Ett utbyte av fångar skulle öppna dörren för förhandlingar i andra frågor och återupprättande av relationerna.
Så när ska Obama lyssna på nyheterna? När ska han tillämpa en ”ny” realism när det gäller USAs politik gentemot Kuba och överge de halvsekellånga försöken att störta Kubas regering, återupprätta de diplomatiska och kommersiella förbindelserna med ön? Resten av världen har lämnat Kalla Kriget. Men det var i realiteten inte Kalla kriget eller Sovjetunionens inblandning i Kuba som först gav Washington ett knivhugg. Det var Kubas olydnad, avsaknaden av dyrkan för USAs överhöghet, deras avvisande av Monroedoktrinen och Ted Roosevelts politik och deras nationalisering av de nordamerikanska storbolagen som gjorde Havanna till ett angreppsmål. Kubas fräckhet fortsätter att störa eliten i Washington.
Den 28 februari tillkännagav Kubas utrikesministerium, genom chefen för ministeriets USA-avdelning Josefina Vidal, en kraftfull protest mot ett uttalande från USA:s utrikesministerium.
Bakgrunden var att USA:s myndigheter vägrat låta kubanska diplomater, stationerade vid Kubas intressekontor i Washington, träffa den ur fängelset frisläppte, men i Florida kvarhållne, medlemmen av De5, René González. Denne, som enligt domstolen i Miami måste stanna under övervakning i Florida ytterligare två år, har också fått avslag på ansökningar om tillstånd att resa utanför delstatens gränser.
USA:s utrikesdepartement har nu hävdat att förbudet mot att kubanska diplomater träffar González är i linje med den praxis rörande reserestriktioner som båda parterna, USA och Kuba, tillämpar.
Denna motivering fick Josefina Vidal att reagera med tydlig skärpa. Hon säger i sitt uttalande att hon inte förstår vad det är för gemensam praxis (”reciprocity”) som USA:s UD pratar om. Och hon understryker att alla ansökningar från USA:s intressekontor att besöka på Kuba frihetsberövade USA-medborgare undantagslöst beviljats. Hon nämner aktuella exempel på detta som handlat om USA-diplomaters besök i provinserna Matanzas, Camagüey, Ciego de Ávila, Artemisa och Mayabeque.
Samma dag, den 28 februari, utryckte i Geneve den indiska kommissionären för mänskliga rättigheter, Navanethem Pillay, sitt stöd för ansträngningarna för rättvisa för De5. Hon sammanträffade också med Adriána Pérez och Olga Salanueva, hustrur till Gerardo Hernández respektive René González
Tomas Widén, 130228
Medvedev: Blockaden är otidsenlig
Dimitri Medvedev, Rysslands premiärminister, betecknade USAs blockad av Kuba som anakronistisk. Medvedev berörde vid presskonferensen på Kuba också de spända relationerna mellan Moskva och Washington där han särskilt pekade på blockaden som han sade var dömd att misslyckas.
Andra områden som nämndes var Washingtons ståndpunkt när det gäller avrustning och antimissilförsvar. Medvedev betraktar Obamas politik och beslut som riktade mot Ryssland. Cubadebate 130223
Översättning: Zoltan Tiroler
Svängig ekologisk Salsamusik
Se videon och lyssna på den fantastiska sången och musiken om de kubanska stadsodlingarna. En rytmisk musikgrupp spelar upp till dans med ekologiska texter i grönskande grönsaksodling. Missa inte detta!
Några meningar ur Raul Castros tal inför Nationalförsamlingen 24 februari
Jag tar tillfället i akt och upprepar det jag sagt två gånger tidigare inför detta Parlament: ”jag har inte blivit vald till president för att återupprätta kapitalismen i Kuba, inte heller för att ge upp Revolutionen. Jag valdes för att försvara, bibehålla och fortsätta förbättra socialismen, inte förstöra den.”
I enlighet med besluten från den 6:e Kongressen handlar det om att harmonisera statuterna i Republikens Konstitution med de gradvisa förändringar som slagits fast i Riktlinjerna för Partiets och Revolutionens Ekonomiska och Sociala Politik.
Bland de förändringar vi kommer att förslå som ändringar till Konstitutionen finns att begränsa till två sammanhängande perioder hur länge någon kan inneha de viktigaste posterna i Stat och Regering och att slå fast en högsta ålder för att inneha dessa poster.
Jag vill klargöra att oavsett hur och när dessa förslag genomförs så är detta min sista mandatperiod.
[Med syftning på valet av vicepresident] Detta val har historisk betydelse för det innebär att steg på vägen till landets framtida ledarskap och det gradvisa överförandet av landets ledning till nya generationer. Det är något vi systematiskt bör konkretisera under de kommande fem åren.
Det Ministerråd [Regering] som valts vid detta Parlamentssammanträde återspeglar hur vi förverkligar besluten från 6:e Partikongressen. Av de 31 medlemmarna är 42 % kvinnor, 39 % är svarta eller mestiser, medelåldern är 57 år och 61 % är födda efter Revolutionens seger. Två av vicepresidenterna är kvinnor och visar ambitionen att öka den kvinnliga representationen i detta och alla andra organ i landet.
På liknande sätt förnyades Nationalförsamlingen till 67 %. Den kvinnliga andelen ökade till 49 %. Svarta och mestiser utgör 38 %. 83 % av ledamöterna har högskoleutbildning och medelåldern är 48 år.
Av de 15 provinserna i landet valdes i 10 kvinnor att leda Nationalförsamlingarna. Medelåldern är 47 år.
Vi som fick äran att följa Fidel från början i kampen mot tyranniet har haft privilegiet, att tillsammans med det heroiska folket, med egna ögon se hur Revolutionen konsoliderats; utan tvekan är den största tillfredsställelsen lugnet och den trygga tilliten som vi känner över att lämna över till nya generationer ansvaret att fortsätta att bygga socialismen och genom detta försäkra nationens oberoende och självständighet.
De metoder som vi utvecklat under 50 år för att befolkningen direkt konsulteras innan, under och efter att de viktigaste besluten inför framtiden för landet fattats, utgör ytterligare en faktor för det lugn och de förhoppningar som vi upplever.
Inför framtida Partikongresser bör det ske en process av folkliga råd, allt bättre organiserade och djuplodande, så att förbättringar av Programmet för Revolutionen alltid återspeglar befolkningens uppfattningar i viktiga frågor.
Till dem inom och utom landet, som av väl- eller illvilja, försöker skynda på oss, säger vi att vi fortsätter utan brådska, men utan uppehåll med fötterna på marken. Det blir ingen chockterapi mot folket och ingen medborgare lämnas i sticket,,,För att säkerställa, bland annat, de sociala framsteg Revolutionen uppnått genom tillgång till utbildning, hälsovård, kultur och idrott som bör vara grundläggande mänskliga rättigheter och inte affärsverksamhet.
Kubas ordförandeskap i CELAC [De Latinamerikanska och Karibiska Steternas Gemenskap] kommer att kännetecknas av försiktighet och beslutsamhet för att vi ska enas gemensamt på vägen mot fred, utveckling, social rättvisa, demokrati med folkligt deltagande, garanti för utövande av ALLA mänskliga rättigheter för ALLA människor, suveränitet över naturresurser och minskning av social ojämlikhet och fattigdom.
Den ojämlika fördelningen av kontinentens rikedomar är den viktigaste svagheten och samtidigt den största utmaningen vi står inför. I Vårt Amerika med mer enhet, integration och social rättvisa kan inget hejda oss.
För att avsluta detta tal och framförallt när jag tänker på Fosterlandets framtid tror jag att bästa sättet är att göra det genom den briljanta definition av konceptet Revolution som Överbefälhavaren Fidel Castro Ruz på Revolutionsplatsen gjorde 1 maj 2000:
Revolution är känsla för det historiska ögonblicket;
Att ändra allt som behöver ändras;
Det är fullständig jämlikhet och full frihet
Det är att behandlas och behandla andra som mänskliga varelser
Det är att frigöra oss själva med egen kraft
Det är att utmana mäktiga makter inom och utom de sociala och nationella domänerna
Det är att försvara värden som man tror på oavsett kostnad som
Det är anspråkslöshet, osjälviskhet, altruism, solidaritet och hjältemod
Det är att kämpa med djärvhet, intelligens och realism
Det är att aldrig ljuga eller att bryta mot etiska principer
Det är den djupa övertygelsen att det inte finns någon makt i världen som kan besegra kraften i sanningen och idéerna
Revolution är enhet och oberoende
Det är att kämpa för våra drömmar om rättvisa för Kuba och världen, det är grunden för vår patriotism, vår socialism och vår internationalism
Översättning och bearbetning: Zoltan Tiroler
Nyvald nationalförsamling med fler kvinnor, fler afroättlingar
Esteban Lazo valdes till parlamentets talman.
Nu är valprocessen över på Kuba för denna gång. Det började i höstas med valen till kommunfullmäktige (se Kuba 5.12). Sedan har folkrörelserna föreslagit och kommunfullmäktige nominerat kandidater till läns- och nationalförsamlingarna. Det valet ägde rum 3 februari. Då valdes 612 ledamöter till nationalförsamlingen och sammanlagt 1 269 till de 15 länsförsamlingarna. Medelåldern är 48 år.
Valdeltagande uppgick till 90 procent av de 8,4 miljonerna röstberättigade, alla som fyllt 16 år. Av de avlagda rösterna var 4,6 procent blankröster och 1,2 procent ogiltiga. Andelen kvinnor i nationalförsamlingen har ökat till 49 procent, andelen afroättlingar till 38 procent och och 46 procent av ledamöterna är sedan kommunalvalen i höstas också direktvalda kommunfullmäktigeledamöter. Lite över 67 procent är nya i nationalförsamlingen, så omsättningen är hög. I 10 av de 15 länen valdes kvinnor i ordförande i länsförsamlingarna.
Den 24 februari höll den nyvalda nationalförsamlingen – landets lagstiftande församling - sitt första möte för att konstituera sig, välja talman, välja ledamöter och ordförande i statsrådet – i princip ett slags nationalförsamlingens verkställande utskott.
Till statsrådet valdes 31 av nationalförsamlingens ledamöter, 42 procent kvinnor och 39 procent afroättlingar, över hälften nya ledamöter. Som väntat valdes Raul Castro till ordförande och därmed landets president för sin andra och sista period.
Till första vice ordförande och sålunda även landets vicepresident valdes Miguel Díaz Canel, 52 år. Han ingår sedan början av 90-talet i kommunistpartiets verkställande utskott, har varit högre utbildningsminister och sedan 2012 vice statsminister. Av de övriga fyra viceordförandena är två kvinnor.
Talmannen har sedan 20 år varit Ricardo Alarcon, som nu avgick för att ägna sig åt kampen för frihet för De 5 kubanska politiska fångarna i USA. Till ny talman valdes Esteban Lazo, tidigare kommunistpartisekreterare i Havanna.
Eva Björklund 2013-02-26
Foto: Trabajadores.cu Cuba
Rekordstor risproduktion i Kubas satsning på att minska importen
Kuba fortsätter att investera sig ur effekterna av den globala ekonomiska krisen, genom att minska importen och de allt högre priserna, och istället tillverka varor och produkter i landet. Ett led i den processen är produktionen av ris, som är ett prioriterat område då det ingår i kubanernas basmat, med en konsumtion av cirka 600 000 ton om året.
Sedan några år tillbaka har man tillsammans med Vietnam en plan på att till år 2016 öka produktionen till 500 000 ton och som slutmål att inte behöva importera något ris alls. I samarbetsprojektet ingår både hjälp av vietnamesiska experter och de maskiner som behövs för att förädla de små kornen.
Förra årets produktion på drygt 315 000 ton ris blev den högsta någonsin i Kubas historia och ett stort steg framåt, detta trots ihärdiga regn i några av regionerna som odlar riset. Nu blir målet att odla ris i ännu större arealer och nå upp till runt 400 000 ton under 2013.
Achim Rödner
Källor: Prensa Latina, Granma och Trabajadores, Cuba Foto: Radio Cadena Agramonte, Camagüey Cuba
Besök på hög nivå från USA
President Raul Castro tog i tisdags emot en delegation av Kongressledamöter från USA med Senatens tillfällige ordförande Patrick Leahy i spetsen. Det var det första besöket av politiker på denna nivå sedan Obamas omval. Ytterligare sex USA-ledamöter var med.
Nyhetsbyrån Reuters uppger att syftet med besöket var att få information om de ekonomiska reformer som genomförs i Kuba, samt att besöka USA-agenten Alan Gross som avtjänar en 15-årig fängelsedom. Leahy sade vid sin ankomst att ”var och en av oss har intresse av Kuba. Alla vill vi se att relationerna förbättras och att båda parter tar steg i denna riktning.”
Fallet med Gross har blivit en ny konfrontationsfråga mellan Washington och Havanna efter att Vita Huset slagit fast att ”det kommer inte att ske några framsteg vad gäller samarbete så länge Gross är kvar i fängelse.” Havanna har å sin sida visat vilja att hitta en lösning på fallet ”på humanitär och ömsesidig grund, baserad på ömsesidig respekt” vilket skulle innefatta frigivandet av de fem kubanska antiterroristerna som orättfärdigt är fångar i USA.
Se videon om hur Kuba anpassade sig från oljeberoende till att bli ett samhälle med långsiktigt hållbar miljö.
Video på spanska och engelska
How Cuba survived Peak Oil (film – spanska/ engelska)
Yoani Sánchez möts av protester i Brasilien
En av USAs bäst betalda kubanska agenter, ”superbloggaren” Yoani Sánchez, tas emot med massiva protester i Brasilien. I går kväll fick ett anti-kubanskt och anti-honduranskt evenemang med Sánchez i staden Bahia ställas in på grund av protesterna. Högermedia fördömer protesterna och kallar dem en ”demoraliseringskampanj” som den kubanska regimen riktar mot Sanchez. Som om Kubas många vänner i Brasilien inte hade rätt att uttala sin avsky för Sanchez´ besök i deras land. Jorge Capelan 130219
45 år med La Nueva Trova
Tre gitarrer, tre poeter, tre ungdomar. Silvio Rodriguez, Pablo Milanes och Noel Nicola steg upp på scenen i Che Guevara salen i Casa de las Americas för att uppträda med sina gitarrer. De sjöng sina sånger och till slut kom de till en punkt när de var tvungna att välja: att upprepa sina sånger eller bjuda upp andra trubadurer från publiken.
I publiken satt bland annat Vicente Feliu, Eduardo Ramos och Martin Rojas och tillsammans avslutade de konserten, och med det startade den nya rörelsen La Nueva Trova. Detta var den 18 februari 1968 och Kubas ungdomar förnyade musiken och texterna genom de erfarenheter de fått av den kubanska revolutionen.
Fyrtiofem år efter den första konserten blir det nu en uppföljning och en ny koncert i La Nueva Trovas anda. På scenen denna gång står Eduardo Sosa, Diego Gutierrez, William Vivanco, Roly Berrio, Kelvis Ochoa och Tony Avila, en ny generation ungdomar som blivit inspirerade av rörelsens engagemang och puls.
– Det var Silvio Rodriguez, Noel Nicola och Pablo Milanes som öppnade vägen för oss. Att få sjunga och fira minnet av den allra första konserten av La Nueva Trova, där de viktigaste medlemmarna i rörelsen var med är stort. De har gett mig så mycket inspiration, och det är med stolthet jag kommer att stiga upp på scenen, sade Eduardo Sosa i en intervju till Juventud Rebelde.
Eduardo avslutar med att säga:
– Intresset är stort för konserten, och det är dags att vi inser behovet av att lyssna på de här låtarna, och förstå dem och inte bara se sångerna som en rekreation, utan också som ett sätt att växa som människor.
Artikel från: Juventud Rebelde, Cuba
Översättning och bearbetning: Achim Rödner
Foto: Juventud Rebelde
Kuba investerar i nya flygplan till inrikestrafiken
Kuba förbättrar sin inrikes flygtrafik med sex nya flygplan och renoveringar av sina flygplatser, för att höja kvaliteten och effektiviteten i inrikestransporterna.
Kuba har nu fått nya flygplan för att täcka inrikeslinjer som inleder sin verksamhet från och med april, sade ordföranden för kubanska Aviation Corporation SA (Cacsa), Ramon Martinez Hechavarria. Under den nationella evenemanget Arbetets Dag i flygsektorn, som hölls i den östra provinsen Santiago de Cuba, rapporterade Martinez Hechavarría att de nya flygplanen är av typen AN-158, en rysk-ukrainsk produktion med kapacitet för 97 passagerare.
Tre av dem börjar gå i trafik i april, medan resterande tre kommer att börja flyga nästa år, de bidrar därmed till att skapa högre kvalitet, med en effektiv användning av landets flyg, sade Ramon Martinez Hechavarria. Han berättade också om investeringarna som skett i huvudstadens flygplats, Aeropuerto Internacional José Martí och på flygplatsen i Santa Clara. Åtgärderna är ett led i uppdateringarna i de ekonomiska och omstruktureringar som pågår på Kuba.
Från Prensa Latina 16 februari, Cuba
Översättning: Achim Rödner
Foto: Prensa Latina
Kuba skapar unika läkemedel - som ett recept mot USA:s blockad
Flera kubanska uppfinningar i läkemedelsindustrin som inte har några motsvarigheter i världen har blivit en motor för den kubanska ekonomin. Inkomsterna från de nya läkemedlen är den näst största, efter utvinningen av nickel, vilket ger mer intäkter till statskassan.
– De förbättrar utsikterna för att en dag bryta USA:s blockad mot Kuba. Åtminstone tror jag att vi kubaner är stolta över att arbeta inom denna sektor, säger Gerardo Guillén som är föreståndare för Centrum för genteknik och bioteknik.
Att skapa unika läkemedel ökar även trycket på de länder som understödjer blockaden att hitta sätt att köpa våra produkter, de blir helt enkelt tvungna att köpa av oss. Ett steg i den riktningen är vaccinet Heperprot, en upptäckt som gör att amputerade med diabetes kan undvika lidande av svårläkta fotsår.
– Detta läkemedel bryter det synsätt som funnits i utvecklade länder i Europa och USA som nu måste förstå att de måste handla med oss för att få tillgång till dessa läkemedel. Innan vårt vaccin fanns ingen behandling för avancerade sår, så det är ett unikt, exklusivt och patentsökt kubanskt vaccin, säger Gerardo Guillén.
Mot alla odds
Detta vaccin är idag en fri tillgång i dussintals länder, där USAs blockad inte förbjuder dem att handla med Kuba. I USA är däremot försäljningen omöjlig på grund av blockaden, där drabbas mer än 80 000 personer varje år.
Våra vetenskapliga resultat är ännu mer värdefull med tanke på att de uppnås mot alla odds: leverantörer av teknisk utrustning och vissa kemikalier som behövs för forskningen, måste övervinna många hinder från USA:s blockad för att kunna exportera produkter till Kuba.
Våra forskare inom biotekniken har satt upp följande mål: att hitta botemedel för de sjukdomar som för närvarande är obotliga: Aids och lungcancer. Med tanke på våra forskares engagemang och de stora investeringar vi har gjort, skulle det inte vara konstigt om det blir här på Kuba som vi hittar formlerna för att utrota sjukdomarna.
Vi har redan utvecklat två ämnen som kan bekämpa elakartade tumörer: Vidatox, tillverkad av skorpion gift, och CimaVax, det första terapeutiska vaccinet mot lungcancer. Och nyligen placerades de kubanska forskarna i förgrunden i kampen mot aids, efter att ha påbörjat en fas av mänsklig testning av en nyskapande metod.
Vi vill göra hälso- och sjukvården i Kuba till de bästa i världen, ett faktum som erkänns av Världshälsoorganisationen, och då inte bara framstegen inom läkemedelssektorn, utan också dess tillämpning i våra kliniker i landet , omedelbart och gratis.
Från Cubadebate
Översättning och bearbetning: Achim Rödner
Foto: Cubadebate
Internationella bokmässan på turné genom Kuba
Den 22:a internationella bokmässan invigdes i Havanna den 14 februari med drygt 700 författare, konstnärer och artister från 40 länder. Det är en viktig mässa där de kubanska författarna och konstnärerna har direktutbyte med sina utländska kollegor, och miljoner kubaner lär känna orden och tankarna från en hel värld.
Fem miljoner böcker har den kubanska grafiska industrin producerat med över 1 000 nya titlar, i såväl pappers- som digitalt format. Flertalet av dem har översatts till spanska och finns nu tillgängliga för det kubanska samhället. Bland annat tackade Angolas representanter de kubanska arrangörerna för hjälpen med att översätta och trycka deras 18 viktigaste författare.
Bokmässan är enormt populär på Kuba och den brukar ha 100- tusentals besökare. De får träffa författare från jordens alla hörn med bokpresentationer, seminarier och musikuppträdanden, och inte minst så kan man köpa böckerna för mycket låga priser, de flesta runt sex kronor styck.
Nu förvandlas Kubas huvudstad till ordens och kulturens stad för att om tio dagar åka vidare på turné genom hela ön för att avslutas i Santiago de Cuba om en månad.
Achim Rödner
Foto: Agencia de Noticias, Cuba
Kuba: USAs ansvar att inga framsteg görs i den internationella handeln
Kuba lägger ansvaret på USA för att inga resultat uppnåtts i Doha-rundan vad gäller undanröjande av hinder för internationell handel. Orsaken är USAs brist på politisk vilja att se till utvecklingsländernas behov. ”Det är ingen hemlighet att den främst ansvarige för misslyckandet i Doha är USA”, sade Kubas representant i Geneve under det 14:e mötet i rådet med representanter från Syd. Han fördömde försöken att lägga skulden på andra nationer, som gjordes 2008, då Indien och andra utvecklingsländer pekades ut.
Kuba meddelade att en grupp på 46 utvecklingsländer, ”Centro Sur”, har tagit initiativ till att mötas vilket kommer att medföra en försvagning av världshandelsorganisationen WTO.
Doharundan inleddes under WTO:s ministermöte i Qatar 2001, med målet att nå förändringar i den internationella handeln och reducera hindren för denna. Den kubanske funktionären redogjorde för att till det kommande WTO-mötet i Bali försöker de rika länderna att få utvecklingsländerna att acceptera de rikas export av subventionerade produkter. Det utan att ha löst de hinder som de lagt på utvecklingsländernas livsmedelsexport. Cubadebate 130131
Peace & Love Havana 2013!
Den 8 – 9 Mars är det dags för den tredje upplagan av vinterhalvårets häftigaste festival, Peace & Love Havana! Denna gång i delvis ny regi då svenska Peace & Love-festivalen inte längre är involverat, ny samarbetspartner är Norges ambassad i Havanna. National står numera allena för den svenska delen och kubanske megastjärnan X Alfonsos kulturorganisation FAC ansvarar som tidigare för den lokala produktionen.
Vid årets festival kommer ett drygt tiotal artister att medverka, helt klara är hitintills KRISTIAN ANTTILA som gör gemensam sak med sina vänner i ett av Norges allra största, JOHN OLAV NILSEN & GJENGEN samt kubanerna X ALFONSO och SANTIAGO FELIU. Fler artister offentliggörs inom kort. De tidigare festivalerna har bl a gästats av Timbuktu, Looptroop, Maskinen, The Baboon Show och Veronica Maggio.
Skivbolaget National 130205
Länk till brev från kanadensiske journalisten Stephen Kimber
Kongressledamöterna Rene Garcia och Manny Dias har lagt fram lagförslag som skulle förbjuda USA-medborgare i Florida att utöva sitt yrke som läkare om de utbildats i Kuba. Enligt ledamöterna så har de Kuba-utbildade läkarna inte tillräckligt hög moral för att behandla patienter i Florida. De säger också att de som studerat medicin i Kuba och återvänder till Florida enbart är ”propagandaverktyg”.
Senatorn försökte förra året få igenom en lag i Florida som skulle förbjuda delstaten att ha affärer med utländska företag som också har affärer med Kuba. Lagen ifrågasätts på grundval av att en delstat inte har rätt att driva en egen utrikespolitik.
Cuba Central Team (USA) 130201
Undervattenskabeln är lagd och prov pågår
Den fiberoptiska undervattenskabeln mellan Venezuela, Jamaica och Kuba är klar sedan i höstas. Till att börja med ska den användas för att utöka kapaciteten för internationella telefonsamtal.
Från 10 januari påbörjades prov för överföring av Internet via kabeln. När provperioden är slut kan kabeln tas i bruk. Det betyder inte automatiskt att tillgängligheten till Internet mångfaldigas. För att det ska ske krävs investeringar i infrastruktur i Kuba. För det behövs hårdvaluta som kan betala Internettrafiken. Det betyder att användningen kommer att öka successivt av denna service som i dag huvudsakligen erbjuds gratis och med sociala syften.
Cubadebate 130124
Första transgenderpersonen vald till offentligt ämbete
Adela Heránez är Kubas första öppet transperson som
innehar ett offentligt ämbete, rapporterar AP. På
80-talet anmäldes Adela till myndigheterna av sin
far (!) och fick sitta i fängelse. Hon säger att valet
av henne visar vad som hänt vad gäller acceptans av
transpersoner. ”Varefter tiden går så kommer homofober
– även om de alltid kommer att finnas – bli allt färre.”
Hon säger också: ”Jag är accepterad som jag är och
det är min seger.”
Cuba Central Team (USA)
121130
Kuba och Finland återupptar samarbete
Kubas och Finlands regeringar undertecknade i tisdags
en politisk deklaration för återupprättande av officiellt
samarbete mellan de båda länderna.
De bilaterala förbindelserna
bröts efter att EU:s 27 medlemsstater antog den så
kallade Gemensamma Ståndpunkten i december 1996. Den
villkorade EU-ländernas förbindelser med Havanna och
ställde krav på förändringar i Kubas politiska system.
Detta förkastades kategoriskt av Kuba.
I mitten på 2012 fanns tecken
på en upptining av förbindelserna mellan Kuba och
Finland. Ett nytt samarbete inleddes mellan Kuba och
Konst- och Designskolan vid Aaltos Universitet. Dessutom
träffade Aino-Kaisa Pekonen, ordförande i Finlands
parlamentsgrupp för vänskap med Kuba, sin kubanske
motsvarighet. Detta har nu alltså lett till ett undertecknade
mellan de båda ländernas Utrikesdepartement om återupptagande
av det avbrutna samarbetet.
Cubanews 130206
Parlaments- och landstingsrepresentanter valda
I söndags valdes 612 representanter till Nationalförsamlingen
och 1 269 till de 15 provinsförsamlingarna. Massivt,
fritt och demokratiskt var det valdeltagande som närmare
8 miljoner röstberättigade, dvs. 90 % genomförde i
söndags. Av rösterna 4,63 % blankröster och 1,20 %
ogiltiga. Resten, 94,17 %, var giltiga röster.
Det var centrala valmyndigheten
som meddelade de preliminära siffrorna av dess ordförande,
Alina Balseiro. Hon framhöll att kubanerna än en gång
utövade sin rätt att välja sina representanter i massiv
skala, fritt och demokratiskt.
Av de valda är medelåldern 48
år. Andelen kvinnor är 49 %. 46 % är tidigare valda
till Kommunfullmäktige.
Granma 130205
Fidel Castro röstar i valen
I parlamentsvalen i söndags röstade Fidel Castro för
första gången sedan han blev sjuk 2006. Efter att
han lagt sin röst hälsade den 86-årige Fidel på flera
barn och pratade en hel timme om olika ämnen med journalister.
Fidel, som drog sig tillbaka från politiska poster
för drygt sex år sedan, talade speciellt om de ekonomiska
reformer som genomförs under ledning av hans bror,
president Raul Castro. Fidel sade det är en plikt
att aktualisera och förbättra den ekonomiska modellen,
men utan att begå misstag.
Parlamentets talman, Ricardo
Alarcon, framhöll valen som ett tillfälle att bekräfta
och utöva det nationella oberoendet, då kubanerna
har sitt eget politiska system. Efter att Alarcon
lagt sin röst sade han att Kuba har sitt eget system
som man inte kopierat från någon annan och som inte
tillfredsställer de stora mediehusen eller propagandan
som drivs av pengar.
Den politiske analytikern Iroel
Sanchez var inne på samma linje när han hävdade att
valen i Kuba är mycket mer demokratiska än i europeiska
länder. ”Jag vet inte vad som skulle hända i USA eller
Europa om grannar skulle samlas i sina bostadsområden
och nominera kandidater utan inblandning av politiska
partier, pengar eller politiskt maskineri.” Efter
nomineringarna väljer kubanerna utifrån dessa kandidater
ledamöter i ett val med valhemligheten garanterad.
I söndags gick kubanerna till
valurnorna för att välja ledamöter i Nationalförsamlingen
och till de 14 Landstingsförsamlingarna i Folkmakten.
Valdagen förlöpte lugnt. Fyra timmar innan vallokalerna
stängde hade närmare 80 % av de röstberättigade röstat
och visade därmed sitt stöd för det politiska systemet.
Efter söndagens omröstning,
som är andra fasen i valen som började i höstas med
val till Kommunfullmäktige, tar det 45 dagar att sätta
samman Nationalförsamlingen. Denna väljer i sin tur
31 av sina ledamöter till regeringen, som kommer att
utse Raul Castro till sin andra [och sista] mandatperiod.
Ett av de nya ansiktena i parlamentet
blir Mariela Castro, dotter till Raul Castro och chef
för Cenesex, Centro Nacional de Educación Sexual.
Genom denna organisation har hon främjat de homosexuellas
rättigheter.
Enligt uppgift kommer ca 2/3
av Nationalförsamlingens ledamöter att bytas ut. Också
talmannen blir ny då nuvarande talman Ricardo Alarcon,
75, inte ställer upp för omval. AFP, EFE, RT 130204
Revisionen finner fel hos 34 procent av de statliga
företagen
Lite drygt en tredjedel av de 234 statliga företag
som utsattes för Kubas Riksrevisionsverk 2012 uppvisade
felaktigheter. Framförallt gällde det verifikationer,
bristfälliga direktiv och bristfällig kontroll av
budgetar och ekonomiska planer.
Revisionen genomfördes under
några dagar hösten 2012 av 1 500 specialister som
kontrollerade hur de ekonomiska planerna genomfördes.
Resultaten sägs visa nödvändigheten av bättre utbyte
mellan administration och arbetarna när beslut fattas,
liksom vikten av att hålla sig till lagar och bestämmelser,
ha kontroll och följa kraven.
2011 var det 37 % av de 768
kontrollerade företagen som fick anmärkningar. Riksrevisionsverket
har uppgett att man detta år kommer att intensifiera
arbetet för att förhindra olagligheter och stärka
kontrollen. Verket skapades 2009 och sedan dess har
det kontrollerat hundratals statliga företag och institutioner.
Cubadebate 130201
Val i Kuba
Söndag 3 februari väljs 612 ledamöter till Folkmaktens
Nationalförsamling och 1 269 ledamöter till de olika
provinsförsamlingarna. Kandidaterna har valts ut av
valda kommunfullmäktige, tillsammans med de olika
massorganisationerna och på allmänna möten. Att valen
anses viktiga av kubanerna visas av att valdeltagandet,
som är frivilligt, varje gång sedan de första valen
hölls 1976, alltid uppgått till över 95 %. Det finns
8,4 miljoner röstberättigade i Kuba, där man får rösta
när man fyllt 16 år.
Fidel Castro är kandidat i Santiago
de Cuba och Raul Castro i Segundo Frente. Raul måste
väljas för att kunna sitta kvar som president. Enligt
nya vallagar så blir detta då hans andra och sista
mandatperiod.
Valen i Kuba inleddes i höstas
då val hölls till landets 168 kommunfullmäktige där
det sammanlagt sitter 14 537 ledamöter. Av dessa är
ca hälften kandidater i valen på söndagen till Provins-
och Nationalförsamlingen. Den andra hälften är förslag
från massorganisationerna som har representanter i
alla valberedningar.
Cuba Central Team (USA)
130201 och Cubadebate 130202
Oljeplattformen lämnar kubanska vatten efter att också
den tredje provborrningen visade sig vara torr. Den
aktuella oljeplattformen är den enda som inte innehåller
delar från USA och kan arbeta i kubanska vatten. Uppskattningar
av Kubas oljereserver varierar mellan 5 och 20 miljarder
fat. Kuba producerar idag en tredjedel av landets
behov och importerar det mesta från Venezuela, uppskattningsvis
115 000 fat om dagen. En chef på Amoco och BP säger
att ”Kubas oljedrömmar är slut” åtminstone de närmaste
åren.
Ryska oljebolaget Zarubezhneft
fortsätter med sina efterforskningar och ska genomföra
provborrningar.
Cuba Central Team (USA)
121116
Förändringarna och alla ”men”
Förgäves väntar jag på att president Obama tillåter
USA-medborgare att fritt resa till Kuba. Åtgärden
skulle vara ett lämpligt svar på de kraftigt underlättade
möjligheterna för kubaner att resa ut ur landet från
14 januari.
Det skulle vara en god nyhet
då det skulle markera början på försök till ett närmande.
Det skulle inte vara en dålig politik att prova taktiken
med ömsesidiga åtgärder, framförallt för att det visat
sig att krav på ensidiga åtgärder inte fungerar. Och
om man slutligen skulle uppnå ömsesidig förståelse
skulle åtminstone de två folken tjäna på det. Kubanerna,
som redan har rätt att resa utomlands och USA-medborgarna
som skulle återfå rätten att resa fritt till Kuba
utan att behöva be om tillstånd från Washington.
Få andra länder är så lugna
som Kuba. Kulturellt är Miami nästan som en provins
till ön där besökande kubaner känner sig hemma, medan
Kuba har blivit ett av de säkraste länderna för besök
från USA-medborgare.
Trots den långa historien av
politisk konflikt finns på ön inga anti-amerikanska
känslor, som är så vanligt i andra länder. ”Gringosarna”
behandlas artigt och kan promenera på gatorna utan
minsta rädsla. John Kerry som utrikesminister skulle
kunna vara ett gott omen. Det sägs att denne politiker,
veteran från Vietnamkriget, var en av dem som ville
se en normalisering av förbindelserna med detta asiatiska
land.
När det gäller Kuba krävde han
undersökningar om hur fonderna som Washington förser
exilkubaner med för att störta Kubas regering används.
Han vågade till och med ifrågasätta miljonbudgeten
som läggs på TV-stationen Voice of America/Martí med
sändningar till Kuba som ingen tittar på.
Jag tror inte det handlar om
att Kerry stöder den kubanska socialismen, utan om
att det smärtar honom att så mycket skattepengar och
resurser läggs på program som ger motsatta resultat
till vad Washington vill. Det verkar som om den demokratiske
senatorn inte tror att isolering är ett effektivt
verktyg för att uppnå förändringar på ön. Tvärtom,
han anser att besök av miljoner USA-medborgare skulle
kunna åstadkomma en större öppning. Det är svårt att
säga om han har rätt, men efter 50 år av fiasko skulle
det kanske inte vara så dumt att prova nya metoder.
Jag tror inte på allvar att USA-turisterna duger till
politisk propaganda, men ett slut på aggressionen
utifrån skulle bredda den interna debatten. Utan tvekan
är konflikten med USA en av de faktorer som mest står
i vägen för denna debatt.
Få kubaner är beredda att ansluta
sig till Washingtons politik, några av rädsla för
att anklagas för att vara i USAs tjänst andra av ren
nationalism.
Den kubanska revolutionen är
inte orsaken till, utan ett resultat av Washingtons
politik gentemot Kuba under århundraden: Från ”en
mogen frukt” som skulle falla i USAs händer, från
utstängandet av de kubanska frihetskämparna från förhandlingarna
om Kubas självständighet, från det ökända ”Platt-tillägget”
[som i praktiken gav USA bestämmanderätt i Kuba] till
militära invasioner.
För att övervinna denna historia
av våld krävs mer än besök av ett pensionärspar från
Michigan till Havanna. Det är nödvändigt att närma
sig steg för steg, och ge efter lite från båda sidor,
utan att förvänta sig att den andre ensidigt ska närma
sig.
Det är sant att Obama eliminerade
de reserestriktioner för emigrerade kubaner som George
W.Bush infört och han tillät också penningförsändelser
från dem. Men sedan blev det inte mer, medan det kubanska
samhället fortsätter att utvecklas. USA förlorar möjligheter.
Den ekonomiska öppningen i Kuba – egna företagare,
överföring av jord till bönder, tillgång till utländskt
kapital till jordbruket – skulle förtjäna ett svar
som skulle kunna vara någon slags lättnad i blockaden.
Också den massiva frigivningen
av politiska fångar bemöttes utan någon reaktion av
Washington, trots att just det var ett av de viktigaste
kraven från Vita Huset. Och nu begränsar sig UD:s
talesman Victoria Nuland till att erkänna att de nya
utreselagarna är positiva, men sedan underkänner hon
det hela med tillägget att ”Kuba fortsätter att vara
en av de mest repressiva länderna på planeten.”
Varje ny förändring tar ifrån
Washington argumenten i dess konflikt med Havanna.
Kerrys ankomst skulle kunna medföra steg i rätt riktning,
eller åtminstone göra slut på det ständiga ”men” och
komma med något mer originellt för att ifrågasätta
alla reformer, Fernando Ravsberg, BBC Mundo
130117
Välkommen breddning av medietillgången!
Förändringarna i den kubanska modellen har utsträckts
från den ekonomiska sektorn till andra områden. Det
handlar om att få bort onödiga hinder och nyligen
ökades drastiskt möjligheten till utlandsresor och
reglerna för emigration blev mycket mer generösa.
Nu börjar ändringarna också på medieområdet.
Utan väsen och utan några filosofiska
diskussioner sänds nu TELESUR direkt via det nationella
kubanska TV-nätet. En mångnationell kanal med säte
i Caracas och korrespondenter i tiotals länder.
Som del i utbudet, och för första
gången i televisionens historia i Kuba, sänds ett
informationsprogram kontinuerligt med nyheter som
täcks av reportrar på plats enligt en formel som Walter
Martinez, en stjärna i den latinamerikanska televisionen
och journalistiken, och som ger tittaren möjlighet
att ”följa händelserna medan de pågår.”
Genom tillgång till den multinationella
kanalen kan kubanerna få information och synpunkter
på de ekonomiska skeendena i Iberoamerika och internationellt,
liksom på politiska, kulturella och sportsliga händelser
utifrån en rad olika synvinklar. Allt detta genom
utrustning och teknologi av senaste snitt, ett kompetent
team av reportrar, kommentatorer och tekniker som
kan ge professionell förmedling som ligger på en nivå
i höjd med de mest konkurrenskraftiga och moderna
standarden i världen.
Av tillfällighet, kanske ett
gott järtecken, så kunde man den första dagen se president
Obamas installation och live se hans installationstal
med simultantolkning.
Det som kostat USA hundratals
miljoner dollar, skrytsam teknik, brott mot internationella
sändningslagar genom missfostret TV Marti, som aldrig
nådde kubanerna, det har uppnåtts av en kanal som
är sprungen ur samarbete, integration och fred.
Välkommen denna öppning som
ger den kubanska publiken något som inget annat socialistiskt
land någonsin haft och som kommer att bidra till att
höja dess kultur och kunskap.
La Moncada 130121
”Raul Castro är den verklige dissidenten”
Den franske forskaren och Kubaexperten Salim Lamrani
skriver här en artikel om president Raul Castros hårda
kritik mot en rad företeelser i Kuba. Raul Castro, el verdadero disidente
I motsats till uppfattningen
som sprids framförallt i Väst, att debatt och kritik
inte förekommer i Kuba, så förekommer omfattande kritik
i det kubanska samhället. Och den hårdaste kritikern
i landet heter Raul Castro. I Väst framställs Kuba
som ett stängt samhälle där debatt och kritik inte
förekommer och mångfalden av idéer förbjuds av makten.
Sanningen är att Kuba är långt från ett monolitiskt
samhälle som delar ett enda tänkesätt. Faktiskt utvecklas
debatten för varje dag och det symboliseras av Kubas
president Raul Castro som blivit den främste kritikern
av brister, motsägelser, avvikelser och orättvisor
i det kubanska samhället.
Nödvändigheten av
förändringar och av kritisk debatt
Inför det kubanska parlamentet
i december 2010 gav Castro ett alarmerande tal där
han ställde regeringen och medborgarna inför sina
skyldigheter: ”Antingen korrigerar vi felen eller
så är det slut med att balansera på avgrundens rand,
vi sjunker, vi kommer att sjunka.” Han tillade kort
tid därefter: ”Det är ofrånkomligt att vi måste bryta
den enorma psykologiska barriären som kommer ur en
djupt rotad mentalitet i vanor och föreställningar
från det förflutna.”
Castro angrep också svagheten
i den kritiska debatten på Kuba. Han kritiserade de
tysta, de självbelåtna och medelmåttigheten. Han sade
rent ut: ”Man behöver inte vara rädd för olika uppfattningar…olika
uppfattningar är mer önskvärda än en skenbar enhet
som grundas på falskhet och opportunism. Att få ha
åsikter är en rättighet som man inte får beröva någon.”
Castro fördömde ”den överdrivna sekretessen som vi
vant oss vid under mer än 50 år” för att dölja fel
och misslyckanden. ”Det är nödvändigt att förändra
mentaliteten hos aktivisterna och alla landsmän”,
tillade han.
Om medierna och
byråkratin sade han följande:
Vår press pratar mycket om vad
revolutionen uppnått, vi översvämmas av tal men vi
måste komma till problemens kärna… Jag bekämpar hemlighetsmakeriet
för bakom det vackra skynket döljer sig misslyckanden
som vi begått och de som har intresse av att det fortsätter
så.
Jag minns viss kritik: ”ja,
ta upp den och den kritiken i pressen”, vilket jag
själv uppmuntrat till. Omedelbart börjar den omfattande
byråkratin att röra på sig: ”Detta hjälper oss inte,
det demoraliserar arbetarna.” Vilka arbetare demoraliseras?
Som vid ett tillfälle vid det statliga mejeriet El
Triangulo. Under flera veckor var en av företagets
lastbilar i Camaguey trasig och det innebar att all
mjölk som producerades i detta område fick ges till
några grisar som fanns i närheten. Det var då jag
sa till en sekreterare i centralkommittén att han
skulle ta sig an jordbruket i provinsen och berätta
allt som händer. En del personer gick till honom:
”Detta hjälper oss inte för det demoraliserar arbetarna.”
Det de inte visste var att det var jag som givit uppdraget.
1 augusti 2011 vid slutsessionen
av Parlamentsessionen upprepade Raul Castro nödvändigheten
av en kritisk debatt i samhället: ”Alla uppfattningar
bör analyseras. Om man inte kan uppnå enighet ska
skiljaktigheterna lyftas till högre instanserna för
beslut, och ingen har mandat att hindra den processen.”
Han uppmanade till att göra slut på ”vanan till triumfalism
och formalism när man behandlar den aktuella situationen.
Istället bör material, i skrift eller på radio/TV,
utformas så att de fångar uppmärksamheten och stimulerar
till debatt bland den allmänna opinionen”. Medierna
bör undvika sådant som ”är långtråkigt, ytligt och
improviserat.”
Om korruptionen
Raul Castro undviker inte heller
problemet med korruptionen. ”Inför brott mot konstitutionen
och lagarna finns inget annat alternativ än åtal genom
åklagarämbetet och domstolarna, precis som vi börjat
göra för att utkräva ansvar av gärningsmännen, oavsett
vilka de är. Alla kubaner, utan undantag, är lika
inför lagen.” Castro, medveten om att korruptionen
också finns bland höga funktionärer, har givit ett
klart och tydligt budskap till ansvariga inom alla
områden: ”Vi måste kämpa för att definitivt bannlysa
lögnen och bedrägeriet i uppförandet bland ansvariga,
oavsett ställning. På det mest fräcka sätt har man
brutit mot två av de tio budorden: 'Du ska inte stjäla'
och 'Du ska inte ljuga'.”
Om religionsfrihet
Raul Castro har kraftfullt fördömt
sekteristiska avvikelser. Han tog i TV offentligt
avstånd från brott mot religionsfriheten, orsakade
av intolerans ”rotad i mentaliteten hos inte så få
ledare på alla nivåer”. Han tog upp fallet med en
kvinna, medlem i Kommunistpartiet, med ett exemplariskt
förflutet, som togs ifrån sina uppdrag i februari
2011 på grund av sin kristna tro. Hennes lön sänktes
med 40 % i direkt strid med Konstitutionen från 1976
som förbjuder varje form av diskriminering. Presidenten
fördömde ”de skador som åsamkades en kubansk familj
på grund av uppfattningar baserade på ålderdomliga
föreställningar som hämtade näring ur felaktiga föreställningar
och opportunism.”
Raul påminde om att personen
som utsattes för denna diskriminering föddes 1953,
året för attacken på Moncadakasernen av Fidel Castro
och hans anhängare i kampen mot Batistadiktaturen.
Raul Castro sade: ”Det var inte för detta jag deltog
i attacken på Moncada… Samtidigt minns vi 30 juli,
då det är 54 år sedan mordet på Frank Pais och hans
trogna följeslagare Raul Pujol. Jag lärde känna Frank
i Mexiko och jag återsåg honom i Sierra Maestra. Jag
kan inte minnas att jag mött någon med en själ lika
ren som hans, lika modig, lika revolutionär, lika
ädel och blygsam. Och jag vänder mig till en av de
ansvariga för denna orättvisa som har begåtts och jag
säger: Frank trodde på Gud och utövade sin religion.
Vad jag vet upphörde han aldrig med det. Vad skulle
ni gjort med Frank Pais?”
Om produktivitet,
månadslönen och ransoneringskorten
Vad gäller produktivitet och
den ekonomiska politiken medger Raul Castro ”frånvaron
av en ekonomisk kultur och medvetenhet bland befolkningen”
liksom tidigare fel: ”Vi tänker inte återigen försöka
kopiera någon annan. Det förde med sig många problem
när vi gjorde det, dessutom kopierade vi ofta mycket
dåligt.” Den kubanska regeringen är klarsynt när det
gäller brister i ekonomin. Man erkänner ”spontanitet,
improviserande, ytlighet och bristande måluppfyllelse.
Därutöver bristen på undersökningar för att se om
genomförande är realistiskt och brister när det gäller
att se till helheten i samband med investeringar.
Detta påverkar landet allvarligt på ett negativt sätt.”
När det gäller kubanernas månadslöner
visar Raul Castro klarsynthet: ”Lönen är fortfarande
klart otillräcklig för att tillfredsställa alla behov,
vilket medfört att lönen praktiskt taget upphört att
fylla sin funktion, att uppfylla den socialistiska
principen av var och en efter förmåga och lön efter
prestation. Det leder till att bristande social disciplin
gynnas.”
På liknande sätt tvekar inte
den kubanske presidenten att framhålla de negativa
effekterna av ransoneringssystemet som gällt sedan
1960. Speciellt inte ”dess skadliga effekter på jämlikheten”.
Det har förvandlats till ”en ohållbar belastning på
ekonomin och motiverar inte till arbete. Dessutom
är det grund för en rad olagligheter i samhället.”
Han pekade också på brister i systemet: ”Då ransoneringsboken
är utformad för att täcka behoven lika hos de fler
än 11 miljoner kubanerna så saknas inte absurditeter
som kaffe till nyfödda. Likadant var det med cigarrer
fram till september 2010, som alla hade rätt till
oavsett om de var rökare eller inte. Det bidrog till
att öka denna skadliga vana.” Enligt presidenten så
”motverkar ransoneringen de principer som bör känneteckna
fördelningen under socialismen, dvs. av var och en
efter förmåga, till var och en efter arbetsinsats.”
Därför är det ”nödvändigt att utrota den snedvridning
som finns i hur ekonomin, och samhället i stort, fungerar.”
Om generationsövergången
Raul Castro har också understrukit
ett annat viktigt problem för Kuba; avsaknaden av
mångfald. Han fördömde ”den otillräckliga systematiken
och politiska viljan för att till beslutspositioner
föra fram kvinnor, svarta, mestiser och ungdomar på
basen av kvalifikationer och personliga egenskaper.”
Han framförde sin kritik utan att dölja sitt eget
ansvar: ”Att inte ha löst detta problem på mer än
ett halvt sekel är en skam som vi belastar våra samveten
med.” Det medför att Kuba dras med ”konsekvenserna
av att inte räkna med tillräcklig tillgång på ersättare
som är rätt förberedda, med tillräcklig erfarenhet
och mognad för att axla de nya och komplexa uppgifter
som krävs av partiet, staten och regeringen.”
Alla dessa uttalanden har gjorts
”live” på kubansk TV på bästa sändningstiden. Det
visar närvaron av kritisk debatt i Kuba på högsta
nivå. Raul Castro är inte bara nationens president,
utan också samtidigt, vad det verkar, landets mest
framträdande dissident och envetna kritiker av avvikelser
och brister i systemet.
Salim Lamrani 130118
http://www.globalresearch.ca/raul-castro-el-verdadero-disidente/5319508
(här finns också en notapparat till citaten)
Översättning: Zoltan Tiroler
Fallet med USA-spionen Alan Gross kastar ljus över
USA:s undergrävande aktiviteter
Den i Kuba dömde agenten Alan Gross har via sin familj
stämt USA:s regering och därmed har tidigare hemligstämplade
dokument offentliggjorts.
USAs regering har ”mellan fem
till sju övergångsplaner”, dvs. planer för att tvinga
fram en USA-lydig regering i Havanna. ”Demokrati”-programmet
som finansieras av USAs ”biståndsorgan” USAID är ”en
operation som kräver kontinuerlig diskretion” enligt
dokument som lagts fram inför domstol denna vecka
och som publicerats av the National Security Archive.
Handlingarna har upprättats av DAI och uppdragsgivare
åt Gross. DAI är en av USAIDs största mottagare av
pengar, som svar på ett åtal som Alan Gross´ familj
ligger bakom. Gross arresterades i december 2009 för
försök att sätta upp ett nätverk med satellitkommunikation
i Kuba.
Enligt ett konfidentiellt memorandum
från 2008 så säger anställda på "Cuba Democracy and
Contingency Planning Program," (som ansträngningarna
officiellt kallas) till representanter för DAI att
”USAID talar inte om för kubanerna hur eller varför
de behöver en demokratisk övergång, men istället vill
USAID bidra med teknologi och medel för att förmedla
den gnista som skulle gagna befolkningen”. Programmet
ämnar att ”ge en bas från vilken kubaner kan utveckla
alternativa visioner av framtiden.”
Gross har nu tillbringat tre
år av ett 15-årigt straff i kubanskt fängelse, anklagad
och dömd för ”aktioner riktade mot statens integritet”
för att han försökte förse vissa utvalda grupper med
Broadband Global Area Network (BGAN) satellitkonsoler
och etablera oberoende Internet nätverk. Förra året
stämde hans fru Judy både DAI och USAID för att de
brustit i förberedelser och träning, övervakning med
tanke på riskerna med hans aktiviteter.
Gross har uppmanat president
Obama att förhandla med Kuba för att lösa hans fall.
I stämningen finns USAIDs förslag på ökade ansträngningar
för att få till en regimförändring i Kuba, informationsutbyte
mellan USAID och DAI, och Gross´ egna förslag på att
föra in datorer, mobiltelefoner, routers och BGAN-system
i Kuba. Enligt analytikern Kornbluh är offentliggörandet
av dessa handlingar från DAI en påtryckning på USAs
regering att agera för att få ut Gross, annars kommer
ytterligare ovälkomna detaljer om USAs intervention
i Kuba att framkomma.
National Security Archive
Electronic Briefing Book No. 41, redigerat av Peter
Kornbluh 130118
Kubas internationella bokmässa drar varje år stora människomassor. Mässan startar alltid i Havanna, men för att fler ska få möjlighet att frossa i litteratur cirkulerar den runt på ön. 
Det är rubriken på en recension i Monthly Review av en ny bok av den kanadensiske samhällsvetaren Arnold August. 
Under den senaste akten i den Washingtonfars som förvånat en bestört värld skrev en kinesisk kommentator att om USA inte kan uppträda som en ansvarsfull medlem av det internationella systemet kanske det är dags att avamerikanisera världen – och markera avstånd till den skurkstat som regerar militärt men förlorar trovärdighet på andra områden.
70 000 läkare i 70 fattiga länder som fått gratis utbildning i Kuba – förtjänar det inte en enda rad i medierna.De stora internationella medierna lägger censurerar på ett skamlöst sätt en av de vackraste solidaritetshandlingarna på denna planet: Latinamerikanska Medicinhögskolan i Kuba.
Den spanske journalisten och författaren Ignacio Ramonet ansluter sig till uppfattningen att högern förbereder en statskupp i Venezuela. Förutsättningarna skapas genom ekonomisk krigföring, som fördömts av regeringen. Ramonét berömmer de åtgärder president Maduro vidtagit.
Årets musikaliska festival är tillägnad de stora artisterna inom kubansk jazz och programmet innehåller musiker från Schweiz, Bulgarien, Vitryssland, Bermuda, Spanien, USA, Österrike, Argentina, England, Holland, Kanada utöver de kubanska musikerna.
Kära vänner
Lagom till högsäsongen börjar det gå direktflyg också från Warszawa och Köpenhamn till Kuba. De kommer att gå varannan vecka under fem månader.
Raul Castro var en av huvudtalarna vid Nelson Mandelas begravning, och sade bland annat:
Raúl Castro Ruz, reser med en kubansk delegation för att delta i statsbegravningen av Nelson Mandela. Med i delegationen är också utrikesministern Bruno Rodriguez och Kubas ambassadör i Sydafrika, Carlos Fernandez de Cossio Dominguez.
Två veckor efter att FN:s Generalförsamling fördömde USA:s blockad mot Kuba valdes Kuba in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Med 77 procent av rösterna blev Kuba ett av de 47 medlemsländerna i rådet, och med det ett nytt svidande nederlag för USA:s utrikespolitik.
V
På grund av blockaden som även har gjort det svårt att få tag på råvarorna för att tillverka mediciner så har man också satsat på att använda alternativa råvaror. Man använder mycket naturliga produkter som örter från växter och andra ämnen från t.ex. honung och insekter och får fram den kvaliteten som krävs för att tillverka effektiva mediciner.
Radiojournalisten Edmundo Garcia i Miami har efter ett av sina radioprogram hotats till livet. Sådana hot är inget att leka med i Miami, där flera personer som motsatt sig extremhögern utsatts för attentat. 
Det är dags att sluta kalla Kuba för ett land som främjar terrorism. Biskop Richard Pates, ordförande för Kommissionen för Rättvisa och Fred för de katolska biskoparna i USA, har skickat ett brev till säkerhetsrådgivaren Susan Rice i vilket man kräver ett slut på blockaden och att Kuba ska tas bort från listan på länder som stöder terrorism. 
Libertad berättade om den senaste tidens utveckling på Kuba. Hon sade att det går framåt och att sysselsättningen har ökat och det blir allt fler småföretagare och det dyker upp små kiosker överallt med försäljning av olika produkter, och det är även många som går ihop och bildar kollektiva företag och produktionen ökar.
Som en fortsättning på kampen mot korruption kommer Kubas riksrevision att kontrollera drygt 300 statliga företag mellan 22 oktober och en månad framåt. De flesta av företagen finns inom livsmedelsindustrin. Men också distributionen av byggnadsmaterial, jordfördelning och produktion för export omfattas.
Yttrandefrihet kan köpas och säljas. Kuba avslöjar att USA kontrakterat ungdomar för att främja kontrarevolution på ön. ExpresArte är ett projekt där ungdomar betalas för att Twittra ”om frihet”. 
Ecuadors president Rafael Correa sade i Quito i lördags att den blockad som USA utsätter Kuba för sedan mer än 50 år är det största brottet mot de mänskliga rättigheterna i världen.
I ljuset av Edward Snowdens avslöjande diskuterar De Sydamerikanska ländernas Union, UNASUR, ett nytt projket för att minimera risken för USAs övervakning. Ecuadors utrikesminister säger att ”Vi har beslutat att arbeta på ett nytt system för kommunikation via Internet mellan våra länder, våra samhällen, för att undvika att bli utsatta och vara offer för det olagliga spioneri som US-amerikanska myndigheter utvecklat mot oss. 
USAs president Obama har förlängt blockaden mot Kuba med ytterligare ett år. I ett memorandum från Vita Huset till UD och Finansministeriet ges direktiv om att vidmakthålla blockaden mot Kuba. 
Länge leve den Kubanska Revolutionen. Länge leve kamrat Fidel Castro…Kubanska internationalister har gjort så mycket för Afrikanskt oberoende, frihet och rättvisa. 
Brasilien kontrakterar inte läkare från Schweiz, Österrike eller USA för att de inte är tillgängliga eller är för dyra; och de anlitar inte kubanerna för att de är billiga. De brasilianska läkarna, lika lite som de flesta andra från de nämnda länderna, vill inte ut i Amazonas, men de vill inte heller att några andra jobbar där. Den som förstår detta, räck upp handen. 
USA har en spionbas på den lilla ön Ascension, mitt i Atlanten. Härifrån spionerar USA på kommunikationer i Brasilien, Argentina, Uruguay, Colombia och Venezuela berättar den brasilianska tidningen Istoé. Ön tillhör Storbirtannien och spioneriet är en del i projektet känt som Echelon. I detta deltar, förutom USA, Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland och Australien. 
Kubas järnvägsbolag Unión de Ferrocarrilles de Cuba (UFC) har beställt 300 två-vagnars passagerartåg. Kuba håller på att uppgradera sitt järnvägsnät, som är förfallet. UFC har också köpt 164 diesel-ellok från Kina. 
USA har en unik lag som bara gäller kubaner: de får automatiskt stanna i USA om de tagit sig dit. CNN har undersökt fenomenet med immigranter som använder sig av förfalskade kubanska pass för att få stanna och få en gräddfil till medborgarskap enligt ”Cuban Adjustment Act.” I CNNs rapport sägs att vissa betalat 10 000 dollar för förfalskade kubanska dokument
FN:s underkommission för Kampen mot Korruption och Ekonomisk Brottslighet, Dimitri Vlassis, berömde i dag i Havanna Kubas ansträngningar för att bekämpa detta gissel.
Vid G-20mötet i Sankt Petersburg står Obama inför en genant situation gentemot sina latinamerikanska kollegor på grund av sina planer på en omedelbar attack på Syrien och för spionskandalerna.
Kuba har avsatt drygt 1 500 miljoner pesos för att ge krediter till befolkningen tillkännagav vicechefen för Kubas Centralbank. 
De Sydamerikanska Staternas Union, Unasur, fördömde i fredags ”de utländska interventionerna” inför en möjlig militär attack från USA mot Syrien. Unasur insisterar på en fredlig lösning av konflikten, enligt den slutdeklaration som det VII:e toppmötet antog i Surinam.
Mellan 3 och 9 november arrangeras den 31:a Internationella Handelsmässan i Havanna vid Expocuba, Fihav. 
De senaste uttalandena från USA:s regering och flera NATO-allierade som vill ha militärt ingripande i Syrien, ignorerande de ansträngningar som vissa stater gör för att uppnå en politisk lösning till konflikten som åderlåter den arabiska nationen är alarmerande. 
Om det finns någon som ifrågasätter det omoraliska och orättfärdiga i USAs halvsekelgamla blockad mot Kuba, så borde detta uttalande från USA 1960 undanröja eventuella tvivel: ”Majoriteten av kubanerna stöder Castro. Varje tänkbar åtgärd bör vidtagas för att snarast försvaga Kubas ekonomi. Ett åtgärdspaket som på bredast möjliga sätt hindrar pengar och varor att nå Kuba, för att minska lönerna och framkalla hunger, desperation och störta regeringen.”
Armando Vergara Bueno, chef för Kubas Utrikesdepartements avdelning för Nordafrika och Mellanöstern säger att:
Blockaden är ett påhitt. Det försöker Imperiet, liksom dess anhängare, att inbilla oss. Också många godtrogna tror att Kuba överdriver.
Det är svårt att hitta ett mer slösaktigt regeringsprojekt. Under de senaste sex åren har USAs regering lagt mer än 24 miljoner dollar för att ett flygplan cirklar nära Kuba och sänder propagandaprogram till öns invånare. Varje dag som planet flyger blockerar Kubas regering sändningarna. Få kubaner, om någon, kan se det som sänds. 
Dissidenten Oswaldo Payá dog i en bilolycka med spanske högerpolitikern Carromero vid ratten förra året. Hans mamma och två barn har beslutat att flytta till Miami. Payas dotter har nyligen återvänt till Kuba efter en internationell turné till USA och Europa, där hon utan bevis fortsatt att påstå att Kubas regering orsakade olyckan. Spaniens regering har bett Carromero och KDU-aren Aron Modig om indicier på att så är fallet, men de har inget att komma med. Likväl fortsätter svenska media att upprepa lögnen, senast TV4 text TV tisdagen den 18 juni.
Allt fler av de ca 600 kubaner, som efter en överenskommelse 2010 mellan Kuba, Spanien och katolska kyrkan fick en fristad i Spanien, vill åka tillbaka till Kuba. Det handlar om ett drygt hundratal dissidenter och släktingar till dessa som tog tillfället och emigrerade. 
Den progressiva digitala tidningen Progreso Semanal har utsatts för virus och hackerattacker. Progreso Semanal är något så ovanligt som en sansad (digital) tidning på spanska/engelska i Miami. Allt fler följer den balanserade nyhetsrapporteringen från tidningens journalister i Miami och i Havanna. Att rapportera utanför de ramar som högerextremisterna satt upp gör man inte ostraffat. 
President Raul Castro träffade nyligen Clarissa Etienne, chef för Pan American Health Organization (PAHO). Etienne lovordade Kubas ansträngningar inom hälsovården och kommenterade särskilt det faktum att alla medborgare har tillgång till gratis hälsovård, från primär- till specialistvård. Hon fortsatte med att berömma Kuba för landets engagemang internationellt. Vid besöket passade hon på att besöka flera hälsovårdscentraler och vetenskapliga institutioner.
Berta Soler, ledare för ”Damer i Vitt”, kräver att USAs blockad mot Kuba fortsätter. Under sin turné i USA uttalade hon sig för fortsatt blockad: ”Min uppfattning, och den som Damer i Vitt har, är att embargot inte ska lyftas.”
Häxjakten på banker som har förbindelser med Kuba fortsätter. Nu är det Intesa SanPaolo S.p.A, Italiens näst största bank, som tvingas betala 3 miljoner dollar till USA för ”uppenbara brott” mot USAs blockad. Mellan 2004 och 2008 har banken hanterat 53 transaktioner till en sammanlagd summa av 1,6 miljoner dollar. Utländska banker har upphört med tjänster till Kuba på grund av en konsekvent och stenhård politik från Obamaadministrationen. Det är U.S. Office of Foreign Assets Control (OFAC) som sköter övervakningen av banker och driver in pengarna utifrån USAs målsättningar i utrikespolitiken. 
På senare år har den undersökande journalisten Tracey Eaton begärt ut dokument fler än 100 gånger refererande till Freedom of Information Act. Svarsfrekvensen har varit ca 50. Av dessa har ingen varit ocensurerad. Nästan alla har stora partier borttagna och flera dokument har helt enkelt inte lämnats ut. Alla dokument som lämnats ut har dröjt mycket länge. 
Förra året frös USA kubanska tillgångar i fonder och egendom för 245 miljoner dollar, enligt uppgift från USAs Finansdepartement och dess rapport om ”Terroristtillgångar”. Året innan, 2011, var siffran 241 miljoner dollar.
För sjätte gången hölls en årlig parad i Havanna mot homofobi. I paraden deltog ca 500 medlemmar och supportrar till Kubas HBTQ-rörelse. Mariela Castro, chef för CENESEX, inledde marschen och manade till dialog i Kuba för att eliminera fördomar i familjer som hon anser vara ett av de mest känsliga områdena när det gäller rättigheter för de som tillhör HBTQ. BBC rapporterade stort från paraden. 
Nu när det är examenstider påminner vi om de känslosamma tal som Bush höll i Florida 2007 vid en examenshögtid i Miami Dade College: ”I Havanna och andra kubanska städer finns det människor som ni som går i skola och drömmer om ett bättre liv. Tyvärr kvävs deras drömmar av en grym diktatur som nekar dem all frihet i namnet av en mörk och diskrediterad ideologi.”
Kubas förste vicepresident, Diaz-Canel Bermudez, tog i onsdags emot Dr Moshen Bilal, representant för Syriens regering. De två ledarna diskuterade konflikten i Syrien. Bilal hälsade från president Assad till Fidel och Raul Castro. Diaz-Canel upprepade Kubas uppfattning att det syriska folket har rätt till självbestämmande och oberoende, utan intervention eller inblandning från främmande makter. På mötet deltog också Kubas vice utrikesminiser Sierra Diaz. 
Förra året växte Kubas ekonomi med 3 % enligt Kubanska Statistikbyrån. Tillväxten hämmades till av skador från orkanen Sandy. 
”Om de sagt mig i Kuba om hur det är i det här landet [Spanien] så skulle jag stannat i Kuba”, säger en spansk dissident som nu lever i Spanien. Det måste ha blivit bättre i helvetet. Jag vet till och med platser som har AC där. 
60 kuba-amerikaner från olika delar av USA har skickat ett öppet brev till Obama där de protesterar mot tre kuba-amerikanska kongressmän från Florida som arbetat för att behålla Kuba på listan över länder som enligt USA ”stöder terrorism”. Brevskrivarna slår fast att kongressledamöterna varken representerar dem eller majoriteten av kuba-amerikaner. ”Att plocka bort Kuba från denna lista, som har allvarliga konsekvenser i USAs politik mot de länder som nämns, borde ha gjorts för länge sedan.”
För några dagar sedan hölls ett event, Twitthab, som samlade bloggare och aktivister på sociala medier. Där dök ingen mindre än vicechefen på USAs Intressekontor i Havanna, Conrad Tribble upp. Helt fräckt deklarerade han att han ville prata öga mot öga med deltagarna och diskutera utbyte om ”kubansk kultur” på de sociala medierna. Ingen slängde ut honom. Hövligt lät man honom delta på träffen. Men flera deltagare bloggade ironiskt om träffen efteråt. Carlos Alberto, med bloggen Chiringa de Cuba, skämtade om att diplomaten tog dem för idioter och försökte inbilla deltagarna att ”kubaner, det är dags att vi blir vänner.”
USAs Finansdepartement har dömt American Steamship Owners Mutual Protection and Indemnity Association (också känt som the American Club) till att betala 348 000 dollar för brott mot USAs sanktionslagar. 
”Den nyliberala politiken gör slut på det väsentliga i de europeiska länderna”, anser Aleida Guevara, dotter till Ernesto Che Guevara.
Brittiska motsvarigheten till Svensk-Kubanska, Cuba Solidarity Campaign, hotas av böter eller konfiskation av USAs Finansdepartement som konsekvens av blockaden.
Successivt ökar tillgången till Internet i Kuba, allt eftersom nätet byggs ut. Från månadsskiftet finns 118 nya lokaler i hela landet redo med tillgång till Internet. Utbyggnaden fortsätter. Man kan välja mellan enbart e-mail, det nationella nätet eller hela Internet inklusive mail. Priset varierar mellan 3,50 kr i timmen till ca 30 kr i timmen. De 118 nya lokalerna läggs till de befintliga drygt 200, liksom den service som Postverket redan ger. Till mailen disponerar man 50 MB och kan ta emot bilagor på 25 MB.
Efter ett besök till Kuba förra veckan så gratulerades Fidel Castro av Generalsekreteraren för FAO, José Graziano för att Kuba redan uppnått FAO:s mål. 
Miguel Díaz-Canel, Kubas förste vice president deklarerade i måndags att försök att kontrollera nyheter är ”en omöjlig illusion”, rapporterar nyhetsbyrån EFE. I ett TV-sänt tal vid ett möte med lärare slog han fast:
Chefen för Amerikaavdelningen inom EU, Christian Leffter, säger att hans vistelse på Kuba varit produktiv för att få igång en dialog mellan parterna.
Antonio de Aguiar Patriota, Brasiliens utrikesminister, tillkännagav att Brasilien ska hyra in ca 6 000 kubanska läkare som ska skickas till avlägsna områden i landet, rapporterar BBC. Även om detaljerna inte är klara så visar detta på ett ökande samarbete mellan Brasilien och Kuba. Här ingår också utvecklingen av hamnen i Mariel som ett speciellt utvecklingsområde, produktion av biobränslen och livsmedelssäkerhetsprogram, liksom samarbete i tillverkning av mediciner för försäljning i Brasilien och andra länder. 
När Obama kom till makten i USA 2008 markerade det början på en ny stil gentemot Kuba jämfört med Bushadministrationen. Men, med undantag för avskaffande av några av alla restriktioner som gäller resor till Kuba, så fortsätter de ekonomiska sanktionerna. Det innefattar också dem som drabbar tredje land. Den franske forskaren Salim Lamrani ger några exempel.
Sju medlemmar av dissidentgruppen ”Damer i Vitt” anklagar ordföranden Berta Soler för att lägga beslag på pengarna som gruppen förses med utifrån. Hon har också sänkt ersättningen för deltagande i den varje söndag återkommande demonstrationen i Havanna från 30 till 15 dollar. Skandalen avslöjas samtidigt som Berta Soler är i Bryssel för att ta emot mer pengar från EU. 
I samband med den återkommande revisionen av hur länder uppfyller de mänskliga rättigheterna i FN:s Människorättsråd, inledde Kubas utrikesminister anförandet med följande:
Våldsamt förföljd av Castrismen och fråntagen alla sina friheter genomför nu kubanskan Yoani Sanchez en turné i världen för att fördöma den hemska situationen som hon lever under Fidels och Rauls ok. Hon säger att kubanerna inte har någon frihet, inga ekonomiska resurser och att de lever instängda innanför landets gränser. Turnén återger henne inte friheten men mildrar den rejält. 
1 maj, samma dag som miljoner kubaner demonstrerar för att fira den Internationella Arbetardagen, sker utfrågningen i FN:s Människorättsråd av Kubas uppfyllande av de mänskliga rättigheterna. 
Zürichs kantonbank stoppar alla transaktioner med Kuba från nästa månad för att undvika att bötfällas av USA. 
Den speciella utvecklingszonen som för närvarande byggs i Hamnen i Mariel ska tas i bruk inom de närmaste veckorna. Hamnen har byggts för att ta över skeppsfarten från Havannabukten. Zonen kommer att vara skattefri för export av varor tillverkade i zonen och exportavgifter återbetalas till företag som gynnar Kubas ekonomiska utveckling. 
Medan en långvarig hungerstrejk pågår på USA:s tortyrcenter i Guantanamobasen så besökte journalister kubanska fängelser. De kom från AP och andra nyhetsmedia och åkte till fyra av landets fängelser. Besöken, de första på närmare tio år, gjordes inför FN:s Människorättsråds periodiska översyn av fängelser och är obligatoriskt för medlemsstater, rapporterar Havana Times. Besöket innefattade Kubas högsäkerhetsfängelse Combinado del Este. Journalisterna rapporterar om verkstäder där fångar arbetade med bland annat demontering av fordon, motorreparationer och skotillverkning, enligt AP. 27 % av fångarna i säkerhetsfängelset arbetar frivilligt och får lön medan 37 % av dem studerar i fängelset. Kubas 200 fängelser har totalt ca 56 000 intagna. 
Kuba planerrar att fördubbla exporten av mediciner och bioteknologi under de närmaste fem åren. Det är den statliga industrin BioCubaFarma som siktar på en export värd drygt 5 miljarder dollar. Under de senaste fem åren har exporten resulterat i inkomster på ca 2,8 miljarder dollar. BioCubaFarma består av 38 produktionsenheter med över 20 000 anställda och tillverkar ett brett utbud av mediciner, vaccin och medicinsk utrustning. 
FN kritiserar USAs regering för att man upprätthåller fånglägret i det olagligt ockuperade Guantanmo marinbas trots försäkringar om att den ska stängas.
Representanten för Damer i Vitt, Berta Soler, träffade i Madrid Spaniens utrikesminister. Hos denne bad hon om mer hjälp för att Kuba ska få en demokrati ”som i Spanien.”
Vicepresident Marino Murillo uppmanade till breddning av servicesektorn och förbättringar vad gäller handeln. Ministern ansåg att trots det arbete som uträttats finns mycket att förbättra för att uppnå högre effektivitet och produktivitet i den kubanska ekonomin. 
Kuba ska börja tillverka ”grön” cement med början denna månad, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Sammansättningen släpper ut 32 % mindre koldioxid och tillverkningen använder 29 % mindre energi än konventionella metoder. Projektet är ett resultat av samarbete mellan Lausanne Polytechnic University och Universidad Central Marta Abreu i Villa Clara. 
Uruguay har begärt att gå med i den regionala valutan SUCRE, ett steg som kommer att föra landet till närmare samarbete med vänsteralliansen ALBA. SUCRE är den regionala valutan som ALBA delvis använder för att möjliggöra transaktioner mellan medlemsländer utan att behöva använda USdollar. 
Naturmedicin (Medicina Natural y Tradicional, MNT) med tio grenar som erkänns av Hälsomininsteriet har ökat för diagnoser, förebyggande vård, rehabilitering och behandling av sjukdomar. Detta rapporterades på den IV kongress som hölls av det kubanska Sällskapet för bioenergetisk och naturmedicin. Effekten på kroniska, icke smittsamma sjukdomar framhölls särskilt.
För några dagar sedan tog jag upp de stora utmaningar mänskligheten står inför i dag. Det intelligenta livet på vårt jordklot uppstod för omkring 200 000 år sedan, om inte nya upptäckter tyder på annat.
Den mer än halvsekellånga blockaden mot Kuba är det största brottet mot OAS, de Amerikanska Staternas Organisations, stadgar och mot människornas rättigheter i vårt Amerika, sade Ecuadors president Rafael Correa.
1 000 deltagare från 24 länder deltog i den 7:e Världskongressen för spiritister i Kuba, det Latinamerikanska land som har flest spiritistförsamlingar. Ämnen som spiritistisk utbildning, barmhärtighet för att bygga en fredlig värld, mental hälsa och spiritism, neurofysiologi och spiritistisk filosofi behandlades. Kongressen ägde rum på Lazaro Peña teatern i Havanna, där normalt kubanska Landsorganisationen CTC håller till.
Federala myndigheter i USA fortsätter att tillåta stölder av kubanska varumärken. Mest känt är terroristorganisationen Bacardis stöld av prestigemärket ”Havana Club”, så att Bacardi säljer rom med namnet Havana Club i USA. Myndigheterna gömmer sig bakom USAs blockad för att motivera de fräcka stölderna.
Budgeten för USA-regeringens radio- och TV-sändningar via kanalen Martí uppgår till ca 30 miljoner dollar årligen. Dygnet runt sänder man propaganda riktad mot Kuba. Det trots att det enligt USAs egna uppskattningar bara når 2 % av kubanerna. Kanalen började sända 1985 men redan 1959 började USA att sprida lögner via CIAs Radio Swan.
Kubanska ”cyberdissidenten” Yoani Sanchez, som genomför en internationell turné, togs emot av höga dignitärer från Vita Huset. Hennes turné betalas av NED, National Endowment for Democracy och andra institutioner som arbetar för USA. Hon togs emot i residenset hos Ricardo Zuniga, rådgivare till Obama i Latinamerikafrågor. Talesmannen för Vita Husets säkerhetsråd tillkännagav att USA ska fortsätta ”stödja politik som stärker det fria flödet av information till och från, samt inom Kuba.”
I en längre artikel redogör Cubadebate för det senaste regeringsmötet. Vi saxar ett avsnitt om de investeringar som prioriteras:
Aixa Hevia, viceordförande för kubanska Journalistförbundet UPEC, redogjorde för hur Internet och IT används i mediekampanjer med syfte att förvränga sanningen om landet. Kuba framförde sina uppfattningar i debatten på mötet i Ecuador som hålls av Interparlamentariska Unionen UIP där 200 parlamentariker från 168 länder deltar. 
Fernando Martínez Heredia, en av de största kubanska auktoriteterna i dag, uppmanar till ett stärkande av marxismen för att framgångsrikt kunna möta de globala utmaningarna. I samband med ett seminarium tillägnat den nyligen avlidne brittiske marxistiske historikern Eric Hosbawn ville Martínez uppmärksamma den okunnighet som finns om marxismen hos ungdomar i Latinamerika.
Mellan 1996 och 2011 avsatte USAs regering 205 miljoner dollar i olika hemliga program med syftet att störta Kubas regering. Det är USAs egna siffror, publicerade av USA-regeringens revisionsorgan GAO, som analyserat resultaten. 
Fri mjukvara ska leda klasskampen i den digitala sfären för att garantera Latinamerikas teknologiska självständighet, sade akademikern Orlando Cárdenas i samband med XV:e Internationella Kongressen Informatica 2013 i Havanna. 
Venezuelas oppositionskandidat Henrique Capriles tillkännagav att han ska avbryta oljeleveranserna till Kuba om han vinner de kommande valen. Han hävdar att programmet, som ger Venezuela tillgång till läkare och andra professionella i utbyte mot olja, inte gynnar Venezuela. Ett slut för dessa program skulle frigöra resurser som skulle öka arbetarlönerna och minska inflationen, enligt Capriles. 
FN-organet UNDP karaktäriserar i sin rapport över 2012 Kuba som ett högt utvecklat land vad gäller mänsklig utveckling (”High Human Development”) och Kuba klassas i nivå med de länder i den rika världen som ligger högst i denna mätning. Detta framfördes av United Nations Development Program, UNDP i torsdags. 
Den i Väst upphöjde bloggaren Yoani Sanchez har förklarat att det var ett missförstånd att tolka hennes Twitterinlägg som stöd för de 5 kubaner som sitter i USAs fängelser sedan 1998 dömda för att ha infiltrerat våldsamma exilkubanska grupper i Miami. 
De är med i hela kedjan av förekommande arbetsuppgifter, från att skära sockerrören, förflytta rören och transportera det till sockerbruket för att förädlas. De kan följa hur de olika maskinerna fungerar i detalj, från service och underhåll till det praktiska arbetet med maskinerna, som de stora sockerskärningsmaskinerna och alla traktor som behövs för transporterna.
Riksrevisorn fortsätter att prioritera befolkningen och besvara deras klagomål och anmälningar mot företagsledare och andra ansvariga. Detta intygades av Gladys Bejerano, Kubas riksrevisor.
Hugo Chávez är död. Jag sörjer. Han har knappt hunnit begravas och den svenska högern pissar redan på hans grav.
I slutet på januari 2012 intervjuade José Vicente Rangel president Chávez. Frågorna handlade om det nyligen hållna presidentvalet. Presidenten sa: ”Jag är klar över vad jag erbjuder landet. Under dessa år har vi åstadkommit en räcka förhållanden…vi ska fortsätta att konsolidera och det är en process som fortsätter. För att bara ta en siffra om ekonomin: Ökningen av BNP, dvs den verkliga ekonomin, är 333 procent. Från 90 miljarder dollar när vi tog över, till 300 miljarder dollar.”
Den spanske högerpolitiker Carromero, som körde bilen i vilken två kubanska dissidenter omkom förra sommaren, har nu tänkt om. Efter att ha dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död fick han enligt ett utlämningsavtal mellan Kuba och Spanien avtjäna sitt straff i Spanien. Fram till nu har hans version inte skiljt sig från den kubanska. Men nu är tydligen tiden inne att börja berätta sagor, vilket han gjort i Washington Post, som välvilligt vidarebefordrar historien. Det gör också svenska medier. Utan något enda litet bevis dukar man upp en historia som passar in i bilden av Kuba som man presenterat i många år. Spaniens regering vill faktiskt ha lite mer från Carromero:
Bara ett stenkast från Havannabukten arbetar ett gäng damer bland annat med att förvandla lump till papper och prydnadssaker. 
I djup och plågsam smärta har vårt folk och den Revolutionära Regeringen fått besked om President Hugo Rafael Chávez Frías bortgång och gör sig redo att ge en patriotisk hyllning när han går till historien som en av Vårt Amerikas Frihetshjältar. 
Det var med stor sorg som som vi nåddes av nyheten att Venezuelas president Hugo Chávez avlidit 5 mars efter en lång kamp mot cancersjukdomen.
En europeisk reporter som kom till Kuba för att göra de vanliga intervjuerna med oppositionella fick problem; de flesta av dem är på långa rundresor i utlandet. En är i Sverige, en är i Schweiz, ordföranden för ”Damer i vitt” är på väg till Panama, inbjuden och betald av tyska extremhögern. Yoani Sanchez är i Brasilien, första stoppet i en tre månader lång rundtur i världen, inbjuden av ultrahögern. 
President Obama slog an triumfatoriska toner i sitt tal till nationen. Han nämnde inte sitt misslyckande vad gäller politik som inte fungerar. En fråga som man bör undersöka är Kuba, där dimma har lagt sig kring USAs politik under mer än ett halvt sekel. Det verkar som om få i de styrande kretsarna insett att försöken att undergräva Kubas regering inte har fungerat. Se på den misslyckade invasionen i Grisbukten i april 1961 som följdes av Kubakrisen. Det i sin tur var ett resultat av att Kuba accepterade sovjetiska kärnvapen för att förhindra en ny invasion från USA. Se på den misslyckade blockaden liksom de misslyckade försöken att isolera Kuba diplomatiskt.
Dimitri Medvedev, Rysslands premiärminister, betecknade USAs blockad av Kuba som anakronistisk. Medvedev berörde vid presskonferensen på Kuba också de spända relationerna mellan Moskva och Washington där han särskilt pekade på blockaden som han sade var dömd att misslyckas. 
Kuba förbättrar sin inrikes flygtrafik med sex nya flygplan och renoveringar av sina flygplatser, för att höja kvaliteten och effektiviteten i inrikestransporterna.
