USA-kupper och kuppförsök i Latinamerika mellan 2000 och 2021
USA framställs som en god kraft i internationell politik. Inget kunde vara mer fel. Här en lista på USA:s lyckade och misslyckade kuppförsök i Latinamerika mellan 2000 och 2021. Och USA:s president har mage att tala om ”icke-inblandning”.
För att inte artikeln skulle bli alltför lång har vi varit tvungna att begränsa oss till Latinamerika och de senaste 20 åren. Annars hade det blivit en bok.
För att få en inblick i hur USA opererar rekommenderas den nyutkomna boken ”Jakarta-metoden” av Vincent Bevins. Lättläst och oerhört avslöjande (och skrämmande).
Under 1900-talet installerade USA blodiga militärdiktaturer i stora delar av Latinamerika. Under detta århundrade använder de en ny strategi, ”mjuka kupper”, en nyordning jämfört med de brutala militärkupperna i Chile, Argentina, Uruguay, Brasilien och andra stater under 1960- och 1970-talen. Idag försöker USA att upprätthålla en demokratisk fasad så långt det är möjligt.
Dagens kupper försöker mobilisera folk mot sina regeringar. ”Färgrevolutioner” finansieras massivt av USA och Europa genom olika NGO:er (Non Governmental Organizations) som USAID, NED, National Democratic Institute, International Republican Institute, Open Society Foundations, Ford Foundation och andra. De utnyttjar andra organisationer som säger sig företräda ”mänskliga rättigheter”. Sådana som Human Rights Watch, Amnesty International och, i ökande grad, liberala och ”vänster”-media för att lägga basen för omstörtningsförsöken.
USA har under dessa år använt sig av tre olika mekanismer som visat sig framgångsrika; ekonomisk krigföring mot ett land med blockader och sanktioner och utnyttjande av medier och sociala medier för att sprida desinformation. Ofta med tema som ”mänskliga rättigheter”, ”demokrati”, ”frihet” och ”korruption”. De är i stor utsträckning beroende på CIA och dess aktiviteter på nätet för att dränka ett land i fake-news och falska nyheter. Och, för det tredje, ”law-fare”. Dvs. att skenbart med demokratisk legitimitet använda juridik för att störta de som försvarar sitt lands självständighet. Det gäller också valkupper i länder som Haiti, Honduras och Brasilien där USA ser till att stjäla val.
2001 Haiti. Paramilitära grupper, baserade i Dominikanska Republiken attackerar regeringsbyggnader under president Aristide. 2001 misslyckas deras många anfall.
2002 Venezuela. USA ligger bakom en kupp mot president Hugo Chávez. Kuppen slås tillbaka efter några dagar genom massiv folklig mobilisering och splittring inom militären.
2002- 2003 Venezuela. Ledningen för statliga oljeföretaget PDVSA organiserar en lock-out av arbetarna för att tvinga bort Chávez. Det misslyckades, men åstadkom stor ekonomisk skada.
2003 Kuba. USA hävdade att Kuba stödde terrorism, tillverkade biologiska vapen och hade massförstörelsevapen. USA ökade sin anti-kubanska propaganda och ökade finansieringen av ”demokratigrupper”. Anti-kubanska högergrupper eskalerade sina aktiviteter. USA betalde ”dissidenter” för att organisera protester och oroligheter. Det innefattade kapningar av sju båtar och flygplan. De skyldiga ställdes aldrig inför rätta i USA. Syftet var att framkalla en bild av kaos i Kuba som i kombination med de påstådda massförstörelsevapnen skulle rättfärdiga en invasion, som i Irak. Kuba krossade detta våren 2003. (Något som liberaler beklagande kallar den ”svarta våren”).
2004 Haiti. USA invaderar Haiti, kidnappar president Jean Bertrande Aristide och skickar honom i exil till Afrika.
2008 Bolivia. Ett uppror i landets rika, östra delar innefattar högerledare och några rörelser från ursprungsbefolkningen finansierade av USA. De vill splittra landet. 20 anhängare till president Evo Morales dödas. Mellan 2007 och 2015 gav NED 10 miljoner dollar för att finansiera ett 40-tal organisationer. Telegram från USA:s ambassad visar hur det försöker använda sig av ursprungsbefolkning och sociala rörelser och få dem att vända sig mot Evo Morales vänsterregering. Bolivia utvisar USA:s ambassadör Goldmann och slänger ut USAID.
2009 Honduras. På order av USA griper landets militär president Manuel Zelaya och för honom till den nordamerikanska militärbasen Palmerola. Därifrån flygs han till Costa Rica. Det var början på en brutal nyliberal knarkregim som tog slut först 2021 när Zelayas fru, Xiomara Castro, vann en jordskredsseger i presidentvalet.
2010 Ecuador. I september genomfördes en misslyckad kupp mot president Rafael Correa av militär och polis med stöd av indianrörelserna CONAIE och Pachakutik. USA hade infiltrerat polis och militär medan NED och USAID finansierade indianrörelserna.
2011 Haiti. Efter den förödande jordbävningen 2010 som dödade 200 000 haitier installerades Michel Martelly av Hillary Clinton som president. Det efter att ha hotat med att upphöra med stöd från USA till Haiti. Clinton flög till Haiti för att lansera Martelly trots att denne inte kvalificerat sig som kandidat. Valdeltagandet var mindre än 20 procent men Martelly utropades som vinnare. En orsak till att de flesta bojkottade valet var att landets mest populära parti, Fanmi Lavalas, Aristides parti, inte fick delta. Valet finansierades av USAID, Kanada, OAS och EU.
2012 Paraguay. President Fernando Lugo fick skulden för en konfrontation mellan polis och lantarbetare i samband med en jordockupation i vilken 17 personer dog. Lugo avlägsnades från makten utan någon chans att försvara sig. En typisk ”law-fare” kupp.
2013 Venezuela. I valet i april, efter Hugo Chávez död, vann Nicolas Maduro knappt. Den USA-stödda förloraren, Henrique Capriles, påstod att han vunnit och uppmanade sina anhängare att gå ut på gatorna i våldsamma protester. Tack vare länderna i UNASUR och deras dåvarande styrka lyckades inte USA pressa andra länder att underkänna Maduros valseger.
2014 Venezuela. ”La Salida” (Utgången) leddes av Leopoldo Lopez och Maria Corina Machado. Det resulterade i 43 dödade och försökte få bort Maduro. Inte heller denna gång lyckades USA pressa andra latinamerikanska länder att fördöma Maduro, varken i UNASUR eller i OAS.
2015 Ecuador. Mellan 2012 och 2015 satsade NED 30 miljoner dollar på politiska partier, fackföreningar och ”dissident”-rörelser samt media. Enbart under 2013 investerade USAID och NED 24 miljoner dollar i Ecuador. Detta betalade sig 2015 när CONAIE tackade USAID för pengarna och ledde en revolt från ursprungsbefolkningen. De började demonstrera i augusti och uppmanade till uppror och generalstrejk. Försöket misslyckades.
2015 Haiti. En ny valkupp finansierades av USA med 30 miljoner dollar. USA och OAS vägrade godkänna kraven från Haiti att ogiltigförklara valet. Polisen attackerade anhängare till oppositionen som sköts med skarp ammunition och dödade många. Martellys, av USA utsedda efterträdare, Jovenel Moise, utropades som president.
2015 Guatemala. USA ledde en kupp mot högerpresidenten Otto Perez Molina för att denne inte var tillräckligt följsam mot USA:s intressen.
2015 Argentina. Den argentinske åklagaren Alber Nisman mördades några dagar efter att han framfört påhittade anklagelser mot president Cristina Fernandez Kirchener. Han påstod att hon varit inblandad i ett bombattentat mot ett judiskt center 1994. Detta användes för att skapa en skandal, avsätta henne och återinföra nyliberalismen. Nyliberala krafter och media använde fallet för att hindra Kirchener-koalitionen från att vinna ännu ett presidentval.
2015 – 2019 El Salvador. Landets USA-stödda högeropposition försökte destabilisera president Salvador Sánchez Cerén från FMLN. Medierna utlöste en förtalskampanj mot administrationen. Det i kombination med ett utbrott av gängvåld och mord som polischefen sa var en del i en kampanj för att driva bort FMLN-regeringen. Sanchez och andra tidigare FMLN-medlemmar blev offer för ”law-fare”, en strategi använd av konservativa grupper för att försöka avväpna organisationer och folkligt motstånd mot nyliberalism och andra former av förtryck.
2016 Brasilien. USA-stödda högergrupper släppte loss en kampanj mot president Dilma Rousseff i Arbetarpartiet PT för påstådd korruption. Med backning från bolagsmedier organiserade de protester i Brasiliens största städer under 2015. I mars 2016 samlades fler än 500 000 personer till stöd för att avsätta Rousseff. Hon avsattes i en framgångsrik ”law-fare” kupp.
2017 Venezuela. Våldsamma protester, ”guarimbas”, under ledning av Leopoldo Lopez, försökte tvinga bort president Maduro från makten. 126 personer dödades. Våldsamheterna upphörde efter valet till en Konstituerande Församling.
2017 Honduras. USA stödde omfattande valfusk från president Juan Orlando Hernandez. Dussintals protesterande dödades. USA godkände snabbt Hernandez och pressade andra länder att också göra det. Det trots att till och med OAS uppmanade till nyval.
2018 Nicaragua. USA-stödda våldsamma protester med backning av media och desinformationskampanjer på nätet försökte tvinga bort president Ortega och Sandinisterna från makten. Efter två månader hade den allmänna opinionen vänt sig kraftfullt mot de våldsamma protesterna och de upplöstes.
2018 Brasilien. Förre president Lula da Silva från Arbetarpartiet PT ledde i opinionsundersökningarna inför valet. Men han fängslades i en ”law-fare” operation från USA och Brasiliens högerkrafter. Påhittade korruptionsanklagelser användes mot Lula och Bolsonaro vann valet. Han gjorde det med hjälp av storskaliga fake-news operationer som sände hundratals miljoner WhatsApp budskap till brasilianska väljare.
2019 Venezuela. I januari utropade sig Juan Guaido som president. Det efter att USA:s vicepresident Pence försäkrat honom om USA:s stöd och godkännande. 30 april satte Guaido och Leopoldo Lopez igång ett uppror utanför en flygbas, men det blev en flop. Senare misslyckades en attack av legoknektar från Colombia att gripa Maduro i presidentpalatset.
2019 Bolivia. En USA styrd kupp mot Evo Morales. Till delar användes en mediekampanj för att lögnaktigt påstå att Morales hade stulit valet. OAS spelade en nyckelroll för att legitimera kuppen. Den katastrofala kuppregimen under Jeanine Anez varade bara ett drygt år.
2021 Kuba. USA planerade och finansierade protester mot Kubas regering i juli och november. USA försökte skapa en ny generation av kontrarevolutionärer genom att skapa nya ”oberoende” sociala- och medieplattformar. Det misslyckades till och med mer än protesterna 2003.
2021 Bolivia. I oktober försökte högern organisera en generalstrejk och en kupp. De krävde frigivning av kuppresidenten Anez, som nu var fängslad. Försöket lyckades bara i Santa Cruz, centrum för oppositionen i det rika östra Bolivia. Senare ledde massorganisationer en folklig mobilisering på 1,5 miljoner personer till huvudstaden för att försvara vänsterregeringen och partiet MAS.
2021 Peru. Oligarkin och högern använde sig av law-fare för att försöka avsätta den nyvalde president Castillo, som kommit fram ur den folkliga ursprungsbefolkningsrörelsen. Högern försökte få bort honom för ”permanent moralisk oduglighet”. Ett nytt försök att med law-fare få bort Castillo är igång 2022 under anklagelsen ”korruption”.
2021 Nicaragua. USA planerade att upprepa protesterna från 2018 i kombination med en kampanj där det påstods att regeringen Ortega fängslat USA-finansierade ”för-kandidater” inför presidentvalet. Kuppförsöket misslyckades men USA och OAS vägrar ett erkänna valresultaten.
2022 kan vi förvänta oss att USA fortsätter sina ”regim-förändrings” operationer mot Kuba, Nicaragua, Venezuela, Bolivia, Peru, Mexiko och nu också Chile efter valet av Boric.
Denna lista på 27 USA-stödda kupper och kuppförsök under de 21 första åren av 2000 är inte komplett. Exempelvis är inte law-fare påhitten från Ecuadors förre president Moreno, en USA-marionett, med. Där han fängslat tidigare vicepresident Jorge Glas och drivit förre presidenten Rafael Correa i exil.
Stansfield Smith, Resumen Latinoamericano 220106 (nedkortat)
21st Century US Coups and Attempted Coups in Latin America
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
