Ännu en gång kommer ett enigt världssamfund att fördöma USA:s blockad av Kuba. Ännu en gång kommer USA att strunta i opinion, folkrätt och FN-stadgan. Ännu en gång kommer medierna att tiga om USA:s isolering och förnedrande nederlag i omröstningen, där de bara får stöd av någon enstaka vasallstat. Ännu en gång behöver solidaritetsrörelsen höja sina röster för rättvisa och solidaritet.
FN-omröstningen 23 juni om blockaden viktigare än någonsin
23 juni röstar FN:s Generalförsamling och fördömer den sex decennier långa blockaden mot Kuba. Ännu en gång.
Världen har gjort så varje år sedan 1992. (Med undantag av 2020 på grund av pandemin). 2019 stöddes resolutionen av 187 länder. Tre röstade emot, USA, Israel och Brasilien.
Det som gör årets omröstning mer angeläget och mer oroande är att president Biden – som under förra årets valkampanj lovade att återkalla de 240 åtgärder som Trumpadministrationen vidtagit som ”orsakat skada för den kubanska befolkningen och inte gjorde något för demokrati eller mänskliga rättigheter” – nu gör livet än värre för det kubanska folket.
I maj förnyade Biden beslutet från Trump att Kuba inte ”samarbetade fullt ut” i USA:s ”anti-terrorism ansträngningar”. Det är ett bluffpåstående som enbart har att göra med att vinna röster i södra Florida. Det har inte något som helst med verkligheten eller bekämpande av terrorism att göra.
Men det skadar den kubanska befolkningen genom att straffa företag och länder som vågar handla med den socialistiska ön.
Blockadens syfte är att få till ”regimförändring”. 2018 räknade FN med att blockaden kostat Kuba mer än 130 miljarder dollar.
USA har inte lyckats störta regeringen. Men det har lyckats med att göra livet allt svårare för kubanerna. Kuba möter nu utomordentligt svåra tider. Turismen har avstannat. Covidpandemin fortsätter. Blockaden förstärker alla svårigheter.
Några exempel:
· På grund av blockaden måste Kuba söka varor från avlägsna marknader istället för närmare och billigare. De globala leverantörerna är nervösa för USA:s tillämpning av sina lagar också utomlands och vägrar ofta handla med Kuba. Om de ändå gör det så lägger de på ett rejält påslag på sina priser för att gardera sig för riskerna. USA har utsatt dussintals företag och banker för böter och sanktioner enbart för att de gjort affärer med Havanna.
· Än mer oroande är den påverkan som den eskalerande blockaden har på kubanernas hälsa. 1997 gav the American Association for World Health ut en detaljerad 300-sidig rapport med titeln: ”Att neka livsmedel och medicin”. I rapporten fördömdes ”den faktiska blockaden på medicinska förnödenheter” som ”orsakat förödelse” på det kubanska hälsovårdssystemet.
Det är ännu värre nu.
· När två av de sedvanliga leverantörerna av respiratorer till kubanska sjukhus – IMT Medical AG och Acutronic- nyligen köptes upp av ett USA-företag deklarerade de omedelbart att de inte längre skulle sälja till Kuba.
· Förra året försökte Kuba uppdatera kontrakt med farmaceutiska företag i USA. Företaget Eli Lily vägrade att ha något att göra med ön. Bayer hävdade att det inte hade tillstånd att ha kontakter med Kuba och Pfizer och Merch Sharp brydde sig inte ens om att svara på förfrågningar om inköp av angelägna mediciner.
· I mars 2020, när pandemin spreds över världen, ville det kinesiska företaget Alibaba donera hett eftertraktade respiratorer, diagnosutrustning och ansiktsmasker till en rad länder, inklusive Kuba. Majoritetsägaren av flygbolaget som skulle leverera utrustningen fanns i USA. I fruktan för vedergällning från Vita Huset vägrade de leverera varorna till Kuba.
· I april vägrade en rad schweiziska banker (UBS, Banque Cler, Basler Kantonalbank) att överföra fonder i fruktan för sanktioner. Det hindrade lokala organisationer från att köpa test- och skyddsutrustning till Kuba.
I januari uppmanade kongressledamoten James McGovern – som beskrev USA:s förbud för humanitär hjälp till Kuba som upprörande – Biden att ”agera tidigt, snabbt och omfattande” för att upphäva alla av Trump införda aktioner mot Kuba och ”omedelbart avsluta sanktioner mot livsmedel, medicin och annan humanitär hjälp till Kuba.”
Det har Biden inte gjort.
Inte heller har Biden svarat på ett brev i mars från 80 demokrater i kongressen som uppmanar till omedelbart slut på förbudet mot resor och penningöverföringar. ”Med ett enda penndrag kan du hjälpa kämpande kubanska familjer och främja en mer konstruktiv linje”, skrev de.
När Biden var vicepresident erkände hans chef, Obama, det uppenbara. 2014 förklarade han USA:s politik mot Kuba som ett misslyckande. ”Det är dags för ett nytt tillvägagångssätt”, sa han.
Det är ännu mer sant idag. Kommer Biden att äntligen lyssna till den enhälliga uppfattningen i världen?
Canadian Dimension 210679
Why this year’s UN vote on Cuba embargo is more urgent than ever
SOLIDARITET! HÄV BLOCKADEN! KANYLER TILL KUBA!
Nu driver vi kampanjen ”Kanyler till Kuba”, för att stödja Kubas vaccinationsarbete i, och utanför Kuba.
GE ETT BIDRAG TILL MEDICIN-INSAMLINGEN!
Pg 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
Ta ett steg till och bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
