Några notiser från Latinamerika

Demonstrationer i Quito 220625. Foto: Resumen

Några notiser från Latinamerika

Peru: Det av högern kontrollerade peruanska parlamentet fortsätter sina försök att få president Pedro Castillo avsatt, nu med en tillsynskommission som menar att presidenten håller misstänkta möten utanför regeringskansliet, samt anklagelser om korruption.

Samtidigt har Folkets nationalförsamling (ANP), bestående av progressiva partier och andra sociala organisationer, aviserat en 48 timmar lång nationell strejk med protestdemonstrationer. De kräver inrättandet av en konstituerande församling, stängning av parlamentet (vars högermajoritet de menar försöker genomföra en statskupp), och sociala och ekonomiska krav såsom en andra jordbruksreform för att stärka landsbygden. Dessutom kommer Transportarbetarförbundet att inleda en nationell strejk mot bland annat de stigande bränslepriserna.

Colombia: Gustavo Petro har utsett Álvaro Leyva till utrikesminister när han tillträder som president den 7 augusti.

Álvaro Leyva tillhör det konservativa partiet. Han har varit minister och kongressledamot och har sedan 1980-talet försökt finna förhandlingslösningar på den väpnade konflikten med de olika gerillorna. Nyligen beskrev han Petros uppmaning till en stor nationell överenskommelse i Colombia som transcendental. ”Petros uppmaning (…) är av stor betydelse, den är lysande, eftersom den innebär att han vill regera i samförstånd i likhet med Moncloa-pakterna i Spanien 1977, som återuppbyggde landet efter Franco, demokratins bödel”, sade han.

Ecuador: Påven Franciskus uttryckte oro över situationen i Ecuador med uppmaningen att överge ”våld och extrema ställningstaganden” efter 14 dagars protester i vilka fem demonstranter mist livet.

Ecuadors nationalförsamling debatterar en begäran från partiet Unión por la Esperanza om att avsätta president Guillermo Lasso. Begäran beror på den allvarliga politiska krisen och inre oroligheter, till följd av den 14 dagar långa nationella strejk som ursprungsbefolkningen och sociala sektorer genomför mot regeringen och som slagits tillbaka hårt av polis och armé, vilket fördömts både inom och utanför landet

Ledare för Ecuadors ursprungsbefolkning CONAIE och FEINE krävde i dag att humanitära och logistiska korridorer med hjälp av Röda korset, för förnödenheter ska inrättas i hela landet. ”Kampen för vår värdighet fortsätter, men vi ber också att de humanitära logistiska korridorerna garanteras.” Mobiliseringen fortsätter, men de senaste två dagarna har demonstrationerna varit lugna, efter dagar av våld på grund av polisens och arméns förtryck, samt vandalisering som begåtts av infiltratörer. Inrikesministern och försvarsministern har kallats till parlamentet för att redogöra för de uniformerade styrkornas agerande.

UruguayFör andra dagen i rad denna vecka fylldes huvudstadens gator av demonstrationer om löner och att kollektivavtalsförhandlingar återupptas. Fackföreningar demonstrerade mot privatiseringar av statliga företag. ”Staten ska inte överlåta resurser och infrastruktur till vissa privata företag för att dessa ska kunna öka sina vinster”, sade fackföreningsledaren Laura Martinez och hänvisade till åtgärder mot bränslemyndigheten.

Vid statliga Antel beslutades om en 24-timmarsstrejk i protest mot privatiseringen av företaget till förmån för fem privata företag. Oppositionspartiet Frente Amplios ordförande Fernando Pereira sade att inget motiverade detta när ”Uruguay har en statlig marknad som är en av de bästa i världen när det gäller internetuppkoppling via kabel”.

Brasilien: Inför presidentvalet 2 oktober i år leder i opinionsundersökningar (PoderData 220622) Arbetarpartiets kandidat och tidigare presidenten (2003–2010) Luiz Inácio Lula da Silva, 76, för närvarande med ca 52 procent jämfört med den ultrakonservativa nuvarande presidenten Bolsonaro på 35 procent, vilket skulle räcka till en seger i första valomgången.

Högertidningen O Globo inbjöd Lula till en intervju i en serie om republikens tidigare presidenter. Lula tackade dock nej med hänvisning till ”den ökända redaktionella behandling som Globo-organisationerna använder sig av när det gäller mig, min regering och de olagliga och godtyckliga rättegångar som jag var måltavla för. Dessa rättegångar har sina rötter i osanningar som spridits av Globo-organisationerna och som aldrig har rättats till, trots fakta och tydliga bevis som erkänts av jurister i Brasilien och utomlands.”

I dagsläget är det Bolsonaro som ett flertal parlamentsledamöter vill få avsatt i avvaktan på utredning om att hindra rättvisans gång i skandaler som inbegriper f.d. ministrar.

Lula presenterade sitt regeringsprogram, som i korthet går ut på suveränitet, dvs. att folket ska ha ett värdigt medborgarskap med rättigheter som garanteras i konstitutionen, att upphäva den arbetsreform som genomfördes av Temers regering (2016-2019) och att stärka de statsägda företagen, liksom politiken för miljöskydd, hälsa, utbildning och försvar av Amazonas regnskog. Lula föreslår att man ska investera i intelligens i stället för repression i kampen mot narkotikahandeln och se över den politik som kriminaliserar svarta och hbtq-personer. Han varnar också för att Bolsonaro kommer att försöka sälja Petrobras till privata aktieägare i år, vilket just har skett med eljätten Eletrobras.

Mexiko: Juan Luis Hernández Pérez från Institutet för social forskning påpekade att Mexiko sedan förra året har drabbats av den andra vågen av den mest intensiva torkan hittills under detta århundrade, vilket äventyrar livsmedelssäkerheten för miljontals människor. Mexiko lider särskilt när det gäller spannmål, och efter att ha varit ett av de viktigaste spannmålsproducerande länderna importeras nu majs, ris, vete och soja.

Torkan beror inte bara på naturen eller klimatförändringarna, utan också på de olika modellerna för social och ekonomisk utveckling i olika länder, som tyvärr har misslyckats och lett till ojämlika framsteg.

Enligt officiella siffror saknar 44 miljoner mexikaner daglig tillgång till vatten för sina grundläggande behov, samtidigt som ca sju nationella och utländska företag (banker, jordbruksföretag och stora kedjor med anknytning till jordbruks- och livsmedelssektorn) innehar 70 procent av koncessionerna för förvaltning av landets vatten.

 

Prensa Latina, Resumen Latinoamericano (övers. och red: C. Vaple)