MST 40 års kamp och solidaritet
Brasilianska jordlösa arbetare, som lever i bosättningar och läger som tillhör Rörelsen för jordlösa arbetare (MST), samlade in cirka 13 ton mat som ska skickas till palestinier i Gaza mellan oktober och december 2023. MST-kooperativ över hela landet deltog i solidaritetskampanjen. Hjälpen skickades till det palestinska jordbruksarbetarförbundet med det brasilianska flygvapnet. ”Det palestinska folket, liksom alla folk som kämpar för sin suveränitet, behöver andra folks solidaritetsaktioner”, sade Jane Cabral från MST:s nationella ledning. Världen måste följa exemplet med Brasiliens jordlösa arbetare.
Att samla in mat har bara varit en aspekt av MST:s solidaritetsaktion med det palestinska folket. Den andra lika viktiga aspekten har handlat om att bygga kunskap i Brasilien om Israels folkmord i Gaza. Under de senaste årtiondena har den evangeliska högerrörelsen i Latinamerika främjat en proisraelisk politisk agenda i Brasilien och på andra håll. MST:s massinsamling av mat till Gaza var därför också en kampanj för att ifrågasätta den kristna sionismens tillväxt i Brasilien, förespråka det palestinska folkets rättigheter och fördjupa utbildningen om och banden till den palestinska kampen bland sin bas.
MST, med sina nästan två miljoner medlemmar, är den största sociopolitiska rörelsen i Latinamerika och en av de största bonderörelserna i världen. Sedan MST bildades för fyrtio år sedan, 1984, har den vuxit stadigt på grund av sin unika strategi för att bygga upp och behålla sin bas bland jordlösa arbetare. I vårt senaste dokument, The Political Organisation of Brazil’s Landless Workers’ Movement (MST), undersöks den teoretiska inriktning som har gjort det möjligt för MST att bygga upp denna anmärkningsvärda organisation i Brasiliens eländiga sociala hierarkier, som är rotade i arvet från portugisisk kolonialism, folkmord, slaveri och USA-stödda militärdiktaturer.
MST har tre mål: att kämpa för mark, att kämpa för agrarreformer och att förändra samhället. Med utgångspunkt i Brasiliens konstitution från 1988 organiserar MST jordlösa arbetare för att beslagta improduktiv mark och bygga bosättningar och ockupationsläger. För närvarande bor nästan en halv miljon familjer i sådana bosättningar och har fått laglig besittningsrätt till marken, där de har byggt 1 900 bondeföreningar, 185 kooperativ och 120 MST-ägda agroindustriella anläggningar, med ytterligare 65 000 familjer som bor i läger och kämpar för lagligt erkännande. Det är dessa institutioner som producerar de varor som skickas till Palestina.
Trots den ojämna styrkebalansen i Brasilien, där kapitalistklassen upprätthåller sitt styre över ekonomin och landsbygden genom att dominera staten, har MST kunnat bygga upp sin styrka under åren och är för närvarande verksamt i tjugofyra av landets tjugosex delstater. Denna styrka är en produkt av MST:s massbas och dess organisationsmetoder. En avgörande aspekt av MST:s organisationsteori är idén att assentados, invånarna i de områden som omfattas av jordbruksreformen, alltid måste vara i rörelse. Det finns sju organisatoriska principer som gör det möjligt för MST att driva denna rörelse: dess självständighet i förhållande till politiska partier, kyrkor, regeringar och andra institutioner; utbildning av organisatörer både för att delta i uppbyggnaden av organisationen och för att vara disciplinerade när det gäller den kollektiva ledningens beslut; vikten av studier; och nödvändigheten av internationalism.
MST kämpar inte bara för mark, utan försöker också genomföra en jordbruksreform och förändra samhället. Med andra ord försöker man förändra den agrara kapitalismens själva natur och konstruera en agroekologisk modell som utvecklar en balanserad och hållbar form av jordbruk – en som utnyttjar naturen snarare än bryter ned den och producerar hälsosam mat för samhället i stort.
Det finns nu över 2,4 miljarder människor i världen som lever under osäkra livsmedelsförhållanden. Allt fler svältkatastrofer bryter ut, från Sudan till Palestina, ofta i samband med konflikter av olika slag. Samtidigt befinner vi oss mitt i FN:s årtionde för familjejordbruk, som inleddes 2019 och kommer att avslutas 2028. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) beräknar att familjejordbruk eller småjordbruk producerar en tredjedel av världens livsmedel och upp till 80 procent av livsmedlen i Afrika söder om Sahara och i Asien. Men dessa småbrukare och familjejordbrukare kontrollerar inte den mark som de brukar, och de har inte heller det kapital som krävs för att öka sin produktivitet. Följden blir att många småbrukare producerar livsmedel för marknaden men inte tillräckligt för att föda sina familjer, vilket leder till en hungerepidemi bland miljontals småbrukare och bönder.
FAO konstaterar att ”majoriteten av de 600 miljoner jordbruken i världen är små. Gårdar på mindre än en hektar utgör 70 procent av alla gårdar men brukar bara 7 procent av all jordbruksmark”. Denna stora ojämlikhet i markägande är kärnan i MST:s arbete, liksom i organisationer runt om i världen som Mviwata i Tanzania och All India Kisan Sabha i Indien. Det är av goda skäl som Kisan Sabha, med 16 miljoner medlemmar, anslöt sig till BDS-rörelsen (Boycott, Divestment, and Sanctions) mot apartheidstaten Israel 2017 och Mviwata, som representerar 300 000 bönder, fördömde Israels folkmord på palestinierna vid sitt årsmöte i december 2023. Dessa jordbrukare och bönder vet att deras uppgift inte bara är att omfördela mark, utan att förändra samhället över hela världen.
Grattis på fyrtioårsdagen till MST!
Tricontinental 240418, nedkortat (ZT)
For Forty Years, Brazil’s Landless Workers Have Fought to Build Humanity
För att kunna upprätthålla Svensk-Kubanskas solidaritets- och opinionsarbete behöver vi få in minst 150 000 kr under året till vår Kampfond. Om du har möjlighet, ge ett bidrag!