Bra att veta om valet i Venezuela
På söndag 28e juli går venezuelanerna till valurnorna för ett avgörande presidentval.
Vad är det som står på spel?
Venezuelas presidentval är en process med en enda valomgång som avgörs genom majoritetsval: den kandidat som får flest röster vinner. Det som står på spel är nästa sexåriga presidentperiod, som inleds den 10 januari 2025 och avslutas den 9 januari 2030.
Hur valdes datumet?
I motsats till vad vissa bolagsmedier påstår var valet inte en produkt av Barbadosavtalet från oktober 2023 mellan regeringen och den USA-stödda oppositionen. Enligt Venezuelas konstitution ska valet hållas i år och det rådde det aldrig någon tvekan om.
Regeringen och oppositionen enades dock om att föreslå för valmyndigheterna att valet skulle hållas under andra halvåret 2024. I slutändan utvidgades dialogprocessen till att omfatta andra politiska krafter och aktörer i civilsamhället, som föreslog flera möjligheter. Nationella valrådet (CNE) valde den 28 juli.
Vem röstar?
Enligt CNE:s register som publicerades i början av juli är 21.392.464 personer röstberättigade den 28 juli. Med tanke på den senaste tidens migration förväntas dock det faktiska antalet ligga 3-4 miljoner under detta. En krånglig registreringsprocess i kombination med västländer som inte erkänner den venezuelanska regeringen (dvs. det finns inga diplomatiska förbindelser) innebar dessutom att endast 69.000 venezuelaner utomlands är berättigade att delta i valet kommande söndag.
CNE har inrättat 16.025 vallokaler över hela landet, som kan ha en eller flera röstbås i varje lokal.
Vilka står på valsedeln?
Det finns tio kandidater på valsedeln, men det är egentligen ett tvåhästarsrace.
Den sittande presidenten Nicolás Maduro kandiderar för en tredje mandatperiod. Hans föreslagna politiska projekt går ut på att fördjupa ”omvandlingarna” inom ramen för den bolivarianska processen, och han har framhållit en stabil och växande ekonomi trots de förkrossande amerikanska sanktionerna. På det internationella planet är 61-årige Maduro en förespråkare för en multipolär värld, har öppet lobbat för att Venezuela ska bli medlem i BRICS och är en ovillkorlig anhängare av den palestinska saken. Han stöds av socialistpartiet (PSUV) och 12 andra politiska krafter. (*)
Huvudutmanaren är den 74-årige f.d. diplomaten Edmundo González, som var en i stort sett okänd person för venezuelanerna. González blev i slutändan oppositionens konsensusval efter att högerextrema María Corina Machado fått sin politiska diskvalificering bekräftad av Venezuelas högsta domstol i januari. Machado har dock varit den som drivit en kampanj som varit tystlåten om förslag, även om hennes meritlista skulle tyda på en ultraliberal ekonomisk strategi och väcka farhågor om förföljelse mot Chavismo.
Resten av fältet består av nya ansikten och politiska veteraner. Ingen av dem väntas få särskilt många röster, men deras totala antal röster kan visa sig vara avgörande i en jämn kamp mellan Maduro och González.
Hur har kampanjen sett ut?
Allt handlar om stora valmöten! Maduro återgick till att hålla gatuaktiviteter, efter att ha hållit igen i flera år efter mordförsöket 2018. Presidenten, flankerad av andra Chavista-tjänstemän, har lett två eller till och med tre möten om dagen under de senaste veckorna. Maduro har betonat vikten av att lyssna på människors oro och komma med lösningar, samtidigt som han har varnat för de faror som väntar om extremhögern vinner presidentvalet. Socialistpartiet har sitt valmaskineri igång på högvarv för att motivera de röstande.
Machado har för sin del också hållit stora valmöten, medan González har framträtt mycket sporadiskt och mer fokuserat på små sammankomster och intervjuer. Den högerextrema politikern har försökt att slå an en känslomässig sträng och lovat ”återförening av venezuelanska familjer” och har ofta burit en affisch av kandidaten González för att instruera anhängarna om hur de ska rösta. Machado har klagat på att säkerhetsstyrkorna har hindrat hennes rörlighet genom vägspärrar och även beslagtagit ljudutrustning.
Hur fungerar röstningsprocessen?
Venezuelanerna går igenom den så kallade ”valhästskon” för att avge sina röster. Vid den första stationen får väljarna köra sina fingeravtryck genom en biometrisk ID-maskin. När de har godkänts går de vidare till det andra steget, där en pekskärmsmaskin låses upp. Efter att ha valt sin favoritkandidat skriver maskinen ut en pappersbackup som bekräftar valet och som ska läggas i en valurna. I den fjärde och sista stationen skriver väljarna under och stämplar sina fingeravtryck på röstlängden.
Röstningsprocessen har många skyddsmekanismer längs vägen. Till exempel hindrar det biometriska ID-kortet människor från att rösta mer än en gång eller i fel vallokal. Det totala antalet röster måste stämma överens mellan den elektroniska rösträkningen och valprotokollet. Efter vallokalernas stängning väljs dessutom 54 procent av röstmaskinerna slumpmässigt ut för en granskning för att jämföra de elektroniska totalsummorna med pappersräkningarna. Denna process innebär att den övergripande tendensen är irreversibel. Dessutom kan deltagande organisationer ha vittnen i vallokalerna, och de skriver under den slutliga sammanräkningen, som måste stämma överens med de resultat som senare publiceras på CNE:s webbplats.
Dessutom deltar alla deltagande politiska partier i mer än 15 revisioner före, under och efter valdagen. De kontrollerar att alla delar, från röstningsprogramvaran till dataöverföringen, fungerar som de ska. Slutligen måste alla organisationer ange en unik, delvis krypterad nyckel för att validera de slutliga resultaten.
Finns det internationell observation?
Ja, det kommer att finnas 635 valobservatörer från 65 länder på plats enligt venezuelanska myndigheter. Bland de organisationer som skickar delegationer finns Carter Center, FN, Afrikanska unionen och CEELA (Latin American Council of Electoral Experts). Venezuelas CNE drog tillbaka sin inbjudan till Europeiska unionen att skicka ett team, med hänvisning till EU:s fortsatta sanktionspolitik mot den karibiska nationen.
Valobservatörsteamen besöker vallokalerna på valdagen och bevittnar även granskningsprocesserna.
Vad säger vallokalsundersökningarna?
Allt möjligt! Opinionsundersökningar har varit notoriskt opålitliga i Venezuela, där opinionsinstituten ständigt överskattar oppositionens röster. Valet 2024 har inte varit något undantag, och flera företag har gett González en ointaglig ledning. Den största skillnaden den här gången har varit uppkomsten av andra opinionsundersökningar som förutspår en jordskredsseger för Maduro.
Med så kraftigt varierande resultat är det svårt att veta vad man kan förvänta sig. Ekonomen Francisco Rodríguez gjorde ett försök att justera opinionsundersökningarnas förutsägelser och korrigera dem för tidigare fördomar. Metoden, som inte är idiotsäker, visar att det i princip är oavgjort mellan Maduro och González. En läckt rapport från Datanálisis, ett opinionsinstitut som historiskt sett har varit positivt inställt till oppositionen, förutspådde en knapp seger för Maduro.
Vad säger västerländska medier?
Bolagsmedierna har trappat upp sin propaganda inför det venezuelanska presidentvalet. Berättelsen är dock mycket bekant. Västerländska medier har medvetet valt att bara ta hänsyn till opinionsundersökningar som förutspår en jordskredsseger för oppositionen för att hävda att Maduro bara kunde vinna genom att tillgripa ”bedrägeri”. Dessa bedrägerianklagelser förklaras eller underbyggs aldrig (se avsnittet ovan om röstningsprocessen och garantierna).
När väntas resultaten?
Vallokalerna är officiellt öppna från kl. 06.00 till 18.00, men de håller vanligtvis öppet till senare så länge det fortfarande finns människor som står i kö för att rösta. Med tanke på de gransknings- och sammanräkningsprocesser som följer, samt överföringen av data så att CNE kan centralisera och beräkna resultaten, kan den första bulletinen komma efter midnatt. Därefter följer bulletiner med uppdateringar av rösträkningen samt publicering av resultaten för varje vallokal på CNE:s webbplats.
Venezuela har inga vallokalsundersökningar, vilket kan leda till en orolig väntan kryddad med desinformation.
(*) De krafter som stöder Maduro på valsedeln inkluderar vissa vänsterpartier som genomgått kontroversiella rättsliga strider där Högsta domstolen ingrep till förmån för fraktioner som föredrar en allians med PSUV framför de som är villiga att anta en kritisk linje och stödja en annan kandidat.
Venezuela’s 2024 Presidential Elections: All You Need to Know
Venezuelanalysis 240726 (ZT)
