USA eskalerar aggressionen mot Venezuela. ”Folk och företag ska straffas”.
Trumpadminstrationen har beslutat att skärpa sanktionerna mot Venezuela och kommer att bli mer aggressivt i att straffa folk och företag som bryter mot dem, sade USA:s högste ansvarige för Latinamerika i måndags.
Venezuelas socialistiske president är kvar vid makten ett år efter att Washington erkände oppositionsledaren Juan Guaido som landets president. USA har arbetat för att störta Maduro, medan denne har behållit stöd från Ryssland och Kina.
USA har infört sanktioner för att strypa Venezuelas oljeexport efter Maduros återval 2018 som beskrivits som valfusk. Men kunder i Kina, Indien och på andra håll har fortsatt att importera så att det statliga oljebolaget PDVSA:s export bara föll med en tredjedel.
Washington har inte genomfört de hot om att utöka sanktionerna mot andra företag som gör affärer med PDVSA. Det fram till förra veckan när det svartlistade Rosneft Trading, ett dotterföretag till den ryska energigiganten Rosneft, för att pressa Moskva.
USA:s särskilde representant för Venezuela Elliott Abrams sade till Reuters i en intervju att det kommer att bli ännu mer sanktioner då Washington tänker att förfölja kunder till venezolansk olja, inklusive de i Asien. Man kommer att sikta in sig på mellanhänder som hjälper Caracas att dölja oljans ursprung.
”Presidenten har beslutat att trycka på hårdare mot den venezolanska oljesektorn och vi kommer att göra det. Det vi säger till folk inblandade är att de ska dra sig ur”, sade Abrams.
Washingtons eskalerade kampanj riktar sig inte enbart mot Ryssland sade Abrams, utan kommer också att drabba enheter i hela försörjningskedjan. ”Rosneft Trading är en mellanhand. Så har vi kunderna som huvudsakligen finns i Asien. Vi kommer att prata med dem. Så det är inte en Rysslandfokuserad kampanj, det är en kampanj fokuserad på de kritiska punkterna i den petrokemiska sektorn, från produktion till frakten till kunderna”, sade Abrams.
Förra året rasade Venezuelas oljeexport med 32 procent till 1 001 fat om dagen enligt data från Refinitiv Eikon och PDVSA. Rosneft var den största mottagaren och mellanhand med 33,5 procent av den totala exporten följt av China National Petroleum Corp (CNPC) och dess enheter med 11 procent. Rosneft har inte visat några tecken på att backa. Det kallade USA:s sanktioner som initierades förra veckan för illegala och sade att det överväger motåtgärder.
Med Rosneft som mellanhand och hjälp för att lösa flaskhalsar fortsatte PDVSA att exportera råolja till Kina – dess största mottagare i år – genom fartyg till fartyg överföringar ute till havs för att dölja oljans ursprung enligt Refinitiv Eikon.
På frågan om sanktioner mot kinesiska företag som köper sådan olja sade Abrams ”Ja, det är aktuellt”. Men han sade att samtal där de inblandade fick rådet att upphöra med handeln skulle ske innan sanktioner.
Washington undersöker också överlastningen mellan fartyg för att dölja oljans ursprung, liksom namnbyten på företag som är inblandade i transaktioner med venezolansk olja. ”Vad folk gör är att de byter från ett företag till ett annat så att företag som köper oljan går över till ett annat som fraktar oljan, som i sin tur byter till annat som säljer oljan. Vi har koll på allt det. Vi kommer att följa upp företag som är inblandade i det och vi kommer att sanktionera dem”, sa Abrams.
I januari 2019 erkände Washington Guaido som Venezuelas president och ökade trycket mot Maduro. Dussintals länder i Europa och Latinamerika stöder också Guaido, som var Trumps gäst i Vita Huset nu i februari.
Rosneft har hävdat att dess handel med venezolansk olja är tillåten trots sanktionerna då det är ett sätt att betala tillbaka lån som utfärdades innan sanktionerna trädde i kraft. Abrams bekräftade inte detta men sa att PDVSA var i färd med att ha betalat lånet. ”Rosneft hade fodringar på 5 till 6 miljarder dollar. De betalade rubbet. Vi tror att hela skulden är betalad. Oavsett vilket, så kvittar det.”
Tredje kvartalet 2019 var PDVSA skyldig Rosneft lite över 800 miljoner dollar. Rosneft tog bort uppgifter om skulden när det redovisade 4:e kvartalets inkomster, som publicerades förra veckan.
Alla tillgångar i USA i vilka Rosneft Trading and Casimiro innehar mer än 50 procent har blockerats. USA:s myndigheter har genom OFAC givit företag 90 dagar på sig att avveckla sina förbindelser med Rosneft Trading. ”Ett viktigt steg”, säger Elliott Abrams och fortsätter: ” Jag tror att ni kommer att se att företag inom oljesektorn i hela världen kommer att sluta ha med Rosneft att göra”.
Sanktioner mot Venezuela har pågått en längre tid, och ett oljeembargo infördes av USA i januari 2019. Sedan dess har Venezuelas oljeproduktion rasat från 1 911 miljoner fat om dagen 2017 till 793 000 förra året, 2019.
I augusti 2019 införde USA ett förbud mot alla förbindelser med statliga venezolanska företag och enheter. Samtidigt infördes sanktioner mot tredje part, utländska företag som köper venezolansk olja, vilket USA hotat med upprepade gånger.
Då USA drivit bort alltfler köpare de senaste månaderna sägs Rosneft nu köpa mer än 60 procent av Venezuelas oljeproduktion och sedan skicka den till andra destinationer. Rosneft nekar till att bryta mot USA:s sanktioner.
Andra multinationella företag som spanska Repsol och Indiens Reliance Industries har också varnats av Trumpadministrationen. Bägge företagen hävdar att de inte brutit mot sanktionerna genom att byta råolja mot bränsle och utspädningsmedel. [Indien har enligt uppgift fallit undan för påtryckningarna].
Rosneft har inte kommenterat Washingtons beslut, men dess aktier föll med 5,2 procent på Moskvabörsen. Rysslands UD publicerade ett uttalande i vilket det kritiserar USA för att ”höja den internationella spänningen” och försäkrade att relationerna med Venezuela inte ska påverkas.
Venezuela kritiserar de nya sanktionerna: ”Åtgärderna mot Rosneft är riktade mot vår oljeindustri…De fortsätter att attackera det venezolanska folket för att skapa lidande och svårigheter”, skrev Venezuelas utrikesminister Arreaza å Twitter. Han tillade att Venezuela skulle lägga till de senaste sanktionerna i den stämningsansökan som Venezuela gjort till Internationella Domstolen ICC. I det hävdas att USA:s sanktioner är ”brott mot mänskligheten” och kan jämställas med ”massförstörelsevapen”.
Reuters 200226, Venezuelanalysis 200219
Trump administration to step up pressure campaign on Venezuelan oil -US envoy
US Sanctions Russia’s Rosneft for Venezuela Dealings
