Är Kuba en del av Marco Rubios plan för Venezuela?
Spänningarna stiger i Karibien – och vissa analytiker säger att det som händer i Venezuela inte bara handlar om droger eller demokrati. Det kan faktiskt vara ett kalkylerat spel för att strypa Kuba. I hjärtat av detta geopolitiska drama står USAs utrikesminister Marco Rubio.
USAs aggression mot Venezuela ingår i en större plan för att störta progressiva regeringar i regionen
Nyligen har USA genomfört sin mest betydande militära utplacering i Karibien sedan Kubakrisen. Med en hangarfartygsgrupp ledd av USS Gerald R. Ford och cirka 10 000 soldater redan i området har denna eskaltion utlöst varningsklockor.
Officiellt säger Washington att de riktar in sig på narkotikahandel. Men, som William LeoGrande, professor i statsvetenskap och expert på Latinamerika, och historikern Peter Kornbluh menar, kan det slutgiltiga målet vara regimskifte. Genom att störta Nicolás Maduro skulle USA kunna stänga av den venezuelanska oljeförsörjningen till Havanna.
Kuba, som är beroende av Caracas för prisvärd olja, kan drivas in i en skadlig ekonomisk nedåtgående spiral. Resultatet? En försvagad kubansk regering.
Kubas insats: Inte bara observation, utan förberedelser. Caracas allians med Havanna är inte bara ideologisk – den är baserad på årtionden av ekonomiskt och militärt samarbete. Kuba har skickat sjukvårdspersonal, underrättelserådgivare och till och med militära experter för att stödja Venezuela. Analytiker oroar sig för att om US-amerikanska attacker träffar venezuelanska militära platser, kan också kubanska liv vara i fara.
Samtidigt förblir Havanna inte tyst. Det kubanska utrikesministeriet har uppmanat till global mobilisering och varnat för att US-amerikanska styrkor riktade mot Venezuela skulle få ”oberäkneliga konsekvenser” för hela halvklotet. Utrikesminister Bruno Rodríguez har anklagat Rubio för att driva en kampanj med ”maximalt tryck”, vilket han menar är djupt personligt och inte i linje med president Trumps uttalade uppdrag.
Rubios roll: Arkitekten bakom ett projekt för att gå till historien? Observatörer hävdar att Rubio har en betydande roll i denna strategi. Som utrikesminister – och nationell säkerhetsrådgivare – utövar han nu den makt han länge har strävat efter. Enligt LeoGrande och Kornbluh kan Rubios slutgiltiga mål vara inget mindre än ”slutet på Kuba”.
Rubios kritiker menar att hans agenda inte bara är politisk utan djupt personlig. Bruno Rodríguez har offentligt fördömt Rubios upptrappning som ”mycket personlig och korrupt” och varnat för att den riskerar att offra bredare US-amerikanska intressen för att bygga hans ideologiska arv. Under årens lopp har Rubio konsekvent förtalat regeringarna i Havanna och Caracas och anklagat dem för förtryck, kränkningar av mänskliga rättigheter och regional destabilisering. Han har framställt dessa regeringar inte bara som auktoritära, utan som existentiella hot mot en demokratisk hemisfär.
Realism kontra ambition: Kommer det att fungera? Trots strategins djärvhet är experter fortfarande skeptiska till att den kan ge det avsedda resultatet av dessa och andra skäl: Ekonomiskt mottryck kanske inte störtar Havanna. Analytiker påpekar att Kuba är mindre beroende av venezuelansk olja än under de senaste decennierna. Även om det skulle vara smärtsamt att förlora det stödet, kanske det inte är den mirakellösning som vissa hökar hoppas på.
Mänsklig smärta är inte detsamma som politisk omvälvning. LeoGrande och Kornbluh varnar för att försämrade ekonomiska förhållanden inte nödvändigtvis leder till uppror – de kan också fördjupa en belägringsmentalitet eller förtryck.
Militärrisken är hög. En långvarig konfrontation kan destabilisera regionen, utlösa massmigration, ekonomiska konsekvenser och till och med en gerillaliknande konflikt i Venezuela, säger observatörer.
Begränsad kubansk militär respons. Trots starka offentliga uttalanden verkar Kuba självt försiktigt med att engagera sig direkt i ett krig mellan USA och Venezuela. Enligt rapporter kan dess stöd begränsas till logistik, utbildning och underrättelsetjänster – inte en fullskalig militär konfrontation.
Insatserna: En chansning med höga risker. Om strategin fungerar – om Maduro faller och den venezuelanska oljeproduktionen minskar – kan det ge den kubanska regeringen ett av USA länge efterlängtat slag. Analytiker varnar dock för att kostnaderna kan bli höga: för venezuelaner, kubaner och USA:s inflytande i Latinamerika.
Kubas försök att få internationellt stöd syftar till att avleda trycket och undvika ett fullskaligt krig. Kubas allierade – från Moskva till Peking – är beredda att stödja dessa ansträngningar.
För Rubio är detta mer än utrikespolitik. Vissa säger att det gäller hans historiska eftermäle. Men för USA i stort kan chansningen få oavsiktliga och långtgående konsekvenser.
Felipe Pagliery, (professor i historia, Florida) Progreso Weekly 251118 (ZT)
Is Cuba part of the Rubio plan?
Is Cuba part of the Rubio plan? – Progreso Weekly
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en tjuga eller valfri summa till
123 589 0975 eller pg 40 54 11 -0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap
150 kr för pensionärer, arbetslösa och studerande) Samma swish som ovan.
