Aldrig tidigare skådade attacker mot Kuba
Kuba visste att det skulle bli fyra tuffa år när Donald Trump valdes för en andra mandatperiod, men den hastighet med vilken hans nya administration trappade upp USA:s ekonomiska krigföring mot ön saknar motstycke.
Under sin första mandatperiod väntade Trump nästan fyra år, precis när han skulle lämna sitt ämbete, med att utnämna Kuba till ”statlig sponsor av terrorism” (SSOT). Den här gången återförde han Kuba till USA:s SSOT-lista inom några timmar efter sin installation.
Bidenadministrationen kan inte få något beröm för det kortvariga borttagandet av Kuba från listan. Trots vallöften om att upphäva de 243 extra straffåtgärder som Trump infört, satt Joe Biden med armarna i kors när kubanerna drabbades av covid-19 och den värsta bristen i modern historia, och väntade till sex dagar innan han avgick med att upphäva SSOT-beteckningen.
Genom att hamna på SSOT-listan berövas Kuba handel, investeringar och tillgång till internationella bankmekanismer, vilket avskräcker välbehövliga potentiella investerare. Det har underblåst den ekonomiska kris och migrationskris som Kuba nu står inför.
Samma dag som placeringen på SSOT, återinförde Vita huset ”Restricted Entities List”, som omfattar hundratals kubanska enheter som är förbjudna för US-amerikanska företag eller privatpersoner att ha några som helst kontakter med. Den ursprungliga listan infördes under den första Trump-administrationen och hindrar också besökande amerikanska resegrupper, privatpersoner eller tjänstemän från att bo på mer än 100 kubanska hotell.
Kubas president Miguel Diaz-Canel kallade i ett Facebookinlägg utspelet för ”en handling av arrogans och förakt för sanningen” och sa ”Vårt folks legitima och ädla sak kommer att segra och vi kommer än en gång att lyckas.” Utrikesminister Bruno Rodriguez Parrilla var också trotsig. ”Det kommer att orsaka skada, men det kommer inte att undergräva vårt folks fasta beslutsamhet”, sade han på X.
Den 31 januari utsågs även det kubanska företaget Orbit SA till en ”begränsad enhet”. Orbit är ansvarigt för att hantera remitteringar (pengar som skickas hem till familjerna av kubaner bosatta utomlands) som till största delen skickas genom Western Union. Den 8 februari stoppade Western Union överföringar till Kuba ”på grund av en förändring i USA:s sanktionsregler”. Om de inte kan hitta en annan kubansk enhet att arbeta genom kommer penningöverföringarna, som är en livlina för många kubanska familjer under den nuvarande ekonomiska krisen, att upphöra.
I februari återkallade Trump Bidens upphävande av avdelning III i Helms-Burton-lagen, den del som gör det möjligt för internationella företag att bli stämda om de gör affärer med egendom som nationaliserades under den kubanska revolutionen. Denna kontroversiella del av lagen, som undertecknades av president Bill Clinton 1996, hade upphävts av varje president i 23 år efter påtryckningar från världens regeringar, fram till Trump.
Som ett resultat av detta har sedan 2019 cirka 45 stämningar lämnats in till domstol, ytterligare ett extraterritoriellt hot för att avskräcka investerare från att arbeta med Kuba. Kuba har alltid förklarat sig villigt att finna en lösning på eventuella kompensationskrav för nationaliserad egendom. Efter revolutionen undertecknades och respekterades avtal med många länder, däribland Spanien, Schweiz, Kanada, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. USA:s regering vägrade dock att inleda förhandlingar.
Kuba svarade med ett uttalande från det kubanska utrikesministeriet där man uppmanade ”det internationella samfundet att stoppa, fördöma och stödja vårt folk inför denna nya och farliga aggressionsvåg som bara har börjat. De kommer att göra mycket skada med sina mordiska och fega planer och åtgärder, men de kommer aldrig att uppnå sitt huvudmål att tvinga Kuba på knä och kuva det.”
USAs UD tjänstemän har gjort klart att aggressionen bara har börjat. Kort efter hans utnämning sade utrikesminister Marco Rubio att regeringen skulle ”återupprätta en tuff USA-Kuba-politik”. Han har även Venezuela och Nicaragua i sikte och anklagade de tre länderna för att vara ”mänsklighetens fiender” på grund av antalet migranter till USA, utan att ta hänsyn till ironin i att det är USA:s ekonomiska sanktioner mot alla tre länderna som ligger bakom krisen.
President Diaz-Canel sa att det var USA:s sanktioner som orsakade den aldrig tidigare skådade migrationen och svarade Rubio på X: ”Mänskligheten är hotad av er neofascism.”
Mauicio Claver-Carone, en annan hårdför blockadförespråkare som tog åt sig äran för ”maximalt tryck”-politiken mot Kuba mellan 2017-21, är nu särskilt sändebud för Latinamerika. I februari sade han till en reporter på Politico att ett regimskifte på Kuba var ”nära förestående” och att USA kan vara ”mycket kreativt” för att åstadkomma det.
I kongressen meddelade den republikanske senatorn Rick Scott att han inte tyckte att USA ”borde ha några resor till Kuba”, och att han skulle verka för reserestriktioner ”i slutet av året”.
I februari gick USA till direkt angrepp mot Kubas internationella medicinska uppdrag genom att införa visumrestriktioner för personer och närmaste familjemedlemmar som är knutna till de humanitära programmen. Kubas internationella medicinska brigader har behandlat miljontals människor i den globala södern sedan de infördes efter revolutionen och anses vara avgörande för sjukvårdsinfrastrukturen i många länder, särskilt några av Kubas närmaste grannar i Karibien.
Rubio anklagade sjukvårdsuppdragen för att beröva ”vanliga kubaner den sjukvård de så desperat behöver i sitt hemland”, när det i själva verket är USA:s blockad som hindrar Kuba från att köpa livräddande mediciner och kirurgiskt material som dess folk så desperat behöver. I åratal har den amerikanska regeringen försökt underminera läkarprogrammen genom att finansiera USAID för att försöka avslöja dem som ”tvångsarbete”. Denna propaganda har dock ifrågasatts både av kubanska tjänstemän och läkarna själva, och av internationella observatörer, som hävdar att uppdragen är frivilliga och ger viktiga tjänster till de behövande samhällena.
I en ledare i Jamaica Gleaner fördömdes planen som ”inget mindre än känslokall, grym och hämndlysten”. Den skulle ”inte bara kännas av Kuba, utan av fattiga människor i Afrika, Asien och Amerika, inklusive flera karibiska länder, bland dem Jamaica”. Ledarna för Caricom-länderna fördömde snabbt och kraftfullt denna åtgärd som skulle straffa dem för att de använder kubanska läkare och sjuksköterskor i sina hälsovårdssystem, och planerade att träffa tjänstemän i Washington för att lägga fram sin sak i mars.
”Förväntar sig någon att jag, för att jag vill behålla mitt visum till USA, ska låta 60 fattiga människor ur arbetarklassen dö? Det kommer aldrig att hända”, sade Ralph Gonsalves, premiärminister i Saint Vincent och Grenadinerna, där kubanska läkare som arbetar vid länets Medical and Diagnostic Centre räddar dussintals liv varje dag.
Joseph Andall, Grenadas utrikesminister, kommenterade: ”Vi har inte bara en juridisk skyldighet, utan också en moralisk och etisk skyldighet att stödja det kubanska folket; vår sjukvårdsinfrastruktur kommer att kollapsa utan Kubas generösa ingripande, så vi måste alltid inta en principiell hållning.”
Med en rad blockadvänliga hardliners på ambassadörsposter och i Vita Huset, och ett nytt lagförslag från senaten som syftar till att införa ännu hårdare sanktioner mot utlänningar som ”samarbetar” med Kuba, är alla nivåer i USA:s regering och lagstiftande församlingar inriktade på att strypa den kubanska ekonomin och underkuva dess revolutionära folk.
Under sina första 50 dagar har Trumpadministrationen agerat med en aldrig tidigare skådad snabbhet och aggressivitet, och fler attacker är att vänta. Solidaritetsrörelsen måste anta denna utmaning och förbereda sig för en fyraårig kamp tillsammans med det kubanska folket till försvar för deras suveränitet och revolution.
Morning Star 250324 (ZT)
Return of Trump sees unprecedented attacks against Cuba
HÄV BLOCKADEN AV KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
