Det viktiga valet i Ecuador
Den avgörande valomgången i presidentvalet i Ecuador 13 april har stor betydelse för hela regionen. Inte minst för USA och dess krav på bestämmanderätt. Ingen inblandning är för grov, inga tricks är för smutsiga, för det krackelerande Imperiet att nå sina mål. Så även om vänsterns Luisa González verkar ha ett ointagligt försprång i opinionsmätningarna ska man absolut inte ta ut någon seger i förskott.
På grund av sin geostrategiska betydelse har Ecuador blivit en enklav för Förenta staternas) militaristiska politik i Sydamerika. Av denna anledning får valet söndagen den 13 april mellan Ecuadors nuvarande president Daniel Noboa och oppositionskandidaten Luisa González en särskild dimension för Trump-administrationen. Efter ett dött lopp i valet i februari kan Noboa, som träffade Trump på Mar-a-Lago i helgen, förlora sitt omval till socialdemokraten, som nu har stöd från ursprungsfolks- och bondesektorn under ledning av Leónidas Iza, som fick 5 procent av rösterna i den första omgången. Men på grund av geopolitiska och faktiska faktorer som utgör en del av maktstrukturen bakom Noboas regering – inklusive israelisk sionism och den amerikanska ambassaden – kan Ecuadors institutionella karaktär förvrängas och leda till bedrägeri.
Ecuadors presidentval blir det första i Sydamerika efter Trumps intåg i Vita huset. Det utgör det första lackmustestet för utrikesminister Marco Rubios ”korståg mot vänstern”, som i egenskap av republikansk senator var direkt involverad i de hemliga operationer som Pentagons Southern Command och CIA genomförde i det andinska och karibiska området, i samband med högerextrema sektorer i Colombia, Venezuela, Kuba och Ecuador.
USAs inblandning i Ecuador har pågått länge.
2021 rådde en situation som liknar den som Ecuador står inför idag: valet mellan den dåvarande kandidaten för vänstern och correísmon, Andrés Arauz, och bankiren Guillermo Lasso. I en operativ allians med colombiansk militär underrättelsetjänst, Sydkommandot och CIA, dammades Operation Charlie-Odin Shot av som ett år tidigare. En plan som, med tanke på valet mellan Joe Biden och Donald Trump i USA, hade modifierats med regeringarna i Kuba och Venezuela som sina centrala mål.
Planen, som var daterad den 5 oktober 2020 och som syftade till att skydda högerextremisten Iván Duques regering i Colombia från de ökande folkliga mobiliseringarna, gick ut på att använda Andrés Felipe Vanegas Londoño, alias Uriel, tredje befälhavare för Nationella befrielsearméns (ELN) västfront, för att skapa en positiv politisk medieeffekt hos utrikesdepartementet. Dokumentet rekommenderade att man skulle använda den dåvarande colombianska ambassadörens i Washington och representanten JD Vélez kanal med Rubio och republikanska lagstiftare av kubanskt ursprung i Florida, för att återta avtal som inte hade avancerat och främja Charlie-Odin Shot-aktionen.
Planen lade tonvikten på att belysa den kubanska ambassadens relation i Bogotá med medlemmar av ELN och försökte skapa en åsiktsmatris som indikerade att de ”våldsamma demonstrationerna” samordnades av den colombianska rörelsen för solidaritet med Kuba och den bolivarianska alliansen för folken i vårt Amerika (ALBA). Strategin gick ut på att använda filer som planterats på Vanegas Londoños datorer, som skulle skickas till den colombianska åklagarmyndigheten och Interpol, för att direkt koppla samman colombianer som stödde de kubanska solidaritetsgrupperna. Tjugo dagar senare dödades Uriel i Chocó som en del av Operation Odín.
Det märkliga med fallet är att efter att Arauz hade vunnit den första omgången i presidentvalet den 7 februari 2021 i Ecuador, med 32,72 procent av rösterna, mot Guillermo Lasso (19,74) och Yaku Pérez (19,38), anlände den colombianska riksåklagaren Francisco Barbosa fem dagar senare till Quito för att till sin ecuadorianska motsvarighet Diana Salazar överlämna information som ”hittats” i ELN-ledarens datorer och som skulle peka på gerillans påstådda finansiering av Arauz kampanj.
Som den amerikanska webbplatsen The Grayzone påpekade vid den tidpunkten försökte utrikesdepartementet, Organisationen för amerikanska stater (OAS) och Colombias högerregering efter Arauz seger i första omgången hindra hans seger i andra omgången. Det märkliga med denna komplott är också att Rubio var delaktig i destabiliseringen av valet i Ecuador och att Kuba och Venezuela förblev strategiska mål för Pentagon och CIA.
I slutändan vann bankiren Lasso, som fortsatte den överlåtelse av Ecuadors suveränitet till USA som avhopparen Lenín Moreno hade inlett under ledning av den tidigare chefen för Sydkommandot, general Laura Richardson. Sedan dess, inklusive den efterföljande regeringen under Daniel Noboa – född i Miami, Florida, medlem av en rik ecuadoriansk familj som äger en av landets största handelsplatser värderad till 1,2 miljarder dollar och utbildad vid universiteten i New York, Harvard och George Washington – har USA lyckats få sina marina övervakningsplan P-3 Orion att operera från Simón Bolívar-flygbaserna och flygplatsen på ön San Cristóbal i Galápagosöarna, under den bekväma förevändningen att bekämpa narkotikahandeln. General Oswaldo Jarrín, tidigare ecuadoriansk försvarsminister, sade vid den tiden att ”Galápagos är ett naturligt hangarfartyg”, vilket var ett tyst erkännande av Ecuadors inlemmande i Pentagons strategiska militära projicering i Stilla havet.
Militariseringen av Galapagosöarna och det eventuella återöppnandet av Manta-basen för Southern Command specialstyrkor – som enligt CNN ingick i Noboas paket med kapitulationserbjudanden till Trumpadministrationen i helgen, vilket stöddes av talesmannen för det nationella säkerhetsrådet James Hewitt – är delar av USA:s geopolitiska tvist med Kina, vars president Xi Jinping i november 2024 invigde det megasmarta hamn- och logistikcentret i Chancay (det första i Sydamerika), med potentiell förbindelse till Brasilien via järnväg, och som kommer att vara ett mål i Trumps för handelskriget tillsammans med Panamakanalen.
Det återstår alltså att se om Marco Rubios krigsdiplomati, i maskopi med Pentagon, CIA och den israeliska sionismen, fram till den 13 april, valdagen i Ecuador, kommer att visa upp hela sin arsenal av smutsiga trick för att förhindra att kandidaten för alliansen Revolución Ciudadana/Pachakutik/Conaie, Luisa González, vinner över Trumps skyddsling Daniel Noboa.
Carlos Fazio, Cubadebate 250401 (ZT)
Marco Rubio y el balotaje en Ecuador
Stöd det kubanska jordbruket!
Kuba behöver bli mindre beroende av att importera livsmedel. Att utveckla det egna jordbruket är svårt då såväl maskiner, drivmedel, gödsel osv. drabbas av USAs blockad. Svensk-Kubanska Föreningen bedriver ett projekt för att bistå det kubanska jordbruket med modern utrustning, såsom redskap och reservdelar till traktorer, utrustning för mjölk- och ostproduktion, samt andra verktyg och redskap ämnade för att höja arbets- och livskvalitén för de kubanska jordbruksarbetarna.
Bidra du också till den kubanska visionen för matsuveränitet, starka lokalsamhällen, och hållbart jordbruk!
pg 23 57 15-0
Swish 123 182 37 72
Märk betalningen med CUBA SI
